STADSBYGGNADSKONTORET SAMRÅDSREDOGÖRELSE PLANAVDELNINGEN Karin Månsson SID 1 (32) Tfn 08-508 281 05 2013-01-17 Samrådsredogörelse programsamråd Detaljplan för Grammet 1 m fl i stadsdelen Åkeslund, Dp 2011-18029-54 Innehåll Samrådsredogörelse programsamråd Detaljplan för Grammet 1 m fl i stadsdelen Åkeslund, Dp 2011-18029-54... 1 Sammanfattning... 1 Stadsbyggnadskontorets ställningstagande... 3 Bakgrund... 5 Förslagets syfte och huvuddrag... 5 Hur samrådet bedrivits... 5 Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstagande... 6 Statliga och regionala myndigheter och förbund... 6 Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar... 12 Övriga remissinstanser... 18 Sakägare enligt fastighetsförteckning... 23 Övriga, ej sakägare enligt fastighetsförteckning... 25 Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande... 30 Intressekonflikter... 30 Sammanfattande ställningstagande... 30 Sammanfattning I stadens översiktsplan Promenadstaden pekas Brommaplan ut som tyngdpunkt. Programförslaget syftade till att utveckla tyngdpunkten genom att ersätta befintlig bussterminal och centrumbyggnader vid Brommaplan med en inomhusterminal och ett inomhuscentrum, en kontorsbyggnad (ev hotell), ca 600-700 lägenheter, samt rusta upp torgytor och reservera ytor för SL:s planerade upprustning av tunnelbanan. Enligt förslaget rivs tre byggnader som har särskilt kulturhistoriskt värde. Programförslaget sändes ut på programsamråd 2012-05-08 2012-06-29. Länsstyrelsen begärde förlängd tid och inkom med yttrande 2012-10-15. Under programsamrådet har sammanlagt 42 yttranden inkommit. Programsamrådet är ett tidigt skede i planarbetet, som framförallt tar upp grundläggande frågor: Är platsen lämplig för bostäder? Stämmer SBK:s bedömning att planen inte medför betydande miljöpåverkan? Visar förslaget ett bra sätt att utveckla Brommaplan till tyngdpunkt? Är det försvarbart att riva två kulturhistoriskt värdefulla byggnader? Box 8314, 104 20 Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon 08-508 27 300. Fax 08-508 27 170. stadsbyggnadskontoret@stockholm.se www.stockholm.se
Är platsen lämplig för bostäder? Programmets bostäder ligger som närmast 100 meter från Bromma avloppsreningsverk. Reningsverket kan ge luktstörningar främst från rötslamshanteringen. I programhandlingarna redogjordes för förslag till inkapslingsåtgärder som kan begränsa luktproblemen och därmed göra det möjligt att minska skyddsavståndet mellan reningsverk och bostäder till 100 meter. Förslagen är framtagna i samråd med Stockholm Vatten. I Boverkets Bättre plats för arbete anges 200 meter som generellt skyddsavstånd för reningsverk. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 2 (32) Det tyngst vägande remissyttrandet kommer från Länsstyrelsen, som ifrågasätter programförslagets minskning av skyddsavståndet mellan bostäder och reningsverk till 100 meter. Länsstyrelsen anser att det behövs tydligare motivering och bättre beslutsunderlag om reningsverkets framtida utformning för att kunna bedöma skyddsavståndet. Länsstyrelsen prioriterar reningsverkets framtida utvecklingsmöjligheter och vill inte riskera att fler bostäder och fler boende som störs av lukt nära reningsverket försvårar reningsverkets möjlighet att få tillstånd enligt miljöbalken. Stämmer SBK:s bedömning att planen inte medför betydande miljöpåverkan? Kontoret har i samråd med miljöförvaltningen i start-pm och programsamråd bedömt att projektet inte medför betydande miljöpåverkan och inte kräver miljöbedömning. Länsstyrelsen påpekar att en miljöbedömning skulle kunna vara ett hjälpmedel för att fördjupa beslutsunderlaget om skyddsavstånd till reningsverket, men att inget hindrar att detta i stället görs inom ramen för planarbetet (dvs utan miljöbedömning). Ett sådant val behöver motiveras och viktiga utgångspunkter för planeringen måste då i stället framgå av planbeskrivningen så att de utgör en synlig del av lämplighetsbedömningen Visar förslaget ett bra sätt att utveckla Brommaplan till tyngdpunkt? Flertalet remissinstanser är positiva till att utveckla tyngdpunkten genom en kraftfull satsning på bostäder, service och kollektivtrafik i Brommaplans centrum, men framför synpunkter i sak, bl a oro för den svåra trafiksituationen på Drottningholmsvägen och i Brommaplansrondellen, behov av busskörfält från Ekerö, synpunkter på parkeringstal och dimensionering av infartsparkering, riskfrågor avseende farligt gods, gashantering och gestaltning. SL påpekar att all byggnation måste ske så att SL kan underhålla tunnelbanan och ha full rådighet oberoende av omslutande bebyggelse. SL måste kunna riva och bygga om tunnelbanebroarna inom 30-60 år. Flera remissvar kritiserar projektets höga exploatering och kompakta utformning, som innebär en ny och främmande skala i området. Skönhetsrådet ställer sig positivt till att utveckla Brommaplan, men negativt till förslagets tvåvåningslösning med ett bostadsdäck ovanför terminalen, vilket inte bedöms som tillräckligt stadsmässigt. Rådet önskar en mer varierad stadsbild och en mer respektfull gestaltning gentemot omgivningen. Förhållningssätt till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturnämnden, godkänner i huvudsak kulturförvaltningens/stadsmuséets remissvar, men anför att intresset av fler bostäder och förbättrade kommunikationer överväger exploateringens påverkan på befintliga arkitekturoch landskapsvärden. Stadsmuséet påpekar i sitt svar att platsers särskilda karaktärsdrag enligt ÖP bör bilda utgångspunkt i stadsomvandlingen. Muséet
SID 3 (32) skulle helst se att de befintliga byggnaderna sågs som en resurs och att det gjordes en omstudering för att skapa en kontakt med platsens historia och varierande omgivning. Länsstyrelsen anser att konsekvenserna för de kulturhistoriska värdena bör presenteras mer utförligt och att Brommaplan och kringliggande områden behöver sättas i sitt historiska och arkitekturhistoriska sammanhang. Även skönhetsrådet saknar en beskrivning av de byggnader som föreslås rivas och en redovisning av programområdet i relation till sitt omland, stadsdelens behov och människors faktiska rörelsemönster. Synpunkter från sakägare och närboende Påtagligt få sakägare och övriga boende har gett skriftliga synpunkter, 7 sakägare varav 4 fastighetsägare och 3 närboende, samt 16 personer/organisationer som inte räknas som sakägare enligt fastighetsförteckningen. Deras yttranden innehåller både kritik och förslag till förbättringar av förslaget och Brommaplans centrum, samt farhågor för problem under byggskedet. De muntliga synpunkter som framfördes på samrådsmötet gällde bl a att husen var för stora, oro för skugga på tprget och skymd utsikt från grannhusen, samt trafiksituationen på Drottningholmsvägen och i Brommaplansrondellen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Luktstörningar och skyddsavstånd Stadsbyggnadskontoret delar länsstyrelsens inställning att nya bostäder i kv Grammet inte får försämra reningsverkets utvecklingsmöjligheter eller möjligheter till nytt miljötillstånd. Möjligheten att minska skyddsavståndet till bostäder till 100 meter är dock helt central för projektets genomförande, eftersom den tillgängliga ytan är begränsad. Kontoret bedömer i samråd med Stockholm Vatten, exploateringskontoret och byggherren JM AB att föreslagna åtgärder för inkapsling av luktstörningar räcker för att minska/precisera skyddsavståndet till ca 100 meter, men håller med länsstyrelsen om att redovisningen och motiveringen i de utredningar som gjorts har logiska brister och behöver vidareutvecklas. Ett första steg innan förslaget går ut på plansamråd blir därför att komplettera och förtydliga materialet. Kontoret bedömer att det är möjligt att genom fördjupade och kompletterande utredningar i den fortsatta planprocessen kunna visa på reella möjligheter att reducera olägenheterna till en acceptabel nivå och därmed tydligt motivera det föreslagna skyddsavståndet. Brommaplan som tyngdpunkt Brommaplan är utpekat som tyngdpunkt i översiktsplanen Promenadstaden, vilket kontoret tolkar som ett uppdrag att studera möjligheterna till förtätning och större skala. Projektet är en funktionell och ekonomisk helhetslösning för utveckling av tyngdpunkten Brommaplan med bussterminal, service, arbetsplatser, ett stort antal lägenheter, parkering för bilar och cyklar samt upprustning av torgytor och tunnelbana. Programförslaget var på många vis en renodlat teknisk lösning och i det fortsatta planarbetet kommer fotgängarmiljö och byggnadsgestaltning att prioriteras. Kontorets ambition är att bytespunkten mellan buss och tunnelbana och de nya offentliga rum som skapas i projektet skall bli mycket bättre, trivsammare och mer funktionella än dagens Brommaplan.
SID 4 (32) Trafiken Utgångspunkten i planarbetet är stadens nya Framkomlighetsstrategi som prioriterar kollektivtrafik och gång- och cykelanvändning. De nya bostäderna placeras i områdets absolut bästa kollektiv- och cykelpendlingsläge. Biltrafiken på Drottningholmsvägen intill planområdet bedöms få bättre förutsättningar genom att busstrafiken flyter smidigare och genom en ny cirkulationsplats som ordnar trafiken till bussterminalen, Tunnlandsvägen och reningsverket/gastankstationen. I projektet ingår en gång- och cykelbro över Drottningholmsvägen, från Knypplerskevägen till bostadsdäcket. Cykelpendlingsstråket breddas. Infartsparkeringen föreslås flyttas från Klädesvägen till det nya komplexet och samordnas med centrumparkeringen. Parkeringstal för de nya bostäderna och möjligheten att komplettera parkeringen med bilpool kommer att utredas vidare. Trafikkontoret bedömer att ca 700 cykelparkeringsplatser behöver anordnas i anslutning till tunnelbana och centrum. SL har en representant i projektgruppen och deras synpunkter arbetas in löpande. De stora och problematiska trafikfrågorna kring Brommaplansrondellen behandlas i trafikkontorets övergripande trafikanalys för östra Bromma. Dessutom genomförs en mindre lokal trafikstudie, och arbete i en kommunövergripande arbetsgrupp om bl a busskörfält mellan Ekerö och Bromma m m. Kulturhistoriska värden Projektet är utformat som en sammanhängande helhetslösning. Eftersom markytan är begränsad bedömer kontoret att det inte är möjligt att bevara de två kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna. En tydligare beskrivning av området och befintliga byggnader och av förslagets konsekvenser för de kulturhistoriska värdena kommer att föras in i planbeskrivningen. Byggskedet Byggskedet (byggstart tidigast 2014 färdigställande prel 2019/2020) kräver en omsorgsfull planering för att undvika störningar och framkomlighetsproblem. Utbyggnaden avses ske i etapper. Buss-, tunnelbane- och biltrafik måste fungera hela tiden. Planeringen av byggskedet måste samordnas med SL:s planering för upprustning av tunnelbanans gröna linje, inklusive ersättningsbussar. Fortsatt arbete De synpunkter som kommit in under programsamrådet bedöms kunna hanteras och vidarestuderas i det fortsatta arbetet. Utöver arbetet med luktstörningar och skyddsavstånd kommer tyngdpunkten i det kommande planskedet att ligga på byggnadernas gestaltning, detaljutformning av allmänna ytor, fotgängarmiljö, bostadskvaliteter, mötet med omgivande stadsbygd, samt tekniska frågor som ledningar, dagvatten, avfallshantering etc. Tidigare framtagna utredningar kommer att kompletteras och revideras i enlighet med inkomna synpunkter. Det gäller bl a buller- och riskfrågor. Med anledning av de synpunkter som framförts under programsamrådet kommer de frågor som rör närheten till reningsverket att studeras särskilt noga i det fortsatta planarbetet:
SID 5 (32) Fortsatt utredning och tydligare motivering till högst 100 meter skyddsavstånd mellan reningsverk och bostäder, enligt de punkter som Länsstyrelsen angett, görs före plansamråd. Samordning av planarbetet och Stockholm Vattens tillståndsansökan/ tillståndsprövning enligt miljöbalken för reningsverket. Stockholm Vatten kommer till sin ansökan att ta fram mycket av det material om reningsverkets framtida utformning och funktion som Länsstyrelsen efterlyser för att kunna bedöma skyddsavståndet till bostäder. Det bedöms inte som rimligt att inom planarbetets ram ta fram ett helt eget material. Efter plansamrådet blir det tydligare om länsstyrelsens krav på omfattande underlag avseende reningsverket innebär att planarbetet måste avvakta SV:s tillståndsansökan innan planen kan antas. Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Programförslaget syftade till att ersätta befintlig bussterminal med en inomhusterminal som blir en bekväm bytespunkt med tunnelbanan, ersätta och utöka dagens butiker och vårdanknutna verksamheter med ett mindre inomhuscentrum i anslutning till terminalen och ett kontorshus, samt rusta upp utomhustorget och reservera yta för upprustning av tunnelbanan. Ovanpå terminal och centrum byggs ca 600 lägenheter i 8-10-våningshus. Förslaget är i enlighet med Stockholms översiktsplan, Promenadstaden, som pekar ut Brommaplan som tyngdpunkt. Planen har inte bedömts medföra betydande miljöpåverkan och därmed inte bedömts behöva miljöbedömning eller miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken. Planarbetet bedrivs i en arbetsgrupp med deltagare från stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret (projekt, landskap, gata), trafikkontoret, miljöförvaltningen och byggherren JM AB med konsulter. I närheten av programområdet ligger Bromma avloppsreningsverk (Åkeshovsanläggningen) och en anläggning för uppgradering av biogas från reningsverket till fordonsgas. Reningsverket medför vissa luktstörningar, framför allt från rötslamshanteringen. Enligt Boverkets generella rekommendationer, bör skyddsavstånd mellan reningsverk och bostäder vara minst 200 meter. Programförslagets bostäder ligger så nära som 100 meter från reningsverket. I bilagda utredningsrapporter till programförslaget redovisas därför olika åtgärder för inkapsling av verksamheten för att minska luktstörningarna så att skyddsavståndet skall kunna minskas till 100 meter. Rapporterna och åtgärdsförslagen har tagits fram i samråd med Stockholm Vatten. Hur samrådet bedrivits Programsamråd för detaljplanen pågick under perioden 2012-05-08 2012-06-29. Information om programsamrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckning. Programsamrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, i Brommaplans bibliotek, Klädesvägen 12, samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, www.stockholm.se/detaljplaner och www.stockholm.se/brommaplan. Annons om programsamråd och samrådmöte publicerades i lokaltidningen Mitt i
SID 6 (32) Bromma 2012-05-08. Samrådsmötet, som var utformat som ett öppet hus med information och föredragningar om detaljplanen och det parallellt bedrivna programarbetet för Centrala Bromma, hölls 2012-05-24 i Kristofferskolan, Marklandsbacken 11. Det besöktes av ca 100 personer. De muntliga synpunkter som framfördes på mötet gällde bl a att husen var för stora, oro för skugga på torget och skymd utsikt från grannhusen, samt trafiksituationen på Drottningholmsvägen och i Brommaplansrondellen. Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstagande Nedan redovisas i sammanfattning de synpunkter som inkom under programsamrådet. För yttrandena i sin helhet hänvisas till planakten, som finns tillgänglig i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Stadsbyggnadskontorets eventuella kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne/remissinstans. Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Länsstyrelsen begärde förlängd svarstid och inkom med sitt remissvar 2012-10-15. Länsstyrelsen skriver inledningsvis att en satsning på nya bostäder vid Brommaplan kan utgöra ett viktigt tillskott till länets bostadsmarknad och ett led i en kraftig satsning på ett jämnt och högt bostadsbyggande i såväl Stockholms stad som länet som helhet. Länsstyrelsen ger i sitt yttrande framförallt synpunkter på den planerade bebyggelsens förhållande till luktstörningar från det närliggande avloppsreningsverket och förslaget att minska skyddsavståndet mellan reningsverk och bostäder till 100 meter. Länsstyrelsen har inför sitt svar tagit del av synpunkter från Trafikverket, AB Storstockholms Lokaltrafik, SL, Ekerö kommun och Försvarsmakten. Försvarsmakten har inget att erinra. Skyddsavstånd till Bromma avloppsreningsverk I närheten av programområdet ligger Bromma avloppsreningsverk och en anläggning för uppgradering av biogas från reningsverket till fordonsgas. Reningsverket medför vissa luktstörningar. Länsstyrelsen hänvisar till boverkets skrift Bättre plats för arbete som rekommenderar 200 meters skyddsavstånd mellan reningsverk och bostäder. Programförslagets bostäder ligger så nära som 100 meter från reningsverket, och i programförslaget redovisas därför olika åtgärder för inkapsling av verksamheten, som tagits fram i samråd med Stockholm Vatten, för att minska luktstörningarna så att skyddsavståndet skall kunna minskas till 100 meter. Reningsverket är ett stort allmänt intresse och länsstyrelsen prioriterar reningsverkets möjligheter till utveckling och utbyggnad. Länsstyrelsen betonar att det är ett stort allmänt intresse att reningsverkets nuvarande verksamhet kan fortgå och att dess utveckling inte begränsas. Reningsverksanläggningen är av regionalt intresse, då den försörjer norra och västra Stockholm, Sundbyberg och delar av Järfälla och Ekerö, och är markerat som regionalt reningsverk i RUFS-2010. Länsstyrelsen prioriterar den regionalt viktiga reningsverksanläggningen och dess framtida utbyggnads- och utvecklingsmöjligheter. Länsstyrelsen befarar att nya bostäder inom 200 meter och därmed fler människor som riskerar att utsättas för luktstörningar kan
komma att väsentligt påverka och begränsa förutsättningarna för ett utökat tillstånd för reningsverksverksamheten enligt miljöbalken. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 7 (32) Reningsverket behöver tillståndsprövas enligt miljöbalken Reningsverksanläggningen har idag ett tillstånd enligt äldre lagstiftning och behöver prövas enligt miljöbalken. Vid tillståndsprövningen prövas verksamhetens påverkan på omgivningen och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. I ansökan ska alternativa lokaliseringar utredas. Frågor som lukt, buller, luftkvalitet, skyddsavstånd till bostäder m m, transporter, risker etc ska avvägas i tillståndsprövningen. Luktolägenheter för fler bostäder än idag kan tillsammans med andra risker och olägenheter väsentligt försvåra möjligheterna att få tillstånd till att utöka verksamheten. Minskning till 100 meters skyddsavstånd inte tillräckligt väl motiverat Länsstyrelsen anser inte att den minskning/precisering av skyddsavståndet till 100 meter som föreslås i Grammet-projektets programhandlingar är tillräckligt tydligt och trovärdigt beskriven och motiverad och ifrågasätter att 100 meter skulle vara ett tillräckligt skyddsavstånd till bostäder. Programutredningarna visar enligt Länsstyrelsens mening inte varför det är lämpligt med just 100 meter och ger inte en samlad bild av vilket skyddsavstånd som behövs. Inte heller motiveras det utifrån verksamhetens storlek, anordnande och uppbyggnad, förhärskande vindriktning etc. Vad länsstyrelsen vill att vi gör inför fortsatt planarbete Länsstyrelsen skriver att inför fortsatt planarbete är det viktigt att det klart framgår att planerad bostadsbebyggelse inte kommer att hota nuvarande lokalisering eller rimliga utvecklingsmöjligheter för reningsverket. Ett kortare skyddsavstånd behöver motiveras både utifrån dagens störningssituation (lukt, buller, risker, vindriktning) och en framtida situation där skyddsåtgärder, utökade transporter, framtida trafiksituation och den intilliggande biogasanläggningen vägs in. Det måste göras troligt att det finns reella möjligheter att reducera olägenheterna till en acceptabel nivå, utifrån nuvarande förhållanden och även en långt gången och genomförbar plan för reningsverkets långsiktiga utveckling. För att kunna bedöma om föreslagen markanvändning är lämplig behöver nuvarande och framtida verksamhet med andra ord så långt möjligt konkretiseras och konsekvensbedömas avseende omgivningspåverkan. Länsstyrelsen betonar att om en tillståndsprövning enligt miljöbalken för reningsverkets nuvarande och utökade verksamhet föregår antagandet av detaljplanen, så finns bättre förutsättningar att kunna bedöma hur nära anläggningen bostäder kan placeras. Behovsbedömning/Miljöbedömning för detaljplanen Stadsbyggnadskontoret har bedömt att detaljplanens genomförande inte medför betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken och att planen inte behöver åtföljas av en miljöbedömning. Länsstyrelsen skriver att inget hindrar att beslutsunderlaget fördjupas inom ramen för planarbetet (dvs utan miljöbedömning), men att detta val behöver motiveras och att viktiga utgångspunkter för planeringen då i stället måste framgå av planbeskrivningen så att de utgör en synlig del av lämplighetsbedömningen. Länsstyrelsen anser
SID 8 (32) att närheten till reningsverket motiverar att både förutsättningar för ny bebyggelse och konsekvenserna av det behöver framgå och bedömas inför färdigställandet av detaljplanen. Länsstyrelsen påpekar att en miljöbedömning kan vara ett hjälpmedel för att fördjupa beslutsunderlaget, inte minst för att även genomförandeprocessen då inlemmas i bedömningen, vilket kan vara särskilt viktigt när det handlar om konsekvenserna för kollektivtrafiken under en lång period. Det måste tydligt visas att behoven av framtida utveckling av infrastrukturen kan tillgodoses trots att den planerad bebyggelse ligger mycket nära väg och tunnelbana Ny bebyggelse får inte försämra möjligheterna till framtida utveckling av infrastrukturen (Drottningholmsvägen/väg 261 och tunnelbanan). Bebyggelseförslaget ger små marginaler för eventuell framtida utbyggnad av infrastrukturen. Det måste klargöras om det finns behov av att ha långsiktig beredskap för breddat vägområde och/eller utökat spårområde för tunnelbanan. Hindersfrihet kring riksintresset Bromma flygplats För området gäller höjdbegränsningen +59,4 m i höjdsystemet RH70 (motsvarar ca +59 i stadens höjdsystem). Varken byggnader eller lyftkranar etc under byggskedet får överskrida totalhöjden, vilket bör föras in i genomförandebeskrivningen. Riskfrågor i samband med transporter och hantering av farligt gods Riskfrågor måste beaktas genom tillräckligt skyddsavstånd. Bullerstörningar Länsstyrelsen konstaterar att det centrala och kollektivtrafiknära läget motiverar avsteg från bullerriktvärdena (enligt Stockholmsmodellen med tyst sida) om detta kan skapa en god boendemiljö. Särskilda åtgärder, som delvis inglasning av balkonger kan godtas för en mindre andel av lägenheterna om helhetslösningen blir god. Ekvivalentnivåer och maxbullernivåer behöver beaktas samlat. Trafikbullerberäkningen behöver beakta både tunnelbanan, reningsverket inklusive angöringstrafik samt stomljud och lågfrekvent buller vid tomgångskörning och start, även nattetid, från den nya bussterminalen. Även externt industribuller från reningsverk och gastankstation behöver beaktas eftersom det inte är säkert att det maskeras av trafikbullret. Vatten och luftkvalitet Luftkvalitet och dagvatten redovisas i projektets miljö- och hälsobedömning. Enligt denna bedöms projektet inte medföra några överskridanden av miljökvalitetsnormer, förutsatt att föreslagna åtgärder genomförs. Länsstyrelsen förutsätter att miljökvalitetsnormerna kommer att följas i den fortsatta planeringen. Markföroreningar Markföroreningar redovisas i projektets miljö- och hälsobedömning. Länsstyrelsen är positiv till rekommendationen att ta prover på fyllnadsmassorna och påpekar att platsen på Tunnlandet 7 där det sedan 1960- talet legat en kemtvätt bör undersökas med avseende på klorerade och ickeklorerade lösningsmedel.
SID 9 (32) Kulturhistoriska värden Länsstyrelsen anser att konsekvenserna av programmets genomförande för de kulturhistoriska värdena bör presenteras mer utförligt. Brommaplans nuvarande utformning behöver sättas i sitt historiska och arkitekturhistoriska sammanhang för att konsekvenserna av de föreslagna rivningarna skall kunna bedöms bättre. Även de kulturhistoriska aspekterna för omkringliggande områden och bebyggelse bör vägas in. Länsstyrelsen ägnar större delen av sitt yttrande åt konsekvenserna av närheten till reningsverket och ställer höga krav på ett fördjupat beslutsunderlag. Länsstyrelsens bedömning är att processen skulle underlättas om planens antagande avvaktar reningsverkets tillståndsprövning enligt miljöbalken och/eller om själva planen åtföljs av en miljöbedömning. Stadsbyggnadskontoret delar länsstyrelsens inställning att de nya bostäderna inte får försämra reningsverkets utvecklingsmöjligheter eller möjligheter till nytt miljötillstånd. Möjligheten att minska skyddsavståndet till bostäder till 100 meter är dock helt central för projektets genomförande, eftersom den tillgängliga ytan är begränsad. En del av länsstyrelsens synpunkter handlar om logiska brister och oklarheter i det presenterade utredningsmaterialet. Ett första steg blir därför att komplettera och förtydliga materialet. Kontoret bedömer att det är möjligt att genom fördjupade och kompletterande utredningar i den fortsatta planprocessen kunna visa på reella möjligheter att reducera olägenheterna till en acceptabel nivå och därmed tydligare motivera det föreslagna skyddsavståndet Miljöförvaltningen har påpekat att skyddsavståndet 200 meter i Boverkets Bättre plats för arbete framförallt handlar om skyddsavstånd mot smittspridning från öppna anläggningar och inte om luktstörningar från slutna anläggningar i stadsmiljö. Miljöförvaltningen delar kontorets bedömning att Grammetprojektet inte medför betydande miljöpåverkan eller kräver miljöbedömning, men ser möjligheter till samordning med Stockholm Vattens tillståndsprövning. Stockholm Vatten bedömer att det med föreslagna åtgärder går att minska skyddsavståndet till 100 meter. Tillsammans med Stockholm Vatten bedömer kontoret att planarbetet och Stockholm Vattens tillståndsansökan kan samordnas så att staden gör ett fördjupat arbete om skyddsavstånd parallellt med Stockholm Vattens tillståndsprövning. Då står Stockholm Vatten för den konkreta beskrivningen av reningsverkets nuvarande och framtida verksamhet och konsekvensbedömningen avseende omgivningspåverkan. Staden står i nära samråd med Stockholm Vatten för en precisering av skyddsavståndet från en inbyggd/sluten anläggning i stadsmiljö och nödvändiga åtgärder för att hålla skyddsavståndet mindre än 100 meter. Stockholm Vatten avser att göra en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken/tillståndsprövning under 2013 eller i början av 2014. Tillståndsprövningen görs av Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Länsstyrelsens ambition är att tillståndsprövningen skall ta 6 månader efter det att ansökan är komplett. Efter plansamrådet blir det tydligare om tillståndsprövningen måste föregå detaljplanens antagande, vilket skulle innebära en förskjutning av tidplanen för detaljplanen.
SID 10 (32) Länsstyrelsens övriga synpunkter kommer att behandlas i det fortsatta planarbetet. Behoven av utveckling av infrastrukturen kommer att gås igenom med Trafikkontoret respektive Storstockholms Lokaltrafik, SL. Både Trafikkontoret och SL deltar i projektarbetsgruppen. Utöver den större trafikanalys för östra Bromma som Trafikkontoret gjort under 2012 kommer staden också att göra en kompletterande lokal trafikutredning. Sedan programsamrådet har SL kommit längre i sin planering för upprustning av tunnelbanan. Riskfrågor kommer att förtydligas. Förslaget till nya bostäder har vidareutvecklats sedan programsamrådet så att de allra flesta lägenheterna nu klarar bullerkrav enligt Stockholmsmodellen med en tyst sida och endast ett fåtal behöver särskilda åtgärder utöver Stockholmsmodellen. Konsekvenserna för de kulturhistoriska värdena kommer att beskrivas mer utförligt i planbeskrivningen i enlighet med länsstyrelsens synpunkter. Storstockholms lokaltrafik (SL) SL anser att det är positivt att Stockholms stad och SL tillsammans skapar möjlighet till en förtätning av bebyggelse och servicefunktioner i ett gott kollektivtrafikläge och att detta kan kombineras med upprustning av en viktig bytespunkt. Brommaplan angörs av tunnelbanans gröna linje, stomtrafik mellan Ekerö, Solna och Danderyd, direktbussar från Ekerö, lokala linjer mot Bromma, Rissne, Akalla och Nockeby, nattbussar och ersättningstrafik. SL arbetar med översyn av kapaciteten på tunnelbanestationen, vilket kan ske genom ny plattform eller breddning av befintlig plattform och bredare rulltrappor. Det behövs tre rulltrappor och hiss. All byggnation skall ske så att SL kan underhålla sin anläggning och ha full rådighet oberoende av omslutande bebyggelse. Brokonstruktionerna avgör stationens livslängd och SL måste kunna riva och bygga om tunnelbanebroarna inom 30-60 år. I anslutning till tunnelbanans biljetthall skall inrymmas servicelokaler, personalutrymme, utrymmen för hiss- och rulltrappa, el, VVS, IT, trygghet och sopor m m. Bussterminalen skall kunna angöras av dubbeldäckare. Ur ett resenärsflödesperspektiv är det viktigt att tillgängligheten i anslutning till station och bussterminal är god och genomarbetad. Kommunikationen mellan bussterminal och tunnelbana får inte omöjliggöras eller bli förlängd när handelsdelen/gallerian är stängd. Resenärerna skall uppleva miljön som trygg och positiv. I anslutning till bytespunkten måste inrymmas pauslokaler för personal, hållplatser på Drottningholmsvägen i båda riktningarna för ersättningsbussar och nattrafik (SL kommer troligen att stänga bussterminalen nattetid), soprum för källsortering, Metrorum, lokaler för extern verksamhet, korttidsparkering, angöring för taxi, cykelparkering. Infartsparkering bör ligga i nära anslutning till bytespunkten för att ge bekväma byten och vara trygg, säker och attraktiv. Den bör omfatta ca 200 platser och med fördel integreras med handelsparkeringen.
SID 11 (32) SL förutsätter att staden samråder med dem om lösningar för att få till god framkomlighet för busstrafiken. Idag har stombusstrafiken framkomlighetsproblem på Drottningholmsvägen i båda riktningarna mellan Nockebybron och Brommaplan. Ett arbete med att skapa fyra filer på Drottningholmsvägen gör det möjligt att skapa busskörfält till och från Brommaplan. Det måste också vara lätt för bussarna att komma in och ut från terminalen. Byggnadsutformningen måste ta hänsyn till allmänna miljö- och utsläppsnormer och ev bullerstörningar från bussarna. Det är oftast maximalnivåerna och lågfrekvent buller vid tomgångskörning och start vid busshållplatser och korsningar som upplevs som störande. För planerad bebyggelse som vetter mot gator som trafikeras av buss skall utformningen av fastigheterna ske så att Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller innehålls i sovrum. SL deltar i projektarbetsgruppen och deras synpunkter och förslag beaktas löpande. SL har sedan programsamrådet kommit längre i sin planering för upprustning av tunnelbanan. Frågor som rör busstrafik, vägutformning och ev kollektivtrafikfiler från Ekerö till Brommaplan behandlas i en kommunövergripande arbetsgrupp. Storstockholms Brandförsvar (SSBF) SSBF:s synpunkter avser tekniska olycksrisker, främst från trafik med farligt gods på Drottningholmsvägen, samt förutsättningar för att genomföra räddningsinsatser. SSBF påpekar att det enligt Länsstyrelsens riktlinjer inte är lämpligt att placera bostäder och annan känslig bebyggelse närmare transportled för farligt gods än 25 meter, och visar på oklarheter i riskbedömningar och föreslagna skyddsåtgärder, som bör utredas och förtydligas i det fortsatta planarbetet. SSBF bidrar gärna i den fortsatta processen och rekommenderar också SBK att se hanteringen av olycksrisker i ett större planeringsperspektiv och t ex fastslå förutsättningar och ambitioner för riskhanteringen i ett större område respektive för kommunen som helhet. Byggherrens brand- och riskkonsult har kontakt med SSBF för att utreda och förtydliga de påtalade oklarheterna. Trafikverket Trafikverket anser att det är bra och klimatsmart att bygga nära kollektivtrafik och service och positivt att det satsas på en ny inomhusterminal. Trafikverket anser dock att det även är viktigt att lämna utrymme för en framtida handlingsfrihet för utveckling av andra delar av det samlade transportsystemet kring Brommaplan. Trafikverket Region Stockholm har som ansvarig myndighet för trafikslagsövergripande samt långsiktig planering av det samlade transportsystemet inom regionen skyldighet att bevaka luftfartens intressen. Enligt Bernströms trafikbullerredovisning berörs i dagsläget inte det aktuella området av flygbuller över gällande riktvärde FBN 55 dba och maximalt 70 dba. Trafikverket skriver att det är viktigt att detta inte kommer att förändras då det kan medföra restriktioner i framtida miljöprövningar för Bromma
SID 12 (32) flygplats. Samråd bör ske angående CNS-utrustning med LFV eftersom ev störningar av navigeringshjälpmedel, kommunikations- och radarsystem kan få allvarliga konsekvenser för flygtrafiken på Bromma flygplats. I väntan på den pågående utredningen om planeringsunderlag för Bromma flygplats, där både SBK och Trafikverket deltar, bör SBK samråda med Swedavia om bl a skyddsområden som garanterar hinderfrihet för flygplatsen. Trafikverket har skickat kopia av sitt yttrande till länsstyrelsen. De frågor som trafikverket tar upp bevakas också av Länsstyrelsen. Staden har genom den nämnda utredningen kontakt med Swedavia. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Har ej svarat Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndigheten har inget att erinra mot programförslaget. Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade 2012-06-14 11 att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande som samrådssvar, med reservationer från MP och V samt särskilt uttalande från S. Förvaltningens tjänsteutlåtande är positivt till förslaget, då det bedöms vara i enlighet med översiktsplanen, på redan exploaterad mark och i centralt läge. Det understryks att husen bör ges ett formspråk med varierat utseende och levande fasader i samklang med den omgivande trädgårdsstadens kvalitéer. Den ansträngda trafiksituationen måste beaktas noga och det är angeläget att åtgärder genomförs för att förbättra trafikförhållandena längs Bergslagsvägen och Drottningholmsvägen, med fokus på Brommaplan, Ulvsundaplan och Alviksplan. Förslaget till ny gång- och cykelbro över Drottningholmsvägen och nya cykelparkeringar uppskattas. Då området idag har stor brist på parkeringsplatser bedöms det trots gott kollektivtrafikläge behövas ett parkeringstal på 1,0 bilplats per lägenhet, utöver besöksparkering. För att skapa förutsättningar för integration vore det positivt med blandade upplåtelseformer, dvs även hyreslägenheter. Förskolebehovet bedöms till 20 platser per 100 lägenheter och den föreslagna förskoleplaceringen bedöms som bra. I samband med den stora omdaningen av Brommaplan vore det önskvärt att kollektivtrafiken kunde kompletteras med spårbunden trafik mot Ekerö centrum. En avlastande tunnelbaneentré borde anläggas vid plattformens östra ände. Samtliga byggnader och miljöer måste ha en god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Förvaltningen finner det positivt att Tunnlandsparken avses rustas upp och att närliggande naturreservat görs mer lättillgängliga med ny gång- och cykelbro över Drottningholmsvägen.
Kulturnämnden Ärendet har handlagts av Stadsmuseets kulturmiljöenhet och Kulturskolans enhet i Bromma. Kulturnämnden beslöt 2012-06-14 76, med reservationer från S, V och MP, att i huvudsak godkänna förvaltningens remissvar och att därutöver anföra: SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 13 (32) Stockholm växer i rekordtakt. Denna utveckling är mycket positiv och ett bevis på att Stockholm är en attraktiv stad men innebär samtidigt en utmaning eftersom fler invånare betyder fler bostäder, ökat tryck på kommunikationer, fler arbetsplatser, mer offentlig service och så vidare. En sida av utmaningen består i att Stockholms tillväxt ska ske i samklang med de kulturhistoriska miljöer av stort värde som redan finns i staden. Det Stockholm vi bygger för framtiden måste ske med respekt för det Stockholm vi har att förvalta. I detta arbete har Kulturförvaltningen genom Stockholms stadsmuseum med sin stora kunskap om stadens bebyggelse, historia och kulturmiljöer en nyckelroll. Gällande Grammet 1 m m vid Brommaplan innebär exploateringen, förvaltningens remissvar att döma, inte särskilt betydande inskränkningar av befintliga kulturhistoriska värden varför intresset av fler bostäder och förbättrade kommunikationer överväger exploateringens påverkan på befintliga arkitektur- och landskapsvärden. Programförslaget innebär att tre fastigheter rivs, varav två av särskilt kulturhistoriskt värde. Kulturförvaltningen ställer sig bakom målet med programförslaget. Platsen är lämplig för bebyggelse och Brommaplan som tyngdpunkt i översiktsplanen ska stärkas. Översiktsplanen Promenadstaden innehåller samtidigt målet om att platsers särskilda karaktärsdrag ska bilda utgångspunkt i Stockholms pågående stadsomvandling. Kulturförvaltningen anser att de befintliga byggnaderna i linje med detta skulle kunna ses som en resurs att integrera i stadsplaneringen. Exploateringen bör omstuderas i syfte att, förutom förväntningar på lägenhetsantal, funktion, handel och en rationell trafik- och bostadsmaskin, även skapa en kontakt med platsens historia och varierande omgivning. Om Kulturskolans lokaler försvinner enligt förslaget, bör nya lokaler vid Brommaplan vara ändamålsenliga och ljudanpassade även för verksamhet under kvällar och helger. Förslaget bygger på att befintliga byggnader rivs. Områdets kulturhistoriska värden kommer att beskrivas tydligare i det fortsatta arbetet. Kulturskolans lokaler utformas i samråd med Kulturskolan. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt 2012-06-12 15, med särskilt uttalande av MP och V, enligt miljöförvaltningens förslag, att tillstyrka programförslaget under förutsättning att: Möjligheten prövas att bygga in Bromma reningsverk för att bygga ytterligare bostäder, undanröja störningar för befintliga bostäder och garantera reningsverkets utvecklingsbehov. Planeringen för nya bostäder inom programområdet tillämpar den s k Stockholmsmodellen för buller utan ytterligare avsteg.
Fortsatt detaljarbete inhämtar slutsatser från den transportanalys som trafikkontoret genomför för östra Västerort/Bromma. Förutsättningarna att överbrygga Drottningholmsvägen för att bättre knyta ihop stadsdelen och utöka bostadsetableringen bör prövas i den fortsatta planeringen. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 14 (32) I förvaltningens tjänsteutlåtande står att programarbetet för tyngdpunkt Brommaplan med utvecklad kollektivtrafik, handel och bostäder innebär en kraftfull satsning av flera funktioner på en och samma plats. Målet för omdaningen av befintligt centrum påminner om innerstadens täta struktur och de förutsättningar som därmed ges för hållbar stadsutveckling. Den fortsatta planeringen kräver dock att förutsättningar för samlokalisering skapas mellan bostäder och Bromma reningsverk, och att de goda villkoren för miljöanpassade transporter utnyttjas och att ny bostadsbebyggelse utformas så att en hälsomässigt acceptabel ljudmiljö säkerställs. Förvaltningen anser att det fortsatta programarbetet för ny detaljplan bör kompletteras och förtydligas i nedanstående miljö- och hälsoskyddsfrågor: Så stora delar av Bromma reningsverk som möjligt bör förläggas under jord för att minska luktstörningar och buller, på samma vis som Henriksdals reningsverk, vilket skulle säkra reningsverkets expansionsbehov, minska störningar för befintliga bostäder och ge möjlighet till ännu fler nya bostäder. Då kan tankstationen för biogas behöva flyttas och miljöförvaltningen föreslår en samlokalisering med OK-macken norr om Brommaplan. Det bör övervägas att bygga över Drottningholmsvägen mellan tunnelbanebron och Tunnlandsvägen (ev längre) för att få plats för ytterligare bostadsexploatering och minska trafikbullret. Förvaltningen är medveten om att vägen är primär transportled för farligt gods, men en överbyggnad skulle kunna innebära möjlighet att minska skyddsavståndet och bygga bostäder närmare vägen. Erfarenheter bör tas från exempelvis överdäckning av E18 vid Rinkeby och E4 vid Norra Stationsområdet. Bullerbedömningen skall utgå från den s k Stockholmsmodellen, som utgår från att sovrum placeras mot tyst sida. Här kan en del skissade lägenheter behöva få bättre planlösning. Bullerutredningar behöver tas fram även för fasader mot Tunnlandsvägen och Kapplandsvägen och mot tunnelbanan, samt för förskolans utemiljö. Speciallösningar med glasskärmar utanför fönster och balkong bör undvikas, då de kan ge en känsla av instängdhet och riskerar att inte klara maxbuller. Slutsatser från den pågående trafikanalysen för östra Västerort bör beaktas inför fortsatt arbete. Det kan exempelvis leda till justering av antal parkeringsplatser för bil och cykel, och ev kombination med bilpoollösningar, som kan vara ett effektivt utnyttjande av både fordon och markytor. Förvaltningen är tveksam till att lokalisera en infartsparkering till Brommaplan. Sådana bör ligga längre ut. Förvaltningen föreslår att bilytor runt kvarteren utformas som gåfartsgator och vissa ytor prövas som rekreationsytor. Förvaltningen anser det positivt att ett hållbarhetsprogram kommer att tas fram för frågor om energi- och resurshushållning m m. Delmål i stadens
miljöprogram ger vägledning om t ex energianvändning där nyproducerad byggnad, på av staden markanvisad fastighet, ska vara högst 55 kwh per kvadratmeter. Planeringen av förskolan bör ta vägledning av det verktyg i form av en lekvärdesfaktor, som Malmö stad tagit fram och som innehåller rekommendationer om storlek och utformning av lekytor. Även trafikbullret från Tunnlandsvägen måste hanteras. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 15 (32) Miljöförvaltningen deltar i projektarbetsgruppen och deltar löpande i diskussionerna om områdets utformning. Möjligheten att kapsla in reningsverkets störningskällor och förlägga reningsverkets expansion in i berget kommer att utredas tillsammans med Stockholm Vatten. Förslaget har utvecklats efter programsamrådet så att bullerkrav enligt Stockholmsmodellen klaras för nästan alla lägenheter. Trafikkontorets trafikanalys presenteras vintern 20122013 och blir ett viktigt underlag för projektet. Trafikkontoret (TK) Trafikkontoret välkomnar att gång- och cykelvägnätet kompletteras och utvecklas, liksom anläggandet av parkeringsplatser för cyklar i området rent allmänt och i närheten av tunnelbanan i synnerhet, både för bostads- och besöksändamål. TK kan tänka sig att diskutera en sänkning av parkeringstalet, utifrån det mycket goda kollektivtrafikläget, möjligheterna till samutnyttjande av parkeringsplatser, förslaget om bilpool samt möjlighet till alternativa färdmedelsval (cykel m m). Drottningholmsvägen är en viktig del av stadens cykelpendlingsstråk och cykelbanan måste utformas med omsorg, särskilt vid den föreslagna cirkulationsplatsen vid Tunnlandsvägen (tillräckligt tilltagna väntytor för cyklister vid rödljus). Utfarten från bussterminalen måste utformas trafiksäkert, med så liten påverkan som möjligt på övrig trafik, inkl cykelpendlingsstråket. Behovet av ev uppställningsplatser för ersättningsbussar utmed Drottningholmsvägen måste utredas. Nytt övergångställe/förbättrad passage över Drottningholmsvägen till Knypplerskevägen nära den stora cirkulationsplatsen behöver utredas. Angöring utmed Drottningholmsvägen till ny byggnad vid torget måste planeras så att de inte påverkar kollektivtrafikfiler och cykeltrafik negativt. Ev kommer ingen angöring för allmän fordonstrafik att kunna tillåtas. Förslag till upprustning av torget måste ta hänsyn till tillgänglighetskrav och skötselfrågor. Angöring till Lärftet 2 måste förbättras och biltrafik på torget undvikas. Trädallén utmed Drottningholmsvägen är ett viktigt gatumiljöelement som skall vidmakthållas. Ev krävs beskärning och nyplantering. Samordning av byggprojektet måste ske med SL:s planerade upprustning av tunnelbanans Gröna Linje och utökat behov av bussuppställningsplatser för ersättningstrafik. För de gator, parkeringsytor, lekplatser och gårdar som inte ges enskilt huvudmannaskap utan blir allmän platsmark/gatumark måste stadens
SID 16 (32) dimensioneringskrav för brokonstruktioner beaktas och ägande och förvaltning av konstbyggnaderna regleras i avtal. Trafikkontoret deltar i projektarbetsgruppen och deltar löpande i diskussionerna om områdets utformning. En lokal trafikutedning kommer att genomföras. Exploateringskontoret Exploateringskontoret ser positivt på den föreslagna bebyggelsen, med nya bostäder i ett kollektivtrafiknära läge, förbättrad närmiljö och ökat serviceutbud. Projektet har stora extraordinära kostnader för grundläggning, överdäckning, inlösen, rivning, ledningsomläggningar m m och kontoret understryker att en förutsättning för projektets genomförande är tillräckligt stor volym avseende antalet bostadsrätter. En flytt av infartsparkeringen på Klädesvägen förordas, samt anläggande av en cykelparkering i anslutning till tunnelbanestationen. Exploateringsnämnden gav i samband med utredningsbeslut 2010 en tidig markreservation till JM AB. Ett inriktningsbeslut med markanvisning avses presenteras för exploateringsnämnden under hösten 2012. Exploateringskontoret deltar i projektarbetsgruppen och deltar löpande i diskussionerna om områdets utformning. I det fortsatta planarbetet föreslås projektet dels utökas med ca 100 lägenheter i Grammet och dels med ca 120 lägenheter i Linneduken 4. Stockholms stadsmuseum, se Kulturnämnden Rådet till skydd för Stockholms skönhet Skönhetsrådet ställer sig negativt till en fortsatt utveckling av förslaget i dess föreliggande form. Rådet ställer sig positivt till en utveckling av Brommaplan i enlighet med översiktsplanens intentioner. Rådet anser att platsen är väl vald för att utnyttja bättre, men att det inte bör ske genom förslagets modell av zonering. Rådet anser att områdets funktions- och flödesmässiga strukturer måste studeras så att platsen kan få en bebyggelseform som tillåter alternativa vägar genom kvarteren och lokaler i bostädernas bottenvåningar på det urbana, stadsmässiga sätt som man önskar. Rådet vill påminna om att stadslivet som efterfrågas inte är en exploateringsfråga utan en sorteringsfråga där allmänna platser och publika miljöer ger pusselbitar i flödet. Här bör en stadsmiljö skapas där förtätningen tillåter att mötesplatser och träffpunkter kan förstärkas i en redan nyttjad struktur. Brommaplan är en naturlig stadsdelskärna, men uppfattas inte riktigt som centrum i stadsdelen. Rådet tycker att de föreslagna funktionerna i sig skulle kunna vara en positiv omdaning av platsen, men inte i den gestaltning som förelås. Resultatet av den genomförda enkäten visade Brommaplan som grått och trist, men trots detta undviker människor inte platsen utan här finns ett ovanligt livaktigt flöde mellan butiker, vårdgivare, träningslokaler och lokaltrafik.
SID 17 (32) Med hjälp av djupare analyser borde platsens kvaliteter bekräftas och förstärkas, inte byggas bort. Det är olyckligt att SBK inte sett det som en utmaning att tillföra de nya funktionerna till den befintliga miljön utan valt en alltför enkel lösning som ger mycket stora brister. Programförslaget är fortfarande ett tekniskt volymprojekt som måste utvecklas. Dess utformning beskrivs som otidsenlig, rådet jämför med Fältöversten, med bristande funktionalitet och stadsmässighet och främmande för svenskt stadsbyggnadsskick. Rådet tvivlar på att miljön på bostadsdäcket kan bli god. De nya volymerna utplånar den naturliga topografin i dalsänkan. Bussterminalen har utformningsmässiga brister. Den ligger för långt från tunnelbanans biljetthall och saknar utrymme för köer. Skönhetsrådet skulle gärna se en rejäl förtätning av Brommaplan med tillkommande bostäder, ett utökat centrum och en ny bussterminal (jämför Nils Ericssonterminalen i Göteborg) men att förtätningen skulle utformas med en långt respektfullare gestaltning gentemot omgivningen som helhet - det övergripande analysområdet kring Brommaplansrondellen. På så sätt skulle delar av befintlig bebyggelse, gatunät och topografi sparas för att skapa den varierade stadsbild som kännetecknar den goda stadsmiljö vi eftersträvar att skapa och förstärka. Illustrationerna visar en mycket enhetlig bebyggelse på däcket, en dominerande volymuppbyggnad mot den kulturhistoriskt värdefulla anläggningen som Brommaplansrondellen utgör och en sluten front i form av terminal och parkeringsdäck i mötet med platsen från Drottningholmsvägen söder ifrån. Den relativt trånga trappan mellan däckets övre plan och torget är inte utformad som den generösa gradäng den beskrivs som. Materialet saknar också en beskrivning av de byggnader som föreslås rivna och utesluter analyser rörande kringområdet (detaljplaner för motsatta sidan av Drottningholmsvägen, den fortsatta omvandlingen av sträckan längs tunnelbanedragningens norra sida mot Abrahamsberg samt den kulturhistoriskt värdefulla miljön bestående av f d Posthuset, Flyghotellet samt kyrkan). För att tyngdpunkten Brommaplan ska kunna utvecklas på bästa sätt måste programområdet redovisas i relation till sitt omland, till stadsdelens behov och till människors faktiska rörelsemönster. Här pekar rådet också på trafiktekniska problem- en bättre fotgängarpassage över Drottningholmsvägen är nödvändig för att knyta området på motsatta sidan till stadsdelens centrum. Kontoret välkomnar rådets engagemang och kommer i möjligaste mån att beakta synpunkterna i det fortsatta planarbetet. Planarbetet har hittills haft en teknisk slagsida och inför plansamrådet kommer gestaltning och fotgängarmiljö att utvecklas. SISAB Har inte svarat.
SID 18 (32) Råd för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Rådet vill att SBK redan nu planerar för att sophanteringen i fastigheterna löses genom att sopnedkast finns i varje trapphus (via sopsug). Om detta inte är möjligt bör sophanteringen utformas på ett sådant sätt att både hushållssopor och skrymmande avfall (grovsopor) kan lämnas i utrymmen som nås via inomhusförbindelse utan nivåskillnader och hinder i form av tunga dörrar. I båda fallen ska det vara användbart för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga eller andra funktionsnedsättningar. Rådet ställer sig även positiv till avfallskvarn. Om det trots allt väljs kvittblivning utomhus bör avstånd entré-sopnedkast inte överstiga 10 meter. Källsorteringsbehållare skall placeras högst 30 m från entré och så att man naturligt passerar platsen. Det skall finnas p-platser högst 10 m från entré. Garage bör planeras under varje hus, om möjligt med höjd 2,8 m för att rymma högre stationsvagnar. Utrymningssäkerhet i garage måste beaktas. Om det ej finns fullgott sprinklersystem bör det finnas brandsäker sluss med hiss som går att använda vid brand. Hissar i kommersiella utrymmen skall vara tillgängliga lika länge som tunnelbanan. Helst införs x-områden på plankartan som regleras genom officialservitut. Avfallshantering m fl frågor kommer att utredas vidare i det fortsatta planarbetet. Stockholms Stads parkerings AB Har inte svarat. Stockholm Business region AB Har inte svarat. Idrottsförvaltningen Förvaltningen har inget att erinra mot programförslaget. Fastighetskontoret Har inte svarat. Övriga remissinstanser Stockholm Vatten AB Från va-teknisk synpunkt anför Stockholm Vatten att det inom planområdet finns ett stort antal va-ledningar som berörs och behöver flyttas. JM har med hjälp av Stockholm Vatten tagit fram förslag på nya ledningsförläggningar, fämst en större gångbar ledningskulvert för lokal vattenledning, avloppstryckledning, brädd- och dagvattenledning m m under bussangöringsgatan/bussterminalen. Kulverten behöver byggas tidigt i processen. Investering, ägande och driftsansvar bör inte drabba Stockholm Vatten. En huvudvattenledning läggs om med ökad dimension utmed Drottningholmsvägen mellan trädallé och bussterminal. Den nya bebyggelsen kan anslutas till vattenförsörjning i kulverten eller ledning i Tunnlandsgatan. Lägsta vattentryck motsvarar nivån +50 m vp över stadens nollplan, vilket kan