1(13) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY Annica Cornelius Tel: 010-698 15 19 annica.cornelius @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2018-02-28 Ärendenr: NV-08181-17 Vattenmyndigheterna Vattenmyndigheten.norrbotten@lanssty relsen.se Naturvårdsverkets återrapportering till Vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet under år 2017 Sammanfattning Vattenmyndigheterna har beslutat om åtgärdsprogram för förvaltningscykeln 2016 2021. Utöver att genomföra de myndighetsspecifika åtgärderna ska myndigheter och kommuner årligen rapportera till Vattenmyndigheterna om deras genomförande av respektive åtgärder enligt åtgärdsprogrammet. Rapporteringen utgör underlag för att följa upp genomförda åtgärder och bedöma huruvida fastställda miljökvalitetsnormer för vatten kommer att uppnås eller inte. För de nationella myndigheterna sker den årliga rapporteringen genom besvarande av frågor. Nedan följer Naturvårdsverkets svar på Vattenmyndigheternas frågor med anledning av åtgärdsprogrammet. Vårt svar följer det upplägg som framgår av Vattenmyndigheternas frågeformulär. Åtgärd 1 Avloppsreningsverk och ledningsnät Naturvårdsverket ska identifiera behov av ökad tillämpning och ändring av befintliga styrmedel samt behov av nya styrmedel och vägledning, i syfte att förbättra förutsättningarna för att minska utsläppen av fosfor och kväve samt prioriterade och särskilda förorenande ämnen via avloppsreningsverk och avloppsledningsnät. 1. Vilket arbete har gjorts för att, BES ÖK: S TO CKH OL M VAL H AL L AV Ä GE N 195 ÖSTE R S UN D F ORS K ARE NS V ÄG 5, HUS UB POS T: 106 48 STO C KH OL M TE L: 010-698 10 00 FAX: 010-698 16 00 E- P OS T: RE GIS TR ATO R@NATUR VA R DS V ERK E T. S E IN TER N E T: WW W.N AT URV ARDS V ERK E T. S E
NATURVÅRDSVERKET 2(13) a. utveckla vägledningen till länsstyrelser och kommuner för att förbättra förutsättningarna för minskade utsläpp av näringsämnen från avloppsreningsverk och ledningsnät? Under år 2017 arbetade Naturvårdsverket med att ta fram vägledning till de nya föreskrifterna NFS 2016:6 om rening och kontroll av utsläpp från avloppsreningsverk i tätbebyggelse samt NFS 2016:8 om miljörapport som gäller sedan 1 januari 2017. Delar av vägledningen till 2016:6 publicerades på Naturvårdsverkets hemsida hösten 2017, en remissversion planeras att vara klar våren 2018. Miljörapporteringsvägledningen publicerades på Naturvårdsverkets hemsida i januari 2018. I och med de nya föreskrifterna har definitionen av bräddning förtydligats, vilket innebär att även nödutsläpp utgör en bräddning, och omfattas därmed av kontrollkrav. Tidigare kunde nödutsläpp p.g.a. t.ex. strömavbrott, haveri eller underhållsarbete undantas från det som redovisades som bräddning. Anpassning av SMP har genomförts för att möjliggöra inrapportering enligt de nya föreskrifterna, samtidigt som systemet utvecklas så det är tydligare vilka data som ska rapporteras, inklusive vägledning om hur de ska tas fram. Här ingår bl.a. förbättringar gällande inrapporteringar av bräddningar på ledningsnät, där verksamhetsutövaren ska rapportera plats, antal bräddningar och total volym som bräddats på ledningsnätet. b. utveckla vägledningen till länsstyrelser och kommuner för att förbättra förutsättningarna för minskade utsläpp av prioriterade och särskilda förorenande ämnen från avloppsreningsverk och ledningsnät? I april 2017 överlämnade Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag om läkemedelsrening på avloppsreningsverk. Regeringsuppdraget redogör för förutsättningarna att använda avancerad rening vid avloppsreningsverk i syfte att avskilja läkemedelsrester. Rapporten analyserar behovet av avancerad rening, vilka tekniska lösningar som finns och för- och nackdelarna med dessa, samt en analys av övriga konsekvenser av användning av avancerad rening. Länk till rapport: http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/978-91-620-6766- 3.pdf?pid=20525 Naturvårdsverket konstaterade att det finns behov av att införa avancerad rening av läkemedelsrester i avloppsvatten. Sådan rening skulle även medföra rening av andra oönskade ämnen, vilket förstärker nyttan. Behovet motiveras framförallt utifrån risken för långsiktiga effekter av utsläpp av läkemedelsrester i den akvatiska miljön.
NATURVÅRDSVERKET 3(13) Det finns tekniker för avancerad rening som kan implementeras som ett komplement till befintliga reningssteg, där det finns skalfördelar vid installation vid större avloppsreningsverk med lägre kostnader som följd. Naturvårdsverket konstaterade vidare att det för att begränsa spridningen av läkemedelsrester till miljön behövs ett brett spektrum av åtgärder i hela kedjan, från utveckling av nya läkemedel, tillverkning, användning, hantering av rester till utsläpp i miljön. Utredningen är ett steg på vägen mot införandet av avancerad rening på avloppsreningsverk. För det fortsatta arbetet har Naturvårdsverket rekommenderat att eftersom behovet av att införa avancerad rening varierar, behöver behovet klargöras. Dessutom behöver man utreda vilken styrning som på ett samhällsekonomiskt effektivt och ändamålsenligt sätt kan leda till att avancerad rening införs där behovet är störst. c. öka tillämpning av befintliga styrmedel? Naturvårdsverket har yttrat sig i ett antal miljöprövningar av avloppsreningsanläggningar där utsläpp av näringsämnen och dess påverkan på recipientens miljökvalitetsnorm varit en sakfråga. Naturvårdsverket har överklagat mark- och miljödomstolens vid Nacka tingsrätts dom, mål nr M 3980-15, angående Henriksdals avloppsreningsverk. Anledningen till Naturvårdsverkets överklagande är att de villkor som meddelats riskerar en försämring av kvalitetsfaktorer som ingår i ekologisk status och äventyrar möjligheten att uppfylla god ekologisk status för relevanta kvalitetsfaktorer. Naturvårdsverket har även påtalat behovet om utredningskrav avseende läkemedelsrester då vi yttrat oss i ärendena gällande Ryaverket respektive Käppalaverket. d. utveckla uppströmsarbetet? Ett regeringsuppdrag om mikroplast har överlämnats till regeringen i juni 2017. Uppdraget omfattade en första, övergripande kartläggning av källor till och spridning av mikroplaster i Sverige, en bedömning av vilka av de kartlagda källorna som primärt bör åtgärdas samt vilka steg som behöver tas för att förebygga utsläpp och minska spridning av mikroplaster till hav, sjöar och vattendrag från dessa källor. Länk till slutredovisning/rapport: http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/978-91-620-6772- 4.pdf?pid=20662 I regeringsuppdraget lyfts vikten och behovet av uppströmsarbete fram. En åtgärd kopplad till spridningsvägen avloppsreningsverk är ett förslag kring föreskrift om plan för förebyggande åtgärder som Naturvårdsverket tidigare presenterat i ett regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor 2013 (som fortfarande är under beredning på Miljö- och energidepartementet). FÖRESKRIFT OM PLAN FÖR FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
NATURVÅRDSVERKET 4(13) Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor presenterat ett förslag till författning: Förordning om produktion, saluhållande, överlåtelse och användning av avloppsfraktioner, biogödsel och kompost (Naturvårdsverket, 2013). Författningsförslaget omfattar, utöver regler kring användning av slam, biogödsel och kompost, även en skrivning kring krav på dokumenterat, förebebyggande arbete för att förbättra kvaliteten på fraktionerna. Detta föreslås ske genom att verksamhetsutövaren upprättar en plan som beskriver vilka förebyggande åtgärder som vidtas i syfte att minimera förekomsten av metaller, organiska ämnen och andra oönskade ämnen i fraktionerna. Naturvårdsverket föreslås erhålla ett bemyndigande för att ta fram en föreskrift kring vad en sådan plan ska innehålla mer i detalj, där en möjlig åtgärd kan vara att inkludera även mikroplast. Ur RU mikroplast kapitel 10.1.6 Naturvårdsverket har i regeringsuppdraget om mikroplast återigen föreslagit att regeringen ger Naturvårdsverket bemyndigande om att ta fram en föreskrift om förebyggande åtgärder. 2. Hur anser ni att åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Regeringsuppdraget om läkemedelsrening identifierar behovet av avancerad rening vid avloppsreningsverk. Detta är ett första steg mot ökad avskiljning av både läkemedelsrester och andra oönskade ämnen. Idag är endast tre läkemedel klassificerade som SFÄ: diklofenak, etinylestradiol och estradiol. En förbättrad kunskap om avloppsdirektivet och föreskrifternas krav samt ökad kontroll och uppföljning av bräddat avloppsvatten från ledningsnät och vid avloppsreningsanläggningar ger ökade förutsättningar att följa miljökvalitetsnormen för vatten. 3. Vilken samverkan har skett med Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, och andra berörda centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner? Hur många länsstyrelser och kommuner har nåtts av informationen? I framtagandet av vägledning om den nya avloppsföreskriften har kommuner och länsstyrelse deltagit i referensgruppen. I samband med regeringsuppdraget om läkemedelsrening har nära samverkan skett med Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten. En nära samverkan har skett med samtliga 21 länsstyrelser i samband med arbetet för att kvalitetsgranska och följa upp data avseende efterlevnad av avloppsdirektivet som ska användas i samband med den återkommande rapporteringen av avloppsdirektivet (se nedan). 4. Har Naturvårdsverket utfört övrigt arbete med bäring på åtgärd 1 under
NATURVÅRDSVERKET 5(13) Naturvårdsverket arbetar intensivt med förberedelserna av nästkommande rapportering av avloppsdirektivet parallellt med arbete som berör Sveriges efterlevnad av avloppsdirektivet. Detta kräver aktiva insatser av både verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter, både inför rapporteringen till EU sommaren 2018, men även fortsättningsvis. I arbetet ingår kommunikation kring vikten av avloppsvattenrening och efterlevnad av avloppsdirektivet, vilket bör kunna ge synergier när det gäller avloppsvattenrening i ett större sammanhang. Hösten 2017 skickades en enkät ut till Sveriges kommuner avseende ARV > 2000 pe, där uppgifter om teknik, investeringar och kvävereningskrav ingick. Detta kommer utgöra en del av underlaget för rapportering av avloppsdirektivet, men kommer även kunna användas av Vattenmyndigheterna för uppföljning av åtgärdsprogrammet. Samordning sker med Vattenmyndigheten om detta. Naturvårdsverket har deltagit på ett antal seminarier och konferenser under hösten/vintern 2017 2018 för att redogöra för slutsatserna i regeringsuppdragen om läkemedel och mikroplast, t ex: Östersjöseminariet 5/10 Nordiska avloppskonferensen i Århus, Danmark 10-12/10 IWA Sveriges seminarium om mikroplast 8/11 Nationell avloppskonferens Linköping 31/1-1/2 2018 Naturvårdsverket har även fått i uppdrag av regeringen att under år 2018 dela ut medel för att installera avancerad rening av läkemedelsrester i avloppsreningsverk. Bidragen och de åtgärderna som bidragen medför kommer innebära förbättringar på vattenkvalitén. Uppgifterna har lämnats av Anna-Maria Sundin, på Hållbarhetsenheten (Sh). Åtgärd 2 Miljöfarligverksamhet utsläpp till vatten Naturvårdsverket ska vägleda länsstyrelserna och kommunerna i deras tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter i syfte att minska utsläppen till vatten, från såväl punktkällor som diffusa källor, av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen i sådan omfattning att det bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. 1. Vilket arbete har gjorts för att utveckla tillsynsvägledningen till länsstyrelser och kommuner avseende utsläpp av prioriterade och särskilda förorenande ämnen? För Naturvårdsverket föreligger det svårigheter att angripa åtgärd 2 på ett bra sätt. Det syntes orimligt att i största allmänhet vägleda länsstyrelser och kommuner om prioriterade och särskilda förorenande ämnen. För att framgång ska kunna nås bör det istället ske ett urval om vilka ämnen av ovan som särskilt
NATURVÅRDSVERKET 6(13) ska prioriteras utifrån farlighet eller mängd. Det krävs därför styrning och kunskap från Vattenmyndigheterna om vilka ämnen eller verksamheter som bör prioriteras. Naturvårdsverket har p.g.a. personalbrist inte haft möjlighet att arbeta med frågan. Naturvårdsverket har uppmärksammat bristen och anställt en person som kommer att arbeta med vattenförvaltning, i hens arbetsuppgifter kommer bl.a. ingå förvaltning av åtgärdsprogrammet. 2. Hur anser ni att åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Se ovan. 3. Vilken samverkan har skett med Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen och andra berörda centrala myndigheter, samt med länsstyrelser och kommuner? Hur många länsstyrelser och kommuner har nåtts av informationen? Naturvårdsverket har under 2017 deltagit i ett projekt som gått under namnet Gruvdialogen. Sammankallande har vari IvL och det har genomförts med deltagande av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning, tillsammans med gruvbolagen Boliden och LKAB samt branschorganisationen Svemin. Slutresultatet av dialogen utgörs av en handbok avseende utsläpp till ytvatten från gruvverksamhet. Handboken är tänkt att användas av både bolag och myndigheter eller kommuner som deltar i en tillståndsprocess för gruvverksamhet. 4. Har Naturvårdsverket utfört övrigt arbete med bäring på åtgärd 2 under Naturvårdsverket har under kalenderåret 2017 deltagit i ett flertal prövningar där utsläpp från den miljöfarliga verksamhetens påverkan på recipientens miljökvalitetsnorm varit en sakfråga. Naturvårdsverket har bl.a. i yttrande till mark- och miljödomstolen i Umeå gällande gruvverksamhet i Boliden mål nr M 1629-15 påpekat att Bolidens föreslagna villkor för utsläpp av metaller till Brubäcken medger halter som överskrider gränsvärden för kadmium och nickel. Boliden har p.g.a. de påpekanden som gjorts av Naturvårdsverket lämnat in ett underlag till Vattenmyndigheten. Den informationen som Naturvårdsverket har att tillgå, så har Boliden inte medgetts något undantag. Huvudförhandling i målet kommer ske i september 2018.
NATURVÅRDSVERKET 7(13) Naturvårdsverket har även under året arbetat med ett regeringsuppdrag (RU Gruvavfall) tillsammans med Sveriges geologiska undersökning. Uppdragets syftet var att ge en strategi för miljömässigt hållbar hantering av gruvavfall. I RU gruvavfall beskrivs att det förekommer överskridanden av miljökvalitetsnormer relaterat till diffust läckage och kontrollerade utsläpp av ett antal ämnen vid gruvverksamheter trots vidtagna försiktighetsmått och att verksamheter bedrivs i enlighet med gällande villkor. Påverkan i recipienten från utsläpp och läckage från gruvor visar sig i många fall tydligt genom statusklassningen av närmaste vattenförekomst. Vid ett flertal gruvverksamheter medverkar förhöjda halter av de särskilda förorenande ämnena arsenik, koppar, krom och zink eller de prioriterade ämnena bly och kadmium till att god status inte uppnås i vattenförekomsten. Vid flera platser finns, förutom pågående gruvverksamhet, påverkan från gruvverksamhet som inte längre är i drift Överskridanden av miljökvalitetsnormer kommer med all sannolikhet även ske i framtiden. Utsläppen kan vara prövade även om de inte är reglerade i villkor eller förelägganden. Det förekommer även att befintliga villkor inte är uppdaterade utifrån dagens kunskap eller praxis. Naturvårdsverket verkar i prövningar och genom vägledning för att få till stånd villkor som inte ska leda till att vattenförekomstens miljökvalitetsnormer påverkas. Naturvårdsverket kommer under 2018 fortsätta med vägledningsinsatser för gruvavfall bl.a. i syfte att minimera miljöpåverkan från detta avfall. Uppgifterna har lämnats av Annica Cornelius med bidrag av Ann-Marie Fällman och Jennifer Bremmer, på Miljöskyddsenheten (Sm). Åtgärd 3 Förorenade områden Naturvårdsverket ska i sitt arbete med att fördela bidrag till åtgärder i förorenade områden fortsätta att prioritera områden med påverkan på vatten på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. 1. Vilket arbete har gjorts för att utveckla kopplingen kring fördelningen av åtgärdsmedel mot vattenförekomster med påverkan från förorenade områden? Inför beslut om åtgärder för förorenade områden gör Naturvårdsverket prioriteringar. Vi utgår då från den nationella planen (http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/vagledningar/fororenadeomraden/nationell-plan-for-efterbehandling/) som varje år konkretiseras mera i en årlig fördelningsplan utifrån de politiska beslut och styrsignaler vi fått för året. (http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/fororenadeomraden/170817-fordelningsplan-1-4-2017.pdf). En viktig prioriteringsgrund i alla
NATURVÅRDSVERKET 8(13) ställningstaganden inför beslut om åtgärder är om den planerade åtgärden bidrar till att förbättra vattenmiljön i eller i närheten av det förorenade området, därvid tas hänsyn till MKN för vatten. Som underlag till beräkning av Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark (jord) har haltkriterier för ytvatten valts. De valda ytvattenkriterierna baserar sig i första hand på risken för miljöeffekter med en skyddsnivå som normalt motsvarar 50 procent av miljökvalitetsnormerna, för de ämnen där sådana finns. I de fall miljökvalitetsnormer ej finns, har utgång tagits i andra källor. Beräkning av riktvärde för jord som ska skydda ytvatten görs baklänges. Det vill säga att man beräknar den högsta möjliga koncentrationen man kan ha i jorden på det förorenade objektet, utan att halva haltkriteriet för miljökvalitetsnormen överskrids i det skyddsvärda ytvattnet. Under 2017 har Naturvårdsverket inlett planeringen av hur regeringens särskilda satsning på åtgärder på förorenade sediment ska genomföras under 2018 2020. 2. Hur anser ni att åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Naturvårdsverket har inte gjort någon övergripande uppföljning av, om de beslutade åtgärderna bidragit till att förbättra förutsättningarna för att nå MKN för berörda vatten. I förekommande fall ingår en efterföljande miljökontroll som innefattar kontroll av föroreningar i närliggande vatten som en del av den beslutade åtgärden 3. Vilken samverkan med länsstyrelser och kommuner har skett? Hur många länsstyrelser har nåtts av informationen? Naturvårdsverket har täta kontakter med länsstyrelserna och dessa har i sin tur ett nära samarbete med berörda kommuner. Naturvårdsverket bedömer att alla länsstyrelser känner till Naturvårdsverkets prioriteringsgrunder för beslut om åtgärder. 4. Har Naturvårdsverket utfört övrigt arbete med bäring på åtgärd 3 under Naturvårdsverket har under 2017 bidragit till att Åtgärdsportalen uppdaterats med information om saneringsmetoder för förorenade sediment. Tillsammans med Statens geotekniska institut tar Naturvårdsverket fram en vägledning om PFAS. Uppgifterna har lämnats av Annika Jansson med bidrag av Björn Johansson och Per Nilsson, på Kemikalieenheten (Se).
NATURVÅRDSVERKET 9(13) Åtgärd 4 Internationellt luftvårdsarbete Naturvårdsverket ska inom det europeiska luftvårdsarbetet fortsätta verka för att minska depositionen av försurande ämnen såsom kväveföreningar och svaveldioxid samt prioriterade och särskilda förorenande ämnen från internationella källor. 1. Vilket arbete har gjorts inom ramen för luftvårdsstrategiskt arbete på EU-nivå? Från att under ett antal år har varit i en förhandlingsfas där ny luftvårdslagstiftning tagits fram (Direktivet om medelstora förbränningsanläggningar, 2015/2193/EU, och takdirektivet, 2016/2284/EU) så fokuserar nu arbetet på ett effektivt genomförande av den nya lagstiftningen. Naturvårdsverket har under år 2017 deltagit aktivt i tre möten i kommissionens expertgrupper för genomförande av takdirektivets krav samt lämnat synpunkter på vägledningsmaterial som tagits fram av kommissionen. Naturvårdsverket är även engagerad i ett nätverk där likasinnade medlemsländer deltar för att utbyta erfarenheter och diskutera olika strategiska frågor kopplat till EU:s luftvårdspolitik. Nätverket hade ett första fysiskt möte i september i Haag. Kommissionen har även upprättat ett europeiskt forum som ska sammanföra olika aktörer i samhället för att utbyta erfarenheter och praxis, ett möte arrangerades i Paris i november där Naturvårdsverket deltog. 2. Vilken samverkan har skett med Kemikalieinspektionen, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Tillväxtverket och länsstyrelserna? Vid samtliga formella internationella möten (inom EU och luftvårdskonventionen) agerar Naturvårdsverket enligt gemensamberedd instruktion. 3. Har Naturvårdsverket utfört övrigt arbete med bäring på åtgärd 4 under Sverige bedriver ett aktivt påverkansarbete inom luftvårdskonventionens (CLRTAP) arbete som samverkar med EU:s luftvårdsarbete. Luftvårdskonventionens arbete fokuserar på genomförande av gällande överenskommelser samtidigt som det blickar framåt mot kommande överenskommelser. Sedan 2014 innehar Naturvårdsverkets medarbetare ordförandeposten för konventionens beslutande organ samt bemannar samtliga huvudgrupper inom konventionen. Sverige verkar för och stödjer pågående arbete med att möjliggöra för EECCA- och SEE-länder att ratificera de nya överenskommelserna. En ytterligare prioritering för Sveriges arbete inom konventionen är utvecklingen av nya och ambitiösa åtaganden inom konventionen vilket ingår i arbetet med att revidera konventionens långsiktiga strategi. Under 2017 förbereddes en internationell workshop (Saltsjöbaden) som kommer att genomföras under våren 2018. Fokus på denna workshop är exempelvis konventionens framtida prioriteringar och strategi.
NATURVÅRDSVERKET 10(13) Uppgifterna har lämnats av Maria Ullstam, på Luftenheten (Kl). Åtgärd 5 Miljöfarligverksamhet utsläpp till luft Naturvårdsverket ska vägleda länsstyrelserna och kommunerna i deras tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter, i syfte att minska utsläppen till luft av försurande ämnen såsom kväveföreningar och svaveldioxid samt prioriterade och särskilda förorenande ämnen i sådan omfattning att det bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. 1. Vilket arbete har gjorts för att utveckla vägledningen till länsstyrelser och kommuner avseende utsläpp av prioriterade och särskilda förorenande ämnen? Någon särskild vägledning har inte skett utan Naturvårdsverket har prioriterat att vägleda om de bref:ar och BAT-slutsatser. 2. Hur anser ni att åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? 3. Vilken samverkan har skett med berörda myndigheter? 4. Har Naturvårdsverket utfört övrigt arbete med bäring på åtgärd 5 under Uppgifterna har lämnats av Karin Dunér, på Industrienheten (Ki). Åtgärd 6 Markavvattning Naturvårdsverket ska ta fram vägledning för markavvattningsverksamheter avseende åtgärder i syfte att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. 1. Vilket arbete har gjorts för att utveckla vägledningen för markavvattningsverksamheter till länsstyrelser och kommuner? Naturvårdsverket har under år 2017 publicerat en rapport som ligger tillgänglig på vår hemsida: Miljökonsekvenser av markavvattning och dikesrensning, En kunskapssammanställning. ISBN 978-91-620-6777-9. 2. Vilken samverkan har skett med Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Sveriges Geologiska Undersökning och Trafikverket i genomförandet av åtgärden?
NATURVÅRDSVERKET 11(13) Naturvårdsverket samarbetar med Sverige Geologiska Undersökning angående vägledning kring markavvattning och sura sulfatjordar, samverkan sker genom möten och webbinarier. I detta samarbete ingår länsstyrelser (AC och BD), Trafikverket, SKS, Jordbruksverket och Havs- och Vattenmyndigheten, sistnämnd har dock inte deltagit. Naturvårdsverket har deltagit i ett möte i oktober med Sverige Geologiska Undersökning och Länsstyrelsen i Norrbotten och Västerbotten om vägledningsbehov angående sura jordar och bland annat markavvattning i större infrastrukturprojekt. För huvudvägledningen har kontakt tagits med Vattenmyndigheterna, Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket. Kontaktpersoner finns inom respektive myndighet. Naturvårdsverket har en idé om hur det fortsatta vägledningsarbetet ska fortskrida och den linjen kommer inom kort att förankras inom myndigheten. 3. Hur har genomförandet förbättrat förutsättningar för länsstyrelser att bedriva tillsynsvägledning och tillsyn för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas? Vägledningsarbetet med markavvattningsverksamheter är en viktig del för att uppnå MKN för vatten. Naturvårdsverket har även uppmärksammat att detta arbete går hand i hand med våtmarkssatsningen och arbetar med den delen inom projektet. Naturvårdsverket tar in synpunkter från de olika myndigheterna i olika skeden av processen. Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten kommer t.ex. att bidra med sina kunskaper om hur arbetet med att få vattendrag med markavvattningsanläggningar att klassas som KMV och att de därmed ska uppnå ekologisk potential. 4. Har Naturvårdsverket utfört övrigt arbete med bäring på åtgärd 6 under Se ovanstående svar i fråga 3. Uppgifterna har lämnats av Sara Andersson, på Naturhänsynsenheten (Nn). Åtgärd 7 Dagvatten Naturvårdsverket ska identifiera behovet av och föreslå eller utveckla förändrade eller nya styrmedel för dagvattenhantering, samt utarbeta tillsynsvägledning avseende dagvattenhantering till länsstyrelser och kommuner
NATURVÅRDSVERKET 12(13) 1 a) Vilket arbete har gjorts för att utreda behoven av nya eller förändrade styrmedel för en dagvattenhantering som bidrar till att MKN kan följas? Inom ramen för regeringsuppdraget Analys av kunskapsläget för dagvattenproblematiken som redovisades till Miljö- och energidepartementet i september 2017 har ett antal steg på vägen föreslagits till regeringen för att uppnå en mer hållbar dagvattenhantering och därmed bättre bidra till att MKN kan nås. Då regleringen inom dagvatten idag är fragmenterad och bitvis otydlig föreslog Naturvårdsverket att regeringen tillsätter en utredning som genomför en översyn av regleringen som berör dagvatten, med syfte att förtydliga, samla och utveckla. Från årsskiftet 2017/2018 pågår arbetet med ett ytterligare regeringsuppdrag inom dagvatten där Naturvårdsverket ska lämna förslag till etappmål med styrmedel och åtgärder om dagvatten för att minska den negativa påverkan på vattenkvaliteten. Uppdraget ska redovisas för Miljö- och energidepartementet senast den 31 januari 2019. b) utveckla vägledningen till länsstyrelser och kommuner avseende utsläpp av näringsämnen, prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen? Inom ramen för gällande regelverk och praxis är det oklart vilka styrmedel och hur de kan användas inom kommunerna för att minska dagvattnets innehåll av näringsämnen och miljöföroreningar. I kombination med behovet av en översyn av lagstiftningen har Naturvårdsverket identifierat att det finns behov av förstärkt vägledning om tillämpningen av plan och bygglagen, vattentjänstlagen och miljöbalken så som lagstiftningen ser ut idag. Redovisning till regeringskansliet avseende regeringsuppdraget Analys av kunskapsläget för dagvattenproblematiken finns publicerad på vår webbplats i form av en rapport och fungerar som en kunskapssammanställning inom området. Under 2018 deltar Naturvårdsverket bland annat på konferensen Vatten, avlopp och kretslopp (www.vattenavloppkretslopp.se) den 21-22 mars, där vi deltar på tre programpunkter avseende dagvatten. Naturvårdsverket förstärker också arbetet inom dagvatten genom att under våren 2018 anställa en ytterligare person som kommer arbeta med fokus på dagvatten. 2. Vilken samverkan har skett med Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges Geologiska Undersökning och Trafikverket, länsstyrelser och kommuner och vilket har resultatet varit? Inom ramen för regeringsuppdraget Analys av kunskapsläget för dagvattenproblematiken har samverkan skett med bl.a. Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Svenskt vatten och SKL. Inom ramen för arbetet med regeringsuppdraget för att föreslå etappmål för dagvatten ska bland annat Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges Geologiska Undersökning, Trafikverket samt representanter från länsstyrelser och kommuner och andra relevanta aktörer bjudas in för samverkan.
NATURVÅRDSVERKET 13(13) 3. Hur anser ni att åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Med de steg på vägen som föreslogs i regeringsuppdraget Analys av kunskapsläget för dagvattenproblematiken ökar möjligheterna att uppnå en hållbar dagvattenhantering och därmed bidra till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. De etappmål som Naturvårdsverket ska föreslå i det regeringsuppdraget som ska redovisas 31 januari 2019 syftar också till att minska den negativa påverkan på vattenkvaliteten. 4. Har Naturvårdsverket utfört övrigt arbete med bäring på åtgärd 7 under Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att dela ut 25 000 000 kronor under år 2018 samt de kommande två åren ge bidrag för att minska utsläppen av mikroplaster och andra föroreningar från dagvatten och andra källor av dagvatten. Bidragen och de åtgärderna för att minska utsläpp av föroreningar via dagvatten har bäring på åtgärd 7. Uppgifterna har lämnats av Pontus Cronholm, på Hållbarhetsenheten (Sh). Beslut om denna skrivelse har fattats av biträdande avdelningschefen Ingela Hiltula. I den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit miljöjuristen Annica Cornelius, den sistnämnde föredragande. För Naturvårdsverket Ingela Hiltula Annica Cornelius Detta beslut har fattats digitalt och saknar därför namnunderskrifter