Avtalsrättsliga instuderingsfrågor. Facit

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 2 Avtalsrättsliga instuderingsfrågor. Facit 1) När blir ett anbud eller en accept slutgiltigt bindande för avgivaren (jfr 7 AvtL)? a) När rättshandlingen på vederbörligt sätt avgivits (utgivits). b) När rättshandlingen kommit mottagaren till handa. c) När mottagaren tar del av rättshandlingen. 2) Tillitsprincipen framgår a) direkt av 32 1 st AvtL. b) av 32 1 st AvtL analogt. c) e contrario av 32 1 st AvtL. 3) A upprättar en skriftlig fullmakt som ger B generell behörighet att rättshandla för A:s räkning. När handlingen färdigställts går A ner till köksregionerna för att ta sig en matbit. Under tiden råkar B gå förbi A:s skrivbord och ser fullmakten. Ah, så den är färdig nu tänker B och tar handlingen med sig. A kommer tillbaka, märker att fullmakten är borta och ringer omedelbart upp B. B svarar inte men A lämnar ett meddelande på telefonsvararen om att fullmakten är återkallad. Några timmar senare ingår B ett avtal med C i A:s namn. Är A bunden av avtalet? 1

2 b) Nej. Man behöver inte återkalla en rättshandling som inte har utgivits. jfr fråga 15. En annan sak är att bevisläget är besvärligt för A. c) Det beror på om C var i god tro eller ej. 4) Om en rättshandlings giltighet enligt lag villkoras av att mottagaren är i god eller ond tro, när skall enligt huvudregeln denna goda eller onda tro föreligga för att den skall kunna beaktas? a) När rättshandlingen på vederbörligt sätt avgivits (utgivits). b) När rättshandlingen kommit mottagaren till handa. c) När rättshandlingen blir mottagaren kunnig. 5) Om en rättshandlings giltighet är villkorad av att mottagaren är i god eller ond tro, när skall allra senast denna goda eller onda tro föreligga för att den skall kunna beaktas? a) När rättshandlingen inverkat bestämmande på mottagarens handlingssätt. b) Strax innan rättshandlingen inverkat bestämmande på mottagarens handlingssätt. c) När rättshandlingen blir mottagaren kunnig. 6) Den regel som omtalas i föregående fråga kallas med ett latinskt uttryck (som betyder medan saken är orörd ) a) falsus procuratur b) re integra c) alteri stipulari nemo potest 7) Och var hittar man den? a) 39 2 p AvtL b) HB 18:2 c) Ingenstans. Principen är inte lagfäst. 8) I NJA 1977 s 717 ( Porschemålet ) tillämpade HD a) förutsättningsläran. b) 8 SkbrL. c) 36 AvtL. 9) Den som gjort sig skyldig till så kallad culpa in contrahendo är skyldig att a) ersätta motpartens uteblivna vinst. 2

3 b) ersätta motpartens faktiska kostnader. c) ingå avtal med motparten. 10) Löftesprincipen innebär a) att löftesmottagaren äger lita på sitt befogade intryck av löftets innebörd. b) att avtal skall hållas ( pacta sunt servanda ). c) att anbudsgivaren är ensidigt bunden av sitt anbud under acceptfristen. 11) Löftesprincipen är alltså motsatsen till a) kontraktsprincipen. b) viljeprincipen. c) förklaringsprincipen. 12) Upphör fullmakten att gälla om fullmaktsgivaren dör? b) Nej. c) Det beror på omständigheterna. Se 21 AvtL. 13) Anta att man genom att kliva på bussen ådrar sig en på avtal grundad förpliktelse att betala för resan. Detta är då ett exempel på a) ett realavtal. b) avtalsslut genom realhandlande. c) avtalsslut genom konkludent handlande. 14) Så kallad motivvillfarelse ( error in motivis ) hanteras i svensk rätt enligt a) förutsättningsläran. b) tolkningsläran. c) 32 1 st AvtL. 15) Av 35 1 st AvtL framgår att rättshandlingar enligt huvudregeln a) blir bindande för avgivaren efter överlåtelse till tredje man. b) inte binder avgivaren såvida de inte behörigen utgivits. c) blir gällande i innehavarens hand med den innebörd de objektivt sett ger uttryck för. 16) Tolkningslärans så kallade dolusregel motsvaras inom avtalsläran av 3

4 a) tillitsprincipen. b) regeln i 6 2 st. c) regeln i 25 1 st. 17) Den som handlar i eget namn för annans räkning a) kan betraktas som kommissionär. b) är fullmäktig. c) gör sig skyldig till någon form av bedrägeri. 18) Kan ett avtal ingånget mellan jämbördiga parter i ett kommersiellt sammanhang jämkas i enlighet med 36 AvtL? a) Självfallet. b) Nej, knappast. c) Rättsläget är oklart. 19) Utmärkande för svensk avtalsrätt är a) löftesprincipen och tillitsprincipen. b) kontraktsprincipen och viljeprincipen. c) löftesprincipen och kontraktsprincipen. 20) A:s skepp förliser långt ute till havs. Radion är trasig och maten nästan slut. B seglar förbi och erbjuder sig att hjälpa A mot en hutlös summa pengar. Vill inte A betala kommer B helt enkelt att segla vidare. Motvilligt går A med på B:s villkor. Detta är ett typiskt fall av a) svek. b) ocker. c) rättsstridigt tvång. 21) Följande är realavtal. a) Fastighetsköp. b) Avbetalningsköp och leasing. c) Gåva och saklån. Saklån = benefikt överlåten nyttjanderätt till sak. 22) Vilket eller vilka av följande påståenden stämmer? a) Alla viljeförklaringar är rättshandlingar. b) Avtalet är en viljeförklaring. c) Vissa rättshandlingar är viljeförklaringar. 4

5 23) För skada som en uppdragstagare under utförande av uppdraget tillfogar sin uppdragsgivare svarar uppdragstagaren a) strikt (se 25 AvtL). b) enligt culparegeln (jfr HB 18:2). c) inte alls (se SkL 4:1). 24) Är så kallade letters of intent bindande enligt svensk rätt? b) Nej. c) Frågan får besvaras i varje enskilt fall i enlighet med sedvanliga principer för avtalstolkning. 25) Kan culpa fungera som behörighetsgrundande rättsfaktum (se NJA 1974 s 706)? b) Nej. c) Endast i kombination med passivitet. Rättsfall skall inte tolkas e contrario. 26) I 3 2 st AvtL finner vi ett undantag från... a) löftesprincipen. b) pacta sunt servanda. c) tillitsprincipen. 27) Är det möjligt att inskränka en uppdragsfullmäktigs befogenhet utan att samtidigt inskränka behörigheten? a) Ja, genom att meddelande från huvudmannen som uteslutande riktas till fullmäktigen. b) Nej, behörighet och befogenhet sammanfaller alltid när det är fråga om uppdragsfullmakter. c) Inte utan att uppdragsfullmakten omvandlas till en självständig fullmakt. 28) På vilken rättslig grund vilar HD:s majoritets avgörande i NJA 1949 s 134? a) Förutsättningsläran. b) Förklaringsmisstag. c) Avtalstolkning. 29) Rekvisiten i 36 1 st 1 p AvtL är 5

6 a) alternativa. b) kumulativa. c) vare sig alternativa eller kumulativa. Regeln innehåller blott ett rekvisit: oskälighetsrekvisitet. Avtalsvillkor kan jämkas om de är oskäliga. 30) A köper en maskin av B i tron att den kan användas för att sortera kaffebönor. Det visar sig inte stämma. Här har vi ett fall av a) oriktiga förutsättningar. b) bristande förutsättningar. c) förklaringsmisstag. 31) För benefika rättshandlingar gäller särskilda regler och principer såvitt angår a) giltighet/avtalsslut. b) giltighet/avtalsslut och ogiltighet. c) giltighet/avtalsslut, ogiltighet och tolkning. Se närmare GåvoL. 32) Rekvisitet måste inse svarar mot uttrycket dolus så som rekvisitet bort inse svarar mot uttrycket a) uppsåt b) culpa c) vårdslöshet 33) Utifrån vems perspektiv avgörs huruvida fullmäktigen agerat i fullmaktsgivarens namn? a) Fullmaktsgivarens. b) Fullmäktigens. c) Tredje mans. Men tolkningen är objektiv, som alltid. 34) Risken för att en avgiven rättshandling försenas eller inte kommer fram ligger enligt huvudregeln på vem? a) Avgivaren. b) Mottagaren. c) Det beror på. 35) Och det följer a) av en direkt tillämpning av 40 AvtL. b) analogt 40 AvtL. 6

7 Överkurs: c) av 40 AvtL tolkad e contrario. Se också 3 KommL. 36) I ett särskilt tillägg till HD:s dom i NJA 2002 s 244 anmärker JustR Håstad att avgörandet i NJA 1968 s 303 ( Richards Company ) byggts kring fel regel. Har han rätt? Rimligen, ja. 7