Liten mineralisering denna vecka

Relevanta dokument
Fortsatt varierande kväveupptag

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Lägre upptag i nollrutorna igen

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Varmt väder har gett ökat upptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Lågt kväveupptag senaste veckan

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Sista mätningen för den här säsongen

Oväntat högt kväveupptag

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Högt kväveupptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Årets kvävemätningar har startat

Markens mineralisering högre än normalt

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Nu är höstvetet i axgång

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Kväveupptaget har tagit fart

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Markens mineralisering medel jämfört med

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kväveupptaget ökar ordentligt

Utnyttja restkvävet i marken

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

R E S U L T A T 2014 OS M S001

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Kvävestrategi i höstvete

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

Kvävestrategi i höstvete

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Kvävestrategi i höstvete

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Kvävepass med Gunsorna

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Optimal N-giva på våren till höstraps

Kvävestrategi i höstvete

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Kväve i höstvete 2013

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Kvävestrategi i höstvete

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 22, 2015: Liten mineralisering denna vecka Kväveupptaget i nollrutorna är i stort sett oförändrat sedan förra mätningen, medan upptaget av gödselkväve fortsätter att öka. Grödan i fälten utvecklas bra, men får än så länge lita till gödselkväve. Veckans mätning gjordes den 25 maj med undantag av Veckholm som mättes den 22 maj. Det har kommit 0-2 mm regn sedan förra måndagen och marktemperaturen var 11-13 grader på 10-15 cm djup. Höstvetet är i utvecklingsstadium DC 32-37. Kväveupptag i nollrutor och i fält den 25 maj 2015 Låg mineralisering Upptaget av kväve i nollrutorna har bara ökat med i genomsnitt 1 kg/ha sedan förra veckan. Trots god vattentillgång i marken har mineraliseringen inte kommit igång ordentligt, förmodligen för att marktemperaturen fortfarande är ganska låg (11-13 grader). Vid motsvarande tid förra året var marktemperaturen 15-19 grader.

Fortsatt upptag av gödselkväve I gödslade delar av fälten fortsätter kväveupptaget att öka i liknande takt som motsvarande tid förra året. Upptaget av gödselkväve (skillnaden mellan upptag i fält och nollruta) ligger på 30-70 kg/ha, vilket motsvarar 25-50% av tillfört kväve. I de flesta fält finns alltså tillräckligt med kväve kvar ännu ett tag. Upptag jämförbart med förra året Vid en jämförelse med medelvärden från förra årets mätningar ser vi att upptaget i fälten är jämförbart med 2014. Även medelvärdet för nollrutorna är nu jämförbart med motsvarande utvecklingsstadium förra året. I bilden nedan finns även linjer för årets nollrutor uppdelade på förfrukt raps/ärt och förfrukt stråsäd. Ökningen i upptag sedan årets första mätning i nollrutorna (den 20 april) är i genomsnitt 11 kg/ha, vilket är ett par kilo mindre än under motsvarande period förra året. Men variationen är stor (0-30 kg/ha) och det är fortsatt tydliga skillnader mellan nollrutor med olika förfrukt. Nollrutorna med raps eller ärt som förfrukt har tagit upp ca 17 kg/ha sedan första mätningen, medan nollrutorna med stråsäd som förfrukt tagit upp ca 5 kg/ha i genomsnitt sedan första mätningen. Medelvärden för kväveupptag i nollrutor och fält vid varje mättillfälle under 2014 och 2015. Utvecklingsstadium presenteras som medianvärdet för veckan. Sida 2

Kompletteringsgödsling Många har säkert börjat fundera på kompletteringsgödsling. Men det är bra att avvakta så länge som möjligt för att få ett bra underlag för beslut om komplettering, åtminstone tills höstvetet är i DC 37-39. Grödans utveckling går relativt långsamt i det svala vädret, och försök har visat att det går att vänta så länge som till DC 45 med komplettering utan att förlora i skörd. I nuläget, och så länge det svala vädret håller i sig, så indikerar våra mätningar att årets mineralisering är relativt låg, i alla fall om förfrukten är stråsäd. Därmed kan kompletteringsgivan behöva justeras upp med tanke på att skördepotentialen ser så bra ut. Men om värmen kommer så kan mineraliseringen komma igång och ge en stor leverans av markkväve. I så fall bör kompletteringsgivan, förutom en justering för skördepotential, även justeras för kväveeffekten av förfrukten. Det är alltså en fördel att avvakta med beslutet om komplettering ytterligare en eller ett par veckor för att se hur förutsättningarna blir, både vad gäller skördepotential och markens kväveleverans. Nästa mätning Nästa mätning planeras måndag den 31 maj. Katarina Börling och Ulrika Listh, regionkontoret i Uppsala Sida 3

1 Västerås I Västerås är mineraliseringen fortsatt låg, men upptaget av gödselkväve har ökat i fälten. Båda fälten gödslades den 2 maj med biogödsel, rötrest som ger ca 90 kg kväve per hektar. Västerås 1a Västerås 1b Västerås Jordart ML ML ph 6,3 6,6 Mullhalt 1,8 2,4 Org.gödsel Ja Ja Förfrukt Vete Ärter Sort Olivin Olivin Sådatum våren 730 810 skörd 6,5 ton/ha 7 ton/ha 09-apr 70 70 02-maj 90 90 Sida 4

1a Västerås (ff vete) DC32, 25 maj 2015 1b Västerås (ff ärter) DC 32, 25 maj 2015 Sida 5

2 Veckholm Mineraliseringen går fortfarande trögt i 2c Veckholm, men upptaget av gödselkväve fortsätter att öka rejält i fältet. I 2a och 2b har upptaget av gödselkväve nästan stått still i den senaste veckan. Veckholm 2a Veckholm 2b Veckholm 2c Veckholm Jordart Mellanlera Mjälig lera Mellanlera ph 7,4 6,5 6,2 Mullhalt 3-6% 3-6% 3-6% Org.gödsel >5 år sen >5 år sen >5 år sen Förfrukt Höstraps Höstraps Höstvete Sort Julius Julius Julius Sådatum 01-sep 01-sep 02-sep våren 1300 1270 830 skörd 7,5 ton/ha 6,5 ton/ha 7,5 ton/ha 08-apr 140 140 140 Sida 6

2a Veckholm (ff raps) DC37, 22 maj-15 2b Veckholm (ff raps) DC37, 22 maj -15 2c Veckholm (ff vete) DC37, 22 maj -15 Sida 7

3 Enköpingsnäs I Enköpingsnäs har nollrutan levererat över 20 kg/ha sedan mätningarna startade. Fältet är gödslat två gånger, 19 mars och 10 april. Tyvärr saknades information om den andra gödselgivan (10 april) i tidigare brev. Enköpingsnäs Enköpingsnäs2 Jordart ML ph 6,7 Mullhalt 2,5 Org.gödsel Nej Förfrukt Ärter Sort Brons Sådatum 10-sep våren 1330 skörd 8 ton/ha 19-mar 108 10-apr 54 3 Enköpingsnäs (ff ärter) DC 32, 25 maj 2015 Sida 8

4 Svinnegarn Svinnegarn fick både rötslam och MAP under hösten 2014 på hela fältet, det vill säga även där nollrutan ligger. MAP gav ca 10 kg kväve per hektar. Rötslammet ska enligt uppgift ge en kväveeffekt på ungefär 15 kg kväve per hektar, men det blir tillgängligt successivt under 2014-2015. Detta är den nollruta med förfrukt stråsäd som har haft det största upptaget under säsongen (17 kg/ha sedan första mätningen). Svinnegarn Kolumn1 Jordart Mellanlera ph 6,5 Mullhalt 3-6% Org.gödsel Ja (rötslam) Förfrukt Vete Sort Julius Sådatum 14-sep våren 1040 skörd 7,5 ton/ha Höst MAP+rötslam 22 mars 80 20 april 50 4 Svinnegarn (ff vete) DC 32, 25 maj 2015 Sida 9

5 Enköping Upptaget av gödselkväve är fortsatt stort i de båda fälten, medan upptaget i nollrutorna har stått still de senaste veckorna. En felkälla i nollruta 5b kan vara att grödan har gula fysiologiska fläckar som kan påverka mätningarna och ge lite för låga värden. Enköping 5a Enköping 5b Enköping Jordart Styv lera Styv lera ph 6,4 6,1 Mullhalt 4,4 6,2 Org.gödsel Nej Nej Förfrukt Vete Ärter Sort Norin Norin Sådatum 03-sep 03-sep våren 650 780 skörd 8 ton/ha 8 ton/ha Höst 12 7 19-20 mars 110 110 29 mars 67 67 Sida 10

5a Enköping (ff vete) DC 37, 25 maj 2015. 5b Enköping (ff ärter) DC 37, 25 maj 2015. En hel del fysiologiska fläckar i nollrutan. Sida 11

6 Torstuna I Torstuna har vi de största skillnaderna mellan förfrukter. I 6a med förfrukt raps så har nästan 30 kg/ha tagits upp sedan första mätningen, medan 6b med förfrukt vete har tagit upp 3 kg/ha sedan första mätningen. Enköping 6a Torstuna 6b Torstuna Jordart Mellanlera Mellanlera ph 6,2 6,3 Mullhalt 3 6 Org.gödsel Nej Nej Förfrukt Vete Ärter Sort Julius Julius Sådatum 18-sep 17-sep våren 550 1030 skörd 7,5 ton/ha 7 ton/ha Höst 10 10 8 april 130 130 Sida 12

6a Torstuna (ff ärter) DC 32, 25 maj 2015 6b Torstuna (ff vete) DC 32, 25 maj 2015 Sida 13

7 Örsundsbro Även i Örsundsbro är mineraliseringen och upptaget i nollrutan mycket lågt. Kväveupptaget ökar dock stadigt i fältet. Örsundsbro Kolumn1 Jordart Mellanlera ph 6,7 Mullhalt 2,7 Org.gödsel Lite Förfrukt Maltkorn Sort Julius Sådatum 12-sep våren 480 skörd 6 ton7ha 08-apr 97 7 Örsundsbro (ff korn) DC 32, 25 maj 2015 Sida 14

8 Lövstalöt Även i Lövstalöt är mineraliseringen låg, medan fältets kväveupptag ökar. Plantorna har bestockat sig betydligt sedan tidig vår. Lövstalöt Kolumn1 Sandig mullrik Jordart lättlera ph 6,5 Mullhalt 6-12% Org.gödsel Nej Förfrukt Korn Sort Norin Sådatum 13-sep våren 410 skörd 7 ton/ha 13-apr 130 8 Lövstalöt (ff korn) DC32, 25 maj 2015 Sida 15

9 Uppsala I Uppsala har kväveupptaget ökat med 25 kg/ha i nollrutan sedan första mäningen. Uppsala Kolumn1 Jordart Mellanlera ph 6,5 Mullhalt mmh Org.gödsel > 5 år sen Förfrukt Vårraps Sort Julius Sådatum 11-sep våren 900 skörd 7,5 ton/ha 9 april 120 9 Uppsala (ff raps) DC32, 25 maj 2015 Sida 16