Budget 2017 Ekonomiplan 2017-2019 Godkänd av fullmäktige 15.12.2016
1. KOMMUNENS STRATEGI... 3 1.1 Förändringar i den yttre omvärlden... 3 1.2 Kimitoöns strategi... 4 1.3 Kommunförvaltningen och förändringar i den... 6 1.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet... 6 1.5 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna som påverkar verksamhetens utveckling 7 2. EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER... 7 2.1 Det allmänna ekonomiska läget och kommunalekonomin... 7 2.2 Kimitoöns kommuns ekonomi och förändringar i den... 11 2.3 Kimitoöns kommuns ekonomiska strategi åren 2017-2019... 12 3. BUDGETEN 2017 OCH EKONOMIPLANEN 2017-2019... 15 3.1 Verksamhetsmålen... 15 3.2 Inkomstgrunderna... 15 3.3 Utgiftsgrunderna... 18 3.4 Personalen... 18 3.5 Drifthushållningsdelen... 21 3.6 Resultaträkning... 27 3.7 Investeringar... 28 3.8 Finansiering av verksamheten... 30 3.9 Budgetberedning och balansering av ekonomin... 31 4. BUDGETENS UPPBYGGNAD, BINDANDE KARAKTÄR OCH UPPFÖLJNING... 31 4.1 Netto- och bruttobudgetering... 32 4.2 Budgetens och budgetmotiveringarnas bindande karaktär... 32 4.3 Uppföljning av ekonomin och verksamheten... 32 5. KOMMUNKONCERNEN... 33 5.1 Kommunkoncernens målsättningar och direktiv... 33 6. DRIFTSHUSHÅLLNINGSDELEN... 34 6.1 Förvaltningsavdelningen... 34 6.2 Utvecklingsavdelningen... 45 6.3 Bildningsavdelningen... 64 6.4 Omsorgsavdelningen... 90 6.5 Avdelningen för Miljö och teknik... 112 7. RESULTATRÄKNINGSDELEN... 127 8. INVESTERINGSDELEN... 131 8.1 Förvaltningsavdelningen... 132 8.2 Utvecklingsavdelningen... 132 8.3 Bildningsavdelningen... 133 8.4 Omsorgsavdelningen... 134 8.5 Avdelningen för miljö och teknik... 135 9. FINANSIERINGSDELEN... 143 10. AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ KOMMUNENS EKONOMI... 146 11. KIMITOÖNS VATTEN... 148 2
1. KOMMUNENS STRATEGI 1.1 Förändringar i den yttre omvärlden Inom kommunalförvaltningen pågår en av tidernas största reformer just nu. I social- och hälsovårds- och landskapsreformen reformeras social- och hälsovårdens strukturer, tjänster och finansiering samt regionförvaltningens uppgifter. Avsikten är att reformen ska träda i kraft 1.1.2019. I fortsättningen ordnas den offentliga förvaltningen i Finland på tre nivåer. Dessa är staten, landskap och kommunen. De självstyrande områdena (landskap) bildas utifrån nuvarande landskapsindelningen. Det inrättas 18 självstyrande områden (landskap) som ordnar alla social- och hälsovårdstjänsterna inom området. Detta minskar betydligt antalet olika organisationer som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och kommunernas gemensamma lagstadgade organisationer när uppgifterna överförs från närmare 190 olika ansvariga myndigheter till 18 nya landskap. Från och med 1.1.2019 överförs vid sidan av social- och hälsovården följande uppgifter till de nya landskapen: Räddningsväsendet Landskapsförbundens uppgifter Regionala utvecklingsuppgifter och uppgifter för främjande av näringslivet Miljö- och hälsoskydd Styrning och planering av områdesanvändningen Främjande av den regionala kulturen och identiteten Övriga tjänster som bestäms genom lag, ordnas inom ett större område än kommunen och förutsätter prövning Kvar i kommunerna blir uppgifter inom bildning, teknik, näringsliv, sysselsättning och hälsofrämjande arbete. Framtidens kommuner kommer att se helt annorlunda ut än dagens kommuner. 3
1.2 Kimitoöns strategi Kimitoöns kommun håller under hösten 2016 på att göra upp en ny strategi för åren 2017-2021. Strategin ska godkännas i fullmäktige i december. Genom den nya kommunallagen blir kommunstrategin lagstadgad. Kommunstrategin är ett ledningsverktyg enligt nya kommunallagen. Långsiktigt ansvarstagande och helhetsinriktad ledning av kommunens verksamhet ska få en mera framträdande roll i det kommunala beslutsfattandet. Detta mål främjas i kommunallagen genom att kommunstrategin görs till kommunfullmäktiges styrinstrument. I kommunstrategin ska fullmäktige definiera och sammanställa de långsiktiga mål som är genomgående för all verksamhet som kommunen utför. BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt. De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson. Förberedelser inför vård- och landskapsreformen Vad: Regeringens vård- och landskapsreform förnyar social- och hälsovårdens servicestruktur samt omorganiserar statens, de regionala myndigheternas och kommunernas uppgifter. Den mest betydande delen av reformen gäller social- och hälsovårdens servicestruktur: ansvaret för att ordna vårdtjänster överförs från kommunerna till landskapen. Reformens mål är att minska skillnaderna i medborgarnas hälsa, göra tjänsterna likvärdiga och tillgängliga samt att spara kostnader. Landskapen övertar tillgångar och skyldigheter av samkommunerna. Man vill samordna statens regional- och landskapsförvaltning och förenkla den offentliga regionalförvaltningen. 4
Tidtabell: 2017-2018 De nya landskapens största uppgift är att ordna social- och hälsovårdsservice till finländarna. Dessutom kommer de nya landskapen att stå för räddningstjänster, regionutveckling, främja näringslivet, landskapsplanläggning och trafiksystemplanering. Landskapen främjar dessutom landskapets identitet och kultur samt ansvarar för miljöhälsovården och andra regionala uppgifter. Landskapsfullmäktige väljs i direkta val i januari 2018. Förberedningsfasen har börjat i Egentliga Finland och pågår fram till 1.7.2017. Landskapen tar över det fullständiga serviceansvaret från och med 1.1.2019. Kimitoöns kommun förbereder sig för reformen i all verksamhet och i alla beslut som tas. Informationen till personalen sköts via elektroniska kanaler och via verksamheternas egna möten. Kimitoön är aktivt med i beredningen av vård- och landskapsreformen på regional nivå. Ansvarig: Ledningsgruppen Aktivt näringsliv på Kimitoön Vad: Smidig hantering av frågor kring företagsamhet och näringsliv. Vi inför en luckas princip för att underlätta och försnabba vissa processer inom kommunen gentemot företagen. Vi prövar på att ge ett begränsat antal näringslivssedlar under året för att sporra företagen till utveckling. Vi skriver ett nytt näringslivsprogram i samarbete med företagarna. Målsättningen att höra till de bästa på att hantera näringslivsfrågorna i regionen kvarstår. Tidtabell: Från och med år 2017 Resurser: Ansvarig: Utvecklingsavdelningen och tekniska chefen från avdelningen för miljö och teknik Kommundirektören Servicesedlar Vad: Kommunen utreder och förbereder ibruktagning av servicesedlar under hösten 2016, med mål att ta i bruk servicesedlar inom 1 2 verksamhetsområden under våren 2017. Servicesedeln är ett sätt att ordna kommunala tjänster som till exempel socialoch hälsotjänster och tjänster inom småbarnspedagogik. Kommunen anvisar resurser i budgeten och ekonomiplanen för tjänster som tillhandahålls med hjälp av servicesedlar. Det är också kommunen som godkänner principerna för användningen av servicesedlar, till exempel för vilka tjänster servicesedeln kan användas, servicesedelns värde, tjänsternas omfattning och när servicesedlar införs. Syftet med ibruktagning av servicesedlar är att öka klientens valmöjlighet, förbättra tillgången till tjänster, göra serviceproduktionen mångsidigare och främja samarbetet mellan kommunen, näringslivet och de privata serviceproducenterna. Tidtabell: Vinter/vår 2017 Resurser: Ansvarig: Egna resurser, arbetstid Ledningsgruppen, särskilt utsedda tjänsteinnehavare 5
Framtidens kommun Vad: Arbetet starta med att kartlägga verksamheten som blir kvar i den nya kommunen. En plan för nya arbetssätt och en ny organisationsstruktur görs upp: - hur ska servicen produceras med invånarna i fokus - hur ska organisationen se ut - vilka förtroendeorgan ska finnas - hur ska de nya arbetssätten fungerar Tidtabell: 2017-2018 Framtidens kommun ska kunna arbeta utgående från helheter utan verksamhetsgränser i samråd med invånarna. Ansvarig: Ledningsgruppen 1.3 Kommunförvaltningen och förändringar i den Inom kommunalförvaltningen pågår en av tidernas största reformer just nu. I social- och hälsovårds- och landskapsreformen reformeras social- och hälsovårdens strukturer, tjänster och finansiering samt regionförvaltningens uppgifter. Avsikten är att reformen ska träda i kraft 1.1.2019. I fortsättningen ordnas den offentliga förvaltningen i Finland på tre nivåer. Dessa är staten, landskap och kommunen. De självstyrande områdena (landskap) bildas utifrån nuvarande landskapsindelningen. Det inrättas 18 självstyrande områden (landskap) som ordnar alla social- och hälsovårdstjänsterna inom området. Reformerna har beskrivits närmare i kapitel 1.1. 1.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet Kommunens organisation och framtida roll är beroende av hur social- och hälsovårdsreformen utformas. Förändringen kommer att skapa en helt ny sorts kommuner i vårt land. Under de kommande åren måste kommunens organisation och tjänster förändras för att svara mot den framtida kommunens servicebehov. I samband med budget 2017 föreslås en organisationsändring för sysselsättningsverksamheten. Sysselsättningsverksamheten har tidigare varit splittrad på tre avdelningar; omsorgsavdelningen (vuxensocialarbete), förvaltningsavdelningen (sysselsättningsverksamhet via projektet Arbetskompaniet och Ekocenter) och bildningsavdelningen (ungdomsverkstaden och uppsökande ungdomsarbetet). För att förenhetliga processerna och göra sysselsättningsverksamheten mer smidig och kundorienterad sammanförs all sysselsättningsverksamhet till en ny enhet på socialenheten. Socialenheten fördelas i två verksamhetsenheter: verksamhetsenheten för vuxen- och sysselsättningstjänster och verksamhetsenheten för familje- och handikapptjänster. Fullt ut sker förändringen fr o m 1.1.2017, men förberedelser görs redan under 2016. Vardera verksamhetsenheten har en egen enhetschef. All personal i den nya verksamhetsenheten kommer från omsorgsavdelningen, bildningsavdelningen och förvaltningsavdelningen. I slutändan betyder organisationsförändringen att personalen minskar med ett årsverke. Sysselsättningsverksamheten kommer att vara en del som blir kvar i kommunerna, så förändringen är samtidigt förberedelse för den nya kommunens verksamhet efter vårdreformen. Också tekniska sektorn kommer att påverkas i framtiden av social- och hälsovårdsreformen. Under 2017 påbörjas anpassningen av personalresurserna och organisationen inom tekniska sektorn så att man behärskat kan möta de kommande utmaningarna. 6
1.5 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna som påverkar verksamhetens utveckling Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har en längre tid varit nedåtgående Per 30.9 har befolkningen under år 2016 minskat med 12 personer (motsvarande siffra i fjol var -2 personer och året före -44 personer). Födelseunderskottet är -46, dvs. att det avlidit fler personer än vad det fötts nya personer i kommunen. Nettoflyttningen inom landet är däremot positiv, + 5 personer och även nettoinvandringen är positiv + 28. Skatteintäkterna och grunden för dessa har under det senaste året utvecklats till en av de största riskfaktorerna. Från år 2009 till prognos för år 2016 och budget för år 2017 har kommunalskattenivån inte stigit alls. Samtidigt innebär statsandelsreformen att kommunen förlorar 2 miljoner i statsandelar. I budgeten för år 2017 syns minskningen med en miljon mindre statsandelar än år 2016. För att hantera dessa realititeter krävs en total omvärdering av verksamhetens omfattning och struktur. Samtidigt innebär planerna på de nya vårdområdena att kommunens finansieringsgrund och verksamhetsförutsättningar ändrar helt. Den dagliga verksamheten innebär en rad riskfaktorer som kommunen genom målinriktade satsningar försöker förutse och förebygga. Ränte- och finansieringsriskerna granskas kontinuerligt. En riskanalys över kommunens låneportfölj görs årligen som en del av kommunens interna riskhantering. Lånportföljen är balanserad mellan lång och korta lån samt räntesäkringsinstrument. Ännu under år 2016 kommer en grundlig utredning över beskyddandet av låneportföljen att göras. Arbetarskyddet och företagshälsovården arbetar med riskkartläggningar och kommer stegvis under ekonomiplaneperioden att kartlägga de olika arbetsplatserna. Ett nytt program för att rapportera olycksfall och nära på-situationer har tagits i bruk. Egendomsmassan är granskad och skyddad genom försäkringar. Försäkringsmäklartjänster upphandlas vart fjärde år och via mäklare upphandlas sedan kommunens försäkringar. 2. EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Det allmänna ekonomiska läget och kommunalekonomin Under innevarande och nästa år förutspås Finlands BNP växa med cirka 1 procent. Den måttliga tillväxten bygger främst på en gynnsam utveckling inom privat konsumtion och investeringar. Den privata konsumtionen stöds av att hushållens köpkraft ökar och sysselsättningen förbättras. År 2017 sjunker arbetslöshetsgraden. Åren 2016 2018 är den ekonomiska tillväxten som helhet mycket svag. Orsaken till den svaga tillväxten är att utvecklingen av exporten är obetydlig under hela granskningsperioden. Exporten växer fortfarande långsammare än världshandeln och förlusten av marknadsandelar i den internationella handeln fortgår. Den offentliga ekonomin i Finland uppvisar ett underskott under de närmaste åren, även om omfattande anpassningsåtgärder genomförs inom den offentliga ekonomin. Den långsamma ekonomiska tillväxten ger inte tillräckligt med skatteinkomster för att finansiera de offentliga utgifterna. Dessutom medför befolkningens stigande medelålder att de offentliga utgifterna ökar. Den kommunala ekonomin Den kommunala ekonomins sammanlagda resultat för räkenskapsperioden förbättras 2017. Lokalförvaltningen uppvisar enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna ett underskott på 0,4 % i förhållande till BNP. Den kommunala ekonomin stärks särskilt av de direkta anpassningsåtgärderna. Det ökade servicebehovet bidrar dock fortfarande till ett ökat utgiftstryck på den kommunala ekonomin. Även behovet av investeringar, det eftersatta underhållet och utökningen av service och infrastruktur i tillväxtcentrum är fortsatt omfattande. Trots att räkenskapsperiodens resultat uppvisar ett överskott räcker inkomstfinansieringen inte till för att täcka nettoinvesteringarna, och skuldsättningen inom den kommunala ekonomin fortsätter. De åtgärder som kommunerna och samkommunerna själva genomför 2017 bedöms först efter det att kommunernas och samkommunernas budgetar färdigställts. De besparingar i personalutgifterna som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet och regeringens åtgärder för att stärka den kommunala ekonomin kan delvis 7
åsidosätta kommunernas egna anpassningsåtgärder under de kommande åren. Regeringens åtgärder för att stärka den kommunala ekonomin och bedömningen av konkurrenskraftsavtalets effekter, som båda ingår i bedömningen av den kommunala ekonomins utveckling, är ändå förknippade med osäkerhet. Åtgärdernas slutliga effekter på saldot för den kommunala ekonomin beror bl.a. på hur kommunerna och samkommunerna genomför dem. Kommunalskatt Grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster lindras 2017 så att de motsvarar förändringen i konsumentprisindexet. Indexjusteringen minskar intäkterna från kommunalskatten med uppskattningsvis 64 miljoner euro. Den avdragsgilla delen av räntorna på bostadslån minskas fortsatt i enlighet med regeringsprogrammet, vilket ökar intäkterna från kommunalskatten med 13 miljoner euro. År 2017 införs ett s.k. företagaravdrag, vilket bedöms minska intäkterna från kommunalskatten med 53 miljoner euro. För att främja sysselsättningen höjs även hushållsavdraget, vilket i sin tur minskar intäkterna från kommunalskatten med 13 miljoner euro. För att stödja konkurrenskraftsavtalet lindras beskattningen av arbetsinkomster med sammanlagt 423 miljoner euro år 2017. Beskattningen lindras jämnt i alla inkomstgrupper. Lindringen minskar intäkterna från kommunalskatten med 211 miljoner euro. Beskattningen av pensionsinkomster lindras med sammanlagt 136 miljoner euro, av vilket kommunalskattens andel är 62 miljoner euro. Dessa förlorade skatteintäkter kompenseras kommunerna till fullt belopp via statsandelssystemet. Konkurrenskraftsavtalet har också sådana indirekta effekter på intäkterna från kommunalskatten som beror på ändringar av de socialförsäkringsavgifter som betalas av arbetstagare och på minskningen av lönesumman. Dessa förlorade skatteintäkter kompenseras dock inte. Ändringarna av beskattningsgrunderna minskar intäkterna från kommunalskatten med sammanlagt 390 miljoner euro netto, och i statsandelarna görs ett motsvarande tillägg som kompensation. Fastighetsskatt I regeringsprogrammet för statsminister Sipilä finns en skrivning om att fastighetsskatten ska höjas under regeringsperioden så att skatteintäkterna till följd av skattehöjningen ökar med sammanlagt 100 miljoner euro. Av dessa höjningar har de ändringar som träder i kraft 2016 och 2017 genomförts och med dem uppnås hälften av de extra intäkter som eftersträvas. Utöver regeringsprogrammets riktlinjer höjs fastighetsskatten 2017 med 50 miljoner euro, vilket betyder att höjningen är totalt 75 miljoner euro år 2017. Av höjningen riktas ca 9 miljoner euro till fastighetsskatten för obebyggd byggnadsmark som planlagts för bostadsbruk i syfte att stimulera bostadsproduktionen. Ändringar i avgiftsgrunderna Regeringen har beslutat att inte genomföra höjningarna av avgifterna för den småbarnspedagogiska verksamheten. I syfte att göra det mer sporrande att arbeta genomförs ändå de i regeringspropositionen föreslagna sänkningarna av avgifterna för småbarnspedagogik för familjer som består av 2 3 personer och har små inkomster. Till följd av ändringen beräknas avgiftsintäkterna minska med 10 miljoner euro per år. Den höjning som görs i avgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamheten fr.o.m. den 1 augusti 2016 stärker kommunernas ekonomi med uppskattningsvis 26 miljoner euro. Statsbidrag till kommuner och samkommuner 2015 2017 (mn euro) och förändring 2016 2017 För statsbidrag till kommunerna anvisas sammanlagt 10,3 miljarder euro 2017. Statsbidragen minskar med 7 % jämfört med vad som budgeterats för 2016. För de kalkylerade statsandelarna anvisas sammanlagt 9,4 miljarder euro, vilket är 5 % mindre än vad som budgeterats för 2016. Flera faktorer inverkar på minskningen av statsbidragen, och de viktigaste är överföringen av beräkningen och utbetalningen av det grundläggande utkomstödet till FPA och de minskningar av statsandelen som görs på basis av konkurrenskraftsavtalet. För statsandelen för basservice anvisas 8,5 miljarder euro. Statsandelsprocenten är 25,23. Det görs årligen en justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, och den justering som görs enligt uppgifterna för 2014 ökar statsandelen för basservice med 34,5 miljoner euro. I statsandelen för basservice görs det 2017 en ytterligare besparing i de indexbundna utgifterna, 75 miljoner euro. Statsandelen minskar också av den nedskärning i statsandelarna som det beslutades om under förra valperioden, 50 miljoner euro. De 8
kompensationer för ändringarna i skattegrunderna som görs via statsandelssystemet ökar däremot med 390 miljoner euro. Indexjusteringen av statsandelarna är -0,7 % år 2017, vilket minskar statsandelen för basservice med ca 50 miljoner euro. År 2017 införs ett pensionsstöd av engångsnatur som riktas till långtidsarbetslösa över 60 år. Ändringen minskar kommunernas kostnader för arbetsmarknadsstödet med uppskattningsvis ca 33 miljoner euro, och i statsandelen för basservice görs ett motsvarande avdrag. Konkurrenskraftsavtalet påverkar kommunernas inkomster och utgifter. Avtalet minskar kommunernas skatteinkomster bl.a. genom ändringarna i arbetstagaravgifterna. Den lindring av beskattningen av förvärvsinkomster som följer av konkurrenskraftsavtalet påverkar däremot inte saldot för den kommunala ekonomin, eftersom kommunerna kompenseras för de minskade skatteinkomsterna via statsandelssystemet. Avtalet beräknas minska kommunernas arbetskraftskostnader med något under 700 miljoner euro 2017. Den besparing som följer av sänkta arbetsgivaravgifter och nedskärningen i semesterpenningen är omedelbar, däremot bedöms förlängningen av arbetstiden medföra besparingar stegvis. Förlängningen av arbetstiden beräknas dock inte medföra några besparingar inom undervisningssektorn. Den uppskattade kostnadsbesparingen till följd av förlängningen av arbetstiden beaktas delvis i dimensioneringen av statsandelen för basservice 2017. En besparing som motsvarar den sänkta semesterpenningen dras däremot av från statsandelarna till fullt belopp. Den minskning i statsandelen som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet är sammanlagt ca 16 miljoner euro inom UKM:s förvaltningsområde och ca 356 miljoner euro under momentet för statsandelen för basservice. Efter minskningarna av statsandelen beräknas den totala effekt konkurrenskraftsavtalet har på den kommunala ekonomin försämra den med ca 90 miljoner euro 2017. På längre sikt drar också den kommunala ekonomin nytta av konkurrenskraftsavtalets gynnsamma effekter på tillväxt och sysselsättning. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde I enlighet med tidigare beslut överförs beräkningen och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet från kommunerna till FPA. Detta påverkar kommunernas utgifter och inkomster, men den totala effekten är neutral i förhållandet mellan stat och kommun. Överföringen beräknas i viss mån minska underutnyttjandet av utkomststödet och öka utgifterna för utkomststödet. Ändringarna av lagen om stöd för närståendevård och socialvårdslagen trädde i kraft den 1 juli 2016. Genom ändringen säkerställs närståendevårdares rätt till tre lediga dagar per kalendermånad och åläggs kommunen att vid behov förbereda närståendevårdare för vårduppdraget och ordna undersökningar av deras välmående och hälsa. Kommunen ska ordna avlösarservice under närståendevårdarens ledighet. Ändringarna av familjevårdslagen trädde i kraft den 1 juli 2016. Genom ändringen höjdes minimibeloppet av vårdarvodet till familjevårdare i uppdragsavtal till 775 euro per månad och deras rätt till ledighet utökades. För utvecklingen av närstående- och familjevården ökas statsandelarna med 90 miljoner euro 2017 jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Åtgärderna medför samtidigt besparingar för kommunerna i och med att behovet av den dyrare institutionsvården I statsandelen för basservicen har som nettotillägg beaktats 59,6 miljoner euro på grund av ändringarna. Jourverksamheten inom hälso- och socialvården liksom den specialiserade sjukvården koncentreras till fem universitetssjukhus och till sju andra sjukhus med jour. Kommunernas utgifter beräknas minska med 75 miljoner euro jämfört med 2016 till följd av ändringarna. Vid dimensioneringen av statsandelen har som avdrag beaktats 19,2 miljoner euro på grund av ändringen. Dimensioneringen av personalen inom äldreomsorgen ses över i serviceboenden med heldygnsomsorg och åldringshem. Till följd av detta beräknas kommunernas utgifter minska med 25 miljoner euro, och statsandelen minskas på motsvarande sätt med 6 miljoner euro. Som en del av åtgärdsprogrammet för att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter slopas vissa deluppgifter i äldreomsorgslagen. Detta uppskattas minska kommunernas utgifter med ca 27 miljoner euro. I statsandelen beaktas som avdrag ca 7 miljoner euro. För utökandet av sådana tjänster för äldre som ges i hemmen anvisas en ökning av statsandelen på 4,8 miljoner euro genom full statlig finansiering. 9
Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna minskar de kommunala statsandelarna inom UKM:s förvaltningsområde med ca 3 miljoner euro. Den ändrade rätten till småbarnspedagogik samt de ändringar som gäller förhållandet mellan antalet pedagoger och antalet barn över 3 år i den småbarnspedagogiska verksamheten trädde i kraft den 1 augusti 2016. Dessa ändringar har beräknats minska kommunernas utgifter med ca 67 miljoner euro per år, och motsvarande minskning i statsandelen blir 17 miljoner euro. Rätten till småbarnspedagogik för barn i förskoleundervisning ska ändras så att kommunerna ges möjlighet att ordna vården av barn i förskoleundervisning genom avgiftsbelagd klubbverksamhet. Den koefficient som används för att fastställa den finansiering som ska betalas för en elev inom den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen sänks från 2,49 till 1,67, vilket minskar den finansiering kommunerna får för den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen med ca 34 miljoner euro. Avsikten är att finansieringen av den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen ska reformeras 2017, så att den inte längre fastställs utifrån antalet elever en årlig beräkningsdag utan i stället utifrån antalet närvaromånader, varvid finansieringen bättre än för närvarande reagerar på förändringar i elevantalet. Den finansiering som reserverats för stödjande av sådan undervisning i modersmål och i finska eller svenska som andra språk som ges elever med främmande språk som modersmål samt för stödjande av annan undervisning för dessa elever ökas med 3 miljoner euro för att statsunderstödsprocenten ska bibehållas på 86 % när undervisningsbehovet ökar. Finansieringen av den grundläggande yrkesutbildningen minskas med 190 miljoner euro i anslutning till reformen av yrkesutbildningen. Besparingen genomförs så att det antal studerande som ligger till grund för finansieringen av den grundläggande yrkesutbildningen vid läroanstalter blir 12,5 % lägre än maximiantalet studerande enligt tillstånden att ordna utbildning. Besparingen riktas i sin helhet till kommunernas finansieringsandel genom en ändring av statsandelsprocenten så att statsandelsprocenten för gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen skiljs åt. För att främja sysselsättningen bland unga som står utanför utbildning och arbetsliv riktas till en fortsättning av kompetensprogrammet för unga vuxna tilläggsfinansiering på 10 miljoner euro, varav ca 6 miljoner euro gäller den kommunala ekonomin. Det anvisas 3,5 miljoner euro för statsunderstöd till bibliotek 2017. De under den förra regeringsperioden överenskomna permanenta besparingarna i statsandelarna för teatrar, orkestrar och museer genomförs i form av sänkta priser per enhet. Besparingen minskar statsandelarna med 2,9 miljoner euro 2017 jämfört med året innan, och den riktas till stor del till kommunerna. Övriga förvaltningsområden De ersättningar som betalas kommunerna för invandrare ökar till ca 180 miljoner euro. Antalet asylsökande som fått uppehållstillstånd uppskattas till ca 7 200 år 2016 och till ca 4 500 år 2017. Eftersom beräkningen och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överförs till FPA, betalas ersättningen för det grundläggande utkomststödet till FPA i stället för till kommunerna. Den kommunala ekonomin påverkas 2017 i hög grad också av andra faktorer än statens beslut. Dessa är bl.a. pensionsreformen som sänker den kommunala arbetsgivarens pensionsavgift samt konkurrenskraftsavtalet som sänker kommunernas arbetskraftskostnader Konkurrenskraftavtalet Ett viktigt mål för konkurrenskraftavtalet är att öka den ekonomiska tillväxten, förbättra sysselsättningen och anpassa den offentliga ekonomin. På lång sikt har också den kommunala ekonomin nytta av ekonomisk tillväxt och bättre sysselsättning. På kort sikt medför konkurrenskraftsavtalet ändå inga förbättringar i den kommunala ekonomin. I avtalet ingår många åtgärder som minskar kostnaderna per enhet för de kommunala arbetsgivarna. Sådana åtgärder är bland annat att arbetstiden förlängs med i genomsnitt 24 timmar per år utan att den årliga inkomstnivån förändras, att 10
semesterpenningarna skärs ner med 30 procent år 2017 2019 och att tyngdpunkten i socialförsäkringsavgifterna flyttas från arbetsgivarna till arbetstagarna. Till följd av de strukturella förändringarna uppskattas arbetskraftskostnaderna för de kommunala arbetsgivarna sjunka med knappt 1,5 procent. Som det nu ser ut kommer dessutom socialförsäkringsavgifterna att minska med sammanlagt cirka 3 procentenheter fram till år 2020. En lättnad för de kommunala arbetsgivarna är också att det inte blir några avtalsbaserade förhöjningar i lönerna nästa avtalsperiod, dvs. år 2017. Avtalet medför dock inte bara lättnader på utgiftssidan. Vissa detaljer i avtalet innebär kännbara försämringar i kommunernas inkomster. En faktor som försvagar kommunernas inkomstströmmar är höjningen av löntagarnas socialförsäkringsavgifter, som ökar löntagarnas skatteavdrag och sålunda minskar kommunernas skatteinkomster. Enligt Finansministeriets uppskattning kommer förändringen att innebära att inkomsterna från kommunalskatten minskar med cirka 500 miljoner euro fram till år 2020. Till skillnad från ändringar i skattegrunderna får kommunerna ingen kompensation för ändringar som gäller avgifter. Inkomsterna för offentliga sektorn försvagas också då sänkningen av alla arbetsgivares sjukförsäkringsavgift finansieras genom de ovan nämnda besparingarna inom offentliga sektorn. Denna finansieringslösning, som skrivits in i avtalet och som äter upp kostnadsbesparingarna för offentliga sektorn, anpassar den offentliga sektorn med omkring en halv procentenhet i förhållande till bruttonationalprodukten. Den kommunala ekonomin stärks alltså inte genom åtgärderna i konkurrenskraftsavtalet eller genom kollektivavtalen, eftersom de uppskattade spareffekterna dras av från kommunernas och samkommunernas finansiering. Som en sammanfattning kan sägas att konkurrenskraftsavtalet kännbart minskar de kommunala arbetsgivarnas verksamhetsutgifter, men på inkomstsidan kommer nyttan att skäras bort i form av uteblivna skatteinkomster eller statsandelsnedskärningar. I detta skede är detaljerna dock ännu öppna. (www.kommunerna.net, www.valtioneuvosto.fi, Statens budgetpropositioner 13.10.2016) 2.2 Kimitoöns kommuns ekonomi och förändringar i den Enligt budgetprognosen för år 2016 kommer år 2016 att bli lite bättre än budgeterat. Prognosen enligt 9 månader ser ut att ge ett resultat på ca - 200 000 euro mot - 945 000 euro i ursprunglig budget och - 1,45 miljoner euro i ändrad budget. Skatteintäkterna och grunden för dessa har under det senaste året utvecklats till en av de största riskfaktorerna. Det är speciellt kommunalskattens utveckling som är verkligt svag. Mellan budget 2016 och budget 2017 minskar skatteintäkterna med cirka 1 procent eller 201 000 euro. Verksamhetsbidraget minskar med 0,8 procent eller 340 000 euro. Skulle löneutvecklingen de senaste åren varit annat än måttlig, så skulle den här balansen inte finnas. Den nya statsandelsreformen innebär för Kimitoön 2 miljoner mindre i statsandelar. Nedskärningen är 290 euro/invånare under en femårig övergångsperiod åren 2015-2019. För år 2017 innebär detta nästan 1 miljon mindre statsandelar. Då staten skär i statsandelarna samtidigt som kommunalskatten inte växer, betyder det att det inte finns någon som helst spelrum i ekonomin. En kraftig ekonomisk nedgång står bakom dörren. Driften måste anpassas för att möta dessa förutsättningar. Eftersom både skatteutvecklingen och statsandelstillväxten kommer att försvagas de kommande åren måste driften kunna anpassas till det. I driften kan man inte uppnå tillräckliga kostnadsminskningar genom inbesparingar utan man måste göra betydande strukturella förändringar, som har ekonomisk vinning också på många års sikt. Fullmäktige har i september 2016 beslutat bygga om och förstora Kimito hälsocentral. Investeringen är en utmaning för så väl kommunens likviditet som för avskrivningsnivån de kommande åren. Årsbidraget täcker inte avskrivningarna varför låneupptagningen ökar. För hälsovårdens del räknar man att renoveringen medför en inbesparing på ca 700 000 euro från och med år 2018. 11
2.3 Kimitoöns kommuns ekonomiska strategi åren 2017-2019 Allmänt om den kommunala ekonomin Olika statliga beslut och beslut av andra aktörer samt strukturella förändringar i omvärlden påverkar planeringen av kommunens verksamhet och ekonomi. År 2017 påverkas den kommunala ekonomin bland annat av pensionsreformen, som sänker kommunarbetsgivarens pensionsavgift, och konkurrenskraftsavtalet, som sänker kommunernas arbetskraftskostnader. Effekterna av den reform av statsandelssystemet som genomfördes år 2015 märks fortfarande i en del kommuner i form av minskade statsandelar. Minskande skatteinkomster och minskande statsandelar tillsammans med ett ökat servicebehov medför stora ekonomiska utmaningar för en del kommuner. Den landskapsreform som är under planering påverkar för sin del utarbetandet av kommunernas ekonomiplaner på ett betydande sätt. Reformen innebär både en reform av social- och hälsotjänsterna och en regionförvaltningsreform. Enligt planen ska reformen genomföras från och med år 2019. År 2017 2018 medför reformen inga ändringar i kommunens ekonomiplanering, men om den genomförs har den betydande konsekvenser för kommunens ekonomiplanering år 2019. Även om man inte känner till de exakta konsekvenserna av reformen, har man försökt beräkna och beakta dem i ekonomiplanen för år 2019. Oberoende av dessa externa faktorer, är det alltid kommunen själv som i sista hand ansvarar för balanseringen av kommunens ekonomi. Kommunen har tillgång till flera olika metoder för att balansera ekonomin. De är bland annat - genomförande av strukturella reformer - förbättrande av produktiviteten - prioritering av investeringar samt - investeringar i rätt tid Det ekonomiska läget i Kimitoöns kommun Under åren 2009 2015 har bokslutet för Kimitoöns kommun uppvisat överskott. Bokslutet för år 2016 beräknas uppvisa underskott för första gången på sju år. Orsaken till underskottet är framför allt minskade skatteinkomster och minskade statsandelar. Den kommunala ekonomin är i balans då kommunens årsbidrag täcker avskrivningarna på anläggningstillgångarna och investeringarna. I bokslutet för år 2016 beräknas kommunens årsbidrag uppgå till 12
2,3 miljoner euro. Det täcker inte de avskrivningar som ska göras på anläggningstillgångarna till fullt belopp, och är inte tillräckligt för att täcka investeringarna enligt investeringsplanen. De investeringar som ska genomföras år 2016 2017 måste finansieras med lån. Som en följd av det svaga årsbidraget för år 2016 och 2017 kan kommunen inte heller sköta amorteringarna på de befintliga lånen, utan omkring hälften av amorteringarna måste finansieras med nya lån. Kimitoöns kommuns ekonomi är inte i balans. Inkomstflödet inom kommunens driftsekonomi är inte tillräckligt för att finansiera investeringarna och sköta låneamorteringarna. Oberoende av det svaga ekonomiska läget ökar kommunens skuldbelopp ytterligare betydligt till följd av investeringsbesluten år 2016. Investeringarna har genomförts med hjälp av lån under en längre tid, vilket har lett till att kommunens lånestock ökat snabbt. Fram till utgången av år 2017 ökar kommunens skuldbelopp och blir mycket stort och det beräknas uppgå till 4 256 euro per invånare. Den genomsnittliga skuldsättningsgraden i kommunerna uppgick år 2015 till 2 793 euro per invånare. Åtgärder för att balansera kommunens ekonomi En ekonomi i balans är en förutsättning för att kommunen ska kunna sköta de uppgifter och tjänster som hör till den. Med stöd av en solid ekonomi kan kommunen fokusera på sin egen roll, främja kommunens livskraft och sörja för invånarnas välmående. Kimitoöns kommuns ekonomi vilar inte på en solid grund. För att balansera kommunens ekonomi kommer det i fortsättningen att krävas konkreta och ansvarsfulla, om också svåra, beslut. Kommunen ansvarar själv för ekonomin och sin verksamhet och att den inte i något skede blir föremål för kriskommunförfarandet. Kommunen kan påverka sin egen ekonomi genom att antingen minska på utgifterna eller öka intäkterna och inkomsterna. I Kimitoön är intäkterna från kommunalskatten mycket låga, varför man inte uppnår någon betydande ökning av skatteinkomsterna genom att höja skattesatsen. I framtiden får man överväga höjningar av fastighetsskatten som ett medel för att öka inkomsterna. Kommunen kan öka sina försäljningsintäkter och minska sina verksamhetskostnader genom att avyttra obehövliga byggnader. Fastigheterna ska aktivt bjudas ut till försäljning och realistiska prisuppgifter fastställas. Rivning av byggnader måste också övervägas från fall till fall. Den största utgiftsposten i kommunen är personalkostnaderna. Det går att påverka storleken på personalkostnaderna genom strukturella förändringar i verksamheten och också genom att effektivera verksamheten. I fortsättningen måste man överväga vilka tjänster som kommunen ska producera själv och vilka 13
tjänster som kan köpas av externa serviceproducenter. Kommunen måste i fortsättningen också effektivera sin egen verksamhet genom att se över sina verksamhetssätt. När någon går i pension eller övergår från kommunens tjänst till en annan arbetsgivare, måste man noggrant bedöma om det går att effektivera verksamheten genom att se över verksamhetssätten och undvika att rekrytera ny personal i stället för den som avgått. Utöver de åtgärder som är inriktade på driftsekonomin behövs ansvarsfulla beslut, genom vilka kommunens skuldsättning fås under kontroll. Förutom att dämpa skuldsättningen måste kommunen i fortsättningen klara av att höja självfinansieringsandelen för investeringarna. Med tanke på en ansvarsfull ekonomi är det inte tillrådligt att kommunen finansierar amorteringar genom att ta mera lån. Ekonomiska riktlinjer Fullmäktige fastställer följande riktlinjer för kommunens ekonomi för åren 2017-2019: 1) Framöver producerar nödvändigtvis inte kommunen själv alla åldringsvårds- och barnvårdstjänster, utan en del av tjänsterna kan ordnas redan under år 2017 med hjälp av servicesedlar. 2) Kommunen säljer eller överlåter på annat vis fastigheter som med tanke på serviceproduktionen och verksamheten är onödiga 3) Kommunen utreder och provar på under år 2017 om det är ekonomiskt och ändamålsenligt att en del av fastighetsunderhållet sköts som köptjänst 4) Kommunen utreder höjning av fastighetsskatten år 2018 5) Kommunens underskott är högst 2,2 miljoner euro år 2018. Underskottet möjliggörs av tidigare års samlade överskott. Kritiska framgångsfaktorer Bedömningskriterier Nivå/målsättning Investeringar 2017-2019 Skuldbördan högst 30 milj. Skuldbörda slutet av 2019 ca 4200 euro/inv. Överskott/underskott sammanlagt högst 4,2 miljoner 2017-2018 Kassa antal dagar 18 dagar Investeringar som inte ingår i ekonomiplanen görs endast på särskilt motiverade grunder. Som följd av varje tjänste- eller arbetsförhållandets upphörande bör behov och grund för rekrytering grundligt utredas. Att anställa tillsvidare en ny person förutsätter alltid kommundirektörens godkännande. 14
3. BUDGETEN 2017 OCH EKONOMIPLANEN 2017-2019 3.1 Verksamhetsmålen I budgeten och ekonomiplanen godkänns verksamhetsmålen för kommunens verksamhet och ekonomi. Målen är bindande för kommunens organ och utgör en del av den budget som kommunen skall följa i sin verksamhet och ekonomiska hushållning. När fullmäktige tar beslut om budgeten skall det klart och tydligt framgå vilka verksamhetsmål som fullmäktige godkänt som bindande mål. Enheterna och avdelningarna använder vid uppställande av verksamhetsmålen kvantitets-, kvalitets-, ekonomioch produktivitetsmålsättningar. Målsättningarna härleds ur resultattänkande och uppställs verbalt i form av nyckeltal och resultatmålsättningar. För varje mål måste dessutom anges den eftersträvande nivån och uppföljningsverktyg. 3.2 Inkomstgrunderna Det osäkra ekonomiska läget som pågått flera år fortsätter i samhället och inverkar även på Kimitoöns kommun. De kommande åren innebär flera olika osäkerhetsfaktorer för Kimitoöns kommuns ekonomi. Den svaga ekonomiska tillväxten i samhället, arbetslöshetens ökning och osäkerhet kring den kommande social- och hälsovårdsreformen gör att såväl verksamhet som skatter och statsandelar är svåra att uppskatta för ekonomiplaneperioden. Den nya kommunallagen och statsandelsreformen trädde i kraft 1.1.2015. Den nya statsandelsreformen innebär för Kimitoön 2 miljoner euro mindre i statsandelar under en femårig övergångsperiod. Skatter Budgeten och ekonomiplanen har beräknats med en inkomstskattesats på 19,75 procent. År 2015 inflöt 18,9 miljoner euro i kommunalskatt, och i prognosen för år 2016 ser kommunalskatten ut att bli ca 18,29 miljoner euro. Kommunalskatten beräknas år 2017 inbringa 17,9 miljoner euro. Det sker således en minskning för år 2017. Samfundsskatten beräknas år 2017 uppgå till 735 000 euro, en märkbar ökning från Skatteförvaltningens uppskattade fördelningsandel för 2016 år som uppgår till 647 000 euro. År 2015 inflöt 810 000 euro i samfundsskatt. Variationsintervallen för fastighetsskatten stiger under år 2017. För Kimitoöns del stiger fastighetsskattesatsen för stadigvarande boende från 0,37 till 0,41 procent. För ekonomiplaneåret 2018 förväntas en blygsam ökning i skatterna. I skatterna för år 2019 har beaktats soteoch landskapsreformernas inverkan. 15
Statsandelar Syftet med statsandelssystemet är att en jämn tillgång till den offentliga service som kommunerna ansvarar för ska kunna tryggas i hela landet med en rimlig skattebörda. Genom systemet utjämnas skillnader i kostnaderna för kommunal service och skillnader i kommunernas inkomstbas. Grunden för utjämningen av kostnadsskillnader är invånarantalet, åldersstrukturen och olika särförhållanden. En annan del av statsandelssystemet är utjämningen av kommunernas inkomstbas utgående från deras skatteinkomster. Statsandelsfinansieringen till kommunerna består administrativt sett av två delar: den statsandel för kommunal basservice som administreras av finansministeriet och den statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och som administreras av undervisnings- och kulturministeriet. Statsandelssystemet för kommunal basservice reviderades i början av 2015. Åldersgrupperingen och kriterierna för bestämningen av statsandelen har ändrats väsentligt, men de grundläggande principerna och strukturerna är de samma som tidigare. Undervisnings- och kulturministeriets andel är oförändrad. Den kalkylerade grunden för statsandelen ändras varje år genom s.k. automatiska ändringar. Till dem hör förändringar i bestämningsfaktorerna, till exempel i invånarantalet, antalet elever och andra antal som utgör grund för beräkningen samt prisförändringar som beror på förändringar i kostnadsnivån (indexförhöjning). Statsandelsreformen Statsandelsreformen trädde i kraft 1.1.2015. Reformen bygger i stor utsträckning på de tidigare grunderna, men systemet har förenklats och gjorts mera kalkylbaserat och bestämningsgrunderna har setts över. Statsandelen för kommunal basservice baserar sig på: - de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, - de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek - och de kalkylerade grunderna per invånare för grundläggande konstundervisning och kommunernas allmänna kulturverksamhet. 16
Enligt det nya systemet gäller en gemensam åldersgruppering för de kalkylerade kostnaderna för kommunal basservice. Utöver åldersgrupperingen tillämpas kriterierna sjukfrekvens, arbetslöshetsgrad, tvåspråkighet, främmande språk, befolkningstäthet, skärgårdsförhållanden och utbildningsbakgrund. Den kalkylerade statsandelen får man genom att från kommunens sammanlagda kalkylerade kostnader dra av självfinansieringsandelen per invånare, som är lika stor för alla kommuner. Därutöver beviljas kommunen statsandel på basis av tre tilläggsdelar. I tilläggsdelarna ingår inte någon självfinansieringsandel. Tilläggsdelarna betalas för avsides läge, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser samt andelen samer. Den nuvarande allmänna statsandelen per invånare slopas, liksom också tilläggsdelarna för kommuner med särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde. Som en del av statsandelen för kommunal basservice beaktas också utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Reformen bygger i stor utsträckning på de nuvarande grunderna. Systemet har förenklats och gjorts mer kalkylbaserat och bestämningsgrunderna har setts över. Kommunerna beviljas fortsättningsvis statsandelar, men de kommer att skäras ner avsevärt i enlighet med tidigare rambeslut. Tillsammans med verkningarna av de reviderade statsandelsgrunderna kommer åtgärderna att leda till att statsandelarna minskar betydligt i många kommuner. I statsandelsreformen ingår för den kommunala basservicens del en övergångsperiod på fem år under vilken förändringarna i statsandelen jämnas ut. För Kimitoöns del betyder statsandelsreformen en minskning på 290 euro/invånare eller totalt 2 miljoner euro under åren 2015-2019. Nedskärningarna sker i en övergångsperiod på fem år. Det betyder att statsandelsnedskärningarna accelererar från år till år. Under år 2015 inflöt 22,53 miljoner euro statsandelar och för år 2016 visar prognosen 23,05 miljoner euro statsandelar. För år 2017 beräknas statsandelarna sjunka till 22,3 miljoner euro. I ekonomiplaneåret 2019 har inverkan av sote- och landskapsreformen beaktats. Verksamhetens intäkter minskar med 3,4 procent från ändrad budget 2016. I intäkterna ingår intern hyra. Den interna hyran inkluderar bl.a. kapitalkostnaderna för kommunens olika fastigheter. Sedan 2011 har en underhållspott på 274 000 euro funnits för att ha en reserv för kommande fastighetsreparationer och underhåll. Den interna hyran intäktsförs på fastighetsenheten eftersom det är fastighetsenheten som har alla fastighetskostnader. Intäkten för hyran får inte användas till fastighetsenhetens driftskostnader utan skall reserveras för bl.a. avskrivningarna. 17
De finansiella intäkterna beräknas till 35 840 euro mindre än i budget 2016. De låga marknadsräntorna påverkar även ränteintäkterna på grundkapital som kommunen har i olika samkommuner. Vattenaffärsverkets ersättning på grundkapital till kommunen beräknas i enlighet med noteringen av 12 månaders euribor den 1 september året innan budgetåret. Noteringen den 1.9.2016 är -0,051 vilket innebär att ingen ersättning erläggs. 3.3 Utgiftsgrunderna Verksamhetsbidraget ökar med 0,5 procent jämfört med ursprunglig budget 2016 och minskar med 0,7 procent jämfört med den ändrade budgeten för år 2016. Personalkostnaderna beräknas tack vare konkurrenskraftavtalet minska med 3,7 procent eller 933 000 euro. Köp av tjänster beräknas öka med 1,13 miljoner euro jämfört med ursprungliga budgeten för 2016 och 630 000 euro jämfört med den ändrade budgeten för år 2016. Låneräntorna har redan länge legat på en exceptionellt låg nivå. De externa räntekostnaderna beräknas år 2017 uppgå till 307 000 euro. Räntekostnaderna för Vattenaffärsverkets interna lån av kommunen beräknas uppgå till 6 000 euro. Årsbidraget täcker inte avskrivningarna. Årsbidraget uppgår till 1,27 miljoner euro. Årsbidraget räcker inte till för att finansiera amorteringarna på 2,4 miljoner euro och nettoinvesteringarna på 7 miljoner euro. Detta betyder att kommunen är tvungen att lyfta lån för 7,5 miljoner euro år 2017. Skuldbördan beräknas vid utgången av år 2017 uppgå till 29,4 miljoner euro eller 4 256 euro/invånare. I beloppet ingår Kimitoöns vatten som har 6,6 miljoner euro externa lån per 31.12.2017. Vattenaffärsverkets interna lån av kommunen beräknas uppgår till 3 miljoner euro per 31.12.2017. Enligt den ändrade budgeten för år 2016 beräknas Kimitoöns kommun den 1.1.2017 ha ett ackumulerat överskott i balansen på ca 14 miljoner euro. Budgeten för år 2017 minskar överskottet med 2 105 093 euro. 3.4 Personalen Personalstrategi Kimitoöns kommun har en personalstrategi som uppdaterades år 2013 och är i kraft åren 2013-2016. Under år 2017, efter att kommunens allmänna strategi är godkänd, görs också en ny personalstrategi. Den gemensamma värdegrunden omfattar öppenhet, aktivitet och förnyelse. Såväl medarbetare, ledare som politiker tillämpar dessa värderingar i vardagen och då man gör beslut. 18
Personalpolitiken i Kimitoöns kommun styrs genom personalstrategin, som fullmäktige godkänt. Strategin fungerar som hjälpmedel för den direkta personalledningen och som underlag för beslutsfattandet på olika nivåer i frågor som gäller personalen. Företagshälsovård Den största enskilda satsningen på personalen är företagshälsovården som köps av Dalmed Ab fram till 31.12.2017 enligt gällande avtal. Upphandlingen omfattar förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorium och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl. a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Tyngdpunkten i det utvecklingsarbete som görs tillsammans med företagshälsovården ligger i olika förebyggande åtgärder. Utvecklingen av personalens antal Från budget 2016 till budget 2017 kommer årsverkena att stiga med 3, från 497 till 500. Avdelningsvis ser ändringarna ut enligt följande: Förvaltning - 1,6 (sysselsättningsprojektet Arbetskompaniet flyttat till omsorgsavdelningen) Utveckling +/- 0 Bildning +/- 0 (- 3 årsverken inom sysselsättning, ungdomsverkstad och uppsökande ungdomsarbete har flyttats till omsorgsavdelningen, +2 årsverken har kommit till inom dagvård för nattvård och barn med särskilda behov, därutöver flera mindre förändringar som tillsammans blir +1 årsverk). Omsorg + 7 (+5 årsverken inom sysselsättning har flyttats från förvaltning och bildning, +2 årsverken ökning inom äldreomsorg) MoT -2,5(-1 planläggare, -1,5 köks- och städpersonal) 19
Pensioneringsprognos Under de kommande tre åren, fram till år 2019, kommer enligt prognoserna ca 70 personer att avgå med pension. Därefter minskar pensioneringstakten. Varje pensionering och eventuella nyrekryteringar måste kritiskt granskas dels i förhållande till den kommande social- och hälsovårdsreformen och dels i förhållande till den försvagade kommunalekonomin. För tillsvidareanställningar kommer att krävas lov att anställa av kommundirektören. 20