Psykiatrins kvarter, SÄS BEARBETAD FÖRSTUDIE 2013-09-09
Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Regionövergripande planering... 2 3. Förutsättningar... 3 3.1 Övergripande planering... 3 4. Förslag... 3 4.1 Utgångspunkter... 3 4.2 Dagens situation... 3 4.3 Verksamhetsbeskrivning... 4 4.4 Konsumtionsanalys och prognostiserad konsumtionsförändring till 2020... 5 4.5 Planeringsförutsättningar och förväntade effekter... 6 4.6 Sammanfattande nyttoeffekter... 8 5. Fastighet... 9 5.1 Tävling och gestaltning... 9 5.2 Gestaltning... 9 5.3 Fastighetsdrift och underhåll... 10 5.4 Energi/miljö... 10 6. Tidplan... 11 7. Genomförande och utgifter... 11 8. Ekonomi... 12 8.1 Hyreskostnader... 12 8.2 Samordningsvinster... 12 9. Handlingsalternativ... 15 Bilaga 1 SÄS Psykiatrins kvarter bilaga förstudie 20130909
1. Sammanfattning Förslaget Psykiatrins kvarter vid Södra Älvsborgs sjukhus är en från föregående år utvecklad förstudie. Vid ett genomförande avhjälper förslaget en dokumenterad brist på vårdplatser inom såväl barn- och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin. Förslaget ger också möjlighet till god vård med säkerställd integritet genom enkelrum och förbättrat utbud av samtalsrum, förbättrade möjligheter till rehabilitering och aktivitet och möjlighet att upprätthålla en god vårdhygienisk standard. Psykiatrins kvarter är utformat med utgångspunkt från sjukhusets värdegrund bemötande, helhetssyn och utveckling samt de bärande principer som är vägledande i all ny- och ombyggnadsverksamhet vid SÄS nämligen att sjukhusets nya lokaler skall stödja och möjliggöra: patientnärmre vård, ökad integration mellan öppen och sluten vård, standardiserade avdelningar och mottagningar, processorienterat arbetssätt samt arbete i team. Detta är processat och förankrat i en för den samlade psykiatrin gemensam avsiktsförklaring. Psykiatrins kvarter som vunnit det internationella priset WAN AWARDS 2013, i kategorin Healthcare, future projects andas dignitet och omtanke och präglas av ljus och värme i sina interiörer. Psykiatrins Kvarter består av en befintlig byggnad, By 24, en nybyggnad, By 23, och en atriumbyggnad som sammanlänkar båda byggnaderna. Efter omfattande ombyggnad kommer By 24 inrymma VUP öppenvårds- och dagvårdsmottagningar. By 23 kommer att innehålla VUP akutmottagning och slutenvård, samt BUP akutmottagning, slutenvård och mellanvård. För att förstärka sambandet mellan öppen- och slutenvården och för att skapa en värdig och välkomnande entré till kvarteret har projektet berikats med en atriumbyggnad. Atriumet, en envåningsvolym som länkar ihop By 23 och By 24 vid entréplanet, annonserar entrén tydligt och samtidigt småskaligt från gatan. Interiören erbjuder dagsljus, värme och tydliga riktningar. Inifrån atriumet nås de olika verksamheterna samt matsalen via länken. I atriumet placeras gemensam reception med incheckning, cafeteria, biblioteksfilial, kompetenscenter för studenter, brukarorganisationer, väktarcentral samt flera konferensrum. Utöver patienter, personal och närstående, befolkas atriumet av studenter, konferensgäster och besökare till matsalen. Entrén till atriumet upplevs säker och välkomnande för alla. Investeringen i Psykiatrins kvarter tillför sammanfattningsvis följande värden till den psykiatriska vården vid SÄS: - enkelrum för alla patienter med egen toalett/dusch - öppen och välkomnande entré underlättar och stärker orienteringen för patienterna samt avdramatiserar och minskar stigmatiseringen gentemot den specialiserade psykiatrin - ökat antal vårdplatser med minskad överbeläggning som följd - minskad belastning inom heldygnsvården genom samlokalisering med öppenvården 1
- ljusa och ändamålsenliga lokaler ökar patientsäkerheten och minskar användning av tvångsåtgärder vilket också beskrivs i studier kopplat till vårdens läkande arkitektur - ökad integration mellan öppen och sluten vård med bättre förutsättningar för både kompetensöverföring och kompetensutveckling - ökat samarbete mellan VUP och BUP exempelvis samverkan gällande gruppen unga vuxna med ätstörningar och omhändertagande av barn och ungdomar kvällsoch nattetid - samlad rehabiliteringsverksamhet för alla patienter oavsett grundorsak - bättre arbetsmiljö för medarbetare ger ökad trygghet genom att miljön i sig ger färre situationer av exempelvis hot/våld - utsatta, ensamma och riskutsatta arbetshandlingar kan minimeras och nya arbetssätt kan utvecklas vilket bör leda till lägre sjukfrånvaro - resurs- och flödeseffektiv logistik och varuhantering omfattar allt från hantering av läkemedel, material i övrigt och transporter av olika slag - ökat samutnyttjande av konferens-, utbildnings-, mötes-, och personalrum Investeringsutgiften beräknas till totalt 489 mnkr och den årliga hyran uppgår till 30 900 tkr. SÄS som hyresgäst redovisar årliga kostnadsminskningar om 8 460 tkr om Psykiatrins kvarter kan genomföras. Mot detta skall ställas hyresökningen om 7 675 tkr jämfört med verksamhetens nuvarande hyra. Sålunda beräknas den årliga kostnadsminskningen till 785 tkr. Hyresvärden, VF, redovisar fastighetsrelaterade kostnadsminskningar om 852 tkr. Projektets årliga hemtagning blir då 1 637 tkr. 2. Regionövergripande planering Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig för alla utifrån behov av vård och behandling, information, rådgivning, tidbokning och av fysisk tillgänglighet. Samverkan på lokal nivå mellan vårdgivare är en förutsättning för att människor med komplexa vårdbehov ska få en sammanhållen vård. Samverkan är även förutsättning för rätt vård på rätt vårdnivå ska kunna erbjudas. Nämnderna har som mål att personer med psykisk ohälsa erbjuds en evidensbaserad vård och behandling på rätt vårdnivå och med rätt kompetens. Psykiatrins kvarter som helhet motsvarar de krav som finns både nationellt och regionalt på psykiatrisk vård. Inom ramen för framtidens sjukvård beskrivs den psykiska ohälsan som ökande och omfattande vilket ställer stora krav på vårdgivare. Detta då det förväntas handla om än mer flexibla, innovativa och dynamiska lösningar för varje patient med dennes närstående. I arbetsplaneringen med Psykiatrins kvarter har olika framtidsfaktorer beaktats, där delar av detta är redovisat i den s k avsiktsförklaringen. Redovisat förslag har också sin utgångspunkt utifrån de mål som beskrivs i övergripande utvecklingsplaner för både barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. 2
3. Förutsättningar 3.1 Övergripande planering Lokalförsörjningsplan: Den planerade byggnationen är i överensstämmelse med Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheters övergripande planering. Hänsyn har tagits för planerad framtida ringväg. Psykiatrins kvarter är en del av den kommande lokalförsörjningsplanen 2020+ för Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås. Kommunal planering: Nuvarande detaljplan stödjer planerad byggnation. Det kommer under 2013 påbörjas ett arbete med ändring av detaljplan gemensamt med Västfastigheter, Västtrafik och Borås Stad avseende förändring av bussterminal infartsvägar. Hänsyn har tagits till denna planering i projektet. 4. Förslag 4.1 Utgångspunkter Under 2009, och med en uppföljning 2012 1 genomfördes en omfattande nationell kartläggning av den psykiatriska vården med fokus på framförallt vårdplatser och vårdtider för utveckling av vårdens innehåll och utformning. Samsyn kring lämplig balans av insatser inom öppen- och slutenvård (heldygnsvård) påvisades. Konstaterades att en väl utvecklad och fungerande öppenvård utgör basen för specialistpsykiatrisk vård kombinerat med tillräckligt antal vårdplatser för att erbjuda en sammanvägd kvalitet och god vård. SKL (Sveriges kommuner och landsting) har som uppdrag och kommer långsiktigt att ge fortsatt stöd för systematiskt förbättringsarbete i metoder och arbetssätt för att ge en god och säker vård med ett utvecklat och tydligt patientperspektiv 2. De centrala områden som lyfts fram är; - bättre vård - mindre tvång - tillgång till rätt kompetens - bra vårdmiljö - dagliga meningsfulla aktiviteter - nära tillgång till läkande utemiljöer och rehabiliteringslokaler - utvecklad medverkan av närstående och brukarföreträdare i vardagen - ökat inflytande för patienterna 4.2 Dagens situation SÄS specialistpsykiatriska verksamhet rörande framförallt vuxna har utifrån ett nationellt och regionalt perspektiv kännetecknats av få vårdplatser. SÄS kommer även fortsättningsvis genom utarbetade vårdflöden inte att kräva lika många vårdplatser som genomsnittet i regionen och nationellt. Däremot måste det finnas ett tillräckligt antal vårdplatser, med hänsyn till den demografiska 1 Uppgifter om den psykiatriska heldygnsvården, SKL/Sveriges Kommuner och Landsting 2 PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2016 3
utvecklingen med fler äldre, komplexa vårdbehov och därmed längre vårdtider samt kraven på förbättrat och mer differentierat innehåll i slutenvården. Till detta skall läggas vikten av tidiga insatser. För att möta den tydligt förändrade behovsbilden baserad på de konsumtionsanalyser som genomförts har både sjukhusledning och sjukhusstyrelse bedömt att ytterligare tio vårdplatser krävs inom vuxenpsykiatrin samt två vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin. Dagens lokaliteter ger inte möjlighet till att utveckla vårdens innehåll på ett funktionellt sätt. Förutom problemet med vårdplatstillgången finns andra väsentliga brister: - total avsaknad av enkelrum för patienter - begränsade möjligheter till att ge god vård då antalet samtalsrum är otillräckligt, samtidigt som miljön är extremt torftig - den vårdhygieniska standarden är svår att upprätthålla - otillräckliga rehabiliterings- och aktivitetslokaler och därmed läkande miljö - entréfunktion som inte medger att patientens integritet säkerställs Lokaliteterna erbjuder ringa möjligheter till att utveckla bilden av psykiatrisk vård som en högt värderad och specialiserad disciplin i sjukhusets och regionens regi. En avgörande framgångsfaktor är i vilken grad verksamheten lyckas integrera öppenvårdsinsatser med slutenvård/heldygnsvård så att den samlade vården ur patientens perspektiv upplevs som sömlös. Befintliga förutsättningar för denna integration finns inte i nuvarande lokaliteter. Därutöver finns ytterst begränsade möjligheter att omhänderta det utbildningsuppdrag som verksamheterna har och som utgör en strategisk förutsättning för framtida kompetensförsörjning. Detta då merparten av alla tillgängliga lokaler används för direkt patientvård 4.3 Verksamhetsbeskrivning Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, BUP Ansvarar för målgruppen barn och ungdomar i behov av specialiserad barn- och ungdomspsykiatri och deras familjer. Upptagningsområdet är södra Älvsborg och omfattar ca 65000 barn och ungdomar upp till 18 år. BUP bedriver såväl öppen-, mellan- som heldygnsvård. Öppenvårdsmottagningar är utlokaliserade inom upptagningsområdet. Inom sjukhusområdet finns klinikgemensamma enheter såsom akutavdelning, akutmottagning med central telefonrådgivning och remisshantering samt flera specialiserade mellanvårdsenheter. BUP s beläggningssituation växlar över åren. På akutavdelningen finns ett uttalat behov av en dragspelsmöjlighet detta så att en vårdplats kan säkerställas direkt i ett akut läge. Det finns idag varierande komplexa vårdepisoder som kräver omedelbart behov av slutenvård vilket idag inte kan garanteras. Viktigt att beakta är att merparten av barn som vårdas på BUP har med sig en förälder som kräver utrymme och därmed sovplats. LPT enheten trängs idag med ordinarie vårdavdelning vilket leder till att behovet av avskiljning ökar trångboddheten. Idag finns sex vårdplatser och enligt genomförd konsumtionsanalys behövs ytterligare två, totalt åtta vårdplatser. Vårdplatserna kan samutnyttjas med vuxenpsykiatrin för gruppen unga vuxna med ätstörningar. Vuxenpsykiatriska kliniken, VUP Ansvarar för målgruppen vuxna över 18 år, i behov av specialiserad psykiatrisk vård. Upptagningsområdet är södra Älvsborg och omfattar ca 220 000 personer. VUP bedriver öppen-, mellan-, och heldygnsvård. Öppenvårdsmottagningar finns i flertalet kommuner inom upptagningsområdet. I Borås finns flera subspecialiserade mottagningar och mellanvårdsenheter samt på sjukhusområdet heldygnsvård och psykiatrisk akutmottagning. 4
VUP har idag 66 fastställda vårdplatser och i förslaget planeras för 76 vårdplatser, vilket grundas på analyser och framtida prognoser (se graf för framtida prognos 2020) samt jämförelser både nationellt och regionalt (se graf jämförelse sjukhus VGR). Utifrån nuvarande konsumtionsmönster och förväntad befolkningsökning för 2020 uppskattas en förändrad konsumtion till +2 %. 4.4 Konsumtionsanalys och prognostiserad konsumtionsförändring till 2020 Jämförelse med de mest lika förvaltningsområdena NU-sjukvården och SkaS, framstår SÄS som det område med lägst slutenvårdskonsumtion Optimal beläggning av vårdplatser anses generellt ligga på mellan 85-90 %. Högre tal döljer oftast perioder av överbeläggningar och reducerad vårdkvalitet som följd. Under många år var beläggningen extremt hög med beläggningssiffror på 115-130 % över längre perioder. På senare tid har situationen stabiliserats vilket är kopplat till sänkt medelvårdtid, vilket är följden av förändrade och utvecklade arbetssätt. Dessutom har en äldrepsykiatrisk vårdenhet etablerats i en provisorisk lokal på akutmottagningen. Det ökade vårdtrycket har också bidragit till kortare vårdtider, vilket inte alltid är en fördel utifrån ett patientperspektiv (se graf över medelvårdtid). Idag är det i huvudsak svårt sjuka patienter som vårdas i heldygnsvården och omkring 40 % vårdas enligt LPT. Denna patientgrupp kräver i sig långa vårdtider och krav på länsrättsförhandlingar förlänger ofta vårdtiden ytterligare. Konstateras också att fler patienter vårdas och att antalet vårdtillfällen ökar. 5
Bedömningen är därför att lägre medelvårdtid än vad som idag redovisas inte kan förväntas. I jämförelse med övriga psykiatriska verksamheter inom VGR har SÄS lägst medelvårdtid. (Se graf medelvårdtid VGR) Medelvård vuxenpsykiatrin Medelvård VGR jämförelse 4.5 Planeringsförutsättningar och förväntade effekter I syfte att säkra en väl utvecklad patientvård som motsvarar nuvarande och framtida krav relaterat till ett renodlat patientperspektiv så har en gemensam avsiktsförklaring arbetats fram i bred samverkan mellan ledning, medarbetare och brukarföreträdare. 6
Avsiktsförklaringen i sig har också sin utgångspunkt i SÄS strategiplan där framförallt sjukhusets värdegrund bemötande, helhetssyn och utveckling utgör allas förhållningssätt. Avsiktsförklaringen innefattar också de bärande principerna som är generella grundfundament för hela sjukhuset i samband verksamhetsförändringar inför ny- och ombyggnader. - patientnärmre vård - integrera öppen- och slutenvård - standardisering, standardiserade avdelningar/mottagningar - processer - teamorganisation Innehållet i avsiktsförklaringen utgör en strategisk plattform i utvecklingen och planeringen av Psykiatrins kvarter som kännetecknas av att Morgondagens arbetssätt inleds idag. Den beskriver vidare hur vårdens arbetssätt ska formas och är ett samlat måldokument för hela kvarteret. Nuvarande lokaler stödjer inte målet att uppnå dessa intentioner. En patientnärmre vård handlar om värdeskapande vård utifrån patientens perspektiv. Vårdrummet ska vara en trygg, läkande samt säker plats där vardagliga samtal sker. Vårdens innehåll formas så att det stödjer patientens autonomi, gör patienten delaktig och tar ansvar utifrån egna förutsättningar. Arbetssättet utgår från att närstående görs delaktiga och får stöd. Gemensamma utrymmen ger möjlighet till samvaro med både patienter och närstående. Integrering av öppen- och heldygnsvård ger effektivt resurs- och kompetensutnyttjande genom att medarbetare växelvis arbetar inom båda verksamheterna beroende på vårdtryck etc. En förutsättning för planering, genomförande och uppföljning av vårdinsatser är vikten av samsyn och kontinuitet mellan öppen-, mellan- och heldygnsvård. Öppenvården utgör basen för vårdinsatserna. Tillsammans med patienten utarbetas en tydlig vårdplan som är aktuell och känd av både öppen-, mellan- och heldygnsvård samt för närstående. Nya vård- och behandlingsmetoder utvecklas och införs gemensamt. Standardiserade avdelningar/mottagningar säkerställer god vård, rätt kvalitet och patientsäkerhet med hänsyn till varje patients behov. Patienter och närstående görs delaktiga i både planering, genomförande och uppföljning av vården. Fastställda riktlinjer/rutiner för vård och behandling implementeras och följs samtidigt som rätt kompetens utifrån det samlade uppdraget säkerställs. Utifrån nya lokalers utformning ges möjlighet att arbeta ändamålsenligt, flexibelt och standardiserat. Sjukhusets och klinikens processer beskriver vad vården ska innehålla och resultera i, vilket innebär att processernas krav integreras vid utformning av vårdens innehåll och arbetssätt. Arbetsinsatser samordnas för ett optimalt flöde ur patientens perspektiv. Inom sjukhuset som helhet är teamorganisation en förutsättning. Teamsammansättning och arbetsplanering utgår från patientens behov där vårdmiljön och utformningen av lokalplaneringen stödjer teamens arbetssätt. Teamen ansvarar för både vårduppdraget och det ständigt pågående förbättringsarbetet samt följer upp resultat för lärande och utveckling. Förutom avsiktsförklaringen, ingår i planeringsförutsättningarna för Psykiatrins kvarter att också nå den standard som nationella krav anger. Vårdplatserna planeras som enkelrum, vilket är en förutsättning för att möta nuvarande och framtida krav på vården utifrån patientsäkerhet, värdighet och integritet. Förslaget innebär även att den nödvändiga utvecklingen av vårdens innehåll möjliggörs genom exempelvis patientnärmre vård utifrån avsiktsförklaringen och en mer uttalad läkande vårdmiljö. 7
Förslaget att samla verksamheterna inom kvarteret leder till möjligheter att förverkliga nödvändig integration mellan och inom olika vårdbehov och vårdformer, såsom öppen- och slutenvård samt ökat samarbete mellan VUP och BUP. För VUP s del innebär det att samla hela öppenvården inom närområdet (framförallt Borås) och de subspecialiserade mottagningarna till sjukhusområdet vilket stärker patientens vårdkedja. Därutöver möjliggörs kompetensutveckling/-överföring mellan olika verksamheter/enheter. Det sistnämnda är en given omständighet för att klara framtida krav på ökad kompetensförsörjning inte minst vad gäller behovet av specialistfunktioner. De utökade vårdplatserna medger också utrymme för planerade och nödvändiga inläggningar i syfte att undvika långt gången försämring hos den enskilde patienten. Dessutom ges ökade och bättre möjligheter till rimliga arbetsmiljöförhållanden. 4.6 Sammanfattande nyttoeffekter Följande motiv och förväntade effekter av ny- och ombyggnation redovisas utifrån ett patientperspektiv som också ska betraktas från de tidigare redovisade kraven från SKL; - enkelrum för alla med egen toalett/dusch möjliggör patientnärmre vård där lugn och trygg patientmiljö också ger ökad centrering på det friska. Stärker patientens integritet. - öppen och välkomnande entré för att underlätta och stärka orienteringen för patienterna samt att avdramatisera och minska stigmatisering gentemot den specialiserade psykiatrin - ökat antal vårdplatser leder till att vårdkvaliteten ökar och överbeläggningar minskar, vilket ger ökad patientsäkerhet - minskad belastning inom heldygnsvården genom ökad närhet till den näraliggande öppenvården (VUP), där många samband rörande helhet formas, utvecklas och säkerställs - ljusa och ändamålsenliga lokaler ökar patientsäkerheten och minskar användning av tvångsåtgärder som också beskrivs i studier kopplat till vårdens läkande arkitektur - bättre förutsättningar för både kompetensöverföring och kompetensutveckling genom integration öppen och sluten vård samt utvecklade samband mellan BUP och VUP. Som exempel kan nämnas akut omhändertagande av barn och ungdomar kvälls- och nattetid - ökat samarbete mellan VUP och BUP exempelvis samverkan gällande gruppen unga vuxna med ätstörningar - samlad rehabiliteringsverksamhet för alla patienter oavsett grundorsak (somatisk eller psykiatrisk diagnos) - bättre arbetsmiljö för medarbetare ger ökad trygghet genom att miljön i sig ger färre situationer av exempelvis hot/våld - lägre sjukfrånvaro genom att vissa utsatta, ensamma och riskutsatta arbetshandlingar minimeras och/eller att nya arbetssätt utvecklas - resurs- och flödeseffektiv logistik och varuhantering omfattar allt från hantering av läkemedel, material i övrigt och transporter av olika slag. Utbudspunkterna blir färre och i dem finns också möjlighet att säkerställa regionens koncept gällande LPP, (leverans på plats) - samutnyttjande av konferens-, utbildnings-, mötes-, och personalrum ökar nyttjandegraden väsentligt 8
5. Fastighet White arkitekter vann år 2011 arkitekturtävlingen om nya Psykiatrins Hus i Borås i konkurrens mot fyra andra arkitektkontor. 5.1 Tävling och gestaltning Förslaget Omtanke har patienten i fokus genom att erbjuda en välkomnande, delaktig och läkande miljö långt ifrån all institutionell prägel. Ambitionen är att skapa en publik byggnad som andas dignitet och omtanke. Under sommaren 2013 har White arkitekter även vunnit det internationellt mycket prestigefyllda arkitekturpriset WAN priset 2013 i kategorin Healthcare Future Projects med tävlingsförslaget Psykiatrins Hus. Ur Juryn uttalande för WAN priset: Stanton Kroenert stated: "Simply spectacular. The use of natural light and its surroundings will provide patients with an experience that will aid significantly in the healing process. They have achieved a non-institutional feel (.). The patient room has no design clutter, rather, it has a soothing, monastic feel, focusing on the natural surrounds. A cerebral solution to a mental problem." För mera information, se http://www.worldarchitecturenews.com/ Tävlingsförslaget har vidareutvecklats vidare under programarbetet. Medan tävlingen huvudsakligen handlade om gestaltningen av Psykiatrins Hus (By 23), har projektet utvecklats till att bli ett Psykiatrins kvarter, som består av både By 23 och By 24. Efter omfattande ombyggnad kommer By 24 inrymma VUP öppenvårds- och dagvårdsmottagningar. By 23 kommer att innehålla VUP akutmottagning och slutenvård, samt BUP akutmottagning, slutenvård och mellanvård. För att förstärka sambandet mellan öppen- och slutenvården och tillskapa en värdig och välkomnande entré till hela Psykiatrins kvarter har projektet berikats med en atriumbyggnad, en envåningsvolym som länkar ihop By 23 och By 24 vid entréplanet. 5.2 Gestaltning Ett antal övergripande gestaltningsprinciper ligger som grund till förslaget Psykiatrins Kvarter. Följande principer präglar hela kvarteret men blir naturligtvis mest påtagliga vid gestaltningen av de nya byggnaderna (BY 23 Stjärnan och Atriumbyggnad). - Småskalighet och variation: programmet bryts i mindre enheter och byggnaden anpassas till tomtens unika kvalitéer, inbäddad i den delvis befintliga grönskan. Känslan av en storskalig institution byggs bort, det finns inga oändliga och monotona korridorer. - Frihet och möjlighet till egna val: Patienten skall ha möjlighet att välja enskildhet eller gemenskap. Vårdrummet är patientens privata vrå: alla vårdrum är enkelrum med egna balkonger och fönster som öppnar sig mot omgivande natur och ljusa väderstreck. - Delaktighet: Patienter, personalen och närstående är jämlika och delaktiga i vårdprocessen. Personalen sitter inte i enklaver men finns nära patienten. Ett personligt bemötande är en viktig prioritering vid entrén och reception. Även rummen för samvaro dimensioneras så att personalen och anhöriga kan umgås ihop med patienterna. Samtalsrummen är en lugn och avskalad plats för samtal. - Ljusa miljöer: Dagsljuset har en positiv och läkande effekt och lokalerna utformas för att dra nytta av de bästa väderstrecken. Nästan alla vårdrum ligger mot ljusa väderstreck. 9
- Skiftande utemiljöer: Landskapet gestaltas för att kunna upplevas på flera olika sätt. Gårdarna erbjuder passiva sinnesupplevelser, inbjuder till aktivitet och motion, samt stimulerar social interaktion. Alla patienter har tillgång till utemiljön i form av gårdar eller takterrasser. - För mer information kring förslaget, se Bilaga 1 5.3 Fastighetsdrift och underhåll Både den befintliga byggnad 23 (BUP) och byggnad 24 (VUP) står inför ett omfattande underhålls behov. Totalt cirka 8.000 kr per kvm i underhålls- och energiåtgärder, eller totalt cirka 65 miljoner kronor under de närmaste 10 åren. Ett stort problem idag är också att dessa åtgärder i princip inte går att genomföra samtidigt som befintlig vård skall upprätthållas. Men genom att först bygga en ny byggnad och sedan bygga om den befintliga byggnaden 24 löses både evakueringsproblematiken och det kommande behovet av underhålls- och energiåtgärder. Internetuppkoppling på externa förhyrningar upphör i och med att den nya byggnaden tas i bruk, vilket beräknas till en kostnadsbesparing på cirka 200 tkr. Den totala kostnadsbesparingen för underhåll bedöms till cirka 800 tkr per år. 5.4 Energi/miljö Fastighetssektorns energianvändning utgör ca 30 procent av Sveriges totala energianvändning. Det finns därför en betydande potential i att bygga den nya byggnaden samt bygga om den befintliga för att på så vis minska den negativa miljöpåverkan och få en positiv effekt på klimatet. Projektet Psykiatrins kvarter utgör därmed ett steg för att nå regionens energimål avseende halvering av energiförbrukningen till 2030. Till detta kommer också materialval, byggmetoder etc. som är viktiga ingredienser i ett långsiktigt tänkande livscykelperspektivet. Västra Götalandsregionen ställer idag höga krav på den maximala energiförbrukningen/m2 och år som en byggnad inklusive verksamhet får förbruka. I de nya byggnaderna som uppförs behöver energiförbrukningen minska drastiskt för att hela beståndet till år 2030 skall kunna minska den gemensamma förbrukningen med 50 % relativt år 1995. Energikostnaderna står i relation till de lokalytor man nyttjar. Totalt ökar den totala lokalytan framför allt på grund av att den psykiatriska slutenvården idag har för små lokaler. Dagens energiförbrukning för de ca 8 246 kvm lokalyta i by 23 och 24 är ca 160 kwh/m 2, år eller totalt cirka 1320 000 kwh per år. Efter ny- och ombyggnad samt omflyttning enligt separat redovisning blir den nya energiförbrukningen cirka: BRA 11 172 m2 BRA x 60 kwh/m2, år = 670 000 kwh/år (Ny byggnad) 1 708 m2 x 60 kwh/m2, år = 102 000 kwh/år (Torg- o länkbyggnad) 5 100 m2 x 95 kwh/m2, år = 485 000 kwh/år (Ombyggd by 24) SUMMA energiförbrukning: 1 257 000 kwh/år Minskad energiförbrukning i kwh/år: El (50 %) 31500 kwh x 1,10 kr = Värme (50 %) 31500 kwh x 0,55 kr = Minskad energiförbrukning i kronor/år: 63 000 kwh/år 35 000 kr per år (1,10 kr per kwh/år) 17 000 kr per år (0,55 kr per kwh/år) 52 tkr/år Den totala kostnadsbesparingen för regionen för fastighetsdrift, underhåll och energi bedöms till cirka 852 tkr/år. 10
6. Tidplan Efter att regionledningen tagit beslut om budget innebärande att man får påbörja systemhandlingsarbete tar det 4,5 år innan Psykiatrins kvarter kan stå helt färdig. En möjlig tidplan skulle kunna vara: Inlämning förstudie Hösten 2013 Beslut om budget och start för Hösten 2014 systemhandling Systemhandling klar Våren 2015 Regionfullmäktiges beslut om Hösten 2015 genomförande Projektering bygghandlingar Klart vintern årsskiftet nybyggnad 2016/2017 Projektering bygghandlingar Klart vintern årsskiftet ombyggnad 2017/2018 Upphandling entreprenör Årsskiftet 2015/2016 Byggstart nybyggnad Sommaren 2016 Tillbyggnad klar Årsskiftet 2017/2018 Inflyttning i nybyggnad Årsskiftet 2017/2018 Byggstart ombyggnad Årsskiftet 2017/2018 Ombyggnad klar Årsskiftet 2018/2019 Inflyttning i ombyggnad Årsskiftet 2018/2019 Projektet klart i sin helhet 1:a kvartalet 2019 7. Genomförande och utgifter För att minimera kostnader för evakueringar och minimera störningar för verksamheten planeras projektet att utföras i följande etapper: 1. BUP verksamheten i bef byggnad 23 evakueras. 2. Befintlig byggnad 23 rives och nybyggnad sker. 3. Heldygnsvården och akutmottagningen flyttar från byggnad 24 till den nya byggnaden varefter bef byggnad 24 byggs om. 4. Öppenmottagningar flyttar från extern förhyrda lokaler till den ombyggda by 24. Den totala nybyggnadsytan beräknas till 12 880 m2 BRA eller 14 200 m2 BTA och ombyggnadsytan beräknas till ca 5 100 m2 BRA. Beräknad investeringsutgift är totalt 481 mkr (kostnadsläge augusti 2013), ny hyra uppgår till total 30,9 mkr/år (kostnadsläge 2013) och fördelar sig enligt följande: 11
Investering Ny hyra Nybyggnad by 23 408 mkr 22 mkr/år Ombyggnad by 24 81 mkr 8,9 mkr/år Betalningsplan för projektgenomförande enligt följande: 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Utgift 6 mkr 6 mkr 160 mkr 248 mkr 66 mkr 3 mkr Genomförandet planeras starta 2016 och byggnadsprojektet beräknas vara färdigställt i sin helhet årsskiftet 2018/2019. 8. Ekonomi 8.1 Hyreskostnader Idag betalar Psykiatrin på SÄS Borås ca 23 225 tkr per år i hyra för berörda verksamheter i både interna och externa lokaler. Efter om- och nybyggnad samt omflyttning av enheter i samband med färdigställande blir den totala årshyran för Psykiatrins kvarter med 2013 års hyresmodell 30 900 tkr per år. Årshyran för enheterna i Psykiatrins kvarter ökar alltså med 7 675 tkr. 8.2 Samordningsvinster - Idag är BUP: s akutmottagning lokaliserad i anslutning till avdelningen. Även framöver behöver den fortsatt vara nära på grund av de samordningsvinster som föreligger vid akuta bedömningar eller konsultationer till övriga sjukhuset och som föregår eventuell inläggning på avdelningen. - En fråga som sedan länge varit svår att lösa är hur VUP-personal ska kunna hjälpa BUP-personal i kritiska lägen eller vid akuta bedömningar jourtid. Trots goda intentioner och rutiner för samverkan, har detta behov inte nått en optimal lösning. VUP-avdelning lokaliserad i nära anslutning med BUP kommer att överbrygga denna svårighet. Det skulle också medge en lägre bemanning på BUP: s avdelning nattetid med bibehållen patientsäkerhet och god arbetsmiljö. Försök har gjorts tidigare att minska bemanningen nattetid, men fallit på svårigheten med samnyttjande av personal mellan VUP och BUP. - BUP inom byggnad 24 och Solhem. Utbyggnaden av den nya vårdbyggnaden kombineras med en samlokalisering av samtliga öppenvårdsmottagningar i Borås. Samordning sker lämpligen utifrån tre utbudscentra: Nybyggnationen, nuvarande byggnad 24 och Solhem. När flera BUP-enheter kan samlas på Solhem borde arbetsmiljön bli bättre för små yrkesgrupper som läkare och sjuksköterskor. Idag är de få och sårbara på spridda enheter. Vid en lokalisering på samma ställe kan man stödja varandra. - En nära nog optimal samverkan mellan VUP och BUP sker i den planerade nybyggnaden, byggnad 23. Denna kan kompletteras med samordnande noder kring vårdplatser, kunskap eller annan gemensam verksamhet. Exempelvis kan, som tidigare nämnts, heldygnsvård för ätstörningar erbjudas inom ramen för BUP s slutenvård. 12
- Härutöver samordnas öppenvårdsverksamheter för VUP i byggnad 24 och för BUP på Solhem. Enheter med de största sambandsbehoven placeras nära varandra, hemtagningseffekterna ökar därmed. - I byggnad 24 placeras: ÖVM Borås, ÖVM Centrum, ÖVM Solhem, ÖVM Björkängen, ÖVM Beroende, Neuropsykiatrisk utrednings- och behandlingsenhet, PSL-mottagning och eventuellt också äldrepsykiatrisk mottagning. - Samförläggning av vuxenpsykiatrins akutmottagning och substitutionsmottagning, gör att samordningsvinster kan uppnås genom att gemensam personal finns på båda mottagningarna. - Effektivare planlösning genom att de nya lokalerna stödjer en effektivare flödesorienterad vård. Tävlingsförslaget visar också på gemensamt nyttjande av vissa administrativa lokaler samt av personallokaler. Patientnärmre vård möjliggörs genom teamstationer inom varje vårdmodul om 6-7 patienter Gruppering av vårdavdelningar två och två på samma plan ger dessutom förutsättningar för rationaliseringsvinster. - Aktivitetslokaler - SKL nämner i sin kartläggning att ett förbättrat innehåll i den psykiatriska heldygnsvården är en viktig fråga. I den planerade nybyggnaden finns lokalytor som möjliggör en ökad aktivitetsnivå inom avdelningarna med bibehållna personalresurser. Inom respektive vårdmodul finns ett mindre dagrum som kan nyttjas för detta ändamål. Dessutom finns några större lokaler för rehabilitering utanför avdelningen. Detta är också ett mycket starkt önskemål från brukarorganisationerna och medarbetare. Utveckling av heldygnsvården allmänt Innehållet i heldygnsvården liksom lokaler skiljer i standard. Ett differentierat utbud av insatser med tydlig knytning till aktuell kunskap och som tar till vara patienterna och deras närståendes egna resurser behöver utvecklas generellt. (s.10 i SKL-rapport) - Närstående som en del i vården är framgångsfaktor i sig. De närstående ses alltmer som en resurs i vården. Psykiatrins kvarter ger möjligheter för bättre besöks- och mötesförhållanden och det finns också möjlighet till avskildhet. Det planeras även rum finns för brukarorganisationerna, där t ex caféverksamhet kan utföras helt eller delvis av dom, vilket b de uttryckt som ett starkt önskemål. - Förbättrad logistik avser varuhantering, förråd, tvätt och mat förenklas. Nya förbindelsegångar ger enklare transporter och möjlighet att åstadkomma hissförbindelse med kulvertplan 2. - Följande logistikpunkter som beaktats i programarbetet i särkskild ordning är; o Samverkan med somatiska vården o Utvecklandet och säkrandet av hållbar teknik och utrymme för aktivt nyttjande av videokonferens o Distribution och serviceleveranser, såsom framtida alternativ till dagens cykel- och trucktågsdistribution är AGV, sop- och tvättsug samt rörpost. Möjligheterna till AGV samt plats för sop- och tvättsug. Kvarteret ska skapa förutsättningar och därmed underlätta regionens koncept med LPP och Samlade serviceleveranser, vilket frigör tid inom vården. o Effektiv IT o Trådlöst datasystem och RFID ska vara möjliga att installera. 13
Kostnadsbesparingar funktionalitet/logistik De totala värdesatta kostnadsbesparingarna för området funktionalitet/logistik bedöms till 8 460 tkr Sammanfattningsvis redovisar SÄS som hyresgäst årliga kostnadsminskningar om 8 460 tkr om Psykiatrins kvarter kan genomföras. Mot detta skall ställas hyresökningen om 7 675 tkr som objektet medför. Sålunda beräknas den årliga kostnadsminskningen till 785 tkr. Evakuering för Barn- och ungdomspsykiatrin kan ske i tomställda lokaler och erfordrar därför inga investeringsmedel. Samordningsvinster Psykiatrins kvarter sammanställning: Gemensam kassa, reception Sekreterare 2,0 800 tkr Gemensam läkemedelsmottagning och Sjuksköterska 1,0 510 tkr telefonrådgivning Gemensamt team med fördjupad utredning/bedömning Socionom 1,5 Psykolog 1,5 800 tkr 900 tkr Förändrad VEC-organisation möjliggörs Vårdenhetschef 2,0 1 400 tkr Minskad res- och parkeringstid 100 tkr Minskad regionservice, transport, Omkostnader 400 tkr P-platser, tele etc Kostnader för larm, väktare externt och 150 tkr Solhem Samordnad bemanning öppenvård kontra Skötare 4,0 1 600 tkr slutenvård Minskad nattbemanning BUP Från 3 till 2 nattbemanning 1 000 tkr Totalt 7 660 tkr Resterande VUP-enheter, såsom ABC-verksamhet och sjukhusskola,planeras till sjukhusets rehabiliteringsbyggnad. Samordningsvinster - inom Rehabbyggnaden Gemensam gruppbehandling Skötare 2,0 800 tkr Totalt 800 tkr 14
9. Handlingsalternativ Sjukhuset har under åren i planeringsarbetet prövat olika alternativ för att erbjuda psykiatrins heldygnsvård ändamålsenliga lokaler. Under hösten 2006 planerades för en ytterligare 5:e vårdavdelning, genom att göra en påbyggnad av befintlig byggnad 24. Förslaget förkastades pga. ökad kostnad för 5 avdelningar istället för önskvärt med dagens 4 vårdavdelningar som utökas. Förslaget innebar inte heller möjlighet till vård i enkelrum. Under 2007 2008 utreddes ett förslag att bygga till- och om befintliga vårdavdelningar i byggnad 24. Förslaget föll pga. att det inte gick att få enkelrum samt svårigheten att få tillräcklig plats för byggnaden med utegård etc. på tomten. Det skulle också innebära stora svårigheter att evakuera under byggtiden Efter studie av hela psykiatrins kvarter (by 23 och by 24) kom därefter idén att riva byggnad 23 (Barn och Ungdomspsykiatrin) och bygga en ny vårdbyggnad på den tomten där då även Barn och Ungdomspsykiatrin får plats. Detta innebär att öppenmottagningar kan flytta till befintlig byggnad 24, nära heldygnsvården och därmed samutnyttja varandras resurser och få till stånd den nödvändiga integrationen mellan öppen och sluten vård. SÄS som ansvarig för verksamheten och hyresvärden Västfastigheter har efter att flera alternativ har prövats kommit fram till att det föreslagna alternativet är det som skall genomföras. Projektgruppen: Suzanne Guregård, bitr sjukhusdirektör Martti Valkonen, servicechef Bengtåke Johansson, ekonomichef Jan-Ola Höglund, lokal- och säkerhetschef Marianne Segenstedt, planeringsledare Bengt-Arne Andersson, VC VUP Ewa Hedström, VC BUP Boel Hellgren, BUP Pernilla Jansson, VUP Arne Söderberg, Västfastigheter förvaltare Claes Westberg, Västfastigheter, projektledare Stefan Lundin, White arkitekter Cristiana Caira, White arkitekter Kristina Johansson, projektsekreterare 15