Beslutad: 507 2010-10-30 Reviderad:
Innehåll 1. Organisation och verksamhet... 3 1.1 Verksamhetsbeskrivning... 3 1.2 Styrning och geografisk placering... 3 1.3 Processorganisation... 4 2. Handlingsprogram och mål... 4 2.1 Nationella mål... 4 2.2 Vision... 5 2.3 Verksamhetsidé... 5 2.4 Verksamhetsmål... 5 2.4.1 Inriktningsmål... 5 2.4.2 Prestationsmål och verksamhetsplan... 5 3. Ekonomi... 6 3.1 Prognos för innevarande år... 6 3.2 Finansiella mål och god ekonomisk hushållning... 7 3.3 Budgetram 2014... 7 3.3.1 Revisionsbudget... 7 3.4 Driftsbudget 2014... 8 3.4.1 Verksamhetens intäkter... 8 3.4.2 Verksamhetens kostnader... 8 3.4.3 Avskrivningar... 8 3.4.4 Finansiella poster... 8 3.4.5 Jämförelsestörande poster... 9 3.5 Investeringsbudget för 2014 och plan för 2015-2017... 9 3.6 Prognos 2013 och budget 2014, resultat- och balansräkningar... 10 3.6.1 Resultaträkning... 10 3.6.2 Kassaflödesanalys... 10 3.6.3 Balansräkning... 11 3.7 Budget 2014 och plan för 2015-2017... 12 Sida 2 (12)
1. ORGANISATION OCH VERKSAMHET 1.1 Verksamhetsbeskrivning Kommuner har en rad åtaganden inom hot- och riskområdet, som regleras i tre lagstiftningar: Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I Karlshamn, Olofström och Sölvesborgs kommuner är räddningstjänsten organiserad i ett gemensamt kommunalförbund: Räddningstjänsten Västra Blekinge. Förbundet ansvarar för medlemskommunernas rättigheter och skyldigheter enligt de två första lagstiftningarna och ansvarar för samordning enligt den tredje. Förbundet samordnar också medlemskommunernas frivilliga åtaganden för att skapa en trygg och säker kommun. Medlemskommunernas andel i förbundet fördelas enligt följande: Karlshamns kommun Sölvesborgs kommun Olofströms kommun 57,80 procent 24,90 procent 17,30 procent De åtaganden kommunerna har enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor finansieras av skattemedel och är därmed utan direkt kostnad för kommuninvånarna i händelse av ett ingripande från räddningstjänsten. Detta kan ses som ett samhällets grundskydd. Räddningstjänsten skall aktivt arbeta för att skapa trygghet och säkerhet hos dem som bor och vistas i kommunen vid allt ifrån de mindre vardagsolyckorna, olyckor som föranleder räddningsinsats, extraordinära händelser och under höjd beredskap. Integreringen av verksamheten skapar förutsättningar för en effektiv organisation och ökar kommunernas och räddningstjänstens förmåga att förebygga, förbereda och möta en händelse oavsett var på hot- och riskskalan den inträffar. Det primära ansvaret att förebygga olyckor kvarstår dock alltid hos den enskilde individen eller enskilda organisationen. Ansvaret kan innebära allt ifrån att byta batterier i brandvarnaren till krav på systematiskt brandskyddsarbete och skriftlig redogörelse av brandskyddet. Räddningstjänsten utför även andra tjänster än de som regleras enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, såsom utbildningar, sanering efter olyckor eller annan service. 1.2 Styrning och geografisk placering Räddningstjänsten Västra Blekinge styrs av en förbundsdirektion som består av nio ordinarie ledamöter, tre från respektive medlemskommun, var och en med personliga ersättare. På tjänstemannasidan leds förbundet av en räddningschef Sida 3 (12)
I förbundet ingår sex stationer: en hel- och deltidsstation i Karlshamn, deltidsstationer i Svängsta, Sölvesborg, Mjällby och Olofström samt ett brandvärn i Kyrkhult. På stationen i Karlshamn finns även majoriteten av den administrativa personalen. 1.3 Processorganisation Vi beskriver organisationen utifrån tre huvudprocesser: Stöd till enskilda, Insatser vid oönskade händelser och Analys och utredning. Detta illustreras i en bild där alla tre processer överlappar varandra för att generera bästa möjliga utveckling och synergieffekter för förbundets totala verksamhet. Varje huvudprocess leds av en processledare vars uppgift dels är att samordna verksamheten inom processen och dels att samverka med de andra huvudprocesserna. Respektive process består av flera delprocesser som samordnas av delprocessledare. 2. HANDLINGSPROGRAM OCH MÅL I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor anges att kommunen skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst, där förebyggande åtgärder särskilt betonas. Handlingsprogrammet för Räddningstjänsten Västra Blekinge uppdaterades i juni 2011 och gäller under perioden 2011-2014. Förutom traditionell operativ och förebyggande räddningstjänst ingår även medlemskommunernas kris- och säkerhetssamordning i förbundets verksamhet. Samtliga delar ingår i förbundets gällande handlingsprogram. Verksamheten inom Räddningstjänsten utgår från definitionen av begreppet process, där processen består i en struktur av behov, aktiviteter och resultat. Behoven ses ur medborgarens perspektiv där vår vision om det skadefria samhället utgör grunden för hela organisationens uppdrag. Andra behov uttrycks i lagstiftning och i Räddningstjänstens inriktningsmål. Våra aktiviteter, som fastställs i en årlig verksamhetsplan, utgår från identifierade behov och skrivs som prestationsmål. Därefter anges och beskrivs även önskat resultat. Uppnådda resultat kan framöver leda till nya behov som blir till nya aktiviteter. 2.1 Nationella mål De lokala målen för arbetet med skydd mot olyckor skall utgå från de nationella målen som anges i lagtext samt från Räddningstjänsten Västra Blekinges förbundsordning. Även förbundets vision och verksamhetsidé, skall ligga till grund för de lokala målen. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor anger två nationella mål, räddningstjänsten skall: bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Sida 4 (12)
2.2 Vision Området, som Räddningstjänsten Västra Blekinge verkar inom, skall vara skadefritt. 2.3 Verksamhetsidé Räddningstjänsten Västra Blekinge skall i första hand förebygga olyckor inom verksamhetsområdet skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsats och skall samtidigt ha en optimal skadeavhjälpande verksamhet. Räddningstjänsten skall skapa trygghet och säkerhet hos dem som bor och vistas i kommunerna vid såväl vanliga olyckor, extraordinära händelser som under höjd beredskap genom att hålla kvalitet på verksamheten sett både ur ett konsument- och producentperspektiv. Samtliga delverksamheter inom organisationen skall, så långt det är möjligt, sträva efter att upprätta rutiner för en hållbar ekologisk utveckling och en effektiv användning av resurser. 2.4 Verksamhetsmål Verksamhetsmålen som anges i handlingsprogrammet uttrycks i form av inriktningsmål (de verksamhetsområden som prioriteras under perioden) och prestationsmål (de resultat som skall uppnås för att tillgodose inriktningsmålen). Målen skall formuleras så att de möjliggör en tydlig uppföljning. 2.4.1 Inriktningsmål Direktionens fastställda inriktningsmål för perioden mellan 2011-2014 innebär att förbundet skall: sätta medborgaren i fokus med hög tillgänglighet för de som bor, vistas och verkar i kommunerna aktivt arbeta med att identifiera risker samt förebygga oönskade händelser för att på ett bra sätt planera för åtgärder vid sådana händelser medverka till att stärka den enskildes förmåga att själv förebygga och minska effekterna av oönskade händelser på ett effektivt sätt genomföra räddningstjänstuppdrag vid oönskade händelser aktivt analysera, återföra och sprida erfarenheter från inträffade oönskade händelser 2.4.2 Prestationsmål och verksamhetsplan I handlingsprogrammet har två mål formulerats: Verksamhetsplan skall upprättas för de tre processerna stöd till enskilda, insatser vid oönskade händelser samt analys och utredning. Verksamhetsplanen skall innehålla detaljerade prestationsmål inom respektive process. Verksamhetsplanen skall fastställas årligen vid direktionens sista sammanträde i december och följas upp årligen i samband med direktionens bokslutsmöte. I verksamhetsplanen beskrivs behov i respektive huvudprocess och därefter beskrivs prioriterade aktiviteter och förväntade resultat. Verksamhetsplan för 2014 beslutas av direktionen i december 2013. Nedan beskrivs några av aktiviteter som vi ser kommer att prägla 2014: Förbundet arbetar mycket för att stärka den enskilde (såväl som organisationer) genom olika utbildnings- och informationsinsatser. Under 2013 har detta arbete betonats och strukturerats i Sida 5 (12)
processen Stöd till enskilda och arbetet fortsätter nästa år utifrån utarbetade planer. Vårt arbete med brandskydd i vårdboenden och rutiner för krisberedskapsplaner inom omsorgen fortlöper också. Under nästa år kommer vi att utveckla vårt myndighetsarbete. Det handlar om att förbättra och utveckla interna rutiner utifrån ny lagstiftning såväl som att förbättra information till invånare och organisationer i våra medlemskommuner. Dessutom skall nytt tillsynsprogram fastställas för tillsyner som skall genomföras under 2014. Andra fokusområden i processen kommer att vara vårt fortsatta arbete med sårbara grupper i samhället, en uppdatering av risk- och sårbarhetsanalyser samt fortsatt arbete som samordnare för medlemskommunernas säkerhetsgrupper. I processen Insatser vid oönskade händelser är flera av aktiviteterna återkommande men extra fokus föreslås att ägna åt en översyn av våra förmågor i förbundet. Vårt löpande arbete med olycksutredningar och insatsutvärderingar kommer arbete med att fortsätta enligt framtagna planer i den processen Analys och utredning. Dessutom kommer vi att medverka vid polisens hot- och riskanalys för Sweden Rock Festival. En första utredning avseende förbundets fastighet i Karlshamn genomfördes redan hösten 2012. Under 2013 har arbetsmiljöfrågan varit under granskning och ett gemensamt utredningsarbete tillsammans med Landstinget Blekinge har nu inletts. Utredningen, som tar sikte på ett möjligheter för ett samarbete i fastighetsfrågan, kommer att presenteras under våren 2014. Detta kommer troligen att få påverkan på budget på längre sikt. Under 2014 kommer arbete med att uppdatera förbundets handlingsprogram att inledas. Internt ser vi kontinuerligt över hur våra processer och arbetssätt kan effektiviseras och moderniseras. Det avser till exempel nya tekniker och metoder inom den utryckande verksamheten, förändrad utbildning och övning för personalen, datorstöd i fordon och nya släckmetoder liksom även ny teknik inom administrationen. Under 2013 har vi infört ett nytt system för lönehantering som kommer att behöva ytterligare arbete och finjusteringar under nästa år. Under 2014 kan det även bli aktuellt att börja titta på nya metoder för fakturahantering. 3. EKONOMI Då förbundets finansiella ställning har bedömts vara stark beslutade direktionen, med hänvisning till synnerliga skäl, att använda det uppbyggda egna kapitalet. Förbundet har därför arbetat med en underbalanserad budget under en treårsperiod som började år 2011. Innevarande år är det sista i denna treårsperiod med ett budgeterat resultatet på -280 tkr. 3.1 Prognos för innevarande år Prognosen för 2013 visar att förbundet tror på ett resultat för helåret som är något sämre än budgeterat resultat. Detta beror framför allt på de jämförelsestörande posterna, där de ökade kostnaderna på grund av förändrad diskonteringsränta minskas något genom en återbetalning av erlagda premier till Fora från år 2005 och 2006. Denna återbetalning beslutades under 2013 men utbetalas för Pacta-företag först i början av 2014. Sida 6 (12)
3.2 Finansiella mål och god ekonomisk hushållning Ett viktigt finansiellt mål för förbundet avser det målkapital, dvs fastställd nivå för det egna kapitalet, som direktionen beslutade 2012. Direktionen beslutade att förbundet bör ha ett eget kapitalet på 5 Mkr, vilket förbundet hade uppnått i år enligt den treåriga negativa resultatbudgeten från 2011-2013. Under dessa tre år har dock förbundets resultat påverkats kraftigt av förändring i diskonteringsränta samt återbetalning av AFA-premier. Något som kommer att påverka resultatet även i år. Tack vare att förbundet har haft ett starkt eget kapital klarar vi dock dessa svängningar. Förbundet kommer även fortsättningsvis att ha ett målkapital på 5 Mkr. Detta anser vi gör att förbundet står rustade för att klara eventuella framtida förändringar på diskonteringsränta i pensionsskulden samtidigt som vi skulle klara en större oönskad händelse. Vi får också förutsättningar att klara investeringar inom egen budget. Vår processorienterade syn på organisationen gör att redovisningen numera utgår ifrån våra olika processer och delprocesser. Vi strävar efter att göra mål och aktiviteter mer överblickbara genom bland annat ökad projektredovisning. Ett internt mål är att få tydligare projektbeskrivningar och bättre koppling mellan mål- och planeringsarbete (budget, verksamhetsplan) och uppföljning (bokslut). Detta arbete tror vi är en viktig del i arbetet med god ekonomisk hushållning och säkerställa att förbundets resurser används på bästa sätt. Under hösten 2013 arbetar förbundet vidare med att tydliggöra och formulera riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Detta inkluderar även ett arbete för att se över hantering av resultatutjämningsreserv samt att formulera tydligare finansiella mål för framtiden. 3.3 Budgetram 2014 Årets budgetsamråd med medlemskommunerna inleddes, liksom tidigare år, med ett första möte i april med medlemskommunernas respektive ekonomichefer. Då presenterades ett förslag till budgetram för 2014 och även plan för 2015-2016. Därefter har även ytterligare samråd med medlemskommunerna hållits. Förbundets äskade budgetanslag för 2014 uppgår till 46 959 tkr, vilket motsvarar en ökning med 1 274 tkr jämfört med föregående år. I samråd med medlemskommunerna har vi kommit överens om att använda SKL:s prognoser där Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) anges, både i detta års och kommande års budgetarbete. Förändring av budgetramen består till nästa år av uppräkning för arbetskraftskostnader med 2,5 procent, Dessutom har, i likhet med 2012, en justering för förväntad framtida ökning av pensionsskulden skett (165 tkr) samt en inflation på övriga kostnader med 1,8 procent. Nedan presenteras budgetramen för 2014 fördelad på respektive medlemskommun: Karlshamns kommun (57,80 %) 27 144 tkr Sölvesborgs kommun (24,90 %) 11 692 tkr Olofströms kommun (17,30 %) 8 123 tkr Total budgetram 46 959 tkr 3.3.1 Revisionsbudget I den totala budgetramen ingår även en revisionsbudget för 2014 som tagits fram i samråd mellan förbundets förtroendevalda revisorer och kommunfullmäktiges ordförande i samtliga medlemskommuner. Budgetramen beslutades kvarstå på samma nivå som föregående år och uppgår till 110 tkr, vilket inkluderar revisorernas arvode samt kostnader för anlitande av externt sakkunniga. Sida 7 (12)
3.4 Driftsbudget 2014 3.4.1 Verksamhetens intäkter Under 2013 har vi hittills sett minskade intäkter jämfört med tidigare år. Detta var också något som budgeterades då våra hyresintäkter förväntades minska och även intäkter från service av handbrandsläckare. På grund av rådande konkurrenslagstiftning beslutade vi att upphöra med att erbjuda företag att serva handbrandsläckare på plats på företagen. Även intäkter från utbildningar är varierande mellan åren då dessa beror på vilken typ av utbildning som efterfrågas. Prognosen för helåret visar ändå på en blygsam ökning jämfört med budgeterat, vilket framför allt beror på ett par engångsintäkter som ej hade budgeterats. Verksamhetens intäkter för 2014 beräknas med försiktighet och förmodas inte öka i någon större omfattning. På längre sikt har vi förhoppningar att hitta nya vägar för att öka våra egna intäkter. En sak är till att förbättra arbetet med restvärdesräddning. Det handlar dock inte om betydande intäkter och det är dessutom en svår balansgång då det finns begränsningar i framför allt den nuvarande konkurrenslagstiftningen. 3.4.2 Verksamhetens kostnader Förbundets kostnader består till ca 75 procent av arbetskraftskostnader och påverkar budgeten i stor utsträckning. En stor del av arbetskraftskostnaderna består av månadslöner och beredskapsersättningar, dessa är relativt enkla att budgetera med hjälp av prognoser för löneökningar. Vissa delar av arbetskraftskostnaderna är svårare att budgetera, dels rörliga lönekostnader som beror på antal larm och typ av larm, dels pensionskostnader där prognoser ibland har skilt sig mycket från slutliga beräkningar. I oktober 2014 kommer en del förändringar att ske avseende bland annat viss jour- och beredskapsersättning. Denna förändring kan komma att leda till en ökad lönekostnad, vilket kommer att utredas under nästa år. Även det nya pensionsavtalet AKAP-KL kan komma att innebära förändringar vilka vi inte kan överblicka i dagsläget De kommande åren finns även ett par möjliga pensionsavgångar vilket påverkar likviditeten framöver genom de månatliga pensionsutbetalningar som görs. Samtidigt som skulden på detta sätt minskar så återbesätts tjänsterna direkt vilket framöver kommer att öka skulden igen. En utredning tillsammans med Landstinget Blekinge avseende förbundets fastigheter skall färdigställas under våren 2014. Detta arbete kommer att leda fram till beslut under 2014, vilket kan komma att påverka budgeten redan nästa år. I framtagen budget för 2014 har hänsyn till detta ej kunnat göras. 3.4.3 Avskrivningar Utifrån framlagd investeringsbudget ser vi att förbundets planerade investeringar kommer att fortsätta i något lägre takt under 2014. Den sedan tidigare planerade hydrokopterna har skjutits fram ett år och kvarstår gör bland annat inköp av nytt rökskydd till förbundet under nästa år. 3.4.4 Finansiella poster Finansiella poster består i huvudsak av intäktsränta från banken samt kostnadsränta på pensionsskulden. Förbundet har hittills inte behövt aktivera checkräkningskrediten utan har tvärtom en god likviditet och därför är övriga räntekostnader mycket låga. Även för 2014 bedömer vi att övriga räntekostnader kommer att stanna på en låg nivå. Sida 8 (12)
3.4.5 Jämförelsestörande poster För 2012 var den jämförelsestörande posten en återbetalning av erlagda premier till Fora under åren 2007-2008. För 2013 kommer den jämförelsestörande posten att bestå av två delar; dels intäkt i form av en ny återbetalning av erlagda premier från Fora (år 2005-2006) dels en kostnad i form av en sänkning av diskonteringsränta för pensionsskuld. 3.5 Investeringsbudget för 2014 och plan för 2015-2017 Förbundet arbetar internt i första hand med investeringar på tio års sikt. Investeringsplanen används vid planering av verksamheten och baseras på en upprättad fordonsplan men även övriga planerade investeringar inkluderas. Övriga investeringar avser inköp för stadigvarande bruk där kostnaden överstiger ett basbelopp. I matrisen nedan samlas dessa investeringar för enkelhetens skull under rubriken räddningsmateriel men en underliggande specifikation finns. Största delen av förbundets anläggningstillgångar består av fordon. Vi har idag fjorton tunga fordon (släckbilar, tankbilar och hävare) och ytterligare fjorton mindre fordon (inklusive räddningsbåten och fem leasade personbilar). Detta kräver noggrann planering för att säkerställa att fordonsparken och övriga investeringar håller en tillräckligt bra nivå för att möta de behov som förbundet dimensioneras för. För att nyinskaffade fordon skall kunna utnyttjas optimalt placeras de i första hand vid heltidsstationen i Karlshamn samt deltidsstationerna i Sölvesborg och Olofström varefter fordon som ersätts placeras ut vid de övriga deltidsstationer där behovet för tillfället är störst. Nedan framgår budgeterade investeringar för 2014 samt planerade investeringar för efterföljande treårsperiod. Uppdatering av investeringsplan sen tidigare år har skett och innebär till exempel att hydrokoptern har flyttats fram till år 2016 och att FIP-bilar (första insats person) har lagts till i budget för 2014. Vi ser kontinuerligt över förbundets investeringsplan och det kan finnas anledning att göra revideringar i planen redan under 2014 beroende på eventuella förändringar avseende förbundets fastigheter. Budget Plan Investering 2014 2015 2016 2017 Räddningsmateriel 355 100 400 280 Rökskydd inkl diskmaskin 1 300 Slangtvätt 1 500 Hydrokopter 1 500 Släckbil 3 200 FIP-bil 1 000 Räddningsbil 1 750 Insatsledarbil 700 Tankbil 3 000 Summa 2 655 3 350 4 300 4 780 Räddningsmateriel för 2014 avser i första hand investeringar i hydraulverktyg och löpband. Sida 9 (12)
3.6 Prognos 2013 och budget 2014, resultat- och balansräkningar 3.6.1 Resultaträkning Bokslut Budget Prognos Budget belopp i tkr 2012 2013 2013 2014 Verksamhetens intäkter 4 283 4 025 4 065 4 150 Verksamhetens kostnader -46 593-47 165-47 135-48 440 Avskrivningar -3 971-4 175-4 095-3 970 Nettokostnader -46 281-47 315-47 165-48 260 Medlemsavgift (inkl statsbidrag) 46 639 47 680 47 657 48 774 Finansiella poster -608-645 -360-500 Resultat efter finansiella poster -250-280 132 14 Jämförelsestörande poster 822-437 Årets resultat 572-280 -305 14 3.6.2 Kassaflödesanalys Bokslut Budget Prognos Budget belopp i tkr 2012 2013 2013 2014 Den löpande verksamheten Årets resultat 572-280 -305 14 Justering för av- och nedskrivningar 3 971 4 175 4 095 3 970 Justering för realisationsresultat Ökning/minskning av pensionsavsättning 1 979 1 581 2 302 499 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 462-1 550-412 500 Ökning/minskning av kortfristiga skulder -2 478-500 1 095-1 500 Medel från den löpande verksamheten 4 506 3 426 6 775 3 483 Investeringsverksamheten Förvärv av mat. anläggningstillgångar -3 590-3 300-3 180-2 655 Fsg/utrang av mat. anläggningstillgångar 10 Kassaflöde från investeringsverksamheten -3 590-3 300-3 170-2 655 Årets kassaflöde 916 126 3 605 828 Likvida medel vid periodens början 6 158 5 203 7 074 10 679 Likvida medel vid periodens slut 7 074 5 329 10 679 11 507 Sida 10 (12)
3.6.3 Balansräkning Bokslut Budget Prognos Budget belopp i tkr 2012 2013 2013 2014 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 20 793 19 624 19 867 18 552 Summa anläggningstillgångar 20 793 19 624 19 867 18 552 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 2 088 4 750 2 500 2 000 Likvida medel 7 074 5 329 10 679 11 507 Summa omsättningstillgångar 9 162 10 079 13 179 13 507 SUMMA TILLGÅNGAR 29 955 29 703 33 046 32 059 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 5 533 5 744 6 105 5 800 Årets resultat 572-280 -305 14 Summa eget kapital 6 105 5 464 5 800 5 814 Avsättningar Pensionsskuld 17 695 19 739 19 996 20 495 Summa avsättningar 17 695 19 739 19 996 20 495 Skulder Kortfristiga skulder 6 155 4 500 7 250 5 750 Summa skulder 6 155 4 500 7 250 5 750 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 29 955 29 703 33 046 32 059 Sida 11 (12)
3.7 Budget 2014 och plan för 2015-2017 Budget Plan Plan Plan belopp i tkr 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens intäkter 4 150 4 250 4 300 4 350 Verksamhetens kostnader -48 440-49 770-51 400-53 200 Avskrivningar -3 970-3 800-3 860-4 160 Nettokostnader -48 260-49 320-50 960-53 010 Medlemsavgift (inkl statsbidrag) 48 774 50 119 51 737 53 581 Finansiella poster -500-600 -625-650 Årets resultat 14 199 152-79 Förbundet följer löpande prognoser från SKL avseende arbetskraftskostnader och inflation. De planer som visas ovan används som mycket grova planeringsverktyg för att ge en bild av hur förbundets intäkter och kostnader förväntas förändras de närmaste tre åren. Dessa resultaträkningar uppdateras löpande under året. Vi kan konstatera att resultaten de kommande åren i princip endast balanserar intäkter och kostnader. Verksamhetens intäkter förmodas endast öka marginellt medan kostnaderna ökar i betydligt större omfattning. Detta betyder att förbundet framöver blir än mer beroende av medlemsavgifterna och att åtstramningar för såväl personalkostnader som övriga kostnader kan behöva göras för att kunna förstärka ekonomin och den goda ekonomiska hushållningen. Budgetplaner för kommande år måste förstås även ta hänsyn till den framtida samhällsutvecklingen i medlemskommunerna, vilken på olika sätt kommer att påverka kraven som ställs på förbundet. Etablering av nya industrier (såsom en etanolfabrik) samt förändringar i samhällets infrastruktur kommer på olika sätt att löpande förändra riskbilden i samhället. I förlängningen får detta effekter på Räddningstjänstens organisation i form av ökade krav på förebyggande åtgärder, kompetensutveckling bland personal och anpassning av utrustning. Sida 12 (12)