Objektivt och. subjektivt. Tillitsprincipen Det avsedda motsatsslutet. Oneröst och benefikt Separata regler. ond tro. Te. Kaffe.

Transkript

1 Objektivt och subjektivt Undantag 3: Förklaringsmisstag Te. subjektivt diskrepans till följd av misstag Kaffe. objektivt ond tro avgivare mottagare Avgivaren är inte bunden av sitt misstag, enligt 32 1 st AvtL. 33 Tillitsprincipen Det avsedda motsatsslutet st AvtL Den, som avgivit en viljeförklaring, vilken i följd av felskrivning eller annat misstag å hans sida fått annat innehåll än åsyftat varit, vare icke bunden av viljeförklaringens innehåll, där den, till vilken förklaringen är riktad, insåg eller bort inse misstaget. Alltså: Avgivaren är bunden när mottagaren varit i god tro. Men det gäller endast vid onerösa rättshandlingar, inte vid benefika. 34 Oneröst och benefikt Separata regler benefik rättshandling: gåva onerös rättshandling: ömsesidigt förpliktande skyldighet rättighet skyldighet rättighet skyldighet rättighet gåvogivare gåvotagare part part 35 1

2 Objektivt och subjektivt Sammanfattning Huvudregel: Objektivt = subjektivt Undantag 1: Rättshandlingsvilja saknas Undantag från undantaget a): Skenrättshandling Undantag från undantaget b): Handling av löpande beskaffenhet Undantag 2: Oklara (hanteras genom tolkning) Undantag 3: Förklaringsmisstag Motsatsvis: Tillitsprincipen Men inte vid benefika rättshandlingar (där gäller istället viljeprincipen) 36 Fall 5 Objektivt och subjektivt A OK, jag bjuder 3,5 Mkr. A deltar i en budgivning genom att skicka SMS till en mäklare. 37 Fall 6 Objektivt och subjektivt B OK, jag bjuder 3,5 Mkr. A deltar i en budgivning genom att skicka SMS till en mäklare. B lånar A:s telefon och höjer A:s bud från 3 milj. SEK till 3,5 milj. SEK. 38 2

3 Fall 7 Objektivt och subjektivt Nytt bud. Köpare3 bjuder nu 5,1 Mkr. A OK, jag bjuder 3,5 Mkr. A deltar i en budgivning genom att skicka SMS till en mäklare. 39 Ond tro och god tro Vanligt förekommande subjektiva rekvisit. Gäller mottagarens perspektiv. syfte/avsikt/ vilja subjektivt Bla, bla. objektivt ond tro/ god tro subjektivt avgivare mottagare 40 Ond tro/god tro Två arter (enkel) ond tro insåg eller bort insett culpa objektiv ond tro normativ kvalificerad ond tro måste ha insett dolus subjektiv ond tro faktisk Det är inte säkert att man måste ha insett vad man borde ha insett 41 3

4 Ond tro/god tro Att tänka på a) Arten: Måste inse eller bort inse? b) Objektet: Om vad ska man vara i ond/god tro? c) Tidpunkten: När ska man senast ha försatts i ond tro? 42 Ond tro/god tro Tidpunkten Exempel: 6 2 st 1 p AvtL: Vad nu är sagt äge dock icke tillämpning, där den som avgav svaret, anser det överensstämma med anbudet och mottagaren måste inse detta. art objekt Tid? Ett generellt giltigt svar: 39 1 p AvtL då rättshandlingen blev honom kunnig mottagaren 43 Rättshandlingar Rättshandlingskriterierna a) rättshandlingsvilja b) precision och tydlighet c) avgiven d) riktad e) mottagen fullbordad kommunikation, som låter sig förstås som ett uttryck för avsikten att rättshandla Har vi en rättshandling? Det är en tolkningsfråga. 44 4

5 Rättshandlingar Sammanfattning. Liten metodlära a) Utgå från det objektiva underlaget. (Vad har hänt?) b) Kan det som hänt förstås som en fullbordad kommunikation (rättshandlingskriterierna)? c) Brister det, t.ex. därför att rättshandlingsvilja saknas, undersök om någon undantagsregel är tillämplig (34 och 35 AvtL) d) Undersök, mot bakgrund av gällande s- och kontraktsrätt, om något rättshandlingssyfte föreligger. e) Tolka då underlaget objektivt (tillitsprincipen), såvida det inte är fråga om en benefik rättshandling (då gäller viljeprincipen). f) Föreligger förklaringsmisstag är onerösa rättshandlingar inte bindande om mottagaren är i ond tro. Benefika rättshandlingar är inte bindande ens om mottagaren är i god tro. g) Om det är svårt att fastställa innehållet, använd stolkning och eventuellt s.k. utfyllning. 45 Avtalet som rättshandling Vad är vitsen? Avtalet är en rättshandling som själv anger sina rättsliga konsekvenser. Avtalet är rättsfaktum i regeln att ska hållas, dvs.: Vad man kommit överens om ska respekteras, vad det än är. 46 En normativ sfär kring parterna Parterna stiftar sin egen rätt. De är sina egna lagstiftare. 3M Avtalsrätten tillhandahåller spelreglerna jfr den konstitutionella rättens reglering av normgivningsmakten. 47 5

6 Frihet och bundenhet Två sidor av samma mynt sfrihet pacta sunt servanda självbindningens princip Var och en står fri att binda sig själv. 48 Fall 8 Avtalsfrihetens gränser? rättighet A B C A och B ar att C ska ha en rättighet gentemot B. 49 Fall 9 Avtalsfrihetens gränser överens- kommelse A B C A och B kommer överens om att B och C har ett. 50 6

7 Fall 10 Avtalsfrihetens gränser A B A och B ar att det är B som sköter disken från och med nu. När B inte presterar stämmer A B i allmän domstol och kräver skadestånd. 51 Fall 11 Avtalsfrihetens gränser A B A hotar att möblera om i ansiktet på B om B inte sluter med A. 52 Avtalsfrihetens gränser a) Endast parterna är bundna (undantag vid behörighet att företräda annan 2 kap AvtL och associationsrätten). b) Parterna disponerar endast över förmögenhetsrättsliga objekt. c) Viljefel gör et ogiltigt (3 kap AvtL). d) Avtalsinnehållet får inte vara oskäligt (36 AvtL). e) Man kan endast a innanför den tvingande rättens ramar. f) Och i vissa undantagsfall kan man inte a på vilket sätt som helst 53 7

8 Hur man ar HUVUDREGEL UNDANTAG a) konsensual b) formal c) real (OBS! Blanda inte ihop realhandlande och real.) st AvtL Anbud om slutande av och svar å sådant anbud vare, efter ty här nedan i 2-9 sägs, bindande för den, som avgivit anbudet eller svaret. a) Så nära vi kommer en definition av sbegreppet i AvtL b) Vad är bindande? Anbud och svar. c) Detta att anbudet är bindande. Löftesprincipen. Jfr 7 e.c. d) Vem är bunden. Avgivaren! Självbindningens princip. e) På vilket sätt är man bunden? Hänvisningen till övriga paragrafer i 1 kap. f) En legaldefinition av anbudsbegreppet. En inkörsport till den specifika modell för sslut som ställs upp i 1 kap. 55 Anbudsdefinitionen anbud = bindande: är inte viljeförklaringen avsedd att vara bindande kan den inte anses utgöra ett anbud i lagens mening Man kan aktivera lagmodellen och underkasta sig löftesprincipen genom att avge ett formenligt anbud Praktiskt test: Viljeförklaringen var avsedd att vara bindande om den kan läggas till grund för omedelbar accept. anbud 1 kap AvtL 1 1 st

9 Rättsföljden när anbud föreligger: en uppsättning tolkningsregler Översikt: 2 utsatt acceptfrists innebörd 3 legal acceptfrist 4 accepten är sen 5 innebörden av avslag 6 oren accept 7 återkallelse 8 obegränsad acceptfrist 9 uppfordran att avge anbud 57 Exempel: 2 1 st Har anbudsgivaren bestämt viss tid för svar, skall han anses hava föreskrivit, att svaret skall inom den tid komma honom till handa. 58 Modellens tillämpnings- område a) 1 1 st AvtL medger andra former av sslut b) Disposivitet enligt 1 2 st ( Vad i nämnda paragrafer [2-9 ] stadgas skall lända till efterrättelse, så vitt ej annat följer av anbudet eller svaret eller av handelsbruk eller annan sedvänja. ) c) Undantaget för formal i 1 3 st ( I fråga om, för vars giltighet enligt lag fordras iakttagande av viss form, gälle vad särskilt är stadgat. ) d) Undantaget för muntliga i 3 2 st ( Anbud, som göres muntligen utan att anstånd med svaret medgives, måste omedelbart antagas. ) e) Realen (gåva och saklån) 59 9

10 Fall 12 Vad det handlar om HITTELÖN Misse springer bort. A tapetserar staden med anslag i vilka en hittelön på 1000 kr utlovas till den som hittar Misse. B hittar Misse. A vägrar betala ut hittelönen