Entreprenadjuridik Introduktion Jan Leidö Upplägg Introduktion: Entreprenad och dess juridiska frågor och svårigheter (Repetition av) Entreprenad- och upphandlingsformer Gemensamma kontraktuella frågor Avtalslagen Standardavtal: Införlivande & handelsbruk Rätt person Tolkning Analogier Utfyllande normer Ogiltighet och oskälighet Påföljder Bevisfrågor Sammanfattning Frågor? Introduktion
Betydelse Investeringar i entreprenader stod 2007 för ungefär 200 miljarder kronor eller 7 % av BNP Upphandling av byggnader och anläggningar i offentlig regi motsvarade 25 % offentliga sektorns totala investeringar Områdets avtal och regler av stor betydelse Vad är entreprendad? Legaldefinition saknas Försök att inordna i befintlig systematik (var kan vi hitta ledning?) Arbetsbeting? Visst arbetsresultat till skillnad från visst mått av arbetskraft (arbets- eller tjänstlega. Anställningsavtal). Uppdragsavtal? Allt som inte omfattas av arbetsrättens individuella anställningsavtal och kollektivtavtal. Särskild form av arbete på annans egendom? Vad är entreprendad? [S]ådana avtal där den ena parten (entreprenören) åtar sig att inom angiven tid utföra vissa avtalade bygg- och anläggningsarbeten och där den andra parten (beställaren) är tillförsäkrad en rättslig kompetens att fortlöpande ändra motpartens åtagande under avtalets löptid (ändringsbefogenhet). (Samuelsson)
Vad är entreprendad? [D]e större byggnadsarbeten, inklusive anläggningsarbeten, som regleras genom utförliga standardavtal. Gränsen dras alltså med hjälp av det pragmatiska kriteriet att avtalen är underkastade något av de standardavtal, framförallt AB 04, som fungerar på ett sätt som liknar en lag för byggnads- och anläggningsindustrin. Hellner/Hager/Persson Terminologi Entreprenör = Den part som ska utföra arbetet Beställare = Den part som beställer arbetet Entreprenören skall mot vederlag från beställaren prestera det avtalade resultatet Båda parter behöver inte vara näringsidkare Oklart rättsläge Saknas reglering av entreprenadfrågor Utförliga standardavtal Oklar tillämpning. Få tvister i allmän domstol. Skiljedomar är hemliga Oklart utanför standardavtalens rågångar
Rättsliga frågor Förkontraktuella stadiet: (1) Projektering, inkl. konsultens ansvar; (2) Miljökonsekvensbeskrivningar Entreprenad- och upphandlingsformer Upphandling Entreprenadavtalen: Ingående av avtal, tolkning, prestationer, skyldigheter, kontraktsbrott, sakrättsliga frågor Tvister Rättsliga svårigheter 2009 fanns 18 524 registrerade bygg- och anläggningsföretag med 95 908 anställda. (Källa: SNI 2007:41 och 42) 93,5 % (17 332) av dessa hade färre än 10 anställda 0,16 % (31) hade fler än 200 anställda 2012 ca 94 000 företag verksamma inom byggindustrin. 13 % hade fler än 4 anställda, 2 % fler än 50 anställda. (Källa Byggledning: Projektering 2015) Juridisk kompetens i små företag? Fördel med standardisering Svårigheter och särdrag Sträcker sig över många rättsområden. Få kan utge sig vara experter på alla områden. Långa tidsperioder Ett område som styrs minst lika mycket av avtal, administrativa föreskrifter, osv som lagstiftning Objektet existerar inte och måste projekteras Reglerna för att avgöra om något är fel är speciella för entreprenader
Kort om entreprenad- och upphandlingsformer Entreprenadformer NJA 2009 s. 388, finns två huvudkategorier av entreprenad Utförandeentreprenad Totalentreprenad Fråga om utförande- eller funktionsansvar Sällan renodlade entreprenader i praktiken Entreprenadformer Utförandeentreprenad: Beställare står för projektering och har ett funktionsansvar. Utförande framgår av förfrågningsunderlaget. AB 04 Kan se olika ut Totalentreprenad: Entreprenör står för projektering och utförande. Förfrågningsunderlag med egenskaper och användbarhet. ABT 06 Kan se olika ut: Insprängd totalentreprenad. Styrd totalentreprenad
Upphandlingsformer Förhållandet mellan entreprenören och andra entreprenörer Generalentreprenad. Ren eller samordnad generalentreprenad Delad entreprenad. Mycket delad entreprenad Rättsliga svårigheter? Ny terminologi? Utförande/funktion, samlad/delad. Samlad utförandeentreprenad, delad utförandeentreprenad, osv Ersättningsformer Fast pris. Utgångspunkten i AB 04. Problem och lösningar Löpande räkning. Ersättning för alla verifierade kostnader. Krav på fackmässighet. Kontakta beställaren och sök information först. Gemensamma kontraktuella frågor
Ingående av avtal Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område [Avtalslagen]. Rör formlösa avtal, muntliga och skriftliga avtal är bindande. Anbud. Tillräckligt specifikt och riktat till en begränsad krets. Bunden av anbudet under acceptfristen avtalad (2 ) eller skälig tid (3 ). Dra tillbaka innan mottagaren tar del av anbudet (7 ). Accept. I rätt tid och överensstämmande med anbud = bindande avtal. För sent, nytt anbud (4 ). Ej överensstämmande (oren accept), nytt anbud (6 ) Ingående av avtal Modellen för avtalsbundenhet i avtalslagen är inte relevant för entreprenadavtal. Standardavtal, tolkning och utfyllning av avtal, samt påföljder regleras ej i lagen. Ogiltighetsreglerna kan bli relevanta Ingående av avtal Ingående av entreprenadavtal Frågan berörs inte i AB-/ABT-avtalen. Teoretiskt sett möjligt med ett muntligt anbud och ett handslag. Tycks dock utgå från skriftliga delar AB-/ABT-avtalen är standardavtal. Regler för införlivande av standardvillkor i det enskilda avtalet är tillämpliga.
Införlivande Utgångspunkten är att standardvillkor måste införlivas/inkorporeras i det individuella avtalet Undantag: Handelsbruk eller partsbruk Handelsbruk? Om parterna glömt att hänvisa till allmänna villkor. Kan de gälla ändå som handelsbruk? Jfr. 1 2 st AvtL; 3 KöpL. Även enligt andra rättsordningar så kan handelsbruk eller sedvänja anses ingå utan hänvisning Sedvänja = utbredda handelsmönster, iakttagits under så lång tid att det uppfattas som något som parterna rättar sig efter. Handelsbruk = sedvänja med hög grad av fasthet och stadga och utgör handelsbruk inom den merkantila sfären. Ofta specifik för en viss bransch. Handelsbruk? Olika uppfattningar i doktrin, följer huvudsakligen synen på standardavtal. Jfr. J. Ramberg vs. Wilhelmsson. Rättspraxis tyder ej på att allmänt använda standardvillkor utgör handelsbruk. Se NJA 1999 s. 629. Huvudregeln torde vara att att allmänt tillämpade standardavtal inte utgör handelsbruk.
Handelsbruk? Undantag Incoterms och andra standardavtal inom internationell handel torde utgöra handelsbruk Standardavtal som används inom en mer begränsad krets där parterna är väl bekanta med avtalet. Nordiska speditörbestämmelser. Svea HovR ND 1980 s. 1. Användas vid avtalstolkning som uttryck för branschpraxis. Handelsbruk? Entreprenad: AB/ABT-avtalen som handelsbruk? SOU 1979:36 Konsumenttjänstlagen s. 67 (utgör gällande rätt); RH 2001:77 (AB 92 är visserligen inte tillämpligt i detta fall men dess principer kan ändå tjäna som viss vägledning för bedömningen. ) Utgångspunkten är att part måste åberopa allmänna bestämmelser som går längre än dispositiv rätt och allmänna rättsgrundsatser. Se Käppaladomen (skiljedom); Sk HovR 10/96. Handelsbruk? Entreprenad: AB/ABT-avtalen som handelsbruk? Kan i vissa situationer vara svårt att inte beakta allmänna bestämmelser när det inte finns lösningar på annat håll. T.ex. entreprenörens rättigheter och skyldigheter att utföra ÄTA-arbeten Regler om med ÄTA-arbeten likställda arbeten Tillhörande besiktningsregler Besiktningsinstitutet
Handelsbruk? Entreprenad: AB/ABT-avtalen som handelsbruk? Anse att parterna ändå avtalat om allmänna bestämmelser? Glömska? Svårt att hävda undantagslös tillämpning för engångsbeställare och små projekt som reparationer och ombyggnationer Läsa ut ur andra handlingar? T.ex. entreprenad, om AMA AF (administrativa föreskrifter) använts som hjälpmedel. Räkna med att behöva åberopa allmänna bestämmelser i konsumentförhållanden. Se NJA 1985 s. 397 Handelsbruk? Så Huvudregel att allmänt använda standardvillkor inte utgör handelsbruk Men ganska många undantag till huvudregeln, särskilt inom vissa branscher. Partsbruk Parterna har tidigare använt de aktuella villkoren Domstolar kommer troligtvis tillämpa samma standardvillkor i fortsättningen vid tveksamhet (se NJA 1933 s 260; jfr. 3 KöpL) Vill part ändra i standardvillkoren räcker det med notifiering om villkorsändringen. Part som tidigare inte åberopat egna villkor behöver dock tydligt klargöra detta för motparten
Huvudreglerna om införlivande Framgår i svensk rätt ej av lagstiftning, utan av principer utarbetade av HD. Huvudregeln är att standardvillkor måste bringas till motpartens kännedom innan avtalsslutet för att införlivas. Se NJA 2011 s. 600 Sker normalt genom att villkoren ingår eller hänvisas till Infoga eller bifoga Infoga: Föra in standardvillkor i avtalstexten i det individuella avtalet. Bifoga: Villkoren biläggs genom separat dokument. Normalt sett inga problem med införlivande Om på mer subtil plats, t.ex. baksidan av avtalsdokumentet, krävs en tydlig hänvisning. Referensklausul Hänvisning till standardiserade villkor (t.ex. parternas förhållande skall regleras av AB 04. ) Om det inte framgår av namnet på standardavtalet så presumeras hänvisningen avse den senaste versionen
Referensklausul Tillräckligt när: Motparten kan förvänta sig att det förekommer standardvillkor för den aktuella avtalstypen. Standardvillkoren är vanligt förekommande Det individuella avtalet innehåller en uttrycklig och tydlig hänvisning till standardvillkoren Standardvillkoren är lättillgängliga Räcker dock inte vid oväntade eller tyngande villkor (Se NJA 2011 s. 600). Villkoren behöver då framhållas särskilt. Tidpunkten Informeras om villkoren senast vid avtalets ingående. När ingås avtalet? Godkännande i efterhand: Uttryckligen, konkludent handlande, eller genom passivitet Misstag Yttersta gränsen för partens ansvar, 32 AvtL. Prippsdomen. Entreprenören använde ett felaktigt pris vid kalkyl. Beställaren var medveten om detta. (Tillämpade 33, men vi kan tänka oss 32 )
Dominerande villkor Så länge AB-/ABT-avtalen används Slipper problemen med duellerande standardavtal (battle of the forms). Slipper särskilda krav på införlivande med tyngande, oväntade eller överraskande villkor. Så länge hänvisningen är tydlig. Rätt person Parterna är oftast juridiska personer som behöver företrädare. I AB har styrelsen behörighet samt VD för löpande verksamhet. Kan ge fullmakt till olika personer Behov av att träffa löpande avtal. Behov av en tillgänglig fullmäktig. Ställningsfullmakt, framstår som naturlig företrädare. Se 10 2 st AvtL. Behörighet skall följa av lag eller sedvänja. Begränsad till rutinåtgärder (NJA 1992 s. 782). AB-U, beställarens chef och entreprenörens arbetsledning. Projekteringsledare, omfattning kan variera Toleransfullmakt, liknande överenskommelser har tolererats av arbetsgivare eller uppdragsgivare Kontrollanten saknar ställningsfullmakt enligt AB- och ABT. Får ej heller ge besked kring frågor om oklarheter eller ofullständigheten Rätt person Kontrollera och begär att få nedtecknat fördelning av fullmakter mellan olika nivåer. Bör ingå i det första byggmötesprotokollet. Särskilt viktigt vid generalentreprenader Skadestånd om person agerat utan fullmakt? Falsus procurator, 25 AvtL. Tredje man måste vara i god tro. Sällsynt. Bör kontrollera om en person har en fullmakt.
Tolkning av entreprenadavtal Ordning 1. Gemensam partsavsikt? 2. Omständigheter utöver ordalydelse som visar hur parterna uppfattade villkoret vid tidpunkten för avtalets ingående? 3. Ordalydelsen? 4. Övriga bestämmelser eller systematik? 5. Med beaktande av entreprenadavtalets särdrag, går det att finna vägledning i dispositiv rätt, särskilt allmänna obligationsrättsliga principer och köplagens regler? 6. Förefaller tolkningen rimlig vid en övergripande bedömning eller behövs en för det specifika avtalet anpassad regel? NJA 2012 s. 597; NJA 2013 s. 271; NJA 2014 s. 960; NJA 2015 s. 3. Mer fokus på ordalydelse och mindre på BKK:s avsikt. Gemensam partsavsikt Parterna har inte alltid diskuterat de allmänna villkoren eller har en gemensam partsavsikt för de frågor som regleras Många gånger går det inte att fastställa en gemensam partsavsikt för standardavtal Men kan finnas villkor som varit föremål för individuell förhandling och då bör vi beakta partsavsikten såsom den uttryckts genom förhandlade villkor Den gemensamma partsavsikten kan få betydelse vid genomförande av entreprenaden. T.ex. vid avtal om ändrings- eller tilläggsarbeten.
Klargörande kringomständigheter Finns det klargörande kringomständigheter? Parternas agerande vid avtalsslutet Hur och i vilka sammanhang parterna diskuterat villkor i sina förhandlingar Ordalydelsen Objektiv tolkning Villkorets betydelse för en utomstående betraktare Avtalets systematik Sammanhanget som villkoren används i Mot bakgrund av andra villkor och avtalet som helhet Betänka att AB-avtalen är avsedda att utgöra ett sammanhängande system
Vägledning i dispositiv rätt Finna vägledning i allmänna obligationsrättsliga principer och analog tillämpning av KöpL trots 2 KöpL. T.ex. NJA 2013 s. 271. Beakta entreprenadavtalets särdrag. Se NJA 2015 s. 3 (Gotlandsdomen). Tolkning av entreprenadjuridiskt begrepp. Rimligt resultat? Utifrån övergripande bedömning. Behövs en specifik regel? Säkerhetsventil Jfr. NJA 2014 s. 960 (pröva dispositiv rätt mot systematiken i ABT 94 och allmän rimlighetsbedömning) Tolkningsregler inom AB-/ABT-avtalen Kompletteringsregeln. AB 04 1:2 2 st. Kontraktshandlingarna kompletterar varandra som huvudregel. Avtalad prioritetsregel. AB 04 1:3. Lösa upp motstridiga uppgifter. Fokusera på kontraktet. Tydliggör särregleringar från AB 04. Jfr. täckbestämmelser Finns rättsliga prioritetsregler i form av tumregler. T.ex. muntliga utfästelser går före tryckt
Tolkningsregler inom AB-/ABT-avtalen Minimumregeln: Vid oklarhet, tolka förpliktelsen så att den leder till den minst betungande tolkningen. Normalt sett viss försiktighet vid tillämpning. Avtalad minimumregel i AB 04 1:4. Lägst kostnad för entreprenören. Motstridiga uppgifter i en och samma handling eller samma typ av handlingar. Undantag om omständigheterna uppenbarligen föranleder annat. Måttuppgifter. AB 04 1:5. Måttuppgifter som anges i siffror eller bokstäver och som inte är uppenbart felaktiga gäller före skalmått. Oklarhetsregeln In dubio contra stipulatorem/proferentem: vid tvivel mot den som stipulerat/fört fram [villkoren] Avfattat villkor, fört fram villkor, redigerat villkor Såväl i kommersiella sammanhang som i konsumentsituationer Strängare bedömning för konsumenter enligt 10 AVLK Restriktiv tolkning av friskrivningsklausuler Tolkas restriktivt och mot den som upprättat villkoren Särskilt allmänt hållna och långtgående klausuler Kan tänka oss en mer nyanserad bild i vissa situationer
Restriktiv tolkning av friskrivningsklausuler Ej möjligt att friskriva ansvar vid grov vårdslöshet eller uppsåt. Om ansvar för försäkring på motparten möjligtvis annan bedömning. Jfr. skiljaktiga i NJA 1998 s. 390. Grov vårdslöshet: Kvalificerad avvikelse från normal aktsamhet. Se NJA 1992 s. 130; NJA 1996 s. 118. HD tycks föredra restriktiv tolkning framför tillämpning av 36 AvtL. Avvikelser från dispositiv rätt Långtgående, överraskande och för ena parten oförmånliga avvikelser för ena parten kräver tydligt stöd i ordalydelse eller annan tolkningsdata för att äga företräde framför dispositiv rätt NJA 2012 s. 597 (Fortumdomen) Analogier och motsatsslut? Om avtalet inte ger svar på frågan, går det att tänka sig analogier från andra bestämmelser i samma avtal? Teoretiskt sett ja. T.ex. om syftet med en klausul eljest inte kan uppnås. Restriktivt. Ett ändamålsenligt resultat bör inte utvidga det parterna skapat. Har en part friskrivit sig från vissa situationer så bör detta inte utsträckas till andra situationer. En part som förbisett en situation får stå sitt kast. Motsatsslut: Avtalet avgränsar ett visst område. Rättsföljderna bör gälla endast där. Bäst att vara försiktig. Utanför frågor som vi kan anta regleras av avtalet: Försök fylla ut avtalet istället
Nja Utfyllande normer? Bör vara försiktig med köplagen (Möjligtvis installationsentreprenad om tjänst ej övervägande del), endast tänkbart med analogier från KTjL om markant olika styrkeförhållanden, entreprenadavtalen är inte i allmänhet att betrakta som handelsbruk eller annan sedvänja Allmänna bestämmelser inspirationskälla för domstolar, men kan ej förvänta sig användning vid utfyllning Ogiltighet och oskälighet Ogiltighetsreglerna i avtalslagen: Tvång (28 29), svek (30), förklaringsmisstag (32), tro och heder (33), generalklausulen (36). Väldigt svårt med generalklausulen mellan (jämbördiga) näringsidkare. Undantagsfall med markant olika styrkeförhållanden Utmana införlivandet, föreslå annan tolkning. Påföljder Avtalsbundenhet är inte endast en moralisk skyldighet. Dom eller skiljedom som genomdriver innehållet. Avtalet? Vite som den viktigaste påföljden i kommersiella avtal som entreprenadavtal. Avtalade friskrivningar: Ansvarsfriskrivningar och ansvarsbegränsningar I övrigt: Positiva kontraktsintresset utgångspunkten. Fullgörelse, avhjälpande, hävning, eller skadestånd.
Allmänt om bevisfrågor Den som påstår avtal med ett visst innehåll har bevisbörda för detta. Undertecknad handling kan fullgöra som viktigt bevismedel. Detta lägger över bevisbördan på motparten ifall vederbörande påstår att parterna kommit överens om annat. Bevisfrågor vid tolkningssvårigheter Oense om kvantitet: Den som hävdar den större kvantiteten har bevisbörda för detta. Se NJA 1986 s. 366 Bevisbörda för avtal om priset eller beräkningsgrunden (NJA 2001 s. 177; NJA 2004 s. 682; NJA 2005 s. 205). Tolkningsföreträde. 52 konsumenttjänstlagen [KTjL] Sammanfattning
Sammanfattning Ett område präglat av standardavtal. Inte helt klar tillämpning Entreprenad- och upphandlingsformer. Vad parterna kallar en upphandlingsform säger inte allt i rättslig betydelse Inkorporera allmänna bestämmelser. Svårigheter om parter glömt att hänvisa till allmänna bestämmelser. Vikten av behöriga personer. Tolkning av entreprenadavtal. Analogier och motsatsslut. Utfyllande normer. Ogiltighet och oskälighet. Påföljder. Bevisfrågor Frågor?