Vitesklausuler I. användningen av vitesklausuler i en kommersiell miljö

Transkript

1 Vitesklausuler I användningen av vitesklausuler i en kommersiell miljö

2 Inledning Avtal innehåller ofta vitesklausuler. C Ramberg Om vanliga, varför? Juridisk litteratur har idéer om detta inget som bygger på forskning mer en känsla av hur den används och varför Vitesklausulen och den allmänna kontraktsrätten positiva intresset kontrakt och delikt Föreläsningens syfte: redogöra för vissa av rättsverkningarna hos en vitesklausul

3 Disposition 1. Vad är en vitesklausul? 2. Varför en vitesklausul? 3. Förhållandet till den utfyllande rätten 3.1 förhållandet till dispositiva rätten (vitesproblem) 3.2 ogiltiga avtal (tvingande rätt; allmänt problem)

4 1. Vad är en vitesklausul? Saknas definition avtalsfrihet Men enighet om klausultypen; på förhand bestämt skadestånd för avtalsbrott Om A bryter mot punkten 5 i avtalet ska A betala kr till B. 1) betalningsmoment ( kr) 2) kräver avtalsbrott 3) betalningsskyldige är den som begår avtalsbrottet 4) mottagaren ska anges

5 Dock inget krav på att mottagaren ska vara avtalspart (t. ex. vitesklausulen i NJA 2015 s. 741, Grant Thornton-domen) Accessorisk hör till något annat huvudförpliktelse och vitesförpliktelse vitesförpliktelsen beroende av huvudförpliktelsen får betydelse för frågan om ogiltighet Utanför: friköpsklausuler omvänd ordning

6 2. Varför en vitesklausul? Vanligt förekommande måste ha vissa fördelar Förhoppning: parterna vet vad de får trygghet knyta rättsverkningarna närmare avtalet jfr dock NJA 2009 s. 672 HD hamnar i Belgien klarhet vet på förhand om de ekonomiska konsekvenserna minskar transaktionskostnaderna Detta bygger på att klausulen har vissa rättsverkningar Vilka dessa är, är däremot oklart

7 Påståenden i juridisk doktrin om vitets effekter varför ha en vitesklausul Nehrman til undwikande af stridigheter ( ) (1729) Almén vitet i främsta rummet såsom ett kraftigt påtryckningsmedel ( ) (1960) Rodhe ersättning enligt vanliga regler [är] ofta icke tillräckligt stor för att skadeståndsskyldigheten skall vara ett effektivt påtryckningsmedel mot gäldenären. (1956) Adlercreutz utgöra påtryckningsmedel mot den naturapresterande parten. (2016) Med en vitesklausul parten fullgör i större utsträckning

8 Stämmer detta? Juridiska litteraturen otydlig utgår från att fullgörelse alltid är bäst tar inte hänsyn till vitesbeloppet Tveksamt ur två perspektiv empiri? vill vi alltid ha fullgörelse? Pacta sunt servanda vs. effektiva kontraktsbrott lågt vitesbelopp = billigt avtalsbrott fler avtalsbrott högt vitesbelopp = dyrt avtalsbrott färre avtalsbrott

9 3. Vitets rättsverkningar Rättsverkningar (rättsföljd): vad händer med en vitesklausul i avtalet Rättsverkningarna av förekomsten (oberoende av innehåll) Vitet hamnar inte i ett tomrum Finns redan något där hur förhåller sig vitet till detta? 3.1 vitesbeloppet och skadan disp. rätt 3.2 vitets förhållande till en ogiltig huvudförpliktelse tvingande rätt

10 3.1 vitet och den disp. rätten Jämförelse mellan avtal med vite avtal utan vite Avtalsbrott med avtal utan vite utfyllande dispositiv rätt vilken är denna disp. rätt? köplagen? Nej. annan ambitionsnivå med nya köplagen 67 - intellektuell härdsmälta Istället: ersättning enligt det positiva intresset uppfyllelseintresset, expectation s interest, Erfüllungsinteresse avtalsintresset (NJA 2016 s. 107 och NJA 2016 s. 900)

11 Det positiva intresset I samma ekonomiska situation som om avtalet blivit uppfyllt Exempel: värderar varan till 100 pris 80 nyttoökning = = 20 Om avtalsbrott = skadestånd motsvarande 100 i nytta parten indifferent om betalt i förskott = priset + nyttoökningen = 100 om inte betalt i förskott = nyttoökningen = 20

12 Det positiva intresset och vitet Tre olika dispositiva regler regel (A) som ger rätt till skadestånd regel (B) som ger rätt till vitesbeloppet regel (C) styr förhållandet mellan rätten till skadestånd (A) rätten till ersättning enligt vitet (B) Både A och C är dispositiva (även B är det) kan avtala bort rätten till skadestånd (A) kan avtala om förhållandet mellan vite (B) och disp. rätt (C) 5 kap. 3 AB 04 ett typexempel på en regel av typen C Om vite avtalats är beställaren därutöver inte berättigad till skadestånd för förseningen.

13 Det regel C styr är vad som sker när vitet läggs till? ingenting ersätts (vitet exklusivt) valmöjlighet Att hitta regel C: gammal fråga (Schrevelius 1860) ca 30 nordiska framställningar försökt hitta den alt. föreslagit vilket innehåll den har ej är berättigad att fordra annat skadestånd än vitet

14 NJA 2010 s. 629 med ett avtal utan vite skadestånd enligt pos. intr. = kr ersätts enligt. disp. rätt (regel A) Men med ett vitesbelopp på kr (regel B) påverkan, dvs. exklusivt vite ersättning på kr ingen påverkan skadestånd på kr Frågan i HD: finns regel C och isf.: vad har den för innehåll?

15 3.2 förhållandet till ogiltiga huvudförpliktelser Vitesklausulen kan vara ogiltig disp. rätt ersättning enligt pos. intr. Men om avtalet (snarare huvudförpliktelsen) är ogiltigt? vad händer med vitet huvudregel: ingen rättsverkan Om rättsverkan i praktiken göra det ogiltiga giltigt In fraudem legis mot lagens syfte

16 Men: rättsfall som säger annat Alltså: brott mot ogiltigt avtal har skapat ett ersättningsansvar (t. ex. NJA 1974 s. 526) Framstår som en motsägelse möjlig att lösa? Rättsfallen handlar primärt inte om vitesklausuler ogiltiga fastighetsöverlåtelser (framtida/muntliga) handpenning med förverkande Analogt tillämpligt på viten (Karlgren m.fl.)

17 NJA 1974 s. 526 ogiltig fastighetstransaktion Handpenning på kr Köparen ångrade sig; ville ha tillbaka handpenningen Utfästelse att framdeles köpa fastighet är enligt en sedan länge gällande rättsgrundsats ej bindande för avgivaren. Grundsatsen upprätthålles även på det sättet att underlåtenhet att infria utfästelsen ej medför skyldighet att utge skadestånd på grund av avtalsbrott enligt allmänna regler, och att vite ej förfaller eller handpenning ej förverkas enbart på grund av det bristande fullgörandet av utfästelsen. Domslut: säljaren ska betala tillbaka av de kr i handpenning, fick alltså ersättning med kr

18 Om ingen ersättning = oklart Men eftersom ersättning är utbetald måste den bygga på en regel, frågan är vilken skadeståndslagen gäller som huvudregel men undantag i dess 1 kap. 1 : I denna lag meddelade bestämmelser om skadestånd tillämpas, om ej annat är ( ) 1) särskilt föreskrivet (lagstiftning) 2) följer av avtal (till exempel vitesklausuler) 3) följer av regler om skadestånd i avtalsförhållanden (pos. intr., köplagen)

19 Eftersom inte undantagen gäller skadeståndslagen Men ersättning för ren förmögenhetsskada förutsätter brott (2 kap. 2 ) inget brott i 1974 års fall Således en annan ersättningsform Två ersättningsformer för ren förmögenhetsskada (romersk rätt) kontrakt (vitesklausulen, kontraktuell) delikt (skadegrundande handling, utomkontraktuell) I o m a ersättning för ren f-skada betalats ut måste bygga på någon av dessa

20 Ogiltigt avtal kan inte bygga vara kontraktet I dessa fall en utomkontraktuell kontraktsliknande ersättning (kvasikontrakt) Påminner om culpa in contrahendo vårdslöst agerande vid ingående av avtal inget giltigt avtal ersättning begränsad personkretsen (Floodgate-argumentet) beloppet det negativa intresset (faktiska utgifter)

21 Den kontraktsliknande ersättningsformen uppfyller motsvarande krav Således: brott mot ett ogiltigt avtal med vite skapar en utomkontraktuell skadeståndsskyldighet begränsad till det negativa intresset vitesklausulen saknar betydelse Den motsägelse som en utbetald ersättning i dessa fall skapar går alltså att lösa

22 Tillägg från föreläsning II Om huvudförpliktelsen är ogiltig överträdelse skapar en begränsad ersättningsskyldighet detta enligt grunder som liknar de för ersättning vid culpa in contrahendo Villkor för ersättning vid culpa in contrahendo vårdslöshet begränsad personkrets (presumtiva avtalsparter) begränsad till det negativa intresset (tillitsintresset), dvs. faktiska utgifter Dessa tre utgör också grunderna för ersättning vid överträdelser av en ogiltig förpliktelse

23 Culpa in contrahendo = allmänt känd utomkontraktuell (förkontraktuell) ersättningsform Ersättning vid brott mot ogiltiga avtal bygger på samma tre villkor som cic vårdslöshet begränsad personkrets (avtalsparter) begränsad till det negativa intresset Kravet på vårdslöshet framgår emellertid inte uttryckligen av 1974 års fall

24 Istället: artikel av Jan Kleineman från 1994 om 1974 års fall Om handpenningavtalet ger rätt till i vart fall det negativa intresset, varför skulle det då styras av handpenningavtalet och inte av principerna om culpa in contrahendo? Personligen menar jag att man inte kan erhålla något tillfredställande svar på den frågan om man inte accepterar tanken att NJA 1974 s. 526 bör - trots att det rör en handpenning - anses vara en indikation på ett förkontraktuellt skadestånd enligt principerna för culpa in contrahendo.

25 Detta återkommer i NJA 2012 s där HD uttalar sig om båda ersättningsformer (cic + ogiltighet) Efter ett fastslående av huvudregeln ingen ersättning vid överträdelse av ogiltiga förpliktelser säger domstolen bland annat att:

26 Har en köpare av oaktsamhet skapat en befogad men i sak oriktig tillit hos säljaren om att ett bindande avtal om fastighetsköp har ingåtts eller kommer att ingås och har säljaren drabbats av kostnader eller annan skada därför att han har handlat på grundval av denna tillit, så bör det - beroende på de närmare omständigheterna - kunna medföra skyldighet att utge skadestånd enligt tillitsintresset. Motsvarande ansvar bör en säljare ha. (p. 20) Oaktsamhet/vårdslöshet Avtalsparter (köpare/säljare) Tillitsintresset/negativa intresset NJA 1973 s. 175 säger egentligen ingenting i frågan

27 Rättsfall De rättsfall som nämndes i förbifarten under seminariet var dessa NJA 1973 s. 175 nämns ibland (Hellner, Grauers bla.) som ett bevis på att ersättning för culpa in contrahendo inte finns. Emellertid åberopades i målet bara kontraktuella grunder (så som talan slutligen bestämdes i HD) och eftersom culpa in contrahendo är en utomkontraktuell ersättningsform kunde domstolen mot bakgrund av 17 kap. 3 rättegångsbalken inte döma ut någon ersättning NJA 2012 s. 597 Fortum-målet. Vite som skulle utgå om anläggningens idrifttagande blev försenat. Vägverket skulle bygga en väg. Denna blev försenad, och så även idrifttagningen av kraftverket. Vägverket invände att eftersom idrifttagningen ändå blivit försenad av andra orsaker (försenad generator från Ryssland) fanns det ingen skada och vite skulle inte utgå. Att det var två konkurrerande skadeorsaker saknade betydelse enligt HD, och dömde ut vite enligt klausulen. NJA 2014 s 960 Det andra bolaget. AB 04 ger beställaren rätt att avhjälpa ett fel på entreprenörens bekostnad om inte entreprenören gör det. Men i detta fall valde beställaren att inte göra det heller (utan ville bara ersättning), och frågan var om det kunde utgå ersättning för en beräknad men inte faktisk avhjälpandekostnad. AB 04 innehåller ingen sådan rättighet, men domstolen tolkade aktuell bestämmelse i AB 04 i ljuset av påstådd dispositiv rätt på området som att den gav rätt till ersättning också för en beräknad avhjälpandekostnad (se särskilt p ).

28 Sammanfattning Vad är en vitesklausul? Varför har parterna en vitesklausul? Förhållandet mellan vite och brott mot ogiltiga avtal Förhållandet mellan vite och skadestånd (fortsättning följer imorgon)