Detaljplan för Brännö Handel

2018-03-16 Davattenutrednin/skyfallsutrednin Projekt: Detaljplan för Brännö Handel Handläare: Kvalitetsranskare skyfall: Kvalitetsranskare davatten: Linnea Lundber, Kretslopp och vatten Dick Karlsson, Kretslopp och vatten Helena Frohm

2 (14) Utvecklin och projektavdelninen Enheten för Ren, Renin, Recipient Sammanfattnin Denna davatten- och skyfallsutrednin har taits fram för att utvärdera davatten- och skyfallsrelaterade fråor i samband med detaljplanearbetet för Brännö Handel. Planen omfattar bynation av två flerbostadshus och 1200 m 2 för verksamheter och handel. Föreslaen bebyelse är placerad utifrån de naturlia avrinninsväarna. De två bostadshusens placerin skulle behöva justeras nåot för att ta hänsyn till avrinninen. Alternativt krävs en skyfallsled i områdets norra del för att undvika att stora mänder vatten samlas vid bebyelsen vid skyfall. Det är också viktit att bynaderna placeras på en nivå så att det är minst 0,2 m marinal till hösta vattennivå vid skyfall. Planområdet påverkas också av höa vattennivåer i hav men det inkluderas inte i denna utrednin. För att uppnå reninskraven föreslås att davattnet från planområdet avleds ytlit och rinner över en så kallad översilninsyta. En översilninsyta på 140 m 2 placerad läns områdets sydvästra räns uppskattas e tillräckli renin för att nå riktvärdena för davatten. Simulerin visar att föroreninshalterna i davattnet ökar efter exploaterin, men med renin uppnås riktvärdena för alla ämnen utom fosfor. Fosforhalterna i utående davatten reduceras jämfört med daens halter. Totalmänderna av davattenburna föroreninar från området är små och efter renin örs bedömninen att planområdet inte försämrar möjliheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Davattnet från planområdet avleds inte till ett markavvattninsföreta.

3 (14) Innehållsförtecknin Projektbeskrivnin... 4 Syfte och huvuddra... 4 Områdesbeskrivnin... 4 Förutsättninar... 5 Geoteknik och markmiljö... 7 Höa vattennivåer... 8 Fördröjninskrav... 8 Reninskrav... 8 Hydraulik... 9 Dimensionerande flöden... 9 Klimatanpassnin... 10 Bedömnin av planens lämplihet utifrån skyfall/avrinninsväar... 10 Försla davatten- och skyfallshanterin... 11 Davattenkvalitet... 13 Resultat från föroreninsmodellerin... 13 Miljökvalitetsnormer... 14 Dikninsföreta... 14

4 (14) Projektbeskrivnin Syfte och huvuddra Syftet med utredninen är att ta fram försla på hur davattnen och skyfall inom planområdet kan hanteras på ett hållbart sätt. Det innebär att bl.a. fördröjnin, renin och avlednin av skyfall studeras. Syftet med detaljplanen är att möjliöra ny och större livsmedelsbutik på Brännö, nåra mindre butikslokaler samt ca. 6-12st bostäder. Planområdet lier vid Rödstensväen som utör del av det huvudstråk som sammanbinder öns två färjeläen. Områdesbeskrivnin Planområdet omfattar cirka 0,4 hektar och marken äs av kommunen. Området avränsas av Rödstensväen i väst och Brännö varv i öst. Marken nyttjas ida för bete. Efter exploaterin kommer planområdet att bestå av ett centrumområde med handel och bostäder. Detaljplanen innebär ca. 6-12 st tillkommande bostäder och 1200 m 2 verksamheter, se Fiur 2. Planområdet lier inom avrinninsområdet för havet, Rivö Fjord, som är ett ekoloiskt känslit område där det bland annat finns Ålräs och Natin. Fiur 1. Detaljplanens utbrednin.

5 (14) Fiur 2 Illustration över planområdet. Förutsättninar Det finns en davattenlednin norr om planområdet som avleder vatten från dikena läns Rödstensväen ned mot havet. Ida lier planområdet utanför VA-huvudmannens verksamhetsområde för davatten. Det innebär att kommunen inte har skyldihet att ta omhand davattnet utan det är fastihetsäarens ansvar. Det finns ett dike sydväst om planen dit det vatten som inte infiltrerar i marken rinner naturlit, se Fiur 3. Diket är en samfällihet som avleder vatten från ett stort antal fastiheter på Brännö. Fastiheterna inom denna plan, Brännö 3:196, 3:197, 3:198, 12:8, är inte inskrivna i samfälliheten (enlit infovisaren) men det är däremot moderfastiheterna som dessa fasliheter blivit avstyckade ifrån (Brännö 3:49, 12:2).

6 (14) Dike som är samfällihet Fiur 3 Visar diket som år läns den sydvästra ränsen för planområdet och är en samfällihet. Gula linjer är höjdkurvor som visar att davattnet naturlit rinner åt nordväst. De naturivna förutsättninarna i toprafin innebär att ytlia rinnväar uppstår inom planområdet vid större ren, se Fiur 4. För att undvika problem med instända områden och översvämninar är det viktit att de naturivna rinnväarna inte blockeras. Enlit illustrationsritninen, Fiur 2, är båda bostadshusen olämplit placerade ur detta perspektiv.

7 (14) Fiur 4 visar naturivna förutsättninar för ytli avrinnin (blå linjer) enlit befintlia förhållanden. Geoteknik och markmiljö Enlit de undersökninar som jorts inom detaljplanen består planområdet enlit SGU:s jordartskarta av lera, men även mindre områden med ber i daen eller nära markytan inår i dess nordvästra och sydvästra del. Det finns ina uppifter om lerdjup i SBK:s jordartskarta. Marken inom planområdet klassas till stor del som låriskområde med avseende på radon då den utörs av lera, medan de områden som utörs av ber i daen klassas som normalriskområden med avseende på radon. Eftersom marken består av lera och ber är infiltration av davatten inte möjlit utan underliande dränerinslednin.

8 (14) Höa vattennivåer Planområdets norra del kan komma att påverkas av höa havsnivåer, se Fiur 5. Länsstyrelsen har nya riktlinjer ällande höjda vattennivåer vilket måste beaktas i planarbetet men lier utanför denna utrednin. Fiur 5 Rött område markerar utbredninen för höjda vattennivåer. Orane visar utbrednin för skyfall. Fördröjninskrav Inom verksamhetsområdet har Götebors stads krav på att 10 mm davatten per kvadratmeter hårdjord yta ska fördröjas, vilket i detta fall innebär ca 25 m 3. Staden rekommenderar att fördröjninen enomförs även om området inte inår i verksamhetsområdet, för att skapa ett mer robust system. Dialo bör föras med samfälliheten för befintlit dike om nåon fördröjnin krävs för att få ansluta dit. Reninskrav Eftersom planområdet lier inom södra skärården där det inte finns nåon biltrafik och att det som ska byas, bostäder och handel, inte i si är nåon

9 (14) förorenande verksamhet bedöms planområdet som en mindre belastad yta vad äller de avvattnande ytornas föroreninsbelastnin. Grunda känslia vikar i kustvattnet räknas som en mycket känsli recipient vilket medför att matrisen i Tabell 1 visar att enklare renin ska användas. Exempel på enklare renin är översilninsytor och räsdiken. Tabell 1. Matris för davattenrenin. Blå celler markerar de fall som behöver anmälas till Miljöförvaltninen. Avstämt med Miljöförvaltninen 161027. Recipient Hårt belastad yta Medelbelastad yta Mindre belastad yta Mycket känsli Omfattande renin Renin Enklare renin Känsli Renin Enklare renin Fördröjnin Mindre känsli Renin Enklare renin Fördröjnin Hydraulik Dimensionerande flöden För beräknin av befintlit davattenflöde har återkomsttiden 20 år valts för trycklinje i marknivå vid tät bostadsbebyelse enlit P110. Dimensionerande renvaraktihet är 10 min. Räknat med rationella metoden blir renintensiteten därmed 287 l/s ha. Den reducerade arean beräknades enom att multiplicera arean för varje delområde med avrinninskoefficienten för det delområdet. För befintlit flöde uppskattas ytan bestå av änsmark/räs. Efter exploaterin kommer området bestå av en affärsplan som antas vara asfalt, tre olika takytor samt rönytor krin bostäderna (utifrån Idéskiss Brännö Handel 2018-02-22), se Tabell 2. Tabell 2. Beräknin av reducerad area, före och efter exploaterin. Delområde Area före [m 2 ] Area efter [m 2 ] Avrinninskoefficient Reducerad area före [m 2 ] Reducerad area efter [m 2 ] Gräsyta 3600 700 0,1 360 70 Tak 1400 0,9 1260 Asfaltsyta 1500 0,8 1200 Totalt 3600 3600 360 2530 Det dimensionerande flödet beräknades enlit ekvation 1 nedan. Före exploaterin används klimatfaktor på 1 och efter exploaterin på 1,25 för att kompensera för förhöjda renintensiteter på rund av förväntade klimatförändrinar. Q dim [ l ] = renintensitet s [l ha] reducerad area [ha] klimatfaktor (1) s

10 (14) Dimensionerande flöde för området före exploaterin blir enlit ekvation ovan 10 l/s. Dimensionerande flöde för området efter exploaterin blir enlit ekvation ovan 90 l/s vilket innebär att flödet ökar med ca 80 l/s jämfört med befintlit flöde. Ca 20 l/s av ökninen beror på klimatfaktorn. Exploaterinen innebär alltså en stor öknin i avrinnin av davatten från området. Det innebär att diket nedströms kommer att få ett höre flöde och om det inte är anpassat för det finns risk för översvämninar. Klimatanpassnin Bedömnin av planens lämplihet utifrån skyfall/avrinninsväar Enlit Försla till översiktsplan för Götebor, tillä för översvämninsrisker (2017-12- 19) får det max stå 0,2 m vatten på väarna för att de ska räknas som framkomlia. För nya bynader ska det finnas en marinal på 0,2 m från stående vatten vid skyfall och till underkant olvbjälkla och vital del nödvändi för bynadsfunktion. Resultatet av Götebors stads skyfallsmodell visas i Fiur 6. Modellen visar på ytli avrinnin vid klimatanpassat ren med 100 års återkomsttid. Resultatet visar att det samlas 0,1-0,3 m vatten i de norra delarna av planområdet. Platsen vattnet samlas överensstämmer med den naturlia avrinninsvä som år ienom området och som syns i Fiur 4. Fiur 6 Utdra ur skyfallsmodellen, planområdet markerat i rött. Ida år det naturlia vattenväar enom området och vatten samlas inom planområdet, vilket innebär en risk vid nybynation. Bostadshusets som planeras i norra delen av planen lier ida delvis inom vattensamlinen för skyfall och den naturlia avrinninsväen. För att det inte ska bli problem vid skyfall bör husets placerin ändras nåot, alternativt justera terränen så att vattnet naturlit leds förbi norr om huset och planområdet. Den naturlia vattenväen har relativt stor lutnin så möjliheterna att

11 (14) anpassa terränen behöver studeras vidare. Det är också viktit att marken där huset står har en höjdsättnin så att det inte riskerar att översvämmas. Försla davatten- och skyfallshanterin Som nämnts tidiare är föreslaen placerin av bynaderna inte optimal ur ett avrinninsperspektiv utan skär av avrinninsväar vilket kan leda till översvämninsproblematik. Ett försla på en unefärli placerin av bynaderna som är anpassade till avrinninsväarna visas i Fiur 7. Fiur 7 visar alternativa placerinar på bynader som tar hänsyn till de naturivna förutsättninarna så att inte avrinninsväar stoppas av hus. Om bynadernas placerin inte år att flytta behöver man säkerhetsställa att bynaderna inte översvämmas enom att skapa en skyfallsled runt planerad bynad och enom höjdsättnin se till att vatten inte samlas krin huset. Fiur 8 illustrerar den yta som måste sänkas för att få en skyfallsled runt planerad bebyelse. Som tidiare nämnts ska davattnet från området enomå enklare renin. Öppna davattenlösninar är att föredra då systemet blir mer robust och renin av davattnet sker via infiltration. Den naturlia lösninen är att ytlit avleda davattnet till diket söder om planen men för att klara reninskraven och inte riskera att försämra miljökvalitetsnormerna behöver det först enomå renin. En översilninsyta på 140m 2 uppfyller reninskraven och placeras

12 (14) lämplien sydväst om bebyelsen läns med diket, se Fiur 8. Davattnet leds alltså ytlit från hårdjorda ytor och tak ut på en räsyta som sluttar mot diket i sydväst. Dialo behöver föras med samfälliheten om att få avleda davattnet till diket och om de har nåra krav på fördröjnin. Fiur 8 Gröna pilar illustrerar ytli avlednin av davattnet till en översilninsyta markerad i rönt. Ljusblå pil visar befintlit samfällihetsdike. Blå yta i norr visar ett unefärlit stråk som behöver sänkas för att skyfall på ett säkert sätt ska ledas runt bebyelsen. Ett alternativ, eller komplement, till översilninsytan för att uppnå ytterliare renin är att inkludera ett lite större område i planen och skapa en storskali reninslösnin för allt vatten i det befintlia diket för samfälliheten, se Fiur 9. Denna lösnin skulle innebära en ännu större miljönytta än att utföra ytterliare åtärder på kvartersmark.

13 (14) Fiur 9 Ljusblå pil visar befintlit dike. Mörkblå oval visar område som kan utredas vidare för storskali reninslösnin av davattnet från diket. Davattenkvalitet Resultat från föroreninsmodellerin Tabell 1 visar att fosfor (P), kväve (N) och lösta partiklar (SS) överstier riktvärden i befintli situation medan resterande värden lier under. Eftersom området ida är betesmark (djurhållnin) kommer en exploaterin innebära både ökade flöden och större föroreninshalter. Eftersom det inte finns nåon biltrafik i området och krinliande bebyelse är villaområde modelleras även planområdet som villaområde i StormTac. Modellerin av situationen efter exploaterin visar att riktvärden överstis för närinsämnen, koppar, zink och lösta partiklar (SS). Genom att låta davattnet från planområdet rinna över en översilninsyta på 140 m 2 uppnås dock riktvärden för samtlia ämnen utom fosfor (P). Fosforhalten efter renin lier under befintli modellerad halt.

14 (14) Tabell 1. Föroreninshalter (davatten+basflöde) Föroreninshalter (u/l). Jämförelse mot riktvärde där fetmarkerade siffror visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni H SS Oil BaP TBT TOC μ/l μ/l μ/l μ/l μ/l μ/l μ/l μ/l μ/l μ/l μ/l μ/l μ/l μ/l Före exploaterin 280 2800 3.1 9.1 19 0.15 1.1 0.38 0.0034 48000 110 0 0.0016 8100 Efter exploaterin 130 1300 5.9 13 55 0.29 3.4 4.7 0.011 29000 240 0.030 0.0016 7200 Efter exploaterin översilnin 93 920 1.9 7.4 29 0.11 1.4 1.9 0.0084 11000 100 0.0085 0.00083 7200 Riktvärde 50 1250 14 10 30 0.40 15 40 0.050 25000 1000 0.050 0.0010 12000 I tabell 2 redovisas totalmänderna som släpps ut före och efter exploaterin. Det kan konstateras att mänderna är mycket små både före och efter exploaterin. Totalmänderna minskar efter renin för majoriteten av ämnena men ett fåtal ökar. Dock kommer ytterliare renin att ske i diket som avleder vattnet ut mot recipienten. Om ytterliare renin bedöms behövas föreslås en större anlänin för allt davatten i samfällihetens dike eftersom det skulle ha en bättre miljöeffekt. Tabell 2. Föroreninsmänder från planområdet k. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni H SS Oil BaP TBT TOC Före exploaterin 360 3700 4 12 25 <1 1 < 1 < 1 63000 150 0 < 1 11000 Efter exploaterin 190 1900 8,4 19 79 < 1 4,8 6,7 < 1 42000 350 < 1 < 1 10000 Efter renin 130 1300 2,8 11 42 < 1 2 2,7 < 1 15000 140 < 1 < 1 10000 Miljökvalitetsnormer Recipienten är klassad enlit miljökvalitetsnormer. Rivö Fjord har problem med överödnin, miljöifter, morfoloiska förändrinar och kontinuitet och främmande arter. År 2016 hade Rivö fjord od kemisk status med undanta för överallt överskridande ämnen och måttli ekoloisk status. Målet att uppnå od ekoloisk status har en tidsfrist till 2027 då även tributyltennföreninar ska vara åtärdade. Med avseende på miljökvalitetsnormerna örs bedömninen att planen inte kommer påverka statusen för Rivö Fjord neativt. Denna bedömnin rundar si i att totalmänderna är så små och halterna som kommer via davattnet så låa. Dikninsföreta Davattnet från planområdet avleds inte till ett dikninsföreta.