Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 21 215 Kväveupptaget fortsätter med god fart Denna vecka kan vi presentera resultat från mätningar i Örebro och Södermanland. Tyvärr lyckades vi inte mäta i Östergötland på grund av regn. Mätningarna den 18 maj visar att kväveupptaget i både de gödslade och ogödslade delarna av fälten nu har tagit fart. Vi ser också tydliga förfruktseffekter. Upptaget av kväve i nollrutorna var i medeltal 43 kg och i de gödslade fälten 74 kg per hektar (fem fält). Upptaget av kväve fortsätter Höstvetet är nu inne i stråskjutningen (DC 32) och det har fortsatt regna och marktemperaturen är nu lite högre. Sedan förra veckan har kväveupptaget ökat med i genomsnitt 14 kg och är nu uppe i 74 kg per hektar i de gödslade delarna av fälten. I nollrutorna har kväveupptaget också ökat och är nu 43 kg per hektar i genomsnitt. I nollrutorna varierade upptaget mellan 36 och 53 kg och i de gödslade delarna av fälten mellan 52 och 96 kg, se diagram 1. 2 Kväveupptag gödselkväve kg N/ha 1 Kväveupptag nollruta kg N/ha 1 Tillfört kväve våren 215 1 12 1 59 19 14 42 2 48 38 37 36 23 53 Diagram 1. Kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Södermanland och Örebro den 18 maj 215. När mätningarna gjordes var höstvetet i DC 32.
Upptaget av tillfört kväve (alltså skillnaden mellan kväveupptag i fält och nollruta) var i 31 kg per ha i medel med en variation mellan 23 och 58 kg/ha. Ofta ligger verkningsgraden på tillfört ammoniumnitratkväve från runt 75%, så vi kan inte räkna med att allt tillfört kväve kommer hamna i kärnan. Runt % räknar vi med hamnar i kärnan och resten i rötter, halm och eventuella förluster. Omvandlingen av ammoniumkväve till nitrat gynnas av markfukt och ökande jordtemperatur. Är det kallt i jorden så tar det längre tid för omvandlingen. Skillnader mellan förfrukter Även denna vecka är skillnaderna mellan förfrukterna tydlig. I Örebro län (Hidinge) har nollrutan är ärter en 17 kg högre mineralisering jämfört med efter lin, upptag i nollruta efter linet var 36 kg och efter ärter 53 kg kväve per hektar. I Södermanland på Stora Lövhulta har vetet efter höstraps tagit upp 11 kg mera än höstvete efter vete. Trots att höstvetet efter vete fick kycklinggödsel i höstas är alltså upptaget lägre. Bild 1: Nollruta på Hidinge, Örebro, efter oljelin. Markens mineralisering var 36 kg kväve per hektar. Upptaget av tillfört kväve var 78 kg. Foto: Charlotta Norén Bild 2: Nollruta på Hidinge, Örebro, efter ärter. Markens mineralisering var 53 kg kväve per hektar. Upptaget av tillfört kväve var 76 kg. Foto: Charlotta Norén Sida 2
kg kväve per ha kg kväve per ha Östergötland, Södermanland, Örebro, vecka 21, 215 Kväveupptag över tid under 215 Kväveupptaget över tid visas i diagram 2 och 3. Vid först mätningen på Hidinge var det något fel på kalibreringen och därför är kväveupptaget ovanligt högt. 12 1 Diagram 2, Kväveupptag i gödslat fält och nollruta på Stora Lövhulta och Klahammar St Lövhulta nollruta ff h-raps* St Lövhulta ff h-raps* St Lövhulta nollruta ff h-vete* St Lövhulta ff h-vete* Klahammar nollruta ff korn Klahammar ff korn 2 215424 21543 21558 215518 9 7 5 3 2 1 Hidinge nollruta ff oljelin Hidinge ff oljelin Hidinge nollruta ff ärter Hidinge ff ärter Diagram 3, Kväveupptag i gödslat fält och nollruta på Hidinge 215424 21543 21558 215518 Sida 3
Kväveupptaget något högre i år jämfört med tidigare år Kväveupptaget i nollrutorna är större i år jämfört med 214 och även 213, när vetet var i ungefär samma utvecklingsstadie. Jämförelsen visar också att vetet är något senare utvecklat i år jämfört med förra året, men tidigare jämfört med 213. Visserligen är det inte exakt samma gårdar med de olika åren så jämförelsen får tas med en nypa salt. Tabell 1. Jämförelse mellan 214 och 215 när höstvetet var i samma utvecklingsstadie, dvs DC32.Observera att jämförelsen är gjord utifrån förra veckans mätning när vi mätte upptaget på alla gårdar. Kväveupptag, kg N/ha 215 214 213 Nollruta 33 22 22 Gödslat fält 42 71 Skillnad mellan gödslat och ogödslat 27 2 5 Höstvetets utvecklingsstadie, DC 3, 31, 32 3, 31, 32 3, 31 Vecka 19-2 19 21 Flera uppgifter om gödslingar I tabell 2 på sista sidan finns en sammanställning av bakgrundsdata och uppgifter om gödsling på fälten där vi mäter kväveupptag. Sedan förra veckan har det tillkommit en del gödslingar. Nästa mätning Vi planerar att mäta en gång per vecka fram till axgång. Nästa mätning blir den 22 och 25 maj. Tidigare brev finns på www.greppa.nu/säsongsnytt. CropSAT använd det nya verktyget Det finns ett antal verktyg som kan vara till hjälp när du ska avgöra kvävebehovet vid kompletteringsgivan. Nytt för i år är CropSAT, här kan du se variationen i grönmassa på ett fält beräknat från satellitbilder. Med CropSAT är det lätt göra kvävebehovskartor med satellitkartans vegetationsindex som grund. Läs mer på www.greppa.nu eller gå direkt till www.cropsat.se. Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Linköping Sida 4
Tabell 2. Bakgrundsdata och gödsling på fälten där vi mäter kväveupptag i Östergötland, Södermanland och Örebro län. Fält Plats Sort Jordart Förfrukt Kvävegödsling, kg N/ha Hösten 214 Våren 215 1 Helleberga Julius mmh ML Rödklöverfrö 13 MAP 174 NPK Nej 2 Helleberga Julius mmh ML Höstvete 13 MAP 175 NPK Nej 3 Ullekalv Nobel mf l Sa Höstraps 12 MAP 175 NPK+N27 Nej 4 Ullekalv Brons mf l Mo Höstraps 175 NPK+N27 Nej Regelbunden stallgödseltillförsel nmh sa 5 Högby Julius ML Höstraps (2 ton svinflyt) Ja mmh sa 66 6 Högby Julius ML Höstvete (22 ton svinflyt) Ja 7 Broby Ellvis mr ML Åkerböna 8 Broby Mariboss mmh LL Höstvete 172 Axan+ hönsflyt 144 Axan+ hönsflyt Ja Ja 9 Mörby Mariboss ML Höstvete 15 NPK Nej 1 Björkåkla Julius SL Höstvete Rötslam 195 Axan Slam hösten 214 11 Björkåkla Julius SL Höstraps 1 Axan 12 St Lövhulta Julius SL Höstraps 119 Axan Nej 13 St Lövhulta Kranich SL Höstvete 4 ton kycklinggödsel/ha 119 Axan Nej 14 Klahammar Julius mmh ML Vårkorn 1 MAP 1 NS Slam/djupströ ibland 15 Hidinge Julius ML Oljelin 16 Hidinge Julius ML Ärter 65 Axan+9=155 (35 ton svinflyt) Ja 65 Axan+9=155 (35 ton svinflyt) Ja Sida 5