Vinjett Petter: Vad är det som händer, hur kan man förstå det pojken gör?

Relevanta dokument
Rätten att uttrycka sig fritt

Vinjett Mårten : Hur hantera sekvensen med döda, hur intervenera? Pröva tveksamheten i leken Vad står leken för? På vilken nivå kan man förstå?

Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?

Vinjett Nina: Innebörd i leken? Hur intervenera?

Psykoterapeutisk teknik 5

Avslutning i barnterapier: There is no correct way to end. (Blake sid 304)

Psykoterapeutisk teknik 2. Kvar från förra gången: rummet, tiden Allians Överföring Motöverföring Kliniska exempel

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

Don t worry and don t know

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

Barnpsykoterapi Föreläsning Britt-Inger Samuelsson

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Bedömning inför psykoterapi. 2. Barnet

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Mentalisering och smärta

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

Psykoterapibedömning Ungdomar. Anders Jacobsson Ericastiftelsen

Ingen rättighet i världen kan ge oss rätten att välja våra föräldrar och därmed välja den sociala och kulturella miljö som i så hög grad bestämmer

LÄSGUIDE till Boken Liten

Bedömning inför psykoterapi

DIT EN INTEGRATIV PSYKODYNAMISK KORTTIDSTERAPI

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget?

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

SET. Social Emotionell Träning.

Barnkonventionen Barnrättsperspektiv Barns behov. Fotbollens spela, lek och lär. Praktik

Intervjustudie. Barntraumateamet Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Att göra likaplanen levande i verksamheten

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

Det påverkar dig och andra

Utagerande är en form av experimentell hågkomst Utagerandet har sitt ursprung i spädbarnets impulsiva akt att tillkalla hjälparen.

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Steg på vägen

Hantera besvärliga typer

Kan man bli sjuk av ord?

När mamma eller pappa dör

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Barn och ungas utsatthet för våld

Hur skyddar vi demenssjuka traumatiserade på Judiska Hemmet. Anja Brans

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Hantering av problemskapande beteende

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Problemskapande beteende

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Heden Läsår 18/19

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

Stor oro skapas i hela organisationen när

Begripligt hela vägen Begripligt för alla

Hantera motstånd och få ett bättre liv

Strategier i vardagen

De små gesternas betydelse

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa

Frågor för reflektion och diskussion

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Varför är vi så dumma?

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Vilka är ni? menti.com

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

Linus mamma har en utvecklingsstörning

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

FOKUSOMRÅDE. Tvärkulturell krishantering Föreläsning med Ulf Lidman. 16 maj Lagar, styrdokument och överenskommelser

INFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Transkript:

Vinjett Petter: Vad är det som händer, hur kan man förstå det pojken gör? Gripande timme, pojke som lider, svag tillit till att andra ska hjälpa Avskedprocess i temat under timmen Att fylla på sig, hålla igen, brottas med egna känslor Bevara/spara, vill stoppa tiden= teman som knyter an till hans livssituation

Vinjett Petter: Mamma och tid= teman som blir svårt att leka om Terapeutens hållande gör det möjligt för pojken att arbeta med det svåra Preverbal nivå börjat sortera i kaoset Pojken leker terapeuten använder ord=vardaglig och trygg situation för delande

Vinjett Petter: Pojken skapar sig ett lekutrymme under timmen, prövar något nytt, egen agens Leken sker i relation med terapeuten Ngt med mötet mamma, terapeut och pojke som finns med under timmen Pojken har kontroll, kan hejda sig, räcker med ord

Vinjett Petter: I den projektiva identifikationen finns depressiva inslag (gruppens/terapeutens motöverföring), pojken rör sig inte på en depressiv nivå= den projektiva identifikationen behöver hållas Nivån där pojken blir mött och kan dela ligger på en tidig icke verbal nivå. Interventionerna ligger på beskrivande och vitaliserande nivå

Teknik: (Förklarande nivå, erbjuda alternativa meningar, varför-därför nivå, vem-du nivå, barnet klarar att tänka i två steg, ge tillbaka den projektiva identifikationen) Beskrivande nivå, tillskriva det barnet gör mening, förstärka meningen, vad-det nivå, hålla den projektiva identifikationen Vitaliserande nivå, insistera på att det finns mening, interventioner på tidig anknytningsnivå (lära barnet leka)

Vinjett Petter: Terapeuten intervenerar med syfte att både bekräfta pojkens egen kompetens och hans förmåga till kontroll Interventionerna blir hållande för pojken och gör att han kan hålla kvar temat Vad händer med tiden då?=öppen utforskande fråga som knyter an till temat och bekräftar pojkens agens

Vinjett Petter: Det lekspråk pojken talar blir svårt för andra än barnterapeuter att förstå Rör sig i sina uttryck på en nivå som gränsar till psykisk ekvivalens (utbrotten men även leken som blir meningsfull tack vare delandet) Hur ska man förstå pojkens lekförmåga?

Vinjett Petter: Att verkligheten är för brutal? Att det är något hos pojken själv? I terapin praktiserar han rätten att uttrycka sig fritt Det han gör blir begripligt och går att dela i en terapeutisk relation, svårare utanför Hur mycket hjälp behöver pojken att bli förklarad utanför terapirummet?

Lek forts: Lekförmåga är kopplad till inre representationer Symbolfunktionen kräver att barnet nått depressiv nivå och kan sörja det förlorade objektet Kräver både frustration och tillräckligt goda erfarenheter för att nå dit

Vinjett Björn: Hur bemöta det våldsamma när det känns som gräns till sadistiskt och attackerande? Skönt för pojken att vara den som bestämmer (musiken) Att starta/stoppa motverkar att inte veta när saker börjar/slutar Musik som skydd, rädd för sin egen kraft Hög volym för att slippa känslor I gränslandet finns något fasansfullt

Vinjett Björn: Pojken närmar sig svåra känslor Tidigt anknytningsbrott som spelar in Omedveten attack som har med avslutet att göra. Finns en smärta inför avslutet? Det sadistiska finns mer i motöverföringen än i det pojken gör Pojken försöker reparera/eller gör han det han tror förväntas?

Vinjett Björn: Att terapeuten håller fast vid en egen lekfigur gör vinjetten möjlig? Det som gör vinjetten sadistisk är frånvaron av affekt både under och efter Sättet pojken uttrycker sig på ligger på en paranoid schizoid icke anknuten nivå

Interventioner: Psykopatisk nivå: jagande förföljande ilska är grunden, barnet står inte ut med att man tillskriver det det gör mening för det innebär att man påstår att det finns en känsla bakom. I psykopatin finns att man vant sig vid att dissociera känslor, känslor väcker förakt, är inte relevanta

Vinjett Björn: Terapeuten bekräftar pojkens kraft jag blev väldigt skadad men undviker affekt Pojken svarar med att understryka sin överlägsenhet men håller öppet för att terapeuten kan klara sig Eventuellt vara kvar i ovissheten och inte betona överlevnad för fort /vi får kolla / i stället för / han mår bra redan nu/

Vinjett Björn: Möjligt att temat kring att reparera skador gör att pojken för att värna om alliansen med terapeuten går upp på en depressiv nivå som inte är riktigt genuin Pojken är både offer och förövare. Om han verkar orolig bättre att lugna med att man överlevt / han mår bra redan nu tror jag/

Vinjett Björn: Viktigt med den lite sakliga vardagliga tonen i interventionerna under timmen Hålla kvar relationen /mörkare blev det i alla fall/ (jag är här med dig även om jag just nu inte vet vad som ska ske), pojken svarar på det

Sadistiska lekar: Barn med psykopati är på paranoid/schizoid nivå, att överleva är i fokus Har inte tillräckligt av levande, internaliserade objekt i den inre världen Interventioner som utgår från kärlek hör hemma hos barn på depressiv nivå Djärvhet, mod, intelligens, triumf mm är det som värdesätts inte kärlek. Undvik interventioner som riskerar att avtäcka barnets sårbarhet (du blev ledsen när )

Sadistiska lekar forts: Undvika symboliska tolkningar av positiva eller negativa känslor (tex /du känner dig övergiven av mig som du gjorde med din mamma/) Barnet klarar inte att bli tillskriven så mycket mening I psykopatin ligger att man undviker mening, det är det som möjliggör det psykopatiska

Peter 6 år: Exempel på att nivån vi intervenerar på kan variera under en och samma timme Från psykisk ekvivalens till inslag av symbollek Terapeuten arbetar med att få Peter att känna sig förstådd (öka hans förmåga att tänka om sig själv)

Peter 6 år: Lägsta nivå inre kaos (objektlöst tillstånd) Uttrycker sig med kroppen Styrs av inre representationer där han tappar sin mänsklighet, varken han själv eller andra blir hela personer med känslor, tankar och önskningar (paranoid-schizoid nivå) Som högsta nivå kan han leka symboliskt och vara ledsen över det som blir fel (depressiv position) Jobbar aktivt emot mening, attackerar länkar

Peter 6 år teknik: Både konkret och lekfull gränssättning (stoppar honom fysisk +no way ) Tvärtomspråket Terapeuten kopplar hans lek till hans inre verklighet (förklarande nivå) men utgår från föräldrarnas perspektiv Motöverföringen bygger på terapihistorien och blir vägledande och hållande (för terapeuten) (varför känner jag de här känslorna och vad ska jag göra med dem)

Peter 6 år teknik: Lekfull attityd som motgift Projektiv identifikation ute i världen blir annorlunda i terapirummet, gör en korrigerande erfarenhet Terapeuten ger tillbaka projektionen på slutet Vikten av ett aktivt förhållningssätt.

Överföring/motöverföring/ projektiv identifikation: Blake 2011 sid 53 om motöverföring Vanligare att vi håller den projektiva identifikationen än att vi ger den tillbaka Tankar om överföring, vår egen motöverföring, tankar om den latenta nivån mm underlättar för oss som terapeuter att bibehålla en känsla av mening i det vi gör

Alvarez Till den 21/3