ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS



Relevanta dokument
Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med Ataxier

Att leva med. Huntingtons sjukdom

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar

Möjlighet att leva som andra

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

Vad är afasi? Swedish

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Neurorapporten Avsnitt 2 Forskning om hjärnans sjukdomar

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Täby kommun som leverantör: Personlig assistans. till dig med speciella behov

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Arbetslös men inte värdelös

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Roligt och intensivt år Volontärer Willefonden letar aktivt efter barn med okända hjärnsjukdomar

Anhörigstöd Program oktober december 2015

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Nu är det jul igen...

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

Att leva med Parkinsons sjukdom

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

STÖD FORSKNING OM STROKE

Vård av en dement person i hemförhållanden

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

Stresshantering en snabbkurs

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

20 år av framgångsrik hjärnforskning

Förslag på intervjufrågor:

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Frösundas fototävling.

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Intervjuguide - förberedelser

Minska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Anhörigstöd i Mjölby kommun

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Att ta avsked - handledning

tips och insikter för att bemöta en stressad/utmattad person på rätt sätt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

Information om förvärvad hjärnskada

Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON

INFORMATION OM INVEGA

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Utbildningar hösten 2013

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, 1

Att leva med MS multipel skleros

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

TÖI ROLLSPEL F (6) Försäkringstolkning. Ordlista

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

opereras för förträngning i halspulsådern

Transkript:

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS December 2012 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus LADDA NER TIDNINGEN (PDF) kunnaklara är en utvecklande verksamhet för högfungerande unga vuxna med diagnos Asperger syndrom och andra autismspektrumtillstånd Vi erbjuder: Studier & kommunikation- och studiestöd ges av gymnasielärare. Arbetsträning internt och externt med handledare. Konstnärer inspirerar och handleder i estetisk verksamhet och produktion. kunnaklara AB, Rörmyren 7 414 75 Göteborg, Tel: 031-12 12 30 Mail: info@kunnaklara.se LÄS TIDNINGEN I DIN IPAD ELLER IPHONE. LADDA NER APPEN FRÅN QIOZK! Nr. 6 HJÄRNAN & NERVSYSTEMET Alzheimers Möjligheter till tidigare upptäckt och lindrigare behandling. 3TIPS Assistans Vad bör man tänka på när man väljer assistansbolag. UPPSKATTA NUET OCH FOTO: GEORG KRISTIANSEN NJUT AV DE BRA STUNDERNA Björn Hellkvist, diagnostiserad med Parkinson: Min dröm är att kunna åka skidor igen.

2 DECEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Vi ärver risk- och friskfaktorer för hjärnsjukdomar. Denna kunskap är goda nyheter, eftersom den kommer att leda till bättre diagnostik och behandling. VI REKOMMENDERAR Johan Pettersson Project Manager Var inte rädd för dina gener Funktionsnedsättningar, sjukdomar och skador som drabbar hjärnan utgör tillsammans det i särklass största hälso- och sjukvårdskostnadsproblemet. Den vanligaste anledningen till förlorade friskår är depression, den näst vanligaste är alkoholism, båda hjärnsjukdomar. Detta och annan hjärnrelaterad ohälsa är en utmaning för forskarna och sjukvården. Forskning botar Om vi inte vet hur den friska hjärnan fungerar, kan vi inte känna igen sjukdomstillstånd. Därför är den nyfikenhetsdrivna grundforskningen rörande den friska hjärnan livsviktig. Och den har tillgång till nya analysmetoder som täcker allt från de enskilda genernas innersta skrymslen, till funktionella studier av hela vår egen vakna hjärna. Forskning som fokuserar direkt på den sjuka hjärnan är den andra, lika livsviktiga delen av hjärnforskningen. Med samma verktyg som används för att studera det friska tillståndet kan forskarna bena ut sjukdomsorsaker och förstå vad som händer då hjärnans utveckling störs eller hjärnvävnad skadas. Dessa kunskaper är i sin tur nödvändiga för att finna nya och bättre behandlingar. Det mest omvälvande är den nya genetiken. Vi kastar loss från unkna fördomar och okunskap om vad som gör oss till människor, vad som ger oss olika egenskaper, vad som gör oss till män och kvinnor, och vad som gör oss olika mottagliga för sjukdomar. Kartläggning av arvsmassa Vi förstår att det finns genetiska sårbarhetsfaktorer för hjärnrelaterad ohälsa. Från Parkinson till migrän. Från Alzheimer till alkoholism. Det startade med kartläggningen av människans arvsmassa. Nu förstår vi hur bildning av DNA och RNA regleras och hur gener kan slås av och på. Enkelt uttryckt: så gott som alla friska egenskaper och all sjukdom är mer ärftligt än vi tidigare förstått. Inte så att vi ärver egenskaper eller sjukdomar direkt enligt Mendelska lagar. Vi ärver i stället en mängd risk- och friskfaktorer i form av varianter av olika gener som sammantaget gör oss mer eller mindre sårbara. Detta är på sikt goda nyheter. När vi förstår en sjukdoms orsaker ökar möjligheterna att utveckla ny diagnostik och behandling. Förebyggande behandlingar Från en femtedels mikrogram DNA (en osynligt liten mängd) kan vi nu få kunskap om förekomst av cirka 700 000 sekvensvariationer i en människas arvsmassa på fem Lars Olson Ordförande i Hjärnfonden, professor i neurobiologi FOTO: HJÄRNFONDEN MINA BÄSTA TIPS 1 Hjärnan ska ha 20 procent av det blod som ett ungt, friskt hjärta pumpar. Se därför till att hålla ditt hjärta friskt och starkt. Konditionsträning förbättrar kognition och ger visst skydd mot ålderssjukdomar. 2 Lär dig snabbtestet för stroke. Om du misstänker att någon drabbats, ring genast 112. Livslängden förkortas cirka tre veckor per minut som omhändertagandet dröjer. 3 Både kaffe och te innehåller koffein, det är styrkan på drycken som är viktigast för att hålla sig vaken. Koffein anses även kunna skydda nervceller. 4 Denberömda placeboeffekten finns på riktigt. Men om du vill bli friskare än så, håll dig till sådana behandlingar och mediciner som baseras på forskning och förordas av läkare. minuter. Genetikerna finkammar människors arvsmassa och hittar komplexa samband som kan förknippas med sjukdomsrisk. I en framtid skulle detta kunna leda inte bara till bättre diagnostik utan till och med till nya förebyggande behandlingar som gör att vi slipper sjukdomar som i dag knappast kan behandlas. Lång väg kvar Blotta kunskapen om genetiska riskfaktorer kan vara bra. Vet man att man har risk att utveckla beroendesjukdom, kan man minska sin exponering för sådant som kan orsaka beroende. Vägen från genetisk kunskap till nya behandlingar är dock lång, och det är inte säkert att det ens är möjligt mer än i vissa fall. Vi lever i ständig interaktion med den omgivande miljön, och ofta tycks det vara vår individuella genetiska komposition i kombination med miljöfaktorer som orsakar sjukdom. Genom mitt engagemang i Hjärnfonden vet jag att Sverige har många duktiga hjärnforskare som brinner för hjärnforskning. Just nu pågår till exempel försök med ett svenskt vaccin mot Alzheimers sjukdom. Stödet till hjärnforskning i proportion till lidandet och kostnaderna är flerfaldigt lägre än stödet till exempelvis cancerforskning. Stöd våra hjärnforskare. Lina Bunketorp Käll 5 Det är aldrig för sent att träna och stimulera hjärnan. Ulrika Nehlmark 12 Med små hjälpmedel kan vi förändra hela individens värld. Vi får våra läsare att lyckas! HJÄRNAN & NERVSYSTEMET NR 6, DECEMBER 2012 Verkställande direktör: Joanna Hansson Redaktionschef: Martin Björinge Affärsutvecklare: Vedrana Hubanic Layout: Daniel Di Meo Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Johan Pettersson Tel: 031-787 67 00 E-post: johan.pettersson@mediaplanet.com Distribution: Göteborgs-Posten, december 2012 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Korrektur: Christian Malmgren Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 Fax: 08-510 053 99 E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Vedrana Hubanic Citera oss gärna, men ange källan. Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Industrivägen1, 302 41 Halmstad Tfn. 035-17 82 85 E-post. info@primed.se Fax 035-17 82 95 http:// www.primed.se

Hjärnfonden har 90-konto och verksamheten kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Forskning för liv och livskvalitet Ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan. Ditt bidrag betyder mycket för drabbade och deras familjer. Bli månadsgivare på hjarnfonden.se

4 DECEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER GENOMBROTT I KAMPEN MOT ALZHEIMER 1TIPS AKTIVERA HJÄRNAN Fråga: Vad händer inom forskningen kring den svåra folksjukdomen alzheimer? Svar: Mycket. Dels kan sjukdomen upptäckas mycket tidigare nu och dels pågår kliniska prövningar med ett vaccin som forskarna hoppas ska kunna leda till ett botemedel. REHABILITERING FOTO: MAGNUS GOTANDER Anders Wallin Professor vid Sahlgrenska akademin och knuten till forskarnätverket Swedish Brain Power. Alzheimer är den största bland demenssjukdomarna. Demens orsakar både stort lidande och stora kostnader för samhället. Kostnaden för demens är större än för samtliga cancer och hjärt-kärlsjukdomar sammantaget. Nu kan alzheimer upptäckas tidigare än man hittills trott vara möjligt. Vi har fått förbättrade kriterier och mer precis identifikation av sjukdomen, säger Anders Wallin, professor vid Sahlgrenska akademin och knuten till forskarnätverket Swedish Brain Power. Det innebär att vi lättare kan skilja alzheimer från andra demenssjukdomar. Vi kan identifiera alzheimer genom att mäta sjukliga förändringar i ryggvätskan och med hjälp av hjärnavbildning, se inslag av det skadliga ämnet beta-amyloid i hjärnan. Det ger en möjlighet att upptäcka sjukdomen innan symtomen blir tydliga. Vi ska inte invagga allmänheten i att vi gjort banbrytande framsteg, men visst ökar möjligheten till tidigare upptäckt och mer lindrande behandling. Många patienter är intresserade och engagerade och vill delta i olika läkemedelsstudier, säger Anders Wallin. Hopp om vaccin En klinisk studie av Swedish Brain Power-forskare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Skånes universitetssjukhus i Malmö, har visat att ett vaccin mot alzheimer, CAD 106 i en första studie inte visar några biverkningar. Även en grupp Swedish Brain Power-forskare i Göteborg deltar med analyser i studien. Behandlingen innebär en så FOTO:JOHAN BERGMARK Bengt Winblad Karolinska institutets Alzheimer Centrum, ledare för Swedish Brain Powers nätverk av ledande svenska hjärnforskare. kallad aktiv immunisering som får i gång kroppens eget immunförsvar mot det skadliga ämnet beta-amyloid som klumpar ihop sig i plack och gör att hjärncellerna dör. Vi har nu genomfört Fas I, vilket innebär att fler prövningar återstår. Det dröjer ytterligare cirka fem år innan vi har ett eventuellt läkemedel, säger Bengt W inblad, Karolinska institutets Alzheimer Centrum och ledare för Swedish Brain Powers nätverk av ledande svenska hjärnforskare. Viktigt aktivera hjärnan Demensforskning har mycket låg prioritet när det gäller medel för forskning. Samtidigt drabbas en tredjedel av befolkningen över 85 år. Med tanke på vår ökande livslängd är det oroväckande. Enligt FN:s världshälsoorganisation WHO är demens vårt snabbast växande folkhälsoproblem. Vem kan drabbas? Och vad kan man göra? Det är de spontana frågorna. Som för många sjukdomar föreligger ett visst ärftligt inslag men miljöfaktorer tycks spela en större roll. Visst förebyggande, når man genom motion, enom att inte vara överviktig och genom att kolla och behålla blodtryck och kolesterol på en hälsosam nivå. GÖSTA LÖFSTRÖM redaktionen@mediaplanet.com Svensk Personlig Assistans Ditt tryggaste val Följ oss på Facebook Titta in till oss på www.svenskpersonligassistans.se och slå oss sedan en signal, 08-735 86 86, för ett personligare möte.

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DECEMBER 2012 5 FOTO: THINKSTOCK Aldrig för sent att träna hjärnan FOTO: THINKSTOCK LÄKEMEDELSSTUDIER Många patienter är intresserade och engagerade och vill delta i olika läkemedelsstudier, säger Anders Wallin. FOTO: THINKSTOCK Numera vet man att hjärnan bildar nya nervceller hela livet och den har en unik förmåga att läka efter en skada eller sjukdom. REHABILITERING Rehabiliteringen efter en stroke är oftast som mest intensiv under det första året, men det finns all anledning att fortsätta träna. Hjärnan mår bra av kultur och träning i olika former, gärna i ett socialt sammanhang. Vi får fler och fler bevis för att sinnesstimulans i form av musik, dans och andra kulturaktiviteter kan stimulera hjärnans läkning efter skada, säger Lina Bunketorp Käll, sjukgymnast och forskare. Lina Bunketorp Käll Sjukgymnast och forskare. FOTO: PRIVAT Vid CBR (Center for Brain Repair and Rehabilitation) i Göteborg pågår forskning kring hjärnans formbarhet. Ett av projekten undersöker vilken påverkan rytm och musik, samt ridning har på livssituationen hos strokedrabbade. Förbättra livssituationen Deltagarna lottas till tre grupper: en som använder musik och rytmer, en annan som rider, samt en tredje kontrollgrupp. Båda terapiformerna tränar och stimulerar många olika hjärnfunktioner. Metoden som baseras på rytmer och musik kallas RGRM (Ronnie Gardiner Rhythm Music Method) och är framtagen för att förbättra livssituationen för hjärnskadade. Många har vittnat om att den fungerar, men hittills har det inte funnits någon forskning som styrkt det. Projektet beräknas pågå i ytterligare ett och ett halvt år. Ett annat nyligen uppstartat projekt vid CBR utvärderar effekten av intensivträning i berikande miljö. Två rehabiliteringscenter i Spanien tar emot strokedrabbade och rehabiliteringen omfattar bland annat sex timmars intensiv träning varje dag. Det är aldrig för sent Med projektet hoppas forskarna vetenskapligt kunna visa att även detta träningskoncept kan förbättra livssituationen hos strokedrabbade trots att det ofta gått flera år sedan insjuknandet. En stroke innebär att viss hjärnvävnad dör, men med sinnesstimulans och träning kan ofta nervceller nybildas och intilliggande hjärnvävnad ta över förlorad funktion, säger Lina Bunketorp Käll. Även om nervceller dör finns det hopp. Därför är det aldrig för sent att stimulera och träna hjärnan. BENEDIKTA CAVALLIN redaktionen@mediaplanet.com VÅR FORSKNING GÖR VÅRDEN BÄTTRE FÖR NEUROLOGISKT SJUKA PATIENTER I VÄSTSVERIGE Din och andras frikostighet för forskningen framåt Sedan 1987 stödjer Insamlingsstiftelsen för Neurologisk Forskning patientnära forskning om neurologiska sjukdomar vilket kan förbättra vården för neurologiskt sjuka patienter i Västsverige. Ditt stöd har betydelse för Västsvensk forskning om ALS Demens/Hydrocephalus Epilepsi Hjärntumörer Multipel Skleros (MS) Ryggmärgsskador Stroke www.isnf.se Unik strokerehabilitering i Spanien och i Sverige Med rätt träning kan du uppnå klara förbättringar, även många år efter stroke eller annan hjärnskada. Det visar modern forskning och våra erfarenheter från över 250 deltagare i programmen. Träningen är individanpassad och optimalt intensiv för att du ska uppnå bästa möjliga resultat. På plats träffar du ett svenskt team av specialister inom neurologisk rehabilitering. Ring oss så berättar vi mer: 040-400 950 Se också vår hemsida: www.neurooptima.com/se PTIMA

6 DECEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 2TIPS VÅGA PRATA UT BEROENDE Om en eller två personer kommenterar att du dricker för mycket bör du ta det på allvar. FOTO: THINKSTOCK Våga prata ut om beroendeproblemet Fråga: Varför är förnekelsen så stor hos personer med beroendeproblem? Svar: Skuld och skamkänslor gör att frågan fortfarande är tabu, men den håller på att lätta FRÅGOR & SVAR Bara fem till sju procent av alla alkoholister syns ute på parkbänken. I de flesta fall hålls fasaden uppe av drabbade och närstående. USA och Kanada ligger långt före. Där är det mycket mer naturligt än i Sverige att gå till AA- (anonyma alkoholist-) möten eller en terapeut. Men även här har det blivit lättare än för fem år sedan. Ju mer det skrivs och pratas om problemen, desto fler kommer Lars Ögren Terapeut. FOTO: EMELIE PALMCRANTZ att söka hjälp, säger Lars Ögren, terapeut och specialiserad på kidnappade hjärnor. Allt fler går självmant till en terapeut, även på Östermalm där Lars Ögren har sin mottagning. Enbart i Stockholm hålls närmare 200 AA-möten och närmare 100 AN- (anonyma narkoman-) möten varje vecka. Generellt är kvinnor bättre på att ta till sig råd och information och på att söka hjälp. Hos många män är kan själv -mentaliteten stark, menar Lars. FAKTA Alkoholen kostar samhället Genom åren har det gjorts flera svenska och internationella beräkningar av vad alkoholen kostar för samhället. För Sverige varierar det mellan 20 och 150 miljarder kronor om året. Enligt nya siffror från regeringens missbruksutredning kostar alkoholen samhället 66 miljarder kronor. Enligt Saco står ungefär 30 miljarder kronor När ska jag söka hjälp? Om en eller två personer kommenterar att du dricker för mycket bör du ta det på allvar. Eller om du märker att du inte kan avstå från alkohol. När jag föreslår mina klienter att de ska ta en paus är det många som vill skjuta på det till efter jul, efter semestern. Det är en varningssignal, säger Lars. Kom ihåg att beroendet är ett symptom på andra problem. I grunden är det känslor det handlar om. Den som lyckas avstå av samhällskostnaderna för vård och omsorg av personer med ett utvecklar beroende eller missbruk. Det handlar också om arbete som inte blir utfört till följd av att personen förtidspensioneras eller dör i förtid. Cirka 330 000 personer, eller sex procent av den vuxna befolkningen, har i dag ett alkoholberoende. Den verkligt från till exempel alkohol fastnar lätt i ett annat beroende om han eller hon inte tar tag i sitt känsloliv, fortsätter han. Hur märker jag om jag har problem? Alkoholproblem kan se ut på många olika sätt. Någon kanske dricker ett par glas whisky varje kväll, någon annan tar en rejäl fylla mer sällan. Det gemensamma är den emotionella avstängdheten, säger Lars. I riskzonen finns känsliga personer som gör allt för att stora gruppen är dock så kallade riskkonsumenter som dricker ohälsosamma mängder alkohol, vilket leder till olyckor, frånvaro på jobbet och att de presterar i genomsnitt 25 procent sämre ävad de annars skulle ha gjort. I arbetslivet beräknas kostnaden för alkoholen ligga på över 20 miljarder kronor om året. slippa känna sin smärta. Riskpersoner kan ofta finnas bland dem som jobbar för mycket och utåt sett har stora framgångar. Håller tillbaka jobbiga känslor Framgångsrika personer kan många gånger drivas av en dysfunktionell miljö i barndomen, där de inte blivit bekräftade. Viljan att synas, höras och bli älskad leder till att de i stället satsar på att bli riktigt bra på någonting, säger Lars. Samtidigt självmedicinerar de för att klara av tempot och hålla tillbaka jobbiga känslor. Det kan gå jättebra fram till 40-årsåldern, då de överraskas av att de inte kan låta bli flaskan. För den som märker att en närstående har problem, men har svårt att ta tag i frågan rekommenderar Lars Ögren någon av böckerna Melody Beatties Bli fri från ditt medberoende eller Tommy Hellströms Flodhästen i vardagsrummet. EVA GUSTIN redaktionen@mediaplanet.com Gör din hjärna annat än du vill att den ska göra? JULEN ÄR BARNENS HÖGTID Men det finns barnfamiljer runt om i landet som inte ens har råd med det nödvändigaste. I jul kan du ge dem en ljusare tillvaro. Tack på förhand och God Jul. Ange omtanke på inbetalningen. Pg 900480-5 kbtgruppen erbjuder kvaliciferad psykologisk utredning och KBT-behandling hos legitimerade psykologer. ADHD Depression ADD Ångestproblem Autism Sömnsvårigheter Aspergers syndrom Stress/utmattning Tron är bara halva sanningen Läs mer på www.kbtgruppen.se

Ekängen en individanpassad färdighetsträning Ett koncept för klienter med psykisk ohälsa och med komplexa vård- och tillsynsbehov, neuropsykiatriska problem med eller utan missbruk. Vi har en unik miljö där vi också har möjlighet till neuropsykiatriska utredningar. Vi tar män och kvinnor samt par i åldern 18 år och uppåt, med livsproblem av sådan art att de ej klarar av att lösa det själva. Oftast har de någon form av psykisk störning som ADHD, Damp, Asperger, borderlineproblematik, samt schizofreni. Man kan också ha relationsstörningar, sociala problem kombinerat med någon form av missbruk eller kriminalitet, så kallade dubbel- eller trippeldiagnoser. Ett övergripande mål är att de skall få egna redskap och fungera i ett eget eller i ett gruppboende. Upptäck även Du att vi har många möjligheter! Vår uppgift är att så långt som möjligt arbeta för att våra klienter skall kunna återvända hem till ett eget boende eller gruppboende med olika stöd och hjälp. Målsättningen skall vara ett eget arbete eller praktikplats. Vi tar klienter enligt SoL LRV LPT samt LVM 27 klienter på permission. Ekängens Halvvägsshus, Ekängsvägen 1, 570 80 Virserum Tel: 0495-497 80, info@ekangen.nu STROKE REHABILITERING I SPANIEN Personlig rehabilitering med fokus på dina behov och mål Rehabiliteringen anpassas efter varje enskild deltagares behov och målsättning. Träningen tillsammans med sol, värme, medelhavsmat, SPA-behandlingar och den sociala samvaron ger goda förutsättningar för ett bra resultat av rehabiliteringen Vårt medicinska team består av läkare, logoped, neuropsykolog, sjukgymnast samt sjuksköterska och omsorgspersonal. Behandlingsprogrammet ger dig möjlighet att optimera din förmåga efter skadan. Jag har nu bokat min tredje resa till Thalasia i San Pedro, eftersom mitt strokedrabbade ben även sju år efter stroken mått mycket bra av proffsig rehab i den sköna, varma saltvattenbassängen som givit mig fin gångträning. Björn Svedberg Fd koncernchef Ericsson, SE-banken PERSONLIG REHABILITERING STROKE & TRAUMATISKA HJÄRNSKADOR En rehabiliteringsresa som ger stimulans för kropp och själ. Vi välkomnar anhöriga att följa med. Totalarrangemang med resa och vistelse på Mercure Thalasia Costa de Murcia Hotel and Marine Spa i Murcia, Spanien. Träning i berikande miljö ta med dig din assistent och res till Spanien! Nu kan du som har assistent åka med på en träning/ rehabiliteringsresa till Spanien. Här får du träna i kombination med sol och bad. Dessutom ger vi råd till dina assistenter om hur träningen kan fortsätta när du har kommit hem. Det finns möjlighet att erhålla ersättning från Försäkringskassan för rehabiliteringen. Kontakta Enriched Life för mer information. Du kan få ersättning från Försäkringskassan. Kontakta Enriched Life www.enrichedlife.se Boka tidig rabatt t.o.m. 15/1 2013 Beställ vårt program för 2013. Tel 08-663 33 49

8 DECEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: Hur har det förändrat dig som människa att du drabbades av Parkinson? Svar: När jag väl accepterade att jag var sjuk lärde jag mig att uppskatta nuet, säger Björn Hellkvist. Björn fi ck Parkinson redan som ung NEUROLOGISKA SJUKDOMAR ÄNGELHOLM Björn Hellkvist var 27 år när han första gången märkte att någonting var fel. Jag stod och rakade mig och såg plötsligt att lillfingret och ringfingret på högerhanden dansade, berättar han. Jag kan inte beskriva det på något annat sätt. Det var inga skakningar utan snarare rörelser. Björn blev gradvis sämre, han fick problem med leder och skakningar och han genomgick flera operationer. Ett tag trodde läkarna att han led av reumatism och först efter fem år fick han till slut sin diagnos. Men inte heller då ville Björn acceptera att han var sjuk. Bytt fokus fullkomligt Jag var mitt upp i karriären och körde på som vanligt, berättar han. Läkarna gav mig rådet att berätta för alla i min omgivning att jag hade Parkinson. Det gjorde jag och jag minns att jag satt och tröstade mina nära. Den enda som inte förstod att jag var sjuk, det var jag själv. Björn ville inte kliva tillbaka från jobbet som proffstränare i ishockeylaget Rögle, därför körde han på som vanligt ett bra tag till. Till dess att sjukdomen tvingade honom att stanna upp och reflektera över sitt liv. Jag har verkligen bytt fokus fullkomligt, berättar Björn Hellkvist. Innan jag insåg att jag var sjuk var jag helt inriktad på att gå i mål. Nu har jag lärt mig att uppskatta nuet och njuta av de bra stunderna. Tar det tre timmar att natta mina barn så får det göra det och då är det tre väldigt goa timmar när jag ligger och håller om barnen. Engagera sig i kampen Med rätt diagnos fick Björn mediciner och till en början hade de en fantastisk effekt. Med tiden blev det dock allt svårare att hitta rätt dosering eftersom allt för höga doser kunde framkalla kramper och epileptiska anfall. I dag äter han 25 tabletter varje dag och dagsformen varierar ordentligt. Det är en konstant glidning mellan ok och inte ok, förklarar Björn Hellkvist. När man vaknar vissa dagar vill man bara dra täcket över huvudet, andra dagar studsar man upp. Björn Hellkvist är fortfarande anställd av Rögle och numera arbetar han mestadels med kundrelationer och kvalitetssäkring. Ibland måste han dra ner på tempot, men lyckligtvis har han en förstående arbetsgivare. Björn har ingen förklaring till hur det kom sig att han drabbades av Parkinson n i så unga år. Visserligen har han sjukdomen i släkten, men de flesta som drabbas as är förstås bra mycket äldre. När Björn PROFIL Björn Hellkvist Familj: Frun Anna och döttrarna Ebba 5 år och Moa, 2,5 år Bor: Ängelholm Yrke: Utbildad lärare i svenska, engelska och gymnastik, men arbetar med ishockey för Rögle. Intresse: Flugfiske Aktuell: Med boken A Shaking Generation en skakande berättelse. FOTO: GEORG KRISTIANSEN fick sin diagnos kände han att han ville berätta om sin sjukdom och engagera sig i kampen mot neurologiska sjukdomar. Jag har alltid haft bra kontakt med media, säger han. Därför kände jag nästan att det var min plikt att berätta och skapa förståelse för den här sjukdomen. Jag ville förklara hur det känns och vad det innebär att ha en neurologisk sjukdom. Hoppet står till forskningen Därför har Björn också startat en insamlingsstiftelse. Hittills har den samlat in drygt 1,5 miljoner kronor, pengar som gått till forskning och till att stötta Parkinsondrabbade och deras anhöriga. Björn tänker ganska lite på framtiden, men ska han ändå fundera över hur livet ser ut om fem år så hoppas han att han har fått en pacemaker som stör ut felsignalerna i hjärnan. I ett ännu längre perspektiv står hoppet till att forskningen någon gång ska hitta ett botemedel. För tjugo år sen trodde ingen att man kunde överleva med hiv, men det kan man ju i dag, säger han. Jag är övertygad om att boten kommer. Jag måste tro på det. Min dröm är att jag ska kunna åka skidor i pisterna i Alperna igen. BENEDIKTA CAVALLIN redaktion@mediaplanet.com Jag har verkligen bytt fokus fullkomligt. Nu har jag lärt mig att uppskatta nuet och njuta av de bra stunderna, berättar Björn Hellkvist. FRÅGOR & SVAR Björn om framtiden: Tidigare hade jag femårsplaner och treårsplaner, men det har jag släppt helt. Nu står jag här för första gången i mitt liv utan karta och kompass, och det är oerhört skönt. Jag klättar över hindren när jag möter dem och grubblar inte alls över dem i förväg. Personlig assistans i Göteborg AB Personlig assistans i Göteborg AB har varit verksam i branschen sedan 1994. Vi är ett assistansföretag som lägger vikten vid personlig assistans. Personlig assistans i Göteborg AB är godkänd av Socialstyrelsen att bedriva assistansverksamhet. Kontakta oss gärna för mer information! Rehabilitering med ett helhetsperspektiv Vägen till en lyckad assistans Olivia i Göteborg erbjuder dig en personlig assistans där dina behov och önskemål styr assistansens utformning. Självbestämmande och trygghet för dig och dina anhöriga tillsammans med en trivsam arbetsmiljö för de personliga assistenterna är vårt självklara mål. För mer information kontakta Helena Erixon och Ewelina Sandström. Hemsida: info@personligassistansgbg.se mail www.personligassistansgbg.se Tel: 031-21 99 40 MS Hjärnskada Stroke Ryggmärgsskada CP-skada Parkinsons med flera Fryk Center Torsby 0560-472 60 www.frykcenter.org TRÄDGÅRDSGATAN 3 031-389 77 30 INFO@OLIVIA.SE WWW.OLIVIA.SE

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DECEMBER 2012 9 Patrik Brundin Läkare och proffesor knuten till Lunds universitet och nätverket Swedish Brainpower. FOTO: MIKAEL RISEDAL BRA TIPS Protein orsakar Parkinsons Parkinsons sjukdom kännetecknas främst av muskelstelhet, rörelser och skakningar hos patienten. Men nu har forskarna upptäckt att symptom på sjukdomen kan visa sig långt tidigare. I dag arbetar man utifrån helt nya teorier för att ta reda på vad som orsakar Parkinson. Man har sett att patienter med diagnosen har haft förändringar i hjärnregioner förbundna vid näsan och tarmkanalen som börjat långt innan de fick de andra symptomen, berättar Patrik Brundin som är läkare och proffesor knuten till Lunds universitet och nätverket Swedish Brainpower. Björn om hur han presenterar sig: Emellanåt är jag ute och föreläser. Förut började jag alltid med att säga att jag heter Björn och jag är ishockeytränare. I dag inleder jag med att jag är gift med Anna och pappa till Ebba och Moa. Min självbild bygger inte längre på prestation. Björn om tid: Jag har lärt mig att prioritera i livet och att planera. Numera ser jag alltid till att vara ute i god tid. Förut stressade jag fram beslut, men jag gav mig aldrig tid att stanna upp och njuta av livet. I dag kan jag jubla över små saker, så som en perfekt rostad brödskiva, till exempel. Björn om meningen med livet: När jag första gången hörde Robban Brobergs låt: Målet är ingenting, vägen är allt, då fattade jag inte vad den handlade om, men den insikten har kommit med tiden. Man kan likna livet vid att åka bil. Åker du i en Ferrari går det fort och du kommer alltid fram till LIVET Förut stressade jag fram beslut, men jag gav mig aldrig tid att stanna upp och njuta av livet. I dag kan jag jubla över små saker, så som en perfekt rostad brödskiva, till exempel, säger Björn Hellkvist. FOTO: GEORG KRISTIANSEN dina mål i tid. Väljer du i stället att åka i en gammal rostig Fiat går det inte lika snabbt, men du har antagligen haft en trevligare resa och sett väldigt mycket mer av vägen. Och om 30 år är båda bilarna på skroten. FOTO: THINKSTOCK Hoppas öka livslängden Det kan låta underligt men i dag tror vi att det har att göra med ett protein som bildar klumpar i celler som har utskott i luktorganen och tarm, som sedan flyttar sig från cell till cell. Det är inte ovanligt att patienter med Parkinson har upplevt att de fått sämre luktsinne eller haft våldsamma mardrömmar vilket också troligen beror på proteinet. Det är en lång process men till slut drabbas hjärnan. I dag handlar forskningen kring Parkinson till stor del om att hitta en metod att bromsa sjukdomsförloppet. Vi försöker nu ta reda på hur proteinet flyttar sig mellan cellerna. När vi vet det blir nästa steg att förlänga förloppet. Tidigare brukade patienterna leva cirka 20-30 år efter det att de fått diagnosen. Med bättre behandling hoppas vi öka livslängden med 50 procent. MATHIAS PERNHEIM redaktion@mediaplanet.com Svensk Personlig Assistans Ditt tryggaste val Utforska hjärnan i vår digitala mindmap http://forskning.se/sehjarnan Vi vet att med rätt assistans får du bättre livskvalitet. Hos oss finner du hjälp och stöd som är anpassat efter dig. Med våra kompetenta assistenter ska du känna trygghet, tillit och kunna leva så självständigt som bara är möjligt. Din livskvalitet skall höjas och du ska alltid ha känslan av att det finns en extra medmänniska att tillgå. Följ oss på Facebook PÅ FORSKNING.SE HITTAR DU FAKTA, BYGGT PÅ VETENSKAPLIG GRUND. Bakom forskning.se står Energimyndigheten, FAS, Formas, KKstiftelsen, Mistra, Naturvårdsverket, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, VINNOVA, Vårdalstiftelsen, Skolverket och Sveriges lärosäten. Titta in till oss på www.svenskpersonligassistans.se och slå oss sedan en signal, 08-735 86 86, för ett personligare möte.

10 DECEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Många assistansbolag håller inte vad de lovar 3TIPS STÄLL L KRAV VISSTE DU ATT Fråga: Vad är det första man bör tänka på när man väljer assistansbolag? Svar: Se upp med oseriösa aktörer! Börja alltid med att fråga om företaget har tillstånd från Socialstyrelsen och kan hålla vad de lovar. SÅ LYCKAS VI Det finns mycket du bör tänka på när du väljer vem som ska ansvara för och administrera din personliga assistans. Vid sidan om kommunen finns en rad privata aktörer. Numera finns en lag om att alla assistansbolag ska ha tillstånd från Socialstyrelsen, men ännu har inte alla oseriösa aktörer sållats bort. Därför bör du noga kontrollera att de som skall utföra din assistans lever upp till dina önskemål. Vare sig det är kommunen eller ett privat assistansföretag. Patrik Havlica och Eva Svensson som är affärsutvecklare inom assistansförvaltning, de välkomnar att marknaden granskas. Alla seriösa bolag får ju lida om det finns oseriösa aktörer, att kunden kan känna sig trygg är otroligt viktigt, säger Eva Svensson. Inte sällan låter oseriösa aktörer väldigt bra i marknadsföringen och de lovar massor, men sedan kan de inte leva upp till sina löften, utan lämnar kunder och personal i förtvivlan. Påverka fördelningen Det är försäkringskassan alternativt kommunen som bedömer om en person behöver assistans och hur många timmar i veckan detta i så fall ska handla om. Ersättningen ändras varje år enligt beslutat schablonbelopp. Det är samma GRANSKNING. Patrik Havlica och Eva Svensson som är affärsutvecklare inom assistansförvaltning välkomnar att marknaden granskas. FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN peng oavsett om det är kommunen eller ett privat assistansbolag som utför assistansen. Hos vissa bolag kan kunden påverka fördelningen mellan löner och omkostnadsersättningen. Alla assistansbolag ger dock inte full insyn i hanteringen. Det kan leda till att försäkringskassan drar ner på antalet timmar eftersom TIPS Ställ många frågor om hur företaget fungerar. Ta reda på hur de bygger upp sin assistansverksamhet, har de till exempel personliga genomförandeplanen, arbetsmiljöanalys och en KI-analys. Har du som kund insyn i ekonomin? Utifrån deras svar kan du troligtvis avgöra om de verkligen håller vad de lovar. Kontrollera också vad som ingår i lönen? Är det bara grundlön eller har de lagt in semesterersättning, ob, med mera? Vissa assistansbolag låter kunderna själva skriva sin kravspecifikation inför rekryteringen av assistenter. kunden inte plockat ut dem. Vill du byta assistansbolag kan du inte heller ta med dig de pengar som du har i omkostnadspotten. Om företaget misskött hanteringen är det dessutom kunden som hålls ansvarig av försäkringskassan. Om det är så att Socialstyrelsen gett företaget tillstånd så borgar det förstås för viss kvalitet. På så sätt blir det enklare att från början hitta rätt personal. Kontrollera hur företaget löser sin rekrytering och hur planen ser ut om någon av assistenterna blir plötsligt sjuk. Välj ett assistansbolag med kontor i närheten med en verksamhetschef som du kan träffa och få en personlig kontakt med. Det säger sig självt att det kan uppstå problem om assistansbolaget har kontor i Kiruna och du bor i Göteborg. Läs noga igenom reglerna för vad assistansbolaget kan tänka sig att hjälpa till med. Kolla så att dina behov överensstämmer med vad som erbjuds. Man kan också titta efter om företaget är kvalitetscertifierat. Kontrollera alltid att företaget erbjuder de tjänster du behöver, exempelvis juridisk hjälp och jourtelefon dygnet runt, alla dagar som löser olika problem som kan uppkomma i din assistans. Finns det en central krisbemanning gynnar det både kunder och assistenter eftersom de själva slipper ansvara för att ringa in vikarier om personal blir sjuk, säger Eva Svensson. Som kund och personal uppskattar man trygghet och vet att verksamheten fungerar vid sjukdom och ledighet. Skräddarsydd assistans Det händer att folk som fått ett behov av assistans tar sig an arbetet med att författa en ansökan till försäkringskassan själva. Det går naturligtvis, men Patrik och Eva rekommenderar att man kopplar in ett assistansbolag redan i detta tidiga skede. Då gör assistansbolaget först en egen bedömning av behovet och hjälper sedan kostnadsfritt till med att skriva ansökan. Även detta ser olika ut i olika företag och man bör fråga om detta ingår. Patrik Havlica han vet vad han talar om. Han är själv rullstolsburen sedan en trafikolycka i tonåren och har förstås stor förståelse för vad det innebär att behöva hjälp och stöd. Jag brinner för att hjälpa människor, säger Patrik Havlica. Det är viktigt att kunna erbjuda en flexibel och skräddarsydd assistans. Det gör livet väldigt mycket enklare för många. BENEDIKTA CAVALLIN redaktionen@mediaplanet.com ALS Amyotrofisk lateralskleros ALS är en diagnos inom gruppen neuromuskulära sjukdomar, NMD. Begreppet ALS myntades i Paris redan på 1800-tal et av den franske neuro logen Jean-Martin Charcot, ALS står för Amyotrofisk lateralskleros. Charcot kunde se att hans patienter hade en amyotrofi, en muskelförtvining. CP cerebral pares CP, cerebral pares, betyder förlamning som har sin orsak i en skada i hjärnan. Begreppet används för hjärnskador som uppstår i fosterlivet eller väldigt tidigt i livet. CP är en paraply diagnos, det ryms många olika symptom och grader av symptom inom begreppet. MG myastenia gravis Myastenia gravis betyder allvarlig muskelsvaghet och är en diagnos som tillhör gruppen neurouskulära sjukdomar, NMD. MG angriper impulsöverföringen från nerv till muskel. Det uppstår en neuromuskulär transmissionsrubbning. Hjärnan, nerven och muskeln är friska, men eftersom kontakten mellan nerv och muskel är störd så tröttas muskeln ut på ett onormalt sätt. Det är den viljemässigt styrda muskula turen som påverkas. MG stör impulsöverföringen från nerv till muskel. CHRISTIAN MALMGREN redaktionen@mediaplanet.com PERSONLIG ASSISTANS SOM DU VILL HA DEN. KONTAKTA OSS OM PERSONLIG ASSISTANS Eva Svensson, 0770-93 31 25 eva.svensson frosunda.se Patrik Havlica, 0770-93 31 73 patrik.havlica frosunda.se frosunda.se/personligassistans Vi finns nära dig, med kontor i centrala Göteborg, och skräddarsyr din assistans efter dina önskemål och behov. Bemannings- och krisenhet tillgänglig dygnet runt Personlig kontaktperson inom juridiskt stöd, ansökan och omprövning Vi anordnar aktiviteter Vi har daglig verksamhet...och mycket mer Vi kommer gärna hem till dig på ett besök för att du ska få möjlighet att berätta hur du vill ha din assistans. Ta med dig denna annons och ditt beslut så bjuder vi på fika och ser om Frösundas koncept passar även dig. Ring och boka tid med oss (se kontaktuppgifter till vänster).

Reglerna för personlig assistans är snåriga och blir allt tuffare. LSS Assistans följer sina brukare genom hela den byråkratiska processen med juridisk spetskompetens. Emma Koskelainen, heltidsanställd jurist på LSS Assistans. Vi sköter juridiken åt dig LSS Assistans har under sina 12 år som Göteborgsbaserat assistansbolag utvecklat en gedigen kunskap inom personlig assistans för brukare med psykiska eller fysiska funktionshinder. I dag har man 70 kunder och 230 assistenter i sitt stall. Men tolkningen av lagarna för personlig assistans har under de senaste åren blivit allt tuffare, och byråkratin mer komplex. Flera nya domar har gjort det svårare för enskilda att få rätt till assistans. Vissa har förlorat sin assistans och har blivit hänvisade till Hemtjänsten istället. I ljuset av den utvecklingen har LSS Assistans därför vässat sitt erbjudande genom att kostnadsfritt hjälpa sina kunder med juridisk kompetens. Vi hjälper alla våra klienter och genomför grundliga utredningar och överklagar. Vi företräder den enskilde som kanske inte har erfarenhet av lagstiftningen, säger vd Anton Samuels. Han påpekar att i de fall enskilda brukare drivit sin egen process slutar det med vinst för Försäkrings kassan eller kommunen i 90 procent av fallen. Med ombud har man däremot 50-60 procent positivt utfall. Hjälper till genom hela processen Emma Koskelainen är heltidsanställd jurist på LSS Assistans. Hon är den som blir brukarens juridiska ombud i kniviga processer. Ofta, menar hon, vet den funktionshindrade inte ens om sina egna rättig heter till assistans. Jag hjälper ofta till från början med att skriva ansökan. Vi går igenom assistansbehovet och gör en behovsbeskrivning, samt hämtar in läkarintyg och andra intyg som är relevanta. Därefter hjälper jag till som ombud i hela processen i kontakten med Försäkringskassan eller kommunen. Är man inte nöjd med beslutet hjälper jag till som jurist med att överklaga. Medan många av bolagets anställda mest har kontakt med assistenterna, försöker Emma Koskelainen hinna med att göra hembesök hos alla de brukare hon företräder i olika sammanhang. Hon märker tydligt lättnaden som uppstår hos både den funktionshindrade och dennes familje medlemmar när en tredje part kostnadsfritt tar hand om hela den juridiska biten. Det här är inte lätt, framförallt inte för folk i utsatta situationer, säger hon. Ett funktionshinder innebär även ett socialt hinder för många. Det är väldigt svårt att komma utan juridisk kompetens och hävda sin rätt, och det är mycket papper och byråkrati. Man vet kanske inte riktigt hur man ska skriva eller vad man ska säga, vilket gör att många missar saker som man skulle kunna ta upp i ärendet. Det är väldigt upplyftande för mig att kunna hjälpa till att få ett positivt utfall. 031-83 36 50 www.lssassistans.se info@lssassistans.se

12 DECEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Rätt hjälpmedel skapar med små medel stor förbättring FOTO: THINKSTOCK Med små hjälpmedel kan vi förändra hela individens värld. Precis på samma sätt som tydliga rutiner och strukturer, som vår tro och vårt stöd, kan hjälpa dem. FRÅGOR & SVAR Ulrica Nehlmark har tre söner. Den äldsta och den yngsta har adhd. Mellanpojken har Aspergers syndrom. I början av 2000-talet fick familjen testa bolltäcken. Vilket har hjälpt pojkarna att komma ner i varv, somna snabbare och få en djupare sömn under en längre del av natten. Täcket är fyllt med sju kilo bollar som ligger i kanaler. Mina barn är spralliga, de är uppe högt i varv och har relativt dålig kroppsuppfattning. De har Ulrica Nehlmark Mamma. FOTO: PRIVAT svårt att komma till ro och det kan ta lång tid för dem att somna. Täckets tyngd gör att de ligger kvar i sängen och blir lugnare. Det är som en kram, berättar Ulrica Nehlmark och berättar om sin äldste son, Anton, som är 16 år gammal: Tryggare och effektivare Han hade stor nattskräck när han var liten. För att han skulle somna tvingades vi sätta honom i bilen och köra runt i samhället i 40 50 minuter. När han somnat bar vi upp honom i sängen. Men efter några timmar vaknade han av nattskräcken och kunde skrika i flera timmar. Efter att vi använt bolltäcket i tre, fyra månader försvann skräcken. Att nå ut med information om hjälpmedel som kan förändra vardagen för människor med olika typer av funktionsnedsättningar Camilla Milger Legitimerad arbetsterapeut. FOTO: PRIVAT NYHETER FOTO: THINKSTOCK är viktigt. Såväl anhöriga, som berörda brukare kan med ökad kunskap efterfråga hjälpmedel som kan göra vardagen lättare för dem. Alla berörda behöver bli medvetna om att hjälpmedel finns, så att de kan efterfråga dem vid vård och rehabilitering, berättar Camilla Milger, legitimerad arbetsterapeut. Funktionella hjälpmedel Vi möter människor med multihandikapp. Människor som fått stroke, som har ms- eller cp-skador, som varit med om traumatiska olyckor. Människor som inte trott på möjligheten att de någonsin skulle kunna komma upp på fötter igen. Med hjälp av nya typer av gåstolar och rollatorer kan de gångträna lättare och mer frekvent. Kollegan Maria Enander Legitimerad sjukgymnas. FOTO: PRIVAT Maria Enander, legitimerad sjukgymnast, fortsätter sin kollegas resonemang: Ökat självförtroende Inom vården i dag används vanligen gåbord eller barr. Det krävs ofta flera personer för att bistå, om den som ska gångträna är muskelsvag. Fallrisken är stor. Numera finns det funktionella gånghjälpmedel som är både personaleffektivare och säkrare. Vi använder oss exempelvis av gåstolar som ger stöd underifrån och som hjälper till att hålla bålen stadig. Fallrisken elimineras då. Med praktiska och effektiva hjälpmedel kan individernas situation förbättras avsevärt. En god natts sömn ger Ulrica Nehlmarks barn förutsättningarna att klara dagarna bättre. Att kunna ställa sig upp, sträcka på sig och träna sig på att gå ger inte bara bättre blodcirkulation. Det skapar naturlig trötthet och lugn, ökad rörlighet i leder och muskler och ett ökat självförtroende. JACOB KAEE redaktionen@mediaplanet.com 3-5% så många barn i skolåldern har diagnosen ADHD 50% så många av de som har ADHD som barn har kvar koncentrationssvårigheter som 20-25 åring. KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN 7 steg till frihet och ett meningsfullt liv Har du missbrukat livet på olika sätt och hamnat i ohållbara livsmönster som lett till utmattningsdepression utbrändhet? I en självhjälpsgrupp som BOA kan du börja återerövra din tillit både till dig själv och livet, i Trappa Upps lokaler, Linnégatan 35, på måndagar kl. 18.00 19.30 Start den 14 januari 2013 För mer info ring Bittan 0705-281435 www.trappaut.se Sinnesstimulerande hjälpmedel som lugnar, avgränsar och ger en bättre kroppsuppfattning. PROTAC Bolltäcke Säkert, stabilt och enkelt PROTAC Bollväst PROTAC Sensit PROTAC Bolldynan Pacer Flux Meywalk MK4 KomiKapp gör morgondagen meningsfull komikapp.se 3Beställ vår huvudkatalog! Utbildningar/föreläsningar eller produktvisning se komikapp.se komikapp.se Telefon: 0340-66 68 70 MAYDAY AID AB Arendalsvägen 35 434 39 KUNGSBACKA Tel 0300-56 97 00 Fax 0300-56 97 01

Sjuhäradsbygdens Assistansservice Vi ser möjligheter där andra ser svårigheter Move & Walk erbjuder individanpassad träning för barn, ungdomar och vuxna med neurologiska funktionsnedsättningar. Den tvärvetenskapliga kompetensen inom Konduktiv Pedagogik ger dig verktyg för att lära känna din kropp och få bättre utveckling av funktioner ett steg mot en självständigare, enklare och roligare vardag. För dig som bor i Västra Götaland kan träningen bekostas av landstinget. Tveka inte att höra av dig till oss för mer information. Ring 031-55 84 20 eller mejla info@movewalk.se Move & Walk Assistans Personlig assistans med konduktiv pedagogik i vardagen det bästa av två världar! Välkommen att kontakta oss. assistans@movewalk.se Personlig Assistans och Daglig Verksamhet med brukaren i fokus SHS lyssnar på både brukarna och assistenterna. SHS är måna om att alla ska ha det bra. Jag känner mig trygg med SHS som assistanssamordnare. Brukare Moldegatan 9, 504 32 Borås 033-48 03 40 www.shsboras.se www.kamgarn.se www.movewalk.se Var 17:e minut får någon STROKE Det måste bli färre! Hjälp oss! Strokefonden Pg 90 05 30-7 Tel: 0200 88 31 31 Tack för ditt bidrag För mer info: www.strokeforbundet.se www.insamlingskontroll.se

14 DECEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PERSONLIG INSIKT Visste du att.. det fi nns över hundra miljarder nervceller i hjärnan (Hjärnan) Människans hjärna är ett av naturens mest fulländade verk. I hjärnan fi nns över hundra miljarder nervceller av tiotusentals olika typer. Egenskaperna hos dessa nervceller är en förutsättning för att vi ska förstå vad som händer och sker omkring oss. Utan hjärnan skulle det vara omöjligt för oss att kommunicera med varandra och vår omgivning och fungera i vardagen och över huvud taget överleva. Tack vare den kommunikation som ständigt pågår mellan hjärnans celler och övriga delar av kroppen klarar vi av allt ifrån att gå, stå, ligga, äta och utföra våra dagliga sysslor, till att tala, läsa, förstå, minnas och lösa komplicerade problem. Alla organ och delar av kroppen styrs på ett eller annat sätt av hjärnan och nervsystemet. Hjärnan är helt enkelt oumbärlig. minnet påverkas av viktigheten (Minne) Minnet gör det möjligt att lagra information, ett konkret lagrat resultat av inlärning. Man brukar skilja på korttidsminne och långtidsminne. Korttidsminnet kan vara från några sekunder till några timmar. Oftast innehåller korttidsminnet inte särskilt stor mängd information. En typ av korttidsminne kallas för arbetsminne. Det varar så länge man aktivt bearbetar informationen. Långtidsminnet är långtidslagring av minnet och innehåller mycket mer information än korttidsminnet. För att hamna i långtidsminnet (även kallat närminnet) måste informationen vara väsentlig för individen. Många menar att minnet är en dynamisk och föränderlig process vi glömmer bort saker och vi lär oss nya saker hela tiden. Vissa saker tycks dock fi nnas kvar i minnet för evigt. Det är inte alltid som man lyckas med att återhämta lagrat minne. Ibland känner man att man vet något men inte kan komma ihåg det man har det på tungan. du kan tillfredsställa hjärnan för mycket (Belöningssystem) I vår hjärna fi nns ett belöningssystem som aktiveras när något vi är beroende av tillförs vår kropp. Oavsett vad det är de man är beroende av, belönar hjärnan oss inombords genom att höja halterna av olika signalsubstanser. Tillfredsställelsen yttrar sig i form av en känsla av lust, berusning, lycka, välbehag och harmoni. De signalsubstanser som framför allt förknippas med belöningssystemet är dopamin, noradrenalin, serotonin och endorfin. Vi upplever en kick. Om den som är beroende inte får sin drog eller sitt beteende känner hjärnan av att halterna av signalsubstanserna är för låga, vilket gör att vi känner abstinens. hjärnbarken talar om var det känns (Känsel) Känsel är ett samlingsnamn för fl e r a olika typer av upplevelser, som beröring, tryck, värme, kyla och smärta. Hur känsliga vi är för de olika typerna av känselstimuli är individuellt. Drar man två personer i håret med samma kraft kan den ena personen tycka att det gör mer ont än den andra. På samma sätt är vissa mer kittliga än andra. De receptorer som registrerar känsel fi nns överallt i kroppen: i huden, musklerna, senorna, lederna och kroppens inre organ. Några av de temperaturkänsliga receptorerna är ett slags smärtreceptorer som reagerar på hetta eller mycket låga temperaturer. Andra smärtreceptorer känner av skarpa stick eller om vi skär oss och vissa reagerar på brännandeeller isande smärta, som när vi får ett skrubbsår eller en frysskada. När en känselreceptor någonstans i kroppen stimuleras skickar den en signal via känselnerverna in till ryggmärgen, och sen vidare mot känselcentrum i hjärnbarken. Först då blir vi medvetna om känselupplevelsen. Hjärnbarken gör att vi känner var i kroppen det gör ont och vilken typ av känsla det rör sig om. Vi kanske märker att vi doppar tårna i kallt vatten, att en muskel tänjs ut eller att vi skär oss på något vasst. VISSTE DU ATT Ulrika Wolff Docent på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik på Göteborgs universitet FOTO: TORBJÖRN LUNDGREN Språkträning i tidiga åldrar Pedagogisk språklek i t idiga åldrar gynnar barn i riskzonen att få läs- och skrivsvårigheter. Mellan fem och åtta procent av Sveriges befolkning har betydande svårigheter att läsa och skriva. Ulrika Wulff är docent på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik på Göteborgs universitet. I ett aktuellt forskningsprojekt undersöker hon hur strukturerade språklekar kan stimulera språkmedvetandet hos barn i fyra och fem års åldern. Språkliga medvetenhet Många förskolor har framgångsrikt använt språklekar i arbetet med sexåringar. Det har tagits förgivet att det bör fungera även hos yngre barn. Men det har inte funnits någon emperi. Därför har vi undersökt effekterna hos fyra och femåringar. Vi är inte helt klara men det går att se hur barn som fått strukturerad språklek i tidigare åldrar har nytta av det i första klass, berättar Ulrika Wolff. Fokus i dessa lekar ligger på den språkliga medvetenheten. Barnen ska inte lära sig läsa eller skriva. Utan se bortom innehåll. Se språkets form. Barnen som ligger i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter gynnas mest av dessa lekar. JACOB KAEE redaktionen@mediaplanet.com FOTO: THINKSTOCK Har du en neurologisk sjukdom eller skada? Pomona Assistans ditt medvetna val! Vi erbjuder dig Individuellt valda assistenter Beteendevetare som personlig coach Teamledare och områdeschef Ekonomi/administration Handledning i ansökningar Det finns en plats för alla din hittar du på www.pomonaassistans.se Prova medlemsskap i tre månader utan kostnad! Läs mer på: www.nhr.se/prova Du kan också mejla oss på: nhr@nhr.se eller ringa: 08-677 70 10 RÖSTKONSULTEN CARINA ENGSTRÖM AB Logopedmottagningar Handen, Tyresö, Nacka, Bro Vi genomför utredningar (dyslexi, dyskalkyli, språk) och utbildningar. Vi utför kortare uppdrag enligt ovan i Göteborgsområdet. www.roestkonsulten.com 08-448 52 20

Sommarsol ett stenkast från havet Rehabilitering och rekreation året om Rehabilitering Rekreation PARKINSONSJUK? Parkinsonföreningen i Västra Sverige är en opolitisk patientförening som är till för Dig och Dina anhöriga. Spa Vi finns på Storgatan 53 Tel. 031-134342 (telefonsvarare) e-mail: gbg@parkinsonforbundet.se STÅENDE AKTIVITETER: MÅNDAG: Öppet hus i föreningslokalen 11 14. TISDAG: YOGA. Kundalinyoga leds av Sat Sangeet Singh. ONSDAG: Musiklyssnarcirkel. Leds av Wivi och Anders Markendahl. Klassiska mästare och lättare tongångar. ONSDAG: Anhöriggruppen träffas. TORSDAG: Gymnastik. Ledare Rolf Rejgård FREDAG: Parkinsonskola för nya medlemmar. Medlemsmöten med föreläsningar av Parkinsonspecialister Se hemsidan: www.parkinsonforbundet.se (länsföreningar) Välkommen! Tel 0431-44 31 00 E-post info@sommarsol.se Hemsida www.sommarsol.se Ge en gåva till Demensfonden Demensfonden, Demensförbundets forskningsfond, stödjer forskningen kring Alzheimer och andra demenssjukdomar. Forskningen går framåt, men man har ännu inte kommit fram till något botemedel. Hjälp oss att bidra till mer forskning. Kan du tänka dig att bidra med en gåva? Du kan t.ex. ge en gåva som julklapp, istället för en blomma när du blir bortbjuden på middag... Varför inte ge en julklapp eller present till dig själv genom att sätta in ett bidrag på Demensfonden. OBS! Märk inbetalningen med Julgåva eller present Att ge och att få en välgörenhetsgåva, känns bra och blir mer och mer vanligt. Tack vare minnesgåvor, gratulationsgåvor och andra gåvor kan Demensfonden varje år dela ut stipendier till olika forskningsprojekt. Demens är en folksjukdom. Varje år insjuknar 25 000 personer. Var tredje äldre person i Sverige har en demenssjukdom. Demenssjukdomarna kostar samhället lika mycket som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar tillsammans, men får bara en bråkdel av forskningspengarna. 180.000 människor lider av någon demenssjukdom, vara varav ca 10.000 är under 65 år. Tillsammans med anhöriga och närstående berörs ca en miljon människor i Sverige av denna obotliga sjukdom. Demensförbundets arbetar också aktivt med att stödja och hjälpa alla som idag lever med sjukdomen och deras anhöriga, för att de ska få en drägligare tillvaro. Vi driver frågor inom vården just nu om minimibemanning, utökning av geriatriken och fler geriatriska vårdplatser. www.demensfonden.se Stöd Demensfonden: pg 90 08 58-2, bg 900-8582

Vi skapar Självständighet för brukare som vill leva egna liv! www.optimalassistans.org