ANTECKNINGAR LPA-nätverket 2013-02-21 Anteckningar från möte i LPA-nätverket Tid: Torsdag 21 februari 2013, kl 13.00-16.00 Plats: GR, Pater Noster, (Rum 219) Deltagare Bengt Bohm Göteborg Börje Carlsson Göteborg Gunhild Karlsson Göteborg Christina Sandström Härryda Anna-My Zetterberg Härryda Tommy Johansson Kungsbacka Bonny Wernersson Kungsbacka Anita Attestål Lerum Lars Andersson Lerum Jari Kosonen Partille Katinka Wertsén Partille Tommy Andersson, ordförande Stenungsund Margaretha Allen, sekreterare GR Deltog ej Peter Peterson Alingsås Marie Ekberg Göteborg Kristina Eriksson Göteborg Hillevi Sjöstedt Lindkvist Göteborg Kristina Nilsson Göteborg Marianne Persson Göteborg Ann-Charlotte Havner Göteborg Carl Nyström Lilla Edet Therese af Donner Mölndal Birgitta Lager Mölndal Malin Haugen Tjörn Ärendelista 1. Presentation av ledamöterna Det var manfall bland deltagarna pga sjukdom, semester och UF-mässa. 2. Nätverkets uppdrag och ledamöter Tommy Andersson som är ordförande under våren 2013 berättade om omorganisationen av nätverket och la fast att tidigare givet uppdrag kvarstår än så länge. Eftersom APL är en del av programmet handlar nätverkets uppdrag också om yrkesprogrammens kvalitet i stort. Fortsatt uppdrag för nätverket för gymnasial lärlingsutbildning/lärande på arbetsplats (Beslut 20110617) 1
Regeringen fattade 13 december 2007 beslut om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning med start läsåret 2008/2009. En särskild förordning reglerar försöksverksamheten (Förordning (2007:1349)). Försöksverksamheten fortsätter i ytterligare två år. I och med gymnasiereformen GY2011 permanentas lärlingsutbildning som ett alternativ till skolförlagd utbildning. Inom Göteborgsregionen pågår utvecklingsarbete i nätverksform kring alternativa former för lärande på arbetsplats. Inom området vuxnas lärande kommer nya former för lärande på arbetsplats t ex vuxenlärlingar. Skolinspektionen har under våren 2011 granskat genomförandet av det arbetsplatsförlagda lärandet (APU) och kommit med skarp kritik av denna del av gymnasieskolans utbildningsinnehåll. Inspektionen lyfter fram behovet av strategiskt kvalitets- och förbättringsarbete. Sedan 2006 har ett nätverk för skolledare och verksamhetsföreträdare med intresse/ansvar för lärlingsutbildning, dels inventerat vad som redan utvecklats, dels regionalt stimulerat till idéoch erfarenhetsutbyte, vilket bidragit till gemensam kvalitetsutveckling av ett omfattande antal nya lärlingsplatser. Utbildningschefsgruppen enades om - att ge nätverket förnyat uppdrag att inventera befintligt utvecklingsarbete inom Göteborgsregionen kring gymnasial lärlingsutbildning samt lärande på arbetsplats (APU/APL) och att stimulera till fortsatt idé- och erfarenhetsutbyte - att nätverket identifierar tydliga kvalitetskriterier för de utbildningsformer som ryms inom arbetsplatsförlagt lärande - att nätverket initierar gemensamma satsningar för att uppnå dessa kvalitetskriterier 3. Idé- och erfarenhetsutbyte a. Statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning Den 1 mars öppnar ansökan för statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning våren 2013. Bidraget som en huvudman kan beviljas för ersättning till arbetsgivare har höjts till 15 000 kronor per termin. Kan vi komma överens med företag om ersättning för arbetskläder och verktyg? Hur tänker ni? Diskussion fördes om hur ansvarsfördelningen kan se ut när företagen nu får en större summa pengar för att bidra till yrkeslärande för lärlingar. Skolan står för en del och lärlingsplatserna för en annan del. Statens syfte med dessa extra medel är att höja kvaliteten på utbildningen. Arbetsplatser som tar emot lärlingar ska ha tid att ta hand om dem. Om en skola inte kan leva upp till kraven i ämnesplanerna ska den inte erbjuda lärlingsutbildning. Skolinspektionen konstaterar att endast 17 % anser att de ha genomgått en handledarutbildning. Yrkeslärare erbjuds att gå en kort introduktionsutbildning via GR för att sedan erbjuda handledarutbildning till företag som är involverade i APL och lärling. Olika branscher är olika positiva till lärlingsutbildning och till handledarutbildning. Skolan måste bli bättre på att tala om vad skolan önskar att arbetsplatserna ska lära ut. Kan man inte erbjuda APL ska programmet inte erbjudas. Nätverksdeltagarna berömde många handledare som tar emot elever som kan ha haft det svårt i sin skolgång. Handledarna kan verka som medmänniskor och förebilder och leda in på rätt väg om det är på väg att gå snett. Nätverket konstaterar att det behövs matriser som visar vad som kan läras på arbetsplatsen och vad som lämpar sig bäst i skolan. 2
Regeringen har initierat en utredning om APL under våren 2013 men Amelie von Zweigbergh som ordförande. Utredningen ska presentera sitt resultat i juni 2013. b. Hur ser det ut med ansökningarna till yrkesprogram efter simulering 2? Konstaterades att antalet elever som valt yrkesprogram 1 april går ner ytterligare. I några fall verkar det omöjligt att starta upp programmen. Ungdomskullen är ett par procent lägre än föregående år vilket också påverkar. Många obehöriga elever finns inte med som antagna ännu. Fler elever tillkommer från kommuner utanför GR. Elever på IMPRO och IMYRK gör sig behöriga under första året i relativt stor utsträckning. Detta bör tas med vid dimensioneringen. Skolverket har fått ett informationsuppdrag som går ut på att informera om gymnasieskolan och med särskilt fokus på yrkesutbildning. Branscher bidrar också med goda exempel på studie- och yrkesvägledning. Ett särskilt gott exempel är Besöksnäringen som via Visita och UHR har tagit fram en broschyr som visar på möjligheter efter gymnasieskolas RL- och HT-program med ett brett utbud av yrken och utbildningsvägar. Broschyren bifogas. GR bygger nu ett nytt system för vägledning kallat SYV-online. Kanske kan verktyget medverka till information om yrken och yrkesutbildning? c. Hur många lärlingsplatser finns det, på vilka program och hur många har sökt? Jämförelse med 2012. Vid en jämförelse med förra årets siffror framgår det att antalet sökande till lärlingsutbildning är ungefär lika många. Antalet behöriga respektive obehöriga ser också ut ungefär som föregående år. Statistiken bifogas. d. Hur redovisas utfallet av genomförd APL? Med vilket/vilka verktyg? Diskussionen visade att det egentligen inte finns verktyg för strukturerad uppföljning. I en del fall handlar det om papper som sätts in i en pärm. Vad händer om en lärare slutar eller blir sjuk? Hur kan en skolledare följa utfallet av APL för enskild elev? Hur garanteras en enskild elevs rätt till APL? Ett exempel finns på Bräckegymnasiet där arbetskort används. Bräckegymnasiet har ett helt nytt sätt att arbeta och dokumentera. Eleverna är utrustade med I-pads och fotograferar och skriver loggbok om det som görs under APL. Väl tillbaka i skolan kan lärare och elev/elever gemensamt fundera på vad som hände, vad som kunde göras på ett annat sätt och sedan bygga på med mera kunskaper. Det blir betydligt mycket lättare för läraren att följa elevens APL samt att också integrera detta lärande i det som lärs i skolan. Bengt Bohm tar med exempel till nästa möte. e. Exempel på utläggning av APL ur ett regionalt perspektiv på el- och energiprogrammet (elteknik) och på vård- och omsorgsprogrammet (APL på sjukhus) Visades exempel på hur GR samlat in underlag kring utläggning av APL på EE och på VO. Enkla metoder gör att regionen får överblick på när andra skolors elever är på APL. Det kan underlätta utläggningen för andra skolor. I fallet VO kräver Sahlgrenska universitetssjukhuset samordning, annars vill de inte ta emot praktikanter. 3
f. Hur bryter man ner ämnesplanerna till förståeliga moment för APL? Skolorna lägger ut olika mycket av en kurs på APL. Lärandet på arbetsplats ser olika ut i olika program och i olika kurser. I några fall läggs hela kurser ut t ex Handel Specialisering. I andra fall tas 10 % från varje kurs till APL. 4. Kvalitetsarbete a. Bidrag för kompetensutveckling för yrkeslärare (vem har sökt för vad?) Tankar inför höstens ansökningsomgång. Ansökningstiden har förlängts till 22 februari. Det går att söka för APL för yrkeslärare men också för ren kompetensutveckling. Nu omgång planeras i höst. Idéer skulle kunna vara breddning i ämneskompetens, spetskompetens, kompetens kring teknikutveckling, kompetens inom diagnoser och trauman, förhållningssätt och bemötande. Halmstad högskola anordnar bra kompetensutveckling för yrkeslärare. Ett tips till Pedagogiskt Centrum som LPA-nätverket gärna ser ordnas under hösten är ett seminarium med Kent Hedevåg kring diagnoser, förhållningssätt och bemötande. b. Tips på utbildningar inom GRs Pedagogiskt centrum Det coachande förhållningssättet 19/3 (Anmälan 26/2) Särskilt stöd och åtgärdsprogram enligt den nya skollagen 30/5 (Anmälan 9/5) c. Bidrag till kvalitet i APL och framtagning av nationell handledarutbildning Uppdrag till Skolverket har kommit i regleringsbrevet. Nätverket förbereder sig för att söka medel när kriterierna är formulerade. Uppdraget att ta fram en nationell handledarutbildning är spännande. Om nätverket fick påverka innehållet skulle följande finnas med: Arbetsmiljölagen Unga och arbete Ungdomspsykologi Skolans system, styrdokument, ämnesplaner, kurser mm. Plan mot kränkande behandling Vad förväntas av mig och vad har jag rätt att kräva? Skoluppdraget Mötet och diskussionen Pedagogiska utmaningar Vad är lärande? Stöd och åtgärdsprogram d. Kvalitet i APL i Norden information om projekt under Sveriges ordförandeskap i Nordiska Ministerrådet 2013. APL en väg till jobb. Informerades om ett nytt uppdrag att byta erfarenheter mellan de nordiska länderna kring APL som en väg till arbete. 5. Gemensamma satsningar a. Gymnasiearbetet och lärande på arbetsplats - Inbjudan till gemensam konferens 8 april har gått ut i dagarna. Skolledare och lärare samt programråd och högskolor inbjuds till regionalt erfarenhetsutbyte om hur gymnasiearbetet kan genomföras och hur det ska bedömas. Anmälan görs på www.grkom.se 4
Inbjudan bifogas b. Artikel på temat en förändrad yrkesutbildning delades ut för att läsas till nästa möte. Vid anteckningarna Margaretha Allen 5