Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27 80

Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27 80

Innehåll Inledning...3 Ansvar...3 Arbetsförhållanden ska lämpa sig för såväl kvinnor som män...4 Arbete och hälsa...4 Anställning...5 Tillsvidareanställda...5 Tidsbegränsat månadsanställda...6 Sysselsättningsgrad...6 Flytande arbetstid...7 Mål och åtgärder Arbete och hälsa...7 Arbete och föräldraskap...8 Föräldraledighet...8 Flexibel arbetstid...9 Mål och åtgärder Arbete och föräldraskap...10 Förebygga trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier...11 Mål och åtgärder - Förebygga trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier...11 En jämn könsfördelning...13 Könsfördelning...13 Könsfördelning chefer...15 Rekrytering...15 Mål och åtgärder En jämn könsfördelning...16 Lönekartläggning 2012...17 Sammanfattning av mål och åtgärder för ökad jämställdhet 2013-2015...18 Bilaga 1 Handlingsplan för jämställda löner 2011-2013 2

Inledning Värnamo kommun ska vara en attraktiv arbetsplats för såväl kvinnor som män. Alla individer ska ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Det gäller arbetsförhållanden, möjlighet att förena arbete och föräldraskap och förhindrande av trakasserier. Det ska finnas möjligheter till arbete och utveckling oavsett kön i alla förvaltningar och inom alla yrken. Jämställdhetsplanen ger riktlinjerna och målen för detta arbete. Diskrimineringslagen ålägger arbetsgivare att vart tredje år upprätta en jämställdhetsplan. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av åtgärderna som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under de kommande åren. Planen ska också innehålla en översiktlig redovisning av den handlingsplan för jämställda löner som arbetsgivaren ska göra. Värnamo kommuns jämställdhetsplan innehåller kartläggning och uppföljning av de målområden som beslutades i jämställdhetsplanen för 2009 till 2011. Redovisningen av nyckeltalen avser den 31 december respektive år. Sist i jämställdhetsplanen finns en sammanfattning av mål och åtgärder för jämställdhet i Värnamo kommun. Till planen biläggs också handlingsplanen för jämställda löner 2011-2013. Ansvar Det yttersta ansvaret för att jämställdhetsarbetet bedrivs enligt lagens intentioner vilar på kommunstyrelsen. Personalavdelningen leder och samordnar jämställdhetsarbetet och ansvarar för att lönekartläggning, handlingsplan för jämställda löner och en kommungemensam jämställdhetsplan upprättas i enlighet med Diskrimineringslagen och i samverkan med personalorganisationerna. Chefer på alla nivåer har ansvar för att målen konkretiseras och uppnås senast 2015. 3

Arbetsförhållanden ska lämpa sig för såväl kvinnor som män Diskrimineringslagen 3 kap. 4 : Arbetsgivaren ska genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. För att belysa arbetsförhållandena i Värnamo kommun har tre områden valts ut för kartläggning: arbete och hälsa, anställning och sysselsättningsgrad. Arbete och hälsa Bra arbetsförhållanden ger förutsättningar för en god hälsa bland medarbetarna och det är utgångspunkten i kommunens arbetsmiljöarbete. Enligt Arbetsmiljöverket svarar kvinnor för en större andel av sjukfrånvaron än män och fler kvinnor än män tvingas sluta sitt arbetsliv i förtid på grund av hälsoskäl. De vanligaste orsakerna till arbetsorsakade besvär är tung manuell hantering samt stress och andra psykiska påfrestningar. För kvinnors del är den vanligaste orsaken till besvären stress eller andra psykiska påfrestningar. 1 Forskning visar också på starka samband mellan stress i arbetslivet och brister i organisationsstruktur och ledarskap. 2 Ohälsa kan dock ha sin grund i andra omständigheter än arbetet. Ett erkänt samband mellan ohälsa och kön är ojämställdhet i livssituationen. Det är idag fortfarande vanligt att kvinnor tar större ansvar än män för det obetalda hemarbetet. Kön och åldersintervall Sjukfrånvaro 2009 (%) Sjukfrånvaro 2010 (%) Sjukfrånvaro 2011 (%) Kvinnor 00-29 år 3,59 3,3 3,55 Män 00-29 år 3,44 2,3 2,19 Totalt 00-29 år 3,56 3,1 3,24 Kvinnor 30-49 år 4,17 5,3 5,05 Män 30-49 år 2,67 3,5 2,77 Totalt 30-49 år 3,92 4,9 4,64 Kvinnor 50-99 år 4,90 4,6 4,78 Män 50-99 år 2,96 3,5 3,74 Totalt 50-99 år 4,42 4,3 4,52 Totalt kvinnor 4,40 4,8 4,78 Totalt män 2,89 3,4 3,20 Totalt 00-99 4,09 4,5 4,45 Tabell 1. Sjukfrånvaro utifrån kön och ålder. Urval: tillsvidareanställda, tidsbegränsat månadsanställda. Sjukfrånvaron i Värnamo kommun var högst bland kvinnor över 50 år och lägst bland män 29 år och yngre. Kvinnors totala sjukfrånvaro i Värnamo kommun var 4,8 % och mäns 3,2 % år 2011. I jämförelse med rikets kommuner var sjukfrånvaron i Värnamo kommun låg då genomsnittet i Sverige var 5,6 % för kvinnor och 3,4 % för män. 3 1 www.av.se 2 Dilschmann, Angelika. 2005. Omtanke och struktur om ledarskap och medarbetarnas hälsa. SALTSA. Ett samarbetsprogram för arbetslivsforskning i Europa. Arbetslivsinstitutet, LO, TCO och SACO i samarbete samt Elwers, Sofia avhandling 2013 Umeå universitet Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin. Gender equality and health experiences: workplace patterns in Northern Sweden. 3 SKL; Obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen 2011, kommuner 4

I kommunen arbetas det kontinuerligt med arbetsmiljö- och hälsofrågor, bland annat arbetsmiljöutbildningar för chefer och skyddsombud, utbildning av friskvårdsinspiratörer, anordnad livsstilsgrupp och friskvårdstävling. Det har även genomförts en hälsoutbildning utifrån upprepad sjukfrånvaro. Ett projekt med gott resultat som kommer att fortsätta. Sjukfrånvaro i procent har totalt mellan åren 2009 och 2010 ökat något. Från och med 2011 vänder riktningen något nedåt. Gruppen kvinnor 29 år och yngre samt kvinnor 50 år och äldre har minskat något sen 2009. Den största förändringen har skett inom gruppen kvinnor 30-49 där har sjukfrånvaron ökat med 0,88 procentenheter. Inom gruppen män 29 år och yngre har den största minskningen skett, däremot har sjukfrånvaron på män ökat i övriga åldersspann. Trenden inom kommuner i Sverige är att sjukfrånvaron har minskat kontinuerligt till och med 2010 och hållit sig på samma nivå även under 2011, vilket ligger i linje med Värnamo kommuns totala sjukfrånvaro 2011. 4 Anställning Värnamo kommun ska upplevas som en attraktiv arbetsgivare med goda anställningsförhållanden för alla anställda. Att redovisa könsfördelningen utifrån anställningsform kan visa på om män och kvinnor har lika möjligheter till tillsvidareanställning. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2009 2010 2011 2009 2010 2011 Tidsbegränsat anställda (ej timavlönade) Tillsvidareanställning inkl visstidsanställning annan tjänst Diagram 1. Andel kvinnor och män med tillsvidareanställning resp tidsbegränsad anställning. Tillsvidareanställda I Värnamo kommun var det 95 % av kvinnorna och 88 % av männen som hade en tillsvidareanställning. Under 2009-2011 har antalet tidsbegränsat anställda ökat inom gruppen män samtidigt som antal tillsvidareanställda män har minskat eller fortsatt på en likvärdig nivå. Andelen tillsvidareanställda män har med det minskat med 6 procentenheter från 2008. Främst har denna förändring skett inom barn- och utbildningsförvaltningen och medborgarförvaltningen. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Diagram 2. Andel män och kvinnor som är tidsbegränsat månadsanställda. 4 www.scb.se Kvinnor 5 Män 2009 2010 2011 Män Kvinnor

Tidsbegränsat månadsanställda 2011 var det 65 % kvinnor som var tidsbegränsat månadsanställda. I relation till kommunens totala könsfördelning, där kvinnor utgör 83 %, visar detta på att kvinnor inte var överrepresenterade bland de tidsbegränsat månadsanställa utan att de tidsbegränsat månadsanställda var mer jämnt fördelade mellan könen. Sysselsättningsgrad En förutsättning för jämställdhet är att såväl kvinnor som män har möjlighet att försörja sig på sitt arbete. Sysselsättningsgraden i kommunen visar möjligheten till heltidsarbete. Framförallt är det kvinnors möjlighet till heltidsarbete som belyses då kvinnor i högre utsträckning än män arbetar deltid. 5 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2009 2010 2011 2009 2010 2011 Kvinnor Män 0-74 % 17% 15% 14% 6% 4% 4% 75-99 % 30% 30% 29% 7% 6% 6% 100% 53% 55% 57% 87% 90% 90% 0-74 % 75-99 % 100% Diagram 3. Andel anställda utifrån sysselsättningsgrad per kön. Urval: tillsvidareanställda, tidsbegränsat månadsanställda. Genomsnittet för rikets kommuner var att 69 % av kvinnorna arbetade heltid. Av männen arbetade 86 % heltid. 6 I Värnamo kommun var det således en mindre andel kvinnor än genomsnittet som arbetar heltid. Samtidigt var det en större andel män som arbetar heltid. När det gäller alla kommuner i Jönköpings län var andelen heltidsanställda kvinnor 57 %. Värnamo kommun låg därmed i linje med övriga länet. Andelen kvinnor som har heltidsanställning har ökat med tre procentenheter mellan 2009-2011. Ökningen har skett främst inom de stora förvaltningarna, omsorgsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen, men även på kommunledningskontoret och tekniska kontoret. Omsorgsförvaltningen, som utgörs av kvinnodominerade verksamheter, arbetar med att höja sysselsättningsgraden genom schemautveckling och erbjudande om flytande arbetstid. Detta har lett till att den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda inom omsorgsförvaltningen har höjts över fem procentenheter från 2000 till 2011. På barn- och utbildningsförvaltningen har trenden vänt från att minska sysselsättningsgraden till att öka den med en procentenhet från 2009. Andelen män som har heltidsanställning har ökat med tre procentenheter mellan 2009-2011. Värnamo kommuns jämställdhetsarbete, att erbjuda heltidstjänster i så stor utsträckning som möjligt och genom det vara en attraktiv arbetsgivare har gett resultat. 5 www.scb.se. På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2012. 6 SKL; Kommunal personal 2011 personalstatistisk undersökning. 6

Flytande arbetstid Inom omsorgsförvaltningen finns möjligheten för medarbetare med ofrivillig deltid att utöka sysselsättningsgraden genom att förlägga viss arbetstid flytande. Det innebär att de arbetar extra arbetspass utöver sitt vanliga schema, till exempel på en annan avdelning, för att arbeta den önskade sysselsättningsgraden. Mål och åtgärder Arbete och hälsa Mål 2009-2011 Uppföljning Åtgärd Ansvar Alla chefer ska ha kunskap om jämställdhet och förstå vikten av att arbeta Målet är delvis uppnått Från och med hösten 2009 kommer jämställdhet och mångfald ingå som en Personalavdelningen. aktivt med jämställdhet del i arbetsmiljöutbildning för nya chefer och skyddsombud. Syftet är att stödja chefer och skyddsombud i jämställdhets- och mångfaldsarbete samt motverka alla former 56 % av kvinnorna i Värnamo kommun ska ha en sysselsättningsgrad på 100 %. 57 % Målet är uppnått. av diskriminering. Tillgodose medarbetarnas önskemål om sysselsättningsgrad. Erbjuda medarbetare flytande arbetstid. Utforma heltidstjänster i så stor utsträckning som möjligt inför rekrytering. Chefer. Mål 2013-2015 Uppföljning Åtgärd Ansvar Alla anställda, oavsett kön Hösten 2015. som har skyldighet att arbeta utomhus, ska ha tillgång till arbetskläder vid utomhusarbete. Kartläggning av nuläge. Om skillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrkeskategorier finns ska åtgärder sättas in. Personalavdelningen/ förvaltningschefer. 7

Arbete och föräldraskap Diskrimineringslagen 3 kap. 5 : Arbetsgivaren ska underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Föräldraledighet För att kunna vara en attraktiv arbetsgivare är det viktigt att medarbetare kan förena föräldraskap med arbete i Värnamo kommun. 20 15 10 5 Kvinnor Män Totalt 0 Dagar/anställd Dagar/anställd Dagar/anställd Dagar/anställd Dagar/anställd 2007 2008 2009 2010 2011 Diagram 4. Föräldraledighet dag 1-271 samt dag 271-. Urval: tillsvidareanställda. Mäns föräldraledighet har ökat successivt från och med år 2009, från 4,1 till 4,8 dagar/anställd, medan kvinnors föräldraledighet inte har förändrats nämnvärt från och med år 2008 (omkring 20 dagar/anställd). Enligt SCB 7 ökar pappors uttag av föräldraledighet för varje år, så anledningen till ökningen i Värnamo kommun kan vara samma trend som i övriga riket. I Värnamo kommun har även antalet män i åldern upp till 39 år ökat från 85 st till 99 st under 2009-2011och det är den åldern då den största delen av föräldraledigheten tas ut, vilket också kan påverka att föräldraledigheten har ökat bland de anställda männen i kommunen. 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Dagar/anställd Dagar/anställd Dagar/anställd Dagar/anställd Dagar/anställd 2007 2008 2009 2010 2011 Diagram 5. Tillfällig föräldrapenning. Urval: tillsvidareanställda. Kvinnor Män Totalt 7 www.scb.se 8

I Värnamo kommun har även uttaget av tillfällig föräldrapenning för män ökat från och med 2009, från 1,0 till 1,3 dagar/anställd. Även detta kan bero på att antalet män i åldern upp till 39 år har ökat och det är den åldern då den största delen av den tillfälliga föräldrapenningen tas ut. Enligt SCB kan samma trend inte påvisas i riket i övrigt 8. 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal anställda Antal anställda Antal anställda Antal anställda Antal anställda 2007 2008 2009 2010 2011 Kvinnor Män Totalt Diagram 6. Antal anställda som varit partiellt föräldralediga minst en månad under resp år för barn mellan åtta och tolv år. Urval: tillsvidareanställda. I Värnamo kommun finns möjligheten att vara partiellt föräldraledig för barn mellan åtta och tolv år. Från 2008 till 2011 minskade antalet medarbetare som använder sig av den här möjligheten från 31 personer till tre personer. Därefter har det varit fyra personer varje år, samtliga kvinnor. Flexibel arbetstid Ett sätt att underlätta föräldraskap och arbete kan vara flexibel arbetstid. Under hösten 2010 slöts ett ramavtal gällande flexibel arbetstid med samtliga fackliga organisationer, förutom Kommunal. Syftet var att underlätta införande av flexibel arbetstid för fler yrkeskategorier än tidigare. 20% 15% 10% 5% 0% 2008 2009 2010 2011 Diagram 7. Andel anställda med flexibel arbetstid. Urval: tillsvidareanställda. Vid slutet av 2011 hade totalt 18 % av medarbetarna i Värnamo kommun flexibel arbetstid, vilket är en ökning med 6 procentenheter sedan 2008. Andelsmässigt var det fler män än kvinnor som hade flexibel arbetstid, 16 % av kvinnorna och 30 % av männen. 8 www.scb.se 9

Mål och åtgärder Arbete och föräldraskap Mål 2009-2011 Uppföljning Åtgärd Ansvar Alla chefer ska ha kunskap om vikten av jämställdhet inom livets alla områden och arbeta aktivt med att öka mäns föräldraledighet. Mäns föräldraledighet har ökat varje år från och med 2009 till och med 2011. Målet är uppnått. Jämställdhet och mångfald ska ingå som en del i arbetsmiljöutbildningen för nya chefer och skyddsombud. Personalavdelningen. 25 % av samtliga medarbetare i kommunen ska ha flextid i syfte att underlätta för medarbetare att förena arbete och föräldraskap. 18 %. Målet är ej uppnått. Revidera avsnittet om föräldraledighet i personalhandboken och informera om kommunens flexibla lösningar för föräldrar med hemmavarande barn. Revidera nuvarande flextidsavtal med syfte att omfatta fler yrkeskategorier. Personalavdelningen. Personalavdelningen. 25 % av medarbetarna inom omsorgsförvaltningen ska använda sig av flexibel arbetstidsplanering i syfte att underlätta för medarbetare att förena arbete och föräldraskap. 21 % Målet ej uppnått. Öka andelen medarbetare med flexibel arbetstidsplanering. Omsorgsförvaltningens chefer. Mål 2013-2015 Uppföljning Åtgärd Ansvar 30 % av samtliga medarbetare i kommunen ska ha flextid i syfte att underlätta för medarbetare att förena arbete och föräldraskap. Hösten 2015. Öka andelen medarbetare med flextid. Chefer med personalansvar/ personalavdelningen. 10

Förebygga trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier Diskrimineringslagen 3 kap. 6 : Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. Under 2011 förändrades handlingsplanerna avseende kränkande särbehandling respektive sexuella trakasserier så att det nu finns enbart en handlingsplan mot trakasserier, kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Ämnet har således fått aktualitet i organisationen och rutiner har tydliggjorts. Medarbetarundersökningen som genomfördes i början av 2011 visade att 8 % av kommunens anställda har blivit utsatta för trakasserier, kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier av arbetskamrat eller medarbetare. 5 % har blivit utsatta av en person som är chef. Utifrån den fråga som ställdes i undersökningen kan det dock ej utläsas om trakasserierna har haft med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning att göra eller hur stor andel som utgörs av sexuella trakasserier. Då det inte har gjorts någon undersökning gällande denna fråga tidigare i kommunen är det ovisst om förekomsten av trakasserier, kränkande särbehandling och sexuella trakasserier har ökat eller minskat. Mål och åtgärder - Förebygga trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier Mål 2009-2011 Uppföljning Åtgärd Ansvar Inga sexuella trakasserier och ingen kränkande särbehandling ska förekomma. Om det trots allt sker ska arbetsgivaren agera snabbt enligt kommunens handlingsplan vid sexuella trakasserier. 8 % har blivit utsatta av arbetskamrat eller medarbetare. 5 % har blivit utsatta av en person som är chef hos arbetsgivaren. Målet ej uppnått. Revidera handlingsplaner vid kränkande särbehandling och sexuella trakasserier i personalhandboken och informera om dessa. Personalavdelningen. Mål 2013-2015 Uppföljning Åtgärd Ansvarig Inga trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling ska förekomma. Medarbetarundersökningen 2013 samt 2015. Om medarbetarundersökningarna 2013 och 2015 visar att förekomsten av trakasserier, kränkande särbehandling eller Chefer med personalansvar/ personalavdelningen. 11

12 sexuella trakasserier förekommer sätts åtgärder in för att minska förekomsten.

En jämn könsfördelning Diskrimineringslagen 3 kap. 7 : Arbetsgivaren ska verka för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga tjänster. Diskrimineringslagen 3 kap. 8 : Arbetsgivaren ska genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. Diskrimineringslagen 3 kap. 9 : När det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Arbetsgivaren ska försöka se till att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar. Könsfördelning Av Värnamo kommuns invånare var 49,9 % kvinnor och 50,1 % män år 2011, vilket var samma fördelning som i riket i övrigt. Liksom andra kommuner var det dock en stor kvinnodominans bland medarbetarna i kommunen. Från 2007 till 2011 har könsfördelningen ökat från 81 % kvinnor till 83 % kvinnor. Kommunerna i riket hade 2011 i genomsnitt 79,8% kvinnor anställda. 2009 2010 2011 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män -29 85 16 98 17 121 19 30-39 415 69 432 76 448 80 40-49 596 104 607 108 611 106 50-59 632 154 631 152 635 159 60-504 151 404 121 365 111 Summa 2232 494 2172 474 2180 475 Tabell 2. Antal kvinnor och män inom olika ålderskategorier. Urval: tillsvidareanställda. I Värnamo kommun var andelen män år 2011 störst i åldersintervallet 60 år och äldre, där de utgjorde 23 %. Störst andel kvinnor under 2011 fanns i åldersintervallet 49 år och yngre. 60-50-59 40-49 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel kvinnor Andel män Andel kvinnor Andel män Andel kvinnor Andel män 30-39 -29 2009 2010 2011 Diagram 8. Andel kvinnor och män inom olika ålderskategorier. Urval: tillsvidareanställda. 13

Andelen kvinnor var större i de yngre åldersgrupperna och en del av denna ökning beror på att inom socialt och kurativt arbete har det anställts större andel kvinnor än män. Detta gäller även inom gruppen handläggare. Även om kommunens yrkeskategorier har en traditionell könsfördelning så har de flesta kategorierna såväl män som kvinnor representerade. Dock finns det yrkeskategorier med fler än fem medarbetare som är enkönsdominerade till mer än 95 %. Nedan redovisas de 25 yrkeskategorier med mer än fem medarbetare enkönsdominerade till 95 % eller mer. 17 är kvinnodominerade och åtta är mansdominerade. Yrkeskategorier som är enkönsdominerade till mer än 95 % av kvinnor (2011) Förskollärare Undersköterska, äldreomsorg Barnskötare SFI-lärare Receptionist, telefonist Skolsköterska Administratör, övergripande verksamhet Skötare, behandlingsarbete Arbetsterapeut Administratör, personal/löner Biståndsbedömare Måltidspersonal, mottagningskök Ledning, social verksamhet, äldreomsorg, funktionshindrade Administratör, skola/fritid Måltidspersonal Lokalvårdare/städare Vårdbiträde, äldreomsorg Yrkeskategorier som är enkönsdominerade till mer än 95 % av män (2011) Mätningsingenjör Ingenjör, fastigheter Ingenjör, drift Hantverkare Fordonsförare Anläggningsarbete Fastighetsskötare Brandman 2008 hade Värnamo kommun 68 yrkeskategorier med fem medarbetare eller mer, varav 21 var enkönsdominerade till mer än 95 %. 2011 fanns det 71 yrkeskategorier med fem medarbetare eller mer, varav 25 var enkönsdominerade till mer än 95 %. De enkönsdominerade grupperna har därmed ökat från 31 % och 35 %. Ökningen av antalet enkönsdominerade grupper är 19 %. De yrkeskategorier som 2008 inte var enkönsdominerade till mer än 95 % men som har tillkommit fram till 2011 redovisas nedan. Yrkeskategorier som är enkönsdominerade till mer än 95 % av kvinnor och som har tillkommit under perioden 2008-2011 Skötare, behandlingsarbete Administratör, personal/löner Biståndsbedömare Måltidspersonal, mottagningskök Yrkeskategorier som är enkönsdominerade till mer än 95 % av män och som har tillkommit under perioden 2008-2011 Mätningsingenjör Ingenjör, drift 14

Könsfördelning chefer A B C L Kvinnor Män Totalt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 9. Andel kvinnor och män inom olika chefskategorier 2011. A-chef: direkt underställd nämnd/styrelse och ett övergripande verksamhets-, ekonomi- som personalansvar. B-chef: i regel direkt underställd förvaltningschef, chef på mellanchefsnivå övergripande ansvar inom sitt verksamhetsområde gällande verksamhets-, ekonomi- som personalansvar. C-chef: 1:a linjens chef som har verksamhets-, ekonomisom personalansvar och ett övergripande ansvar inom sitt ansvarsområde. L-chef: arbetstagare med lednings- och samordningsansvar med begränsat ansvar. Av cheferna i kommunen utgjorde 56 % kvinnor. Störst andel kvinnor fanns inom chefskategori C. Den kategorin bestod till stor del av chefer inom omsorgsförvaltningen, vilka domineras av kvinnor. De sista två åren har gruppen män minskat inom ledningskategorierna och vid rekrytering har en större andel kvinnor anställts. Det har lett till en ökning av andelen kvinnliga chefer från 50 % 2008 till 56 % 2011. I jämförelse med övriga riket är det lägre, då övriga kommuners genomsnitt av andelen kvinnor inom ledningsbefattningarna 2011 var 66,3%. Rekrytering Rekrytering av det underrepresenterade könet är ett sätt att arbeta för att få en jämnare könsfördelning. Av samtliga annonserade tjänster 2009 söktes 28 % av män, 2010 och 2011 söktes 29 % av tjänsterna av män respektive år. Andelen sökande som är män var således större än andelen män som idag arbetar i kommunen, vilket kan ses som positivt för möjligheterna att öka andelen anställda av det underrepresenterade könet. Traditionella könsroller syns i sökandestatistiken, då flertalet av de yrkeskategorier som var mans- eller kvinnodominerade till stor del också har sökande från det ena könet. Många utannonserade tjänster hade dock även en jämn könsfördelning bland de sökande, vilket visar på möjligheten för en jämnare könsfördelning i dessa yrkeskategorier. Arkivarie Förskollärare Biståndshandläggare Ekonomibiträde Fastighetsskötare 0% 20% 40% 60% 80% 100% Lärare yrkesämnen Upphandlare Miljöstrateg Controller Lärare est/prakt Arkitekt Lärare gymnasie 0% 20% 40% 60% 80% 100% 15

Diagram 10 (t v) och diagram 11 (t h). Andel kvinnor och män som sökt utannonserade tjänster under 2009. Diagram t v visar de yrkeskategorier som har haft mindre än 5 % sökande av det ena könet. Röd färg visar andelen kvinnor som har sökt tjänsterna, blå färg visar andelen män som har sökt tjänsterna. Diagram t h visar de yrkeskategorier som har haft mellan 40 % och 60 % sökande av vartdera könet. Brandman Fastighetsskötare Biståndshandläggare Ekonomibiträde Barnskötare Förskollärare Lärare yrkesämnen Upphandlare Controller Arkitekt Badmästare Lärare est/prakt Lärare gymnasie Chef 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 12 (t v) och diagram 13 (t h). Andel kvinnor och män som sökt utannonserade tjänster under 2010. Diagram t v visar de yrkeskategorier som har haft mindre än 5 % sökande av det ena könet. Röd färg visar andelen kvinnor som har sökt tjänsterna, blå färg visar andelen män som har sökt tjänsterna. Diagram t h visar de yrkeskategorier som har haft mellan 40 % och 60 % sökande av vartdera könet. Insatsledare Drifttekniker Brandman Fastighetsskötare Biståndshandläggare Ekonomibiträde Förskollärare Omsorgshandledare 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 14 (t v) och diagram 15(t h). Andel kvinnor och män som sökt utannonserade tjänster under 2011. Diagram t v visar de yrkeskategorier som har haft mindre än 5 % sökande av det ena könet. Röd färg visar andelen kvinnor som har sökt tjänsterna, blå färg visar andelen män som har sökt tjänsterna. Diagram t h visar de yrkeskategorier som har haft mellan 40 % och 60 % sökande av vartdera könet. Ovanstående diagram visar att det 2009 var åtta yrkeskategorier som hade relativt jämn könsfördelning bland de sökande till utannonserade tjänster. 2010 var det nio och 2011 var det tolv. Det har således blivit fler yrkeskategorier som har en jämn könsfördelning bland de sökande. Dock har de yrkeskategorier som har en ojämn könsfördelning bland de sökande också ökat från fem till åtta yrkeskategorier under perioden 2009-2011. Mål och åtgärder En jämn könsfördelning Lärare yrkesämnen Upphandlare IT-administratör Miljöstrateg Trafikingenjör Arkitekt Badmästare Lärare est/prakt Lärare gymnasie Miljöinspektör Chef 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mål 2009-2011 Uppföljning Åtgärd Ansvar Antalet yrkeskategorier bestående av fem medarbetare eller mer och som är enkönsdominerade till mer än 95 % ska minska med 10 %. Ökat med 19 %. Målet är ej uppnått. Vid lika kvalifikationer har underrepresenterat kön företräde till anställning i dessa grupper. Varje chef med ansvar för rekrytering. 16

Alla arbeten ska sökas av män och kvinnor. Tre tjänster har inte haft sökande av båda könen: arkivarie 2009, insatsledare 2011 och omsorgshandledare 2011. Målet är ej uppnått. Platsannonser ska utformas så att underrepresenterat kön söker anställning. Riktlinjer för rekrytering med jämställdhets- /diskrimineringsperspektiv i personalhandboken ska revideras. Varje chef med ansvar för rekrytering. Personalavdelningen. Utbildning i rekrytering för chefer. Personalavdelningen. Jämställdhet och mångfald ska ingå som en del i arbetsmiljöutbildningen för nya chefer och skyddsombud. Personalavdelningen. Mål 2013-2015 Uppföljning Åtgärd Ansvarig Antalet yrkeskategorier bestående av tio medarbetare eller mer och som är enkönsdominerade till mer än 95 % ska minska med 10 %. Hösten 2015. Utbildning i rekrytering med jämställdhetsperspektiv. Chefer med ansvar för rekrytering/ personalavdelningen. Lönekartläggning 2012 Enligt Diskrimineringslagen 3 kap. 13 Diskrimineringslagen ska jämställdhetsplanen innehålla en översiktlig redovisning av handlingsplanen för jämställda löner. Den senaste handlingsplanen bifogas därför jämställdhetsplanen 2013-2015. 17

Sammanfattning av mål och åtgärder för ökad jämställdhet 2013-2015 Mål Uppföljning Åtgärd Ansvar Alla anställda, oavsett kön som har skyldighet att arbeta utomhus, ska ha tillgång till arbetskläder vid utomhusarbete. Hösten 2015. Kartläggning av nuläge. Om skillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrkeskategorier finns ska åtgärder sättas in. Personalavdelningen/ förvaltningschefer. 30 % av samtliga medarbetare i kommunen ska ha flexibel arbetstid i syfte att underlätta för medarbetare att förena arbete och föräldraskap. Hösten 2015. Öka andelen medarbetare med flexibel arbetstid. Chefer med personalansvar/ personalavdelningen. Inga trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling ska förekomma. Medarbetarundersökningen 2013 och 2015. Om medarbetarundersökningarna 2013 och 2015 visar att förekomsten av trakasserier, kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier inte har minskat sätts åtgärder in för att minska förekomsten. Chefer med personalansvar/ personalavdelningen. Antalet yrkeskategorier bestående av tio medarbetare eller mer och som är enkönsdominerade till mer än 95 % ska minska med 10 %. Hösten 2015. Utbildning i rekrytering med jämställdhetsperspektiv. Chefer med ansvar för rekrytering/ personalavdelningen. 18

Bilaga 1 Åtgärder 2011 års lönekartläggning Handlingsplan för jämställda löner 2011-2013 Yrkeskategori Kostnad exkl PO Förklaring Antal pers som berörs Tid kvar för åtgärd Inom yrkesgrupperna Kock/kokerska 29 600 kr Två tredjedelar av åtgärden (400 kronor av 600 kronor) 74 1 år kvar för åtgärd Administratör Gruppöversyn 2012 Gruppledare Gruppöversyn 2012 Handläggare Gruppöversyn 2012 Arbetsledare Gruppöversyn 2012 Kvalificerad handläggare Gruppöversyn 2012 Avdelningschef B Gruppöversyn 2012 Totalt 29 600 kr 74 Kostnad för 2011 exkl PO Kostnad för 2012 exkl PO 0 kr 355 200 kr Mellan yrkesgrupperna/inom boxarna Lärare grundskola senare år 89 900 kr Halva åtgärden (775 kronor av 1550 kronor) 116 1 år kvar för åtgärd SFI-lärare 0 kr Avvakta åtgärd. 6 2 år kvar för åtgärd Förskollärare 0 kr Avvakta åtgärd. Gruppöversyn för Arbetsledare 2012. 217 2 år kvar för åtgärd Fritidspedagog 0 kr Avvakta åtgärd. Gruppöversyn för Arbetsledare 2012. 79 2 år kvar för åtgärd Lärare grundskola senare år 0 kr Avvakta åtgärd. Gruppöversyn för Kvalificerad handläggare 2012. 116 2 år kvar för åtgärd SFI-lärare 0 kr Avvakta åtgärd. Gruppöversyn för Kvalificerad handläggare 2012. 6 2 år kvar för åtgärd Socialsekreterare förste 0 kr Avvakta åtgärd. Gruppöversyn för Kvalificerad handläggare 2012. 4 2 år kvar för åtgärd Totalt 89 900 kr 544 Kostnad för 2011 exkl PO Kostnad för 2012 exkl PO 0 kr 1 078 800 kr 1

Bilaga 1 Mellan boxarna Behandlingassistent utan högskoleutbildning 6 000 kr Åtgärdas fullt ut, 500 kronor. 12 0 år kvar för åtgärd Förskollärare/fritidspedagog outbildad 0 kr Avvakta åtgärd. 9 1 år kvar för åtgärd Elevassistent 0 kr Avvakta åtgärd. 33 2 år kvar för åtgärd Lärare grundskola tidigare år 0 kr Avvakta åtgärd. Gruppöversyn för Arbetsledare 2012. 195 2 år kvar för åtgärd Specialpedagog 0 kr Avvakta åtgärd. Gruppöversyn för Kvalificerad handläggare 2012. 21 2 år kvar för åtgärd Totalt 6 000 kr 270 Kostnad för 2011 exkl PO Kostnad för 2012 exkl PO Total kostnad för 2011 exkl PO Total kostnad för 2012 exkl PO Inkl PO 39,20 % 0 kr 72 000 kr 0 kr 1 506 000 kr 2 096 352 kr Åtgärder 2012 års lönekartläggning Yrkeskategori Kostnad exkl PO Förklaring Tid kvar för åtgärd Inom yrkesgrupperna Kock/kokerska 14 800 kr En tredjedel av åtgärden (200 kronor av 600 kronor) 0 år kvar för åtgärd Administratör Gruppöversyn 2012 Gruppledare Gruppöversyn 2012 Handläggare Gruppöversyn 2012 Arbetsledare Gruppöversyn 2012 Kvalificerad handläggare Gruppöversyn 2012 Avdelningschef B Gruppöversyn 2012 Totalt 14 800 kr Kostnad för 2012 exkl PO Kostnad för 2013 exkl PO 44 400 kr 177 600 kr Mellan yrkesgrupperna/inom boxarna Lärare grundskola senare år 89 900 kr Halva åtgärden (775 kronor av 1550 kronor) 0 år kvar för åtgärd SFI-lärare 2 400 kr Halva åtgärden (400 kronor av 800 kronor) 1 år kvar för åtgärd Förskollärare 0 kr Gruppöversyn för Arbetsledare 2012. 1 år kvar för åtgärd 2

Bilaga 1 Fritidspedagog 0 kr Gruppöversyn för Arbetsledare 2012. 1 år kvar för åtgärd Lärare grundskola senare år 0 kr Gruppöversyn för Kvalificerad handläggare 2012. 1 år kvar för åtgärd SFI-lärare 0 kr Gruppöversyn för Kvalificerad handläggare 2012. 1 år kvar för åtgärd Socialsekreterare förste 0 kr Gruppöversyn för Kvalificerad handläggare 2012. 1 år kvar för åtgärd Totalt 92 300 kr Kostnad för 2012 exkl PO Kostnad för 2013 exkl PO 276 900 kr 1 107 600 kr Mellan boxarna Förskollärare/fritidspedagog outbildad 1 350 kr Åtgärdas fullt ut, 150 kronor. 0 år kvar för åtgärd Elevassistent 4 125 kr Halva åtgärden (125 kronor av 250 kronor) 1 år kvar för åtgärd Lärare grundskola tidigare år 0 kr Gruppöversyn för Arbetsledare 2012. 1 år kvar för åtgärd Specialpedagog 0 kr Gruppöversyn för Kvalificerad handläggare 2012. 1 år kvar för åtgärd Totalt 5 475 kr Kostnad för 2012 exkl PO Kostnad för 2013 exkl PO Total kostnad för 2012 exkl PO Total kostnad för 2013 exkl PO Inkl PO 39,20 % 16 425 kr 65 700 kr 337 725 kr 1 350 900 kr 2 350 566 kr 3

Bilaga 1 Åtgärder 2013 års lönekartläggning Yrkeskategori Kostnad exkl PO Förklaring Tid kvar för åtgärd Inom yrkesgrupperna - Totalt 0 kr Kostnad för 2013 exkl PO Kostnad för 2014 exkl PO 0 kr 0 kr Mellan yrkesgrupperna/inom boxarna SFI-lärare 2 400 kr Halva åtgärden (400 kronor av 800 kronor) 0 år kvar för åtgärd Förskollärare 0 kr Gruppöversyn för Arbetsledare 2012. 0 år kvar för åtgärd Fritidspedagog 0 kr Gruppöversyn för Arbetsledare 2012. 0 år kvar för åtgärd Lärare grundskola senare år 0 kr Gruppöversyn för Kvalificerad handläggare 2012. 0 år kvar för åtgärd SFI-lärare 0 kr Gruppöversyn för Kvalificerad handläggare 2012. 0 år kvar för åtgärd Socialsekreterare förste 0 kr Gruppöversyn för Kvalificerad handläggare 2012. 0 år kvar för åtgärd Totalt 2 400 kr Kostnad för 2013 exkl PO Kostnad för 2014 exkl PO 7 200 kr 28 800 kr Mellan boxarna Elevassistent 4 125 kr Halva åtgärden (125 kronor av 250 kronor) 0 år kvar för åtgärd Lärare grundskola tidigare år 0 kr Gruppöversyn för Arbetsledare 2012. 0 år kvar för åtgärd Specialpedagog 0 kr Gruppöversyn för Kvalificerad handläggare 2012. 0 år kvar för åtgärd Totalt 4 125 kr Kostnad för 2013 exkl PO Kostnad för 2014 exkl PO Total kostnad för 2013 exkl PO Total kostnad för 2014 exkl PO Inkl PO 39,20 % 12 375 kr 49 500 kr 19 575 kr 78 300 kr 136 242 kr 4