Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet



Relevanta dokument
Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Flyktingbarnmottagningen Göteborg

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Flyktingbarnteamet Göteborg

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Flyktingbarnteamet Rapport

Flyktingbarnteamet Göteborg

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser. Projekt Nya grannar

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Datum: Händelseanalys. Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn. Februari 2017

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Inkomna remisser. Kartläggning av remisser inkomna till Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvårdsmottagningar i Örebro län under april och maj 2012

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Ensamkommande flyktingbarn

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Våld i nära relationer

Praktiska anvisningar

En god start i livet, ett jämlikt GBG

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Ensamkommande barn De mest utsatta!

11 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om övergreppsmottagning för barn under 13 år i

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE

Depressioner hos barn

Psykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017

Konsultation med BVC och elevhälsa

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Elevhälsoteam i Göteborg Flyktingbarn i Sverige Flyktingbegreppet. Antal på flykt i världen

Ungas psykiska hälsa i primärvården. Psykiatriberedningen7 juni 2018

HUR VÅRDEN AV PERSONER MED POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM BÖR ORGANISERAS I GÖTEBORGSOMRÅDET

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Svar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och diagnos av neuropsykiatriska tillstånd (SoS Dnr 978/2008)

Flyktingmedicinsk mottagning. Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

Vårdstrategier i barntandvården Hur prioriterar vi? 60 miljoner människor på flykt globalt

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

4 Förslag att införa remisskrav för neuropsykiatriska utredningar HSN

Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående

Rapport. utifrån Västbus riktlinjer. Rapportera mera. våren

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

INTERPELLATION. Barn och ungas psykiskaohälsa Dnr 29/1)--4772// Anden Nyköping den 12 feb 2018

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Problem i samband med remittering

Rutin gällande tandvård för barn som riskerar att fara illa. Syfte och omfattning Att hantera barn som riskerar fara illa på säkert sätt i tandvården.

ATT ARBETA MED ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR I ÖPPENVÅRDEN. Nasim Hanie Hoseini & Alejandra Borquez Alvarez

Positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända

Barn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.

Vision av en barnfetmamottagning

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)

Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa

Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Vårdpersonal. VARFÖR i Sverige 2012? Lagen :344 Rädsla hos de papperslösa Okunskap. Akut vård

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Fördjupad analys och handlingsplan

Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet.

Hälsoundersökning enligt BBIC -ett regionalt uppdrag. Liv Lyngå Folsach

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Uppföljning av ärenden angående akutmottagningar

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Flyktingbarns helse. Kunnskapsrik og trygg i møte med minoritetsspråkelige familier OAS, Oslo 16 november Henry Ascher

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Transkript:

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet 2013 E T T S A M A R B E T E M E L L A N : Barn- och ungdomsmedicinsk och Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i Gamlestaden

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 3 REDOVISNING AV PATIENTVERKSAMHETEN... 4 ANTAL REMISSER... 4 URSPRUNG... 8 ÅLDER... 8 REMITTERANDE ENHETER... 8 JURIDISK STATUS... 9 AVSLUTADE PATIENTER... 9 DIAGNOSER... 9 ÖVRIG VERKSAMHET... 10 UTÅTRIKTAT ARBETE... 10 PLANERING INFÖR 2014... 10 2(10)

Sammanfattning Inledning Flyktingbarnteamet (FBT) ska enligt uppdraget utgöra en samlad barn- och ungdomsmedicinsk och barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens med inriktningen migration och flyktingskap. Teamet har uppdraget att dels göra bedömningar av samt erbjuda insatser för barn och deras familj, dels sprida kunskap om frågor rörande migration, flyktingskap och trauma. Flyktingbarnteamet drivs i samverkan mellan Barn- och ungdomsmedicinska (BUM) och Barn- och ungdomspsykiatriska (BUP) mottagningarna i Gamlestaden och startade sin verksamhet 2008 på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 (Nordost). Från att ursprungligen ha utgjort en del av Enheten för vuxna flyktingar omformulerades uppdraget i december 2008 så att FBT blev en självständig enhet. Den förändrade uppdragsbeskrivningen trädde i kraft 2009-04-24 (Bilaga 1) och är det dokument som FBT arbetat utefter sedan dess. Under 2013 har verksamheten alltså fyllt fem år, och vi har haft möjlighet att både se tillbaks och reflektera över de första åren och att planera för framtiden. Under senhösten 2012 blev det tydligt att teamets resurser inte längre räckte till för det behov som fanns i Göteborg. Antalet remisser hade ökat med 40 procent under 2012. Under våren 2013 utökades därför teamet med en behandlartjänst. Resursen utgörs i dag av 2,5 psykolog/socionom och 0,5 sekreterare på BUP-sidan samt 0,5 barnläkare och 1 barnsjuksköterska på BUM-sidan. Liksom 2012 skedde en stor ökning i antalet inkommande remisser, under 2013 en ökning med ca 30 procent. Drygt 60 procent av remisserna gällde ensamkommande barn. Av 120 ankomna remisser har 92 barn kallats till ett nybesök, fyra av dessa har tackat nej eller uteblivit. 28 remisser bedömdes ej uppfylla remisskraven och hänvisades eller vidarebefordrades till andra enheter, majoriteten till BUP, men en del även till primärvården och skolhälsovård. Av 120 ankomna remisser gällde 64 procent pojkar. En tredjedel av remisserna kom från Socialtjänsten, en knapp tredjedel från Skolhälsovården och resterande kom från primärvård, egenremisser (13 procent) och övriga. De insatser som riktas mot patienterna innefattar förutom bedömning och behandling även konsultationer, rådgivning, remisser till och samverkan med andra vårdgivare. Teamet har under 2013 också deltagit i kunskapsutbyte och utveckling i form av nätverkssamarbeten och annan samverkan. Nyheter under året är att en gruppbehandling för ensamkommande pojkar genomfördes under våren. Behandlingsutbudet har under 2013 också kompletterats med taktil massage. 3(10)

I övrigt har teamets arbete fortgått enligt uppdrag med i första hand behandling och bedömning av barn, i övrigt utåtriktad verksamhet i form av föreläsningar, information, konsultationer och rådgivning. Redovisning av patientverksamheten Arbetet med patienterna omfattar alltså medicinsk och barnpsykiatrisk bedömning samt behandling. Kontakten inleds med ett bedömningssamtal hos barnläkare/barnsjuksköterska och/eller psykolog/terapeut, alltså en medicinsk eller en barnpsykiatrisk behandlare eller i vissa fall en av varje. Därefter beslutas om de insatser som passar utifrån barnets och vårdnadshavares önskemål och behov. Insatserna kan vara medicinska utredningar/behandlingar samt stabiliserande insatser, utredning eller traumabehandling på psykiatrisidan. Nyheter är dels den gruppbehandling som gjordes under våren. Behandlingen hade sin utgångspunkt i traumafokuserad KBT som modifierades för att fungera i grupp. Gruppbehandlingen var på många sätt en positiv erfarenhet, inte minst genom att känslan av ensamhet och utsatthet minskade för gruppdeltagarna. En svårighet var att gruppen bestod såväl av ungdomar med uppehållstillstånd som av ungdomar i asylprocess samt gömda. Denna skillnad i yttre stabilitet visade sig vara en mycket stor utmaning. Det finns planer på att fortsätta med gruppverksamhet. Från hösten har taktil massage också kunnat erbjudas som en komplementär behandling, ett arbete som ännu inte har utvärderats. Nedan följer statistik från patientarbetet. När det gäller antal remisser som ankommit räknas det på samtliga 120 ankomna remisser. Övriga siffror refererar till de 92 patienter vars remisser togs emot och som kallades till ett första bedömningssamtal. Antal remisser Antalet ankomna remisser har återigen ökat jämfört med året innan, en ökning med ca 30 %. Under 2012 ankom 85 patienter varav 69 kallades till bedömningssamtal och under 2013 togs 92 av 120 ankomna remisser emot. Av totalt 120 patienter tackade fyra nej till att komma och 28 hänvisades till andra vårdgivare. Exempel på patienter som har hänvisats eller vidarebefordrats är de som inte haft någon somatisk problematik utan enbart psykiatrisk och som hänvisats till BUP eller fall där remittenten inte haft tillräckligt med information kring barnet för att det skulle gå att bedöma remissen. Elva av dessa patienter hänvisades till BUP och 14 remisser sändes åter för komplettering eller hänvisades till primärvården då det endast fanns medicinska symtom eller inte tillräcklig information om barnet. Några återsändes till skolhälsovård för kompletterande bedömning eller basutredning. 4(10)

Av de 88 patienter som kom på bedömningssamtal var 62 procent ensamkommande och 38 procent barn i familj, vilket ser ut ungefär som föregående år (65 respektive 35 procent). Könsfördelningen bland de ensamkommande är 64 % pojkar och 36 % flickor. Andelen pojkar är större både bland de ensamkommande barnen och barn i familj. Ensamkommande flickor bor i något större utsträckning i familjehem än de ensamkommande pojkarna. 5(10)

6(10)

7(10)

Ursprung Största gruppen barn kommer liksom föregående år från Afghanistan och Somalia, men under 2013 var barn från Syrien den tredje största gruppen, följd av Iran. De remisser som togs emot gällde barn från totalt 15 olika länder. Ålder Majoriteten av patienterna är 13-17 år gamla, men drygt 30 procent är under 13 år. I gruppen ensamkommande är större andel 13 år och uppåt, medan barn i familj är yngre och jämnare uppdelade i alla åldergrupper. Remitterande enheter Under 2013 har största delen av remisserna skrivits av socialsekreterare till ensamkommande barn. I övrigt har elevhälsan skickat en stor del och resten av remisserna fördelar sig mellan vårdcentraler, BVC, BUP, Barnmedicinska mottagningar, egenremisser (framför allt från gode män till ensamkommande) och övriga, som exempelvis olika organisationer som möter flyktingbarn och Drottning Silvias barnsjukhus. 8(10)

Juridisk status Majoriteten (48) av patienterna var asylsökande vid remissankomsten. 31 patienter hade permanent och en hade tillfälligt uppehållstillstånd. Åtta patienter var papperslösa, av dessa åtta blev dock sex asylsökande under behandlingstiden. Av de 48 asylsökande patienterna fick 16 uppehållstillstånd under 2013 och två som fick avslag blev papperslösa. Några kontakter avslutades på grund av att patienten avvisades till ett annat land. Avslutade patienter Under året avslutades drygt 80 patienter, varav knappt hälften var patienter som remitterats till oss under 2013. Insatserna för dessa patienter skiljer sig både i tid och innehåll. Genomsnittlig behandlingstid var 39 veckor med 10 besök, antalet besök per patient samt behandlingstid har dock stor spridning. 15 patienter kom endast på ett första besök, 31 patienter gjorde 2-7 besök, 13 patienter gjorde 8-12 besök och 22 patienter 13-41 besök. Diagnoser Till följd av Flyktingbarnteamets uppdrag finns stor variation i vilka somatiska och psykiska besvär patienterna har. Patienterna diagnostiseras enligt DSM IV med ICD 10- koder. Patienternas kroppsliga besvär har till stor del handlat om vanliga barnmedicinska problem som förstoppning, enures (barn som av olika orsaker kissar i sängen på natten), vitaminbrist och bakterieinfektioner. De psykiatriska diagnoserna är oftast stressrelaterade eller depressiva och patienterna uppfyller ofta kriterierna för mer än en diagnos. Av ca 80 patienter som gjorde nybesök under 2013 fick 65 patienter diagnoser inom området stress och ångest, oftast handlar det då om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller andra reaktioner på svår stress, men fjorton av dessa hade endast symtom som sömnstörning och mardrömmar. 9(10)

Åtta av 51 barn med stress- och ångestdiagnos var dessutom deprimerade. Två barn fick endast diagnosen depression. 49 patienter fick så kallade omgivningsdiagnoser, alltså att de varit med om eller lever under olika belastande omständigheter som exempelvis krig och förföljelse, misshandel, sexuella övergrepp eller att ha mist föräldrar eller syskon. Två patienter fick endast en medicinsk diagnos, tre fick en neuropsykiatrisk diagnos och tre bedömdes som helt friska utan vare sig psykisk påverkan eller somatiska problem. I något fall gick det inte att fastställa om det fanns några problem eftersom patienten egentligen inte ville komma utan hade övertalats att följa med till besöket. Många patienter (33) fick både en stressdiagnos samt omgivningsdiagnoser. Övrig verksamhet Utåtriktat arbete När det gäller den utåtriktade verksamheten gäller uppdraget att höja kunskapen bland de verksamheter som möter flyktingbarn i olika typer av verksamheter. Detta gäller offentligt finansierade verksamheter som primärvård/sjukvård, skola, kommunala boenden och andra verksamheter som möter flyktingbarn i deras vardag. Exempel på sådana verksamheter där teamets medlemmar har föreläst under året är för barn- och skolhälsovård i samband med informationsdag om vaccinationer, för Primärvården Hisingen, skolpersonal i olika sammanhang samt socialtjänsten. Utöver detta har föreläsningar till verksamheter som inte tillhör uppdraget utfört mot betalning i mån av tid, exempelvis BUP Halland, sjuksköterske-, läkare-, psykologoch socionomprogrammen samt deltagande i teater- och filmsamtal kring flyktingbarn. Planering inför 2014 Kommande året kommer teamet arbeta med att utveckla tydligare administrativa rutiner samt tydliggöra uppdraget och remisskriterier i en uppdaterad remissblankett. Då remissinflödet inte ser ut att minska under 2014 behöver arbetet effektiviseras. Administrativa hinder som att verksamheterna har olika journalsystem kommer troligen inte att lösa sig innan 2015, men ett steg på vägen kan vara att Angereds Närsjukhus (och BUM) enligt planerna under hösten 2014 skall byta journalsystem till Melior, samt att det blir lättare att följa patienter som flyttas över mellan verksamheterna. 10(10)