Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar att kväveupptaget i de gödslade delarna av fälten nu har tagit fart medan det inte hänt så mycket när det gäller mineraliseringen från marken. Det beror antagligen på kylan. Upptaget av kväve i nollrutorna var i medeltal 33 kg och i de gödslade fälten 60 kg per hektar. Upptaget av tillfört gödselkväve har tagit fart Höstvetet är nu inne i stråskjutningen (stadie DC 30-32) samtidigt som det har kommit regn och kväveupptaget har satt fart. Sedan förra veckan har kväveupptaget i de gödslade delarna av fälten ökat med i genomsnitt 18 kg och är nu uppe i 60 kg per hektar. I nollrutorna ligger kväveupptaget kvar på samma nivå som förra veckan, dvs. 33 kg per hektar i genomsnitt. Variationen är dock stor. I nollrutorna varierade upptaget mellan 13 och 51 kg och i de gödslade delarna av fälten mellan 38 och 90 kg, se diagram 1. Upptaget av tillfört gödselkväve (alltså skillnaden mellan kväveupptag i fält och nollruta) var i medeltal 27 kg/ha med en variation mellan 4 och 57 kg/ha. Det mest intensiva kväveupptaget infaller de närmaste veckorna framöver. Diagram 1. Kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Östergötland den 8 maj och i Södermanland och Örebro län den 11 maj 2015. När mätningarna gjordes var höstvetet i DC 30-32.
Än så länge finns det mycket kväve kvar för höstvetet att ta upp på de flesta fälten. På fält där vetet hittills bara fått en mindre mängd kväve och där uppåt hälften eller mer av det tillförda gödselkvävet har tagits upp börjar det dock bli hög tid att kompletteringsgödsla. I övrigt är det ingen nackdel att avvakta med kompletteringen åtminstone tills vetet är i stadie DC 37-39. Då blir beslutsunderlaget säkrare. Försökresultat från de senaste åren har visat att det går bra att kompletteringsgödsla så sent som i DC 45 med gott resultat. Ofta ligger verkningsgraden på tillfört ammoniumnitratkväve från runt 75%, så vi kan inte räkna med att allt tillfört kväve kommer hamna i kärnan. Runt 60% räknar vi med hamnar i kärnan och resten i rötter, halm och eventuella förluster. Skillnader mellan förfrukter- rödklöver leder Nu börjar vi också se tydliga mönster när det gäller förfrukter. Störst kväveleverans är det inte oväntat efter en rödklöverfrövall, hela 51 kg/ha. Därefter följer ett fält med ärter som förfrukt med 49 kg/ha. Vi ser också att höstraps och åkerböna på de flesta håll har levererat mer kväve än stråsäd. Den genomsnittliga kväveleveransen efter höstraps (fem fält) är 34 kg/ha medan våra sju fält med stråsäd som förfrukt hittills i snitt levererat 26 kg/ha. I år har vi bara ett fält med åkerböna som förfrukt och där är kväveleveransen hittills 37 kg/ha. Åkerbönan tycks alltså i viss mån ta revansch när det gäller förfruktseffekt förra året var den enligt våra mätningar obetydligt bättre än spannmål. Bild 1: Nollruta på Helleberga, Östergötland, efter höstvete. Markens mineralisering var 29 kg kväve per hektar. Upptaget av tillfört kväve var 38 kg. Foto: Johan Malgeryd Bild 2: Nollruta på Helleberga, Östergötland, efter rödklöverfrövall. Markens mineralisering var 51 kg kväve per hektar och upptaget av tillfört kväve var 32 kg. Foto: Johan Malgeryd Sida 2
Till hemsidan Prenumerera Anpassa kvävegivan efter förfrukten Eftersom vi ser skillnader mellan olika förfrukter går det att tjäna både pengar och minskad utlakning på att anpassa årets gödsling efter förfrukten. En bra förfrukt har en skördehöjande effekt, som du tar hänsyn till vid planering av gödselgivan. Vi räknar med att kvävebehovet ökar med ca 15 kg per ton skördeökning. Men sedan ska kväveefterverkan av förfrukten dras bort från den beräknade kvävegivan. I Tabell 1 finns schablonvärden för förväntad skördeökning och hur mycket du kan minska din gödselgiva jämfört med om man haft stråsäd som förfrukt. Tabell 1. Förfruktseffekter på höstvete (Från Riktlinjer för gödsling och kalkning 2015) Förfrukt Skördehöjande effekt (kg/ha) Kväveefterverkan (kg/ha) Höstsäd, korn, vårvete 0 0 Havre 700 0 Höstoljeväxter 1200 40 Våroljeväxter 800 20 Ärter 1000 35 Åkerbönor 700 25 Räkneexempel enligt Tabell 1 För höstvete med höstraps som förfrukt så antar vi att skörden bli 1,2 ton högre per hektar än med stråsäd som förfrukt. Det gör att kvävegivan bör ökas med 15 kg per ton ökad skörd, d.v.s. 1,2 * 15 = 18 kg/ha. Sedan ska 40 kg/ha dras av för kväveefterverkan vilket ger en justering av givan på 18-40 = -22 kg/ha. Det betyder att kvävegivan kan minskas med 22 kg/ha trots att man förväntar sig en skörd som är 1,2 ton högre än med stråsäd som förfrukt. Men variationen är stor och alla behöver göra en bedömning på varje fält. Att ha egna nollrutor på gården är en bra hjälp att se effekten av olika förfrukter. Varierande sorter och förfrukter Vi har fält med varierande höstvetesorter (Julius, Nobel, Brons, Ellvis, Mariboss och Kranich) och olika förfrukter. På de 16 fälten har sju stråsäd som förfrukt, fem höstraps och resten är andra förfrukter. I tabell 2 på sista sidan finns en sammanställning av bakgrundsdata och uppgifter om gödsling på fälten där vi mäter kväveupptag.
Nästa mätning Vi planerar att mäta en gång per vecka fram till axgång. Nästa mätning blir den 18-19 maj. Tidigare brev finns på www.greppa.nu/säsongsnytt Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Linköping Bild 3. Nollruta i praktiken på Högby, Östergötland, andra gödslingen var på gång och presenningen var utlagd. Förfrukten är höstraps och upptaget i fältet var 39 kg, varav ca 34 kg kväve kom från markens mineralisering. Foto: Johan Malgeryd Bild 4. Nollruta på Stora Lövhulta, Södermanland, efter höstraps. Kväveupptaget i fältet var 52 kg, varav ca 41 kg kväve kom från markens mineralisering. Foto: Anders Arvidsson Sida 4
Tabell 2. Bakgrundsdata och gödsling på fälten där vi mäter kväveupptag i Östergötland, Södermanland och Örebro län. Fält Plats Sort Jordart Förfrukt Kvävegödsling, kg N/ha Hösten 2014 Våren 2015 1 Helleberga Julius mmh ML Rödklöverfrö 13 MAP 60 NPK Nej 2 Helleberga Julius mmh ML Höstvete 13 MAP 175 NPK Nej 3 Ullekalv Nobel mf l Sa Höstraps 12 MAP 175 NPK+N27 Nej 4 Ullekalv Brons mf l Mo Höstraps 175 NPK+N27 Nej Regelbunden stallgödseltillförsel nmh sa 60 (20 ton 5 Högby Julius ML Höstraps svinflyt) Ja mmh sa 66 (22 ton 6 Högby Julius ML Höstvete svinflyt) Ja 7 Broby Ellvis mr ML Åkerböna 77 Axan Ja 8 Broby Mariboss mmh LL Höstvete 76 Axan Ja 9 Mörby Mariboss ML Höstvete 150 NPK Nej 10 Björkåkla Julius SL Höstvete Rötslam 81 Axan Slam hösten 2014 11 Björkåkla Julius SL Höstraps 81 Axan 12 St Lövhulta Julius SL Höstraps 119 Axan Nej 13 St Lövhulta Kranich SL Höstvete 4 ton kycklinggödsel/ha 119 Axan Nej 14 Klahammar Julius mmh ML Vårkorn 10 MAP 140 NS Slam/djupströ ibland 15 Hidinge Julius ML Oljelin 16 Hidinge Julius ML Ärter 65 Axan+90 (35 ton svinflyt) Ja 65 Axan+90 (35 ton svinflyt) Ja Sida 5