SE gruppen. Projekt Supported Employment. Ett samverkansprojekt mellan Socialtjänsten, Psykiatrin, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen

Samordningsförbundet i Skellefteå 1 SE gruppen Projekt Supported Employment Ett samverkansprojekt mellan Socialtjänsten, Psykiatrin, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Delårsrapport 2008 2008-02-15-2008-08-15 Rapporten sammanställd av: Eva Hedlund, Projektledare På uppdrag av lokala samverkansgruppen, Samordningsförbundet i Skellefteå

2 1. Sammanfattning 1.1 Bakgrund Projekt Supported Employment är ett samverkansprojekt, finansierat av samordningförbundet i Skellefteå. Projektägare är Skellefteå Kommun. Projekt Supported Employments, härefter benämnt SE gruppen eller projekt SE, verksamhet är arbetslivsinriktad rehabilitering för målgruppen unga, vuxna med en uttalad vilja att arbeta men där det psykiska funktionshindret innebär att individens möjlighet att själv komma ut i arbete är starkt begränsad. 1.2 Syfte Ett övergripande syfte med SE gruppens arbete är att implementera en ny arbetsmodell för samverkan mellan aktörerna inom Skellefteå kommun, Landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Verksamheten skall förhoppningsvis visa sig vara så framgångsrik och väl dokumenterad, att en stabil och långsiktig samverkan säkerställs och att den utgör ett gott underlag för framtida beslut om implementering i reguljär verksamhet. Bl a med anledning av detta kommer projekt Supported Employment att utvärderas av Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten i samarbete med Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser (CEPI) från Lund. SE gruppens arbetssätt kommer att jämföras med en mer traditionell form av arbetslivsinriktad rehabilitering, en studie som är det första av sitt slag i Sverige. 1.3 Mål Minst trettio personer med psykiska funktionshinder ska erbjudas att delta i projektet under projekttiden som uppgår till två år, av dessa minst tjugo personer i åldern 18 till 30 år och minst tio i åldern 31 till 40 år. Urval av deltagare skall dock i första hand styras utifrån individens bedömda närhet till arbetsmarknaden, därefter efter ålder där unga skall prioriteras. Minst sju av deltagarna i åldern 18 till 30 år och minst tre av deltagarna i åldern 31 till 40 år skall erhålla arbete med eller utan samhällsstöd, eller påbörja studier. Minst tolv av deltagarna skall vara aktuella för insatser via arbetsförmedlingen. Metoden Supported Employment ska vara väl utvecklad, dokumenterad och utvärderad. Ett etablerat företagsnätverk ska finnas. Handläggarna i SE gruppen ska ha en hög kompetens att arbeta enligt metoden Supported Employment. Det ska finnas en etablerad, systematisk samverkan mellan samtliga samverkansparter. Deltagarna i projektet skall uppleva att deras medverkan i projektet bidragit till en positiv, personlig utveckling. 1.4 Målgrupp Målgrupp är unga vuxna i åldern 18-40 år med betydande och långvarigt funktionshinder p g a psykisk sjukdom där funktionshindret ger påtagliga konsekvenser i det dagliga livet. Individens möjlighet att på egen hand komma ut på arbetsmarknaden är starkt begränsad p g a det psykiska funktionshindret. Personerna i målgruppen har eller har haft kontakt med psykiatrisk vård, under kortare eller längre tid, står utanför arbetsmarknaden och är aktuella för stödinsatser hos två eller flera myndigheter. 1.5 Projektgenomförande SE gruppen arbetar enligt metodiken Supported Employment, vårt arbetssätt kan i korthet beskrivas enligt följande; -baseras på den enskildes vilja att arbeta och utgår från individens intressen och egna val. -fokus på praktik och arbete på vanliga arbetsplatser, d v s ej skyddade miljöer. -SE gruppens stöd till den enskilde anpassas efter den enskildes behov och begränsas ej i tid, stödet kan fortgå efter att anställning erhållits. -vid behov följer vi vår deltagare till arbetsplatsen och vi kan även arbetsträna tillsammans. -vi fäster stor vikt vid ett nära samarbete med övriga aktörer i den enskildes professionella nätverk. 1.6 Resultat och slutsatser SE gruppens insatser har hittills erbjudits 42 deltagare. SE gruppen arbetar idag med 28 deltagare, vi kommer även att kalla in nya deltagare i augusti. Nästan samtliga deltagare i SE kommer ut i arbetsträning på vanliga arbetsplatser där individen själv har fått ange önskemål om praktikens utformning. Arbetsgivare har visat sig vara intresserade och välvilliga att ta emot våra deltagare på praktik. Samarbete sker med alla våra samverkande myndigheter i syfte att skapa bästa möjliga planering mot arbete eller studier för var och en av våra deltagare. Fem deltagare har erhållit varaktig anställning, en deltagare har en tidsbegränsad anställning, två personer har haft tim anställning och fyra deltagare har börjat studera, ytterligare två deltagare har sökt studier inför ht-08. Samverkan och gemensam planering med AF sker i tolv ärenden. En individuell planering, och efter behov en tidsmässigt tät planerad uppföljning har visat sig vara en viktig framgångsfaktor. De flesta av våra deltagare har inte varit ute på arbetsmarknaden på flera år, endast ca 15 % av deltagarna har fullföljt sina gymnasiestudier och steget att börja praktisera eller studera har visat sig vara mycket stort för de flesta av deltagarna. Tidsfaktorn är viktig, skall målet arbete, anställning eller studier, vara möjligt för deltagarna kommer mycket arbete att återstå. Vi kommer också vara beroende av att den goda konjunkturen med många arbetstillfällen håller i sig och att AF kan bistå med olika former av anpassningsinsatser vid eventuella anställningar.

3 2. Deltagare 2.1 Deltagarnas förutsättningar Samtliga deltagare i SE gruppens verksamhet har eller har haft kontakt med psykiatrin p g a sin psykiska problematik. Endast fyra av de nuvarande deltagarna har fullföljt gymnasieutbildning och nästan samtliga har varit utanför arbetsmarknaden i minst ett års tid, flertalet betydligt längre, några av deltagarna har aldrig arbetat, knappt praktiserat i något arbete. Endast fyra av deltagare har körkort vilket ofta är en förutsättning för arbete. 25 av deltagarna är i ålderskategorin 18-30 år, tre av deltagarna är i ålderskategorin 31-40 år, vi arbetar med 15 kvinnor och 13 män. Samtliga stod vid start i SE utanför arbetsmarknaden och det bedömdes att det inte var möjligt med aktiv planering mot arbete eller studier inom ramen för myndigheternas ordinarie verksamhet, utan ytterligare stödåtgärder bedömdes vara nödvändiga. Alla deltagare har eller har haft kontakt med minst två myndigheter varav psykiatrin är den ena. Hälften av deltagare har neuropsykiatrisk diagnos ADHD eller ADD med tilläggsproblematik och Aspbergers syndrom. Bland övriga förekommer diagnoser såsom psykos, border line, personlighetsstörningar, ångest och utmattningsdepression. De flesta deltagare beskriver misslyckanden inom studier och/eller arbetslivet. Många har gett upp hoppet om att de skall hitta sin plats på arbetsmarknaden och trots en vilja att hitta en väg till arbete och/eller studier så tror de inte på sin egen förmåga att kunna arbeta eller studera. 2.2 Genomförande och process Metodiken Supported Employment och SE gruppens arbetssätt baseras på den enskildes vilja till arbete och utgår från individens intressen och egna val. En målsättning är att så snart som möjligt hitta en arbetsträningsplats ute på öppna arbetsmarknaden utifrån en individuell planering. Vid samtal med deltagaren ligger fokus på målet, arbete eller studier, och hur den snabbaste vägen till målet arbete kan se ut. En framgångsrik väg till arbete har erfarenhetsmässigt visat sig vara via arbetsträning på mindre, privata företag. SE gruppen har medvetet valt att inte lägga vikt vid den enskildes problematik utan fokuserar på hur individens starka sidor kan nyttjas i arbetslivet. Vi kartlägger deltagarens arbetslivs-, studieerfarenhet och intressen och försöker därefter att så snabbt som möjligt hitta en lämplig plats där deltagaren kan arbetsträna. En bedömning sker vilket stöd respektive deltagare behöver för att komma ut i arbetsträning. Ju mer vi arbetar och ju fler deltagare vi möter inser vi vikten av en individuellt utformad handlingsplan som är specifik utifrån varje deltagare. Det är inte möjligt att generalisera behov av stöd utifrån diagnos och problematik, utan varje individ är unik och har olika förutsättningar och planeringen måste anpassas därefter. Vi tror att det är just detta som är styrkan i vårt projekt, att ha kunskap att identifiera behov av stöd och därefter ha resurser att arbeta utifrån detta. Vi tror likaså och har sett, att om vår deltagare har viljan och med rätt stödinsats, kan nästan samtliga komma ut i arbetsträning oavsett diagnos. Det är dock viktigt att insatsen bygger på den enskildes vilja till arbete. Finns inte viljan är det svårt att hitta en fungerande planering mot arbete trots massiv stödinsats och en fungerande arbetsmodell. Det är också av stor vikt att vi handledare i SE gruppen är lyhörda för den enskildes behov och att vi så långt det är möjligt försöker att ta tillvara på varje individs önskemål runt deras egen planering. Vi försöker att matcha arbetsplats med deltagarens behov och förmågor för bästa möjliga resultat. På arbetsplatsen informerar vi om SE gruppens arbete och erbjuder vårt stöd även till arbetsgivare och handledare. Vid behov kan vi arbetsträna med vår deltagare och om något inträffar kan vi med kort varsel komma ut till arbetsplatsen. För flera deltagare som kanske inte har haft någon sysselsättning på flera år kan steget ut mot arbetsträning vara mycket stort, då kan det vara av stort värde att SE gruppens handledare hämtar och skjutsar till arbetsträningsplatsen och kanske träffas en kort stund före eller efter arbetsdagen. En tät och kontinuerlig uppföljning för varje deltagare är viktig. Vi har också sett att det är viktigt att stödet finns kvar över tid. Det verkar vara en genomgående tendens att förr eller senare uppstår svackor i måendet hos våra deltagare och det är då viktigt att det finns resurser hos oss projektmedarbetare att under en period kunna öka stödinsatsen för att minska konsekvenserna av en tillfällig svacka. Denna beredskap till stöd är minst lika viktig efter att anställning har erhållits. De arbetsgivare som SE gruppen har varit i kontakt med har visat sig vara intresserade och välvilliga till att ta emot våra deltagare på praktik. SE gruppen prioriterar och försöker att verka för ett nära samarbete med den enskildes professionella nätverk. Det är av största vikt att handläggare som beslutar t ex om ekonomiskt bistånd eller om aktivitetsersättning är väl insatta i den planering som vi upprättar tillsammans med den enskilde. Likaså är det viktigt att ha ett nära samarbete med deltagarens kontakt person inom psykiatrin eller socialtjänsten, en planering via SE gruppen kan för många upplevas som en ny, stressfylld situation med ökade krav som deltagaren behöver stöd för att kunna hantera.

4 2.3 Resultat och effekter Idag kan vi konstatera att nästan samtliga av våra deltagare har kommit ut i arbetsträning hos främst privata, mindre arbetsgivare, på vanliga arbetsplatser. Vi tror att större delen av våra deltagare fortfarande hade befunnit sig utan sysselsättning och utan planering mot arbete eller studier, om de inte hade remitterats till SE. Detta p g a att det har krävts ett massivt stöd för att de flesta av våra deltagare skall kunna arbetsträna och påbörja studier, den tiden finns inte inom ordinarie verksamhet. Vi kan också redovisa positiva resultat som väl ligger i enlighet med vårt uppdragsavtal. Enligt uppdrags avtalet har SE som resultatmål att; minst 7 av deltagarna i åldern 18-10 år och minst 3 i åldern 31-40 år erhåller arbete (med eller utan samhällsstöd) eller påbörjar studier. 5 personer har fått varaktig anställning, samtliga i samverkan med AF, 3 deltagare har/har haft timanställning och t f tidsbegränsade anställningar, 4 deltagare har börjat studera på VUX, på folkhögskola samt på Lernia och ytterligare 2 deltagare har sökt och preliminärt antagits till studier för ht-08. Vi har också kunnat samverka med myndigheter såsom t ex AF och psykiatrin, då man har bedömt att SE:s medverkan och stöd till den enskilde är en förutsättning för att uppgjord planering, t ex utbildningsinsats via AF, skall kunna fullföljas Elva deltagare har avslutats, ett antal av dessa randomiserades till SE under den period då detta förfarande var aktuellt och vi försökte planera mot arbete vilket visade sig ej vara möjligt då flera av dessa i samråd med remittent, psykiatrin, bedömdes vara alltför sjuka för att kunna fortsätta att aktivt planera mot arbete eller studier. Ytterligare en deltagare har erhållit stöd i form av daglig verksamhet via Skellefteå kommun och FK efter SE:s insats och avslutats därmed. Även om denna person ej nått målet arbete eller studier har deltagandet i projektet inneburit ett självständigt liv med eget boende med stöd och daglig sysselsättning istället för en tillvaro med i princip ständig inläggning vid psykiatrin. Andra exempel på orsaker till avslut är flytt utanför kommunen, föräldraledighet och sjukdom. Konstateras kan att samtliga avslut har varit planerade och skett i samråd med den enskilde och dennes professionella nätverk. De deltagare som har inkommit med enkätsvar efter avslut redovisar att projektet har förbättrat deras livssituation och att de upplever att deltagandet har varit positivt. 3. Personalen 3.1 Personalens förutsättningar I SE gruppen har vi haft förmånen att på kort tid utveckla ett väl fungerande samarbete där vi tre projektmedarbetare kompletterar varandra erfarenhets-, personlighets- och kunskapsmässigt. I enlighet med metoden Supported Employment arbetar vi som ett team, oftast enskilt, men så snart det krävs stödjer vi och hjälper varandra i arbetet både i form av handledning men också i praktiskt arbete med våra deltagare. Projekt Supported Employment var initialt beslutat att pågå i två år, t o m 081231. P g a god ekonomi och något försenad start har nu projekt SE förlängts ytterligare ett år, t o m 091231. Vi projektmedarbetare är anställda t o m 081231 och två av oss har tjänstledighet från t v anställningar, tjänstledigheter som löper ut och troligen ej kan förlängas. Detta kommer att medföra en del frågetecken inför projektets sista år. 3.2 Genomförande och process Nedan har vi valt att direkt citera Ulla Nygren Umeå Universitet, angående utvärdering av SE gruppens arbetsmetod och dess överensstämmelse med den evidensbaserade metodiken Supported Employment; För att veta att det är just SE som en verksamhet bedriver för att ge människor stöd till arbete, har en så kallad trohetsskala utarbetats för att kunna identifiera de delar som är centrala inom SE-metodiken. Denna skala har utarbetats i USA där SE har sina ursprungliga rötter och där metoden fortlöpande studeras och utvecklas. Eftersom SE funnits vara den mest effektiva metoden för personer med psykiskt funktionshinder att komma ut i arbete, är det viktigt att kunna avgöra om en verksamhet verkligen arbetar i enlighet med de riktlinjer och principer som SE-metoden förespråkar och även i vilken utsträckning detta görs. Skalan som mäter modelltrohet innefattar tre olika områden och det är Personal, Organisation och Service. Totalt behandlar dessa områden 15 frågor och var och en av dessa kan ge 1-5 poäng. Ju högre poäng, desto mer följs de evidensbaserade principer som SE-metoden förespråkar. Nyttan med skalan är, förutom att kunna bedöma huruvida en verksamhet är SE eller inte, att kunna ge personal en strukturerad återkoppling på det arbete de utför och ge vägledning i vad som kan vara viktigt att fundera över, förändra eller utveckla nya strategier kring. För att få en inblick i hur SE-grupperna i Skellefteå och Umeå arbetar, har inledande intervjuer genomförts med respektive arbetsgrupp och vi kommer också att göra uppföljande intervjuer för att kunna följa personalens arbetsprocess.

Utifrån de inledande intervjuerna har vi gjort en första skattning som speglar SE-gruppens arbete i Skellefteå under deras första år. Denna första skattning bekräftar att det är SE som bedrivs inom verksamheten och att modelltroheten enligt använd skala betraktas som god och acceptabel. Detta betyder att implementeringsvärdena ligger generellt höga inom de tre olika områdena. Däremot finns det ett par av de 15 aspekterna som åtminstone inledningsvis under SE-gruppens arbete hade låga värden och det gällde samarbetet med psykiatrin och att exklusionskriterier för klienter fanns. Resultatet av denna första skattning har delgivits SE-gruppen och den närmaste planen är att genomföra nästa intervju med arbetsgruppen nu i slutet av augusti. Vid återkopplingen framkom också att samarbetet med psykiatrin förbättrats betydligt under våren. 5 3.3 Resultat och effekter Enligt vår uppdragsbeskrivning ska metoden Supported Employment vara väl utvecklad, dokumenterad och utvärderad och handläggarna ska ha en hög kompetens att arbeta med metoden Supported Employment. SE gruppen har dokumenterat en egen, väl beprövad, praktisk arbetsmetod som enligt forskargruppens analys, är i överensstämmelse med metodiken Supported Employment. Vår arbetsmetod kan kortfattat beskrivas enligt följande; *Insatsen baseras på den enskildes uttalade vilja att hitta vägar till anställning eller studier. *Coacher och deltagare hittar tillsammans en individuell lösning, specialanpassad för respektive deltagare, där man tillsammans bedömer vilken omfattning av stöd till den enskilde som är nödvändig för att planeringen ska fungera. *SE insatsen skall i möjligaste mån vara inriktad på att så snabbt som möjligt hitta en arbetsträningsplats på en vanlig arbetsplats. SE innebär också ett nära samarbete och stöd till arbetsgivare och deltagarens handledare på arbetsplatsen. *Ett nära samarbete med övriga aktörer i den enskildes professionella nätverk är en förutsättning, dessa kan vara myndigheter såsom Arbetsförmedling, Försäkringskassan, Socialtjänsten och/eller kontaktpersoner inom psykiatri, läkare, boendestödspersonal, stödteam o s v. Det är viktigt att alla aktörer arbetar tillsammans mot gemensamt uppsatta mål, alla utifrån sin profession och sitt uppdrag. *Det individuellt anpassade stödet begränsas inte i tid utan kan finnas kvar för deltagaren och arbetsgivare även efter att eventuell anställning har erhållits eller studier har påbörjats. För att säkerställa vår kompetens inom metodiken Supported Employment har vi aktivt sökt en utbildningsinsats/kompetensutveckling inom området. Tyvärr har vi inte lyckats finna annat än privata utbildningsanordnare som säljer kortare utbildningsinsatser. Den utbildning omfattande 5p som tidigare bedrevs vid universitetet i Örebro är numera nedlagd. 4. Deltagande organisationer 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar Projekt Supported Employment i Skellefteå är ett samverkansprojekt finansierat av Samordningsförbundet i Skellefteå, som även är beställare och uppdragsgivare. Projektägare är Skellefteå Kommun, projektledare och projekthandledare är anställda av Skellefteå Kommun, individ- och familjeomsorg, Solkraft under enhetschef Per Bergman. Styrgrupp är lokala samverkansgruppen där parter från Skellefteå Kommun, Västerbottens läns landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan finns representerade. Vi finns belägna på Kyrkgränd 7, fjärde våningen, där vi har varsitt kontorsrum och ett samlings- och samtalsrum. Lokalerna är välutrustade och ändamålsenliga, läget är perfekt. SE gruppen leasar en bil som vi främst använder för att göra studiebesök, besöka, skjutsa och göra uppföljningar med våra deltagare. När det gäller projektets ekonomi får vi kompetent och god hjälp av kommunens ekonom, Marita Lindmark, som hjälper oss med budget och redovisning. 4.2 Genomförande och process Varje myndighet och organisation SE gruppen samverkar med har sitt uppdrag och sina specifika regler runt sitt uppdrag, bl a vad gäller möjlighet till ekonomiska beslut för den enskilde och vad som är möjligt att göra inom ramen för detta beslut. Detta faktum påverkar naturligtvis SE gruppens möjlighet till planering tillsammans med våra deltagare och ställer stora krav på samarbete och återkoppling till remitterande myndighet för att vår planering skall ligga i linje med myndighetens regelverk och uppdrag. Stundtals har vi upplevt stora möjligheter till planering för den enskildes bästa och en god kommunikation med handläggare och kontaktpersoner vi samarbetar med, andra gånger har det varit svårare. Ytterligare en faktor som kan komplicera samarbetet är

regel- och policyförändringar vid de olika myndigheterna som även det kan försvåra en gemensam planering runt den enskilde. 6 4.3 Resultat och effekter för deltagande organisationer Enligt uppdragsavtalet; Det ska finnas en etablerad, systematisk samverkan mellan samtliga samverkansparter Vi tror att det är en absolut förutsättning med en systematisk myndighetssamverkan runt vår målgrupp för att målet arbete överhuvudtaget skall vara möjligt att uppnå. Konstateras kan att samverkan med respektive myndighet som deltar finansiellt i vårt projekt fungerar alldeles utmärkt i de flesta av våra gemensamma ärenden och vi vet att även samverkande myndigheter för det mesta anser att SE gruppens insatser är en tillgång i planeringen för våra gemensamma kunder. Till en början kan ju en insats som SE innebära merarbete för myndigheten i form av ökade kostnader för t ex arbetsresor och eventuell barnomsorg. Spänningen för den enskilde att påbörja en ny planering kan innebära behov av extra stödsamtal och motiveringssamtal även för remitterande instans. Vi vet dock att på sikt är det en stor vinst för samtliga, inte minst den enskilde, om passivitet ersätts av en aktiv planering som innebär sysselsättning och planering mot ett konkret mål i livet såsom arbete eller studier. Varje deltagare som helt eller delvis kan börja bidra till sin egen försörjning innebär både en personlig och samhällsekonomisk vinst. Vidare enligt uppdragsavtalet; minst 8 av deltagarna i åldern 18-30 år och minst 4 i åldern 31-40 år påbörjar arbetsmarknadspolitiska program via Arbetsförmedlingen. Detta resultatmål är naturligtvis beroende av politiska beslut vad gäller Arbetsförmedlingens verksamhet. I dag kan SE dock redovisa ett mycket gott samarbete med Arbetsförmedlingen och att samarbete och gemensam planering förekommer för tolv av våra deltagare, av dessa är tio deltagare mellan 18-30 år och två mellan 31-40 år. Idag har tolv av våra deltagare någon form av ekonomiskt beslut från AF. 4.4 Förutsättningar för implementering Enligt uppdragsavtalet; verksamheten/ metoden skall visa sig vara så framgångsrik och väl dokumenterad att en stabil långsiktig samverkan säkerställs och att den utgör ett gott underlag för framtida beslut om långsiktig finansiering och implementering i reguljär verksamhet. Projekt SE och Solkrafts verksamhet utvärderas med stor noggrannhet och våra deltagare kommer att få göra sina röster hörda i de djupgående intervjuer som forskargruppen utför. Även vår arbetsmetod utvärderas och dokumenterats av forskargruppen och det har påvisats att SE gott och väl uppfyller s k modelltrohet enligt Supported Employment Fidelity Scale, alltså att SE gruppens arbetsmetod överensstämmer med de evidensbaserade principer som kännetecknar arbetsmetoden Supported Employment Vårt resultat får tala för sig självt, att personer som tidigare stått utanför arbetsmarknaden, bedömts sakna arbetsförmåga och passivt uppburit ersättning, kommer ut på arbetsmarknaden, arbetstränar eller studerar, vilket för flera deltagare innebär anställning i förlängningen. Att SE:s verksamhet och metoden Supported Employment har visat sig vara framgångsrik framgår ju redan idag eftersom vi redan nu har uppfyllt målsättningarna i uppdragsavtalet. Tanken med SE är att stödet skall vara kvar över tid, långsiktigt och kunna trappas upp när en svacka uppstår för att personerna skall kunna ta sig över den och behålla sitt arbete. Att starta ett projekt som SE med vår målgrupp kräver för att personerna skall kunna behålla sina anställningar ett stöd över tid. Kommer de om projektet upphör att återigen hamna i bidragsberoende och utanförskap p g a sitt funktionshinder? Finns utrymmet inom ordinarie verksamheter att stötta dessa personer att behålla sina arbeten och inte behöva misslyckas ännu en gång? Vi är övertygade om att det är en absolut förutsättning med en systematisk myndighetssamverkan runt vår målgrupp för att målet arbete överhuvudtaget skall vara möjligt att uppnå. En modell kan vara att handläggare eller kontaktpersoner från respektive myndighet och psykiatrin finns kopplade till verksamheten för att säkerställa att samverkan och möjlighet till information och stöd från respektive organisation finns i varje enskilt ärende. Det är av största vikt att möjligheten till samverkan över myndighetsgränserna kvarstår och att det finns möjlighet till otraditionella lösningar och arbetssätt. Ett projekt som SE kan tyckas vara resurskrävande men samtidigt så är vi övertygade om att det sparas resurser inom samtliga samverkande myndigheter på sikt. Det torde redan idag finnas ett gott underlag för diskussion om långsiktig finansiering och eventuell implementering i reguljär verksamhet.

7 5. Aktiviteter Start Slut Umeå Universitet, intervju 12/2 samt 9/6 (därutöver har forskargruppen träffat våra deltagare regelbundet för intervjuer) Projektledarträffar 4/3, 24/4, 11/6 Träff med våra medbedömare 6/5 därutöver telefon- och kontakt via mail. 6/5 6/5 Information till representanter från AF, FK samt Sollefteå Kommun om SE 26/2 26/2 Frukostmöte Socialtjänsten IFO 16/5, information om SE gruppens verksamhet 16/5 16/5 Information till Samordningsförbundet Sollefteå om SE 9/6 9/6 Konferens, MISA Visst fungerar det vägen till arbete för personer med neuropsykiatriska funktionshinder 18/2 18/2 Workshop Brukarnas Hus, Kreativa lösningar för att möta morgondagens behov för personer med neuropsykiatriska funktionshinder 4/4 4/4 Nätverk region Nord årlig konferens 13/5 14/5 Föreläsning Scott Miller, Relationens betydelse i behandling 19/5 19/5 Gemensam kompetensutveckling för samverkande personal 26/5 26/5 Samordningsförbundets i Västerbottens årliga konferens, Lycksele 12/6 12/6 Varje måndag har vi haft en öppen informationsträff på SE som är öppen för allmänheten, d v s intresserade eventuella deltagare, anhöriga, handläggare och kontaktpersoner. Denna är nu ersatt av informationsträffar som bokas efter önskemål från presumtiva deltagare eller handläggare.

8 6. Fakta Ålder Kön Totalt Antal deltagare sedan projektstart * 18-30 Kvinnor 20 18-30 Män 14 31-40 Kvinnor 6 31-40 Män 2 Antal i arbete sedan projektstart** 18-30 Kvinnor 2 (+2) 18-30 Män 2 (+1) 31-40 Kvinnor 1 31-40 Män 0 Antal i studier sedan projektstart*** 18-30 Kvinnor 2 18-30 Män 1 (+2) 31-40 Kvinnor 1 31-40 Män 0 Antal som avbrutit sedan projektstart 18-30 Kvinnor 18-30 Män 31-40 Kvinnor 31-40 Män Antal som avslutats sedan projektstart 18-30 Kvinnor 6 18-30 Män 1 31-40 Kvinnor 3 31-40 Män 1 Antal kvar i projektet 18-30 Kvinnor 13 18-30 Män 12 31-40 Kvinnor 2 31-40 Män 1 Hade individen små eller stora möjligheter att påverka insatsen? *****) 8 Vilket betyg gav individen insatsen? 9,75 Har individen upplevt att insatsen medfört att livssituationen försämrats eller förbättrats? 8,75 Kommentarer; *) Här har vi räknat de som vi har träffat en eller flera gånger och som sedan erbjudits att delta i SE:s verksamhet, medräknat även de fyra som erbjudits deltagande men valt att ta tillbaka sin ansökan. **) De deltagare som erhållit mer varaktig anställning med stöd av SE redovisas, deltagare som haft t f tidsbegränsad anställning/timtid under tiden för projektdeltagande redovisas inom parantes. Någon deltagare hade erbjudits tim tid före start i SE, men SE gruppens stöd bedömdes vara en förutsättning för att arbetet skulle kunna fungera. ***) Två deltagare studerar i mindre omfattning, ca tio timmar per vecka. För dessa individer har dock detta inneburit en stor omställning då de ej har gymnasiekompetens och inte har haft någon fungerande aktivitet under ca 5 och 15 år. En deltagare hade påbörjat sina studier via AF, men SE gruppen kopplades in för att stödja deltagaren att kunna fullfölja planeringen via AF. Inom parentes redovisas två deltagare som sökt och antagits till studier till ht-08, men ännu ej börjat. ****) Elva deltagare har avbrutit deltagande i SE gruppens verksamhet. Orsakerna till detta är bl a föräldraledighet, flytt utanför kommunen, övergång till bättre lämpad verksamhet såsom daglig sysselsättning eller gemensam bedömning med remittent att deltagaren p g a sin sjukdom helt enkelt bedömts stå alltför långt ifrån arbetsmarknaden för att planering mot arbete överhuvudtaget skall vara möjlig i dagsläget. *****)Alla avslutade har ännu ej hunnit svara på SUS slutenkät, betygen baseras på de svar som inkommit.

6.1 Övriga fakta 9 Remisser eller intresseförfrågningar, sammanlagt 69 st, har inkommit från samtliga myndigheter dock övervägande antal från socialtjänsten, ungefärlig fördelning enligt följande; 20% från FK, 20 % från AF, 40% från soc, 20% från psykiatrin. Åtta sökande har slumpats till deltagande i Solkrafts verksamhet enligt randomiseringsmodellen då den var aktuell före 0710. I dag har SE sexton inkomna intresseförfrågningar som ännu ej har hunnit behandlas, men vi kallar successivt in nya deltagare och kommer att kalla in fler deltagare under augusti -08. 7. Slutsatser, avvikelser och utmaningar Slutligen kan konstateras att för personer som har ett omfattande psykiskt funktionshinder och som varit borta från arbetsmarknaden under flera års tid, kanske aldrig arbetat och som heller inte har fullföljt sin skolgång, kan målet anställning eller återgång till studier kännas oändligt långt borta. För att SE gruppen överhuvudtaget skall närma sig uppsatta mål för våra deltagare kommer ett intensivt arbete att behöva utföras under den tid som återstår. Vi kommer också vara beroende av ett fortsatt gott samarbete med våra samverkansparter. AF:s medverkan i form av samverkan och anpassningsinsatser har visat sig vara en förutsättning i de fall deltagarna har erbjudits varaktig anställning. SE gruppen skall arbeta med trettio personer, minst, under projekttidens två år, vilket man kan säga indikerar tyngden på våra ärenden och vilket behov av tid respektive deltagare har för att komma närmare arbetsmarknaden. Samtliga deltagare ska innan start i projekt SE stå utanför arbetsmarknaden och bedöms att ha starkt begränsade möjligheter att på egen hand komma ut på arbetsmarkanden p g a sitt funktionshinder. Detta omfattande uppdrag är i sig en stor utmaning. Dock ser vi redan nu, att med rätt stöd och en realistisk planering, har så gott som alla våra deltagare kommit ut i arbetsprövning eller prova-på-studier, anpassade utifrån individens specifika förutsättningar. Att deltagare bryter sitt utanförskap och får en mer ordnad tillvaro, en vardag med rutiner och uppgifter vilket arbetsträning innebär, gör att vi ofta får se förändring i deltagarnas livssituation och se hur deras självförtroende växer då de är efterfrågade och behövda på en arbetsplats. En effekt av detta kan vara att behovet av psykiatrisk vård och/eller samtalsstöd minskar samt det faktum att det helt enkelt inte finns lika mycket tid att grubbla på svårigheter då man arbetstränar eller studerar, vilket i sig kan medföra att deltagarna upplever att deras livssituation har förbättrats. Att se deltagarnas glädje över att ha klarat något då man tidigare misslyckats i sina försök att komma ut på arbetsmarknaden, ser vi också som en måluppfyllelse i sig. Arbetsgivare är välvilliga och visar intresse att ta emot våra deltagare på arbetsprövning. Det finns en utbredd uppfattning om att det är viktigt att ge människor en chans att komma ut på arbetsmarknaden oavsett om svårigheter föreligger. Ibland är det svårt att hitta rätt plats för våra deltagare som alla har sina individuella önskemål och krav för att planeringen skall fungera. Vi har dock mött en stor förståelse hos arbetsgivarna och ett stort tålamod i bemötandet av våra deltagare. Inte desto mindre har vi sett vikten av att arbetsgivaren ställer krav, t ex vad gäller närvaro och tidspassning. Vi har sett att det är av yttersta vikt att vi även stödjer arbetsgivaren och att vi, om något uppstår, skall finnas till hands lika mycket för arbetsgivarna som för våra deltagare. Samarbetet med våra samverkande myndigheter fungerar i de allra flesta fall utomordentligt bra. Ifall en situation uppstår där vi behöver hjälp för någon av våra deltagare så upplever vi att SE gruppen prioriteras och att handläggarna för det mesta gör sitt bästa för att lösa uppkommen situation. Vi tror att samverkan och även ett formellt gemensamt myndighetsansvar runt vår målgrupp är en förutsättning för att möjliggöra vägen till arbete eller studier för våra deltagare. Vi i SE är mycket positiva till forskningsinsats på vårt arbete. Vi tror att det är en möjlighet för våra deltagare att få göra sina röster hörda, att i förlängningen kunna påverka innehållet och utformningen av den arbetsmarknadsinriktade rehabilitering som kommer att kunna erbjudas. Enligt vår mening är det också av stor vikt att vårt arbete följs upp och att vår metodik, Supported Employment, utvärderas. Redan idag har vi fått återkopplat av forskargruppen att vi i SE gruppen väl har implementerat metodiken Supported Employment i vår arbetsmetod. Tanken med SE är att stödet skall vara kvar över tid, långsiktigt och kunna trappas upp när en svacka uppstår för att personerna skall kunna ta sig över den och behålla sitt arbete. Att starta ett projekt som SE med vår målgrupp kräver för att personerna skall kunna behålla sina anställningar ett stöd över tid. Kommer de om projektet upphör att återigen hamna i bidragsberoende och utanförskap p g a sitt funktionshinder? Finns utrymmet inom ordinarie verksamheter att stötta dessa personer att behålla sina arbeten och inte behöva misslyckas ännu en gång?

Ett projekt som SE kan tyckas vara resurskrävande men samtidigt så är vi övertygade om att det sparas resurser inom samtliga samverkande myndigheter på sikt. Det torde redan idag finnas ett gott underlag för diskussion om långsiktig finansiering och eventuell implementering i reguljär verksamhet. Implementeringsdiskussionen bör om möjligt inledas snarast. Trots ett inledningsskede i vårt projektarbete som innebar många oklarheter kan vi idag presentera resultat som ligger väl i linje med vår uppdragsbeskrivning, att en tredjedel av våra deltagare skall erhålla arbete eller påbörja studier. Vi har etablerat ett gott samarbete med samverkansparter och arbetsgivare. Vi har dokumenterat en arbetsmetod som visat sig vara väl fungerande utifrån lokala förutsättningar och väl överensstämmande med den evidensbaserade metodiken Supported Employment. Hittills har vi också sett att våra deltagare upplever att deras medverkan i projektet bidragit till en positiv, personlig utveckling. 10 8. Medbedömarnas synpunkter SE gruppen har av samordningsförbundet tilldelats två medbedömare, Gunda Johansson och Roger Sehlstedt. Syftet med detta är att medbedömarna skall tillföra utomståendes synpunkter till samordningsförbundets självvärderingsmodell, medbedömarna skall ta del av, diskutera och kan lämna synpunkter på delrapporter och slutrapport och verka för att projektet når sina mål genom att bidra med sina kunskaper och erfarenheter. Vi är mycket nöjda med våra medbedömares insats. Vi har haft turen att få medverkan av två mycket kloka personer med lång och gedigen erfarenhet från skilda sektorer på arbetsmarknaden. Vi får goda råd och kloka, konkreta synpunkter som hjälper oss vidare i vårt arbete. Vi vill här lämna utrymme för deras synpunkter och åsikter runt vårt arbete och denna delrapport; Projektgruppen har enligt uppdrag till oss rapporterat fall, som väl uppfyllt de uppsatta målen att få deltagarna i arbete, studier eller allmänt förbättrad livssituation. Dessutom har genom gruppens arbete, en person som varit ett mer eller mindre konstant vårdfall, flyttat från psykiatrin till eget boende och sysselsättning. Vår erfarenhet som chefer och personalansvariga är att, utan den support som SE gruppen gett arbetsgivarna och den enskilde har det inte varit möjligt att få dessa framgångar. Vi anser att arbetsgivarna behöver ytterligare stöd i form av snabba insatser om det är kris. Risken för bakslag är stor. För fortsatt framgång behövs support i upp till tio år. Resultatet av SE gruppens professionella arbete visar att det med kontinuitet och gemensamma krafter är möjligt att få många hopplösa ut i arbetslivet och till ett värdigare liv. Vi anser att engagemanget och samarbetet mellan samhällets olika aktörer måste fördjupas och formaliseras, barriärer rivas och gemensamma budgetar för varje enskild individs hjälpbehov tas fram. I detta samarbete ska även arbetsgivaren komma in. Samt det viktigaste är att det ska vara klart vem som är arbetsgivarens och individens gemensamma kontaktperson. Utifrån resultatet rekommenderar vi att denna metod efter utvärdering och eventuell komplettering implementeras och fastställs som ett naturligt sätt att stödja personer med särskilda behov. Gunda Johansson och Roger Sehlstedt Medbedömare