Budget Beslutad: Reviderad:

Transkript

1 Beslutad: Reviderad:

2 Innehåll 1. Organisation och verksamhet Verksamhetsbeskrivning Styrning och geografisk placering Processorganisation Handlingsprogram och mål Nationella mål Vision Verksamhetsidé Verksamhetsmål Inriktningsmål Prestationsmål och verksamhetsplan Ekonomi Finansiella mål Budgetram Revisionsbudget Driftsbudget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Finansiella poster Jämförelsestörande poster Investeringsbudget för 2013 och plan för Prognos 2012 och budget 2013, resultat- och balansräkningar Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Budget 2013 och plan för Sida 2 (12)

3 1. ORGANISATION OCH VERKSAMHET 1.1 Verksamhetsbeskrivning Kommuner har en rad åtaganden inom hot- och riskområdet. Åtagandena regleras i tre lagstiftningar: Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I Karlshamn, Olofström och Sölvesborgs kommuner är räddningstjänsten organiserad i ett gemensamt kommunalförbund: Räddningstjänsten Västra Blekinge. Förbundet ansvarar för medlemskommunernas rättigheter och skyldigheter enligt de två första lagstiftningarna och ansvarar för samordning enligt den tredje. Förbundet samordnar också medlemskommunernas frivilliga åtaganden för att skapa en trygg och säker kommun. Medlemskommunernas andel i förbundet fördelas enligt följande: Karlshamns kommun Sölvesborgs kommun Olofströms kommun 57,80 procent 24,90 procent 17,30 procent De åtaganden kommunerna har enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor finansieras av skattemedel och är därmed utan direkt kostnad för kommuninvånarna i händelse av ett ingripande från räddningstjänsten. Detta kan ses som ett samhällets grundskydd. Räddningstjänsten skall aktivt arbeta för att skapa trygghet och säkerhet hos dem som bor och vistas i kommunen vid allt ifrån de mindre vardagsolyckorna, olyckor som föranleder räddningsinsats, extraordinära händelser och under höjd beredskap. Integreringen av verksamheten skapar förutsättningar för en effektiv organisation och ökar kommunernas och räddningstjänstens förmåga att förebygga, förbereda och möta en händelse oavsett var på hot- och riskskalan den inträffar. Det primära ansvaret att förebygga olyckor kvarstår dock alltid hos den enskilde individen eller enskilda organisationen. Ansvaret kan innebära allt ifrån att byta batterier i brandvarnaren till krav på systematiskt brandskyddsarbete och skriftlig redogörelse av brandskyddet. Räddningstjänsten utför även andra tjänster än de som regleras enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, såsom utbildningar, sanering efter olyckor eller annan service. 1.2 Styrning och geografisk placering Räddningstjänsten Västra Blekinge styrs av en förbundsdirektion som består av nio ordinarie ledamöter, tre från respektive medlemskommun, var och en med personliga ersättare. På tjänstemannasidan leds förbundet av en räddningschef Sida 3 (12)

4 I förbundet ingår sex stationer: en hel- och deltidsstation i Karlshamn, deltidsstationer i Svängsta, Sölvesborg, Mjällby och Olofström samt ett brandvärn i Kyrkhult. På stationen i Karlshamn finns även majoriteten av den administrativa personalen. 1.3 Processorganisation Räddningstjänsten Västra Blekinge arbetar med en mängd olika frågor och har de senaste åren sett ett behov av att förändra och anpassa verksamhetsstrukturen. Sedan hösten 2011 har förbundet därför övergått till att arbeta mer processinriktat. Genom att arbeta på detta sätt kan vi på ett tydligare sätt strukturera upp arbetsflödet och på ett bättre sätt planera och följa upp de olika aktiviteterna i organisationen. Den nya processorganisationen gäller till och med den 31 mars 2013 och skall innan dess utvärderas. Vi beskriver organisationen i tre huvudprocesser: Stöd till enskilda, Insatser vid önskade händelser och Analys och utredning. Detta illustreras i en bild där processerna integreras med varandra för att på så sätt utvecklas och förädlas. Processarbetet leds av tre processledare vars uppgift är att samordna verksamheten inom respektive process och samverka med varandra. Varje process är sedan indelad i flera delprocesser med en delprocessledare som är ansvarig för samordningen inom respektive delprocess. Den nya synen på organisationen har också föranlett en förändrad syn på driftsredovisningen som historiskt sett har delats in i förebyggande- respektive operativ verksamhet. Då räddningstjänstens personal arbetar gränsöverskridande inom båda dessa områden utgår istället redovisningen numera efter våra olika processer och delprocesser. I förlängningen kommer vi att lägga allt större vikt på projektredovisning vilket ger tydligare projektbeskrivningar och gör de olika delprojekten mer överblickbara, såväl ur planerings-, budget- som uppföljningshänseende. Detta arbete fortgår löpande under 2012 och 2013, parallellt med processorganisationen och utvärdering av densamma. 2. HANDLINGSPROGRAM OCH MÅL I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor anges att kommunen skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst, där förebyggande åtgärder särskilt betonas. Handlingsprogrammet för Räddningstjänsten Västra Blekinge uppdaterades i juni 2011 och gäller under perioden Förutom operativ och förebyggande räddningstjänst ingår även kris- och säkerhetssamordning i förbundets verksamhet vilket utförs på uppdrag av medlemskommunerna. I gällande handlingsprogram har dessa verksamheter vävts in som delar i räddningstjänstens övergripande verksamhet. Verksamheten inom Räddningstjänsten utgår från definitionen av begreppet process där processen består i en struktur av behov, aktiviteter och resultat. Behoven ses ur medborgarens perspektiv där vår vision om det skadefria samhället utgör grunden för hela organisationens uppdrag. Andra behov uttrycks i lagstiftning och i Räddningstjänstens inriktningsmål. Sida 4 (12)

5 Aktiviteterna, som fastställs i en årlig verksamhetsplan, utgår från behoven och skrivs som prestationsmål. Därefter anges och beskrivs även önskat resultat tydligt. Resultatet kan sedan leda till nya behov som blir nya aktiviteter. 2.1 Nationella mål De lokala målen för arbetet med skydd mot olyckor skall utgå från de nationella målen som anges i lagtext samt från Räddningstjänsten Västra Blekinges förbundsordning. Även förbundets vision och verksamhetsidé, skall ligga till grund för de lokala målen. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor anger två nationella mål, räddningstjänsten skall: bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 2.2 Vision Området, som Räddningstjänsten Västra Blekinge verkar inom, skall vara skadefritt. 2.3 Verksamhetsidé Räddningstjänsten Västra Blekinge skall i första hand förebygga olyckor inom verksamhetsområdet skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsats och skall samtidigt ha en optimal skadeavhjälpande verksamhet. Räddningstjänsten skall skapa trygghet och säkerhet hos dem som bor och vistas i kommunerna vid såväl vanliga olyckor, extraordinära händelser som under höjd beredskap genom att hålla kvalitet på verksamheten sett både ur ett konsument- och producentperspektiv. Samtliga delverksamheter inom organisationen skall, så långt det är möjligt, sträva efter att upprätta rutiner för en hållbar ekologisk utveckling och en effektiv användning av resurser. 2.4 Verksamhetsmål Verksamhetsmålen som anges i handlingsprogrammet uttrycks i form av inriktningsmål (de verksamhetsområden som prioriteras under perioden) och prestationsmål (de resultat som skall uppnås för att tillgodose inriktningsmålen). Målen skall formuleras så att de möjliggör en tydlig uppföljning Inriktningsmål Direktionens fastställda inriktningsmål för perioden mellan innebär att förbundet skall: sätta medborgaren i fokus med hög tillgänglighet för de som bor, vistas och verkar i kommunerna aktivt arbeta med att identifiera risker samt förebygga oönskade händelser för att på ett bra sätt planera för åtgärder vid sådana händelser medverka till att stärka den enskildes förmåga att själv förebygga och minska effekterna av oönskade händelser på ett effektivt sätt genomföra räddningstjänstuppdrag vid oönskade händelser aktivt analysera, återföra och sprida erfarenheter från inträffade oönskade händelser Sida 5 (12)

6 2.4.2 Prestationsmål och verksamhetsplan I handlingsprogrammet har två mål formulerats: Verksamhetsplan skall upprättas för de tre processerna stöd till enskilda, insatser vid oönskade händelser samt analys och utredning. Verksamhetsplanen skall innehålla detaljerade prestationsmål inom respektive process. Verksamhetsplanen skall fastställas årligen vid direktionens sista sammanträde i december och följas upp årligen i samband med direktionens bokslutsmöte. I verksamhetsplanen beskrivs behov i respektive huvudprocess och därefter beskrivs prioriterade aktiviteter och förväntade resultat. Verksamhetsplan för 2013 beslutas av direktionen i december Nedan beskrivs några av aktiviteter som vi ser kommer att prägla 2013: Geografiskt informationssystem (GIS) har införts i förbundet under 2012 i samarbete med Miljöförbundet Blekinge Väst. Implementeringen är långtgående klar men kommer att kräva ytterligare arbete under 2013 för att kunna utnyttjas till fullo. En utredning avseende förbundets fastighet i Karlshamn har påbörjats under hösten Utredningen kommer att mynna ut i ett beslut avseende hur fastighetsfrågan skall hanteras i framtiden. Detta kan komma att få påverkan på budget på längre sikt. Förbundet har under de senaste åren arbetat mycket för att stärka den enskilde genom olika informationsinsatser. Detta har skett på flera olika plan såsom till exempel bostadsbesök, information till förskolor och skolor, information vid olika evenemang i kommunerna, utbildningar till högstadieoch i viss utsträckning gymnasieskolor. Dessa insatser kommer att fortsätta under 2013 samtidigt som vi kontinuerligt ser över hur detta arbete kan effektiviseras eller utvecklas för att få ge kommunmedborgarna största möjliga nytta. I organisationen internt ser vi även över hur processer kan effektiviseras och moderniseras. Det avser dels ny teknik inom administrationen, för lönehantering och fakturahantering, såväl som nya tekniker och metoder inom den utryckande verksamheten, för datorstöd i fordon och nya släckmetoder. 3. EKONOMI Förbundet arbetar för närvarande med en underbalanserad budget. Direktionen har beslutat att, med hänvisning till synnerliga skäl, använda det uppbyggda egna kapitalet till investeringar såsom införandet av Rakel samt en översyn av förbundets lokalbehov de kommande åren. Förbundet har därför arbetat med en underbalanserad budget under en treårsperiod som började år Då budgeterades ett resultat på -601 tkr och innevarande år har ett budgeterat resultat på -298 tkr. Prognosen för 2012 visar att förbundet tror på ett resultat för helåret som hamnar över budgeterat resultat. Detta beror på en återbetalning av erlagda premier till Fora från år 2007 och Denna återbetalning skall enligt Fora ske innan årsskiftet 2012 och då detta dokument framställs har inga ytterligare besked erhållits. Sida 6 (12)

7 3.1 Finansiella mål Vi har under 2012 haft i uppdrag att arbeta fram nya finansiella mål för förbundet. Ett finansiellt mål avser det egna kapitalet där målsättningen var att fastställa ett sk målkapital för det egna kapitalet. Ett målkapital innebär att det fastställs en nivå för det egna kapitalet. Direktionen har beslutat om en nivå på det egna kapitalet på 5 Mkr. Detta skulle göra förbundet rustade för att klara eventuella framtida förändringar på diskonteringsränta i pensionsskulden samtidigt som vi skulle klara en större oönskad händelse. Vi ges då också förutsättningar att klara investeringar inom egen budget. 3.2 Budgetram 2013 Årets budgetsamråd med medlemskommunerna inleddes, liksom tidigare år, med ett första möte i april med medlemskommunernas respektive ekonomichefer. Då presenterades ett förslag till budgetram för 2013 och även plan för Därefter har även ytterligare samråd med medlemskommunerna hållits. Förbundets äskade budgetanslag för 2013 uppgår till tkr, vilket motsvarar en ökning med tkr jämfört med föregående år. I samråd med medlemskommunerna har vi kommit överens om att använda SKL:s prognoser där Prisindex för kommunal verksamhet anges i tabell 5, både i detta års och kommande års budgetarbete. Förändring av budgetramen består till nästa år av uppräkning för arbetskraftskostnader med 2,9 procent, däremot ingår denna gång ingen uppräkning av inflation på övriga kostnader. Nedan presenteras budgetramen för 2013 fördelad på respektive medlemskommun: Karlshamns kommun (57,80 %) tkr Sölvesborgs kommun (24,90 %) tkr Olofströms kommun (17,30 %) tkr Total budgetram tkr Revisionsbudget I den totala budgetramen ingår även en revisionsbudget för 2013 som tagits fram i samråd mellan förbundets förtroendevalda revisorer och kommunfullmäktiges ordförande i samtliga medlemskommuner. Budgetramen beslutades kvarstå på samma nivå som föregående år och uppgår till 110 tkr, vilket inkluderar revisorernas arvode samt kostnader för anlitande av externt sakkunniga. 3.3 Driftsbudget Verksamhetens intäkter Under 2012 har vi hittills sett minskade intäkter jämfört med tidigare år till följd av framför allt minskade antal felaktiga automatiska brandlarm. Vi kommer även fortsättningsvis att verka för en minskning då onödiga utryckningar inte är önskvärda av flera anledningar. Detta innebär dock samtidigt att vi inte kan förvänta oss en ökning av dessa intäkter. Verksamhetens intäkter för 2013 beräknas med försiktighet och förmodas inte öka i någon större omfattning. På längre sikt har vi förhoppningar att hitta nya vägar för att öka våra egna intäkter. Det är en svår balansgång då vi ser en del begränsningar i framför allt den konkurrenslagstiftning som finns. Under våren 2012 utarbetas ett nytt avtal med Landstinget avseende IVPA som då varit igång i över två år. Detta innebär en årlig intäkt för förbundet men är samtidigt förknippat med kostnader i samband Sida 7 (12)

8 med dessa larm. Kostnaderna avhänger i stor utsträckning på var i förbundet larmet inträffar och är i dagsläget svåra att beräkna, i framtiden kommer vi dock att erfarenhetsmässigt få ett bättre underlag för schablonberäkning av denna kostnad Verksamhetens kostnader Arbetskraftskostnaderna i budgeten påverkas till stor del av prognoser från KPA avseende förändringar i avsättning för pensionsskuld per Det finns en stor risk att vi redan nästa år ser ytterligare en förändring i diskonteringsränta avseende pensionsskulden. I bokslutet 2011 påverkade en sådan sänkning resultatet negativt med dryg 900 tkr. Då detta dokument tas fram råder fortfarande osäkerhet kring om, och i så fall hur mycket, en ytterligare sänkning av diskonteringsräntan kan påverka vår avsättning för pensionsskuld. Under 2012 har vi också haft ett par pensionsavgångar vilket påverkar likviditeten framöver genom de månatliga pensionsutbetalningar som görs. Samtidigt som skulden på detta sätt minskar har tjänsterna återbesatts vilket framöver kommer att öka skulden. I driftsbudgeten ingår beräknade driftskostnader som är en följd av att Rakel infördes under Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har angett ett takpris för dessa abonnemangskostnader som dock är under revidering och därför är något osäkra inför kommande år. Arbetet som pågår, tillsammans med Miljöförbundet Blekinge Väst, avseende kartstöd kommer att fortlöpa under Implementeringsarbetet har försenats men under 2012 har utbildning och installation skett vilket gör att vi planerar för att systemet skall vara i full drift under Hösten 2012 påbörjades översyn av förbundets fastighet i Karlshamn. Detta arbete kommer att leda fram till beslut för framtiden avseende förbundets fastighetshantering. Detta är något som kan komma att påverka budgeten redan nästa år men mer troligt budget för efterföljande år. I framtagen budget för 2013 har hänsyn till detta ej tagits då fullständigt beslutsunderlag ännu ej är klart och beslut ej fattat Avskrivningar Utifrån framlagd investeringsbudget ser vi att förbundets investeringar kommer att fortsätta och att avskrivningarna kommer att ligga kvar på en relativt hög nivå även de närmaste åren. Det kan komma att finnas anledning att se över planerade investeringar beroende på framtida ekonomiska läge samt eventuella förändringar avseende förbundets fastigheter Finansiella poster Finansiella poster består i huvudsak av ränta på pensionsskulden. Förbundet har hittills inte behövt aktivera checkräkningskrediten och därför är övriga räntekostnader mycket låga. Även för 2013 bedömer vi att övriga räntekostnaderna kommer att stanna på en låg nivå. Däremot finns en risk att ränta på pensionsskulden kommer att fortsätta stiga, något som vi har sett under 2012 Sida 8 (12)

9 3.3.5 Jämförelsestörande poster För 2011 bestod jämförelsestörande post av den sänkning av diskonteringsränta för pensionsskuld som påverkade förbundet negativt med drygt 900 tkr. För 2012 var istället den jämförelsestörande posten en återbetalning av erlagda premier till Fora för år 2007 och Investeringsbudget för 2013 och plan för Förbundet har ett internt planeringsunderlag för investeringar som sträcker sig tio år framåt i tiden. Investeringsplanen baseras på en upprättad fordonsplan men täcker även in övriga planerade investeringar och används för planering av verksamheten de närmaste åren. Övriga investeringar avser inköp för stadigvarande bruk där kostnaden överstiger ett basbelopp. I matrisen nedan samlas dessa investeringar för enkelhetens skull under rubriken räddningsmateriel men en underliggande specifikation finns. Vi har under de senaste åren förnyat en stor del av fordonsparken men i förbundet finns fjorton tunga fordon (släckbilar, tankbilar och hävare) och ytterligare fjorton mindre fordon (inklusive räddningsbåten och tre leasade personbilar). Detta gör att vi arbetar med en noggrann planering för att säkerställa att fordonsparken och övriga investeringar håller en tillräckligt bra nivå för att möta de behov som förbundet dimensioneras för. För att nyinskaffade fordon skall kunna utnyttjas optimalt placeras de i första hand vid heltidsstationen i Karlshamn samt deltidsstationerna i Sölvesborg och Olofström varefter fordon som ersätts placeras ut vid de övriga deltidsstationer där behovet för tillfället är störst. Nedan framgår budgeterade investeringar för 2013 samt planerade investeringar för efterföljande treårsperiod. Budget Plan Investering Räddningsmateriel Slangtvätt Hydrokopter Släckbil Räddningsbil Summa Räddningsmateriel för 2013 avser i första hand investeringar i värmekamera. Frågan om investering i hydrokopter aktualiserades första gången under vintern 2010/2011 då det blev bekymmersamt att använda räddningsbåten för att ta sig ut i skärgården. Investeringen planerades från början till 2013 men har tills vidare skjutits fram till Sida 9 (12)

10 3.5 Prognos 2012 och budget 2013, resultat- och balansräkningar Resultaträkning Bokslut Budget Prognos Budget belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nettokostnader Medlemsavgift (inkl statsbidrag) Finansiella poster Jämförelsestörande poster Årets resultat Kassaflödesanalys Bokslut Budget Prognos Budget belopp i tkr Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för realisationsresultat -10 Ökning/minskning av pensionsavsättning Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av mat. anläggningstillgångar Fsg/utrang av mat. anläggningstillgångar 10 Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Sida 10 (12)

11 3.5.3 Balansräkning Bokslut Budget Prognos Budget belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Pensionsskuld Summa avsättningar Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Sida 11 (12)

12 3.6 Budget 2013 och plan för Budget Plan Plan Plan belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nettokostnader Medlemsavgift (inkl statsbidrag) Finansiella poster Årets resultat Ovanstående resultatbudget är att betrakta som ett mycket grovt planeringsverktyg som löpande kommer att uppdateras och justeras. Troligen kommer framför allt de nya beräkningarna och prognoserna från KPA avseende pensionsskulden att förändra ovanstående budgetplaner redan under Förbundet har i dagsläget budgeterat med minusresultat i enlighet med direktionens beslut att det uppbyggda egna kapitalet, med hänvisning till synnerliga skäl, skall användas till ökade investeringskostnader som införandet av Rakel samt översyn av förbundets lokaler. För efterföljande treårsperiod kommer åtstramningar för såväl personalkostnader som övriga kostnader att ytterligare behöva ske för att kunna förstärka ekonomin och den goda ekonomiska hushållningen. Förbundet avser att fortsätta arbetet med att hålla ett tydligt längre perspektiv i planeringen och framför allt ställa de närmaste tre åren i ständigt fokus. I årets budgetdokument har vi dock valt att sträcka oss tre år framåt utöver budget Budgetplaner för kommande år måste förstås ta hänsyn till den framtida samhällsutvecklingen i medlemskommunerna, vilken på olika sätt kommer att påverka kraven som ställs på Räddningstjänsten. Etablering av nya industrier (såsom en etanolfabrik) samt förändringar i samhällets infrastruktur kommer på olika sätt att löpande förändra riskbilden i samhället. I förlängningen får detta effekter på Räddningstjänstens organisation i form av ökade krav på förebyggande åtgärder, kompetensutveckling bland personal och anpassning av utrustning. Sida 12 (12)