YTTRANDE Ärendenr: NV Transportstyrelsen

Transkript

1 1(8) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY Ulf Troeng Tel: ulf.troeng@naturvardsverket.se YTTRANDE Ärendenr: NV Transportstyrelsen vag@transportstyrelsen.se Yttrande över remiss av Transportstyrelsens förslag till ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter om kompetens för besiktningstekniker, polisman och bilinspektör, om kontrollbesiktning, om flygande inspektion samt om bilar och släpvagnar som dras av bilar och som tas i bruk den 1 juli 2010 eller senare (Transportstyrelsens dnr: TSF ) Sammanfattning Vad gäller Transportstyrelsens förslag till ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter om kontrollbesiktning har Naturvårdsverket följande synpunkter: Naturvårdsverket välkomnar att Transportstyrelsen föreslår föreskriftsändringar som gör att både bensin- och dieselbilar ska genomföra såväl avgasmätning som OBD-kontroll. Naturvårdsverket avstyrker dock undantaget om att dieselbilar som är 20 år eller äldre inte ska genomföra avgasmätning. Naturvårdsverket avstyrker kravet på att varningslampan måste lysa för att underkänna en bil vid OBD-kontroll. Ca 3 av 4 bilar som med nu gällande föreskrifter underkänns vid OBD-kontroll har inte varningslampan tänd och skulle därmed med den ändring som Transportstyrelsen föreslår klara OBD-kontrollen. Naturvårdsverket anser att en bil ska kunna underkännas om OBD-kontroller visar emissionsrelaterade felkoder, oavsett om varningslampan lyser eller ej. Naturvårdsverket avstyrker de av Transportstyrelsen föreslagna höjningarna av gränsvärden för kolmonoxid (CO) och kolväten (HC) för bensinbilar vid tomgång. Naturvårdsverket anser att gränsvärdena för dessa hälsofarliga luftföroreningar bör ligga kvar på samma nivå som i tidigare föreskrifter. Naturvårdsverket anser att gränsvärden för kolmonoxid (CO) för bensinbilar vid förhöjd tomgång bör skärpas för utsläppsklass Euro 4 och BES ÖK: S TO CKH OL M VAL H AL L AV Ä GE N 195 ÖSTE R S UN D F ORS K ARE NS V ÄG 5, HUS UB POS T: STO C KH OL M TE L: FAX: E- P OS T: RE GIS TR ATO R@NATUR VA R DS V ERK E T. S E IN TER N E T: WW W.N AT URV ARDS V ERK E T. S E

2 NATURVÅRDSVERKET 2(8) senare. Detta eftersom de nu föreslagna gränsvärdena är upp till 100 gånger högre än vad en normal bensinbil släpper ut. Naturvårdsverket anser att Transportstyrelsens förslag till gränsvärden för opacitet (grovt mått för partiklar) för dieselbilar bör skärpas. Föreslagna gränsvärden för Euro 5 och 6 är ca gånger högre än vad dessa bilar normalt släpper ut och ligger dessutom på en nivå som är högre än vad dieselbilar med bortmonterade eller sönderborrade partikelfilter släpper ut. Vidare tillstyrker Naturvårdsverket de delar av remissen som rör förslag till ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter om kompetens för besiktningstekniker, polisman och bilinspektör, om flygande inspektion samt om bilar och släpvagnar som dras av bilar och som tas i bruk den 1 juli 2010 eller senare utan kommentarer. Naturvårdsverkets ställningstagande och skäl Avgasmätning och OBD-kontroll av dieselbilar Naturvårdsverket tillstyrker att föreskrifterna ändras så att dieselbilars avgaser i standardfallet ska kontrolleras med både opacitetsmätning och kontroll av omborddiagnossystemet, något som Naturvårdsverket också framfört i tidigare skrivelse (NV ) och remissyttrande (NV ) gällande dessa föreskrifter. Naturvårdsverket avstyrker undantaget att avgasmätning inte ska utföras på dieselbilar som är 20 år eller äldre. Naturvårdsverket anser att samma regler som i nu gällande föreskrifter (TSFS 2010:84) och beslutade ändringsföreskrifter (TSFS 2017:54) ska gälla, d.v.s. att avgasmätning inte ska göras om fordonet är av årsmodell 1979 eller äldre. Emissionsrelaterade felkoder bör kunna resultera i underkännande utan att varningslampan samtidigt lyser Naturvårdsverket anser att det vid OBD-kontroll inte ska krävas att varningslampan ska indikera för fel i systemet för att fordonet ska underkännas. Detta eftersom det kan uppstå fel som är antingen direkt eller indirekt emissionsrelaterade, som inte gör att varningslampan indikerar för fel i systemet. OBD-kontrollen är ett viktigt komplement till avgasmätningen, eftersom OBDsystemet kontinuerligt lagrar information om fel uppstår på komponenter i bilen. Därför anser Naturvårdsverket att emissionsrelaterade felkoder bör kunna resultera i underkännande, oavsett om varningslampan lyser eller ej. Ett av de större besiktningsföretagen i Sverige genomförde under perioden januari t.o.m. november 2016 totalt kontrollbesiktningar av lätta fordon med krav på OBD-kontroll. Av dessa underkändes bilar (3,9 %) på grund av emissionsrelaterade felkoder, men endast av dessa bilar hade samtidigt en tänd varningslampa som indikerade för fel i systemet. Övriga besiktningsföretag har rapporterat om liknande resultat.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(8) Det innebär att ifall det föreskrivs att underkännande endast ska ske när varningslampan indikerar för fel i systemet så skulle bara ca en av fyra bilar med emissionsrelaterade felkoder registrerade i OBD-systemet (d.v.s. identifierade fel som påverkar fordonets avgasutsläpp) underkännas. De tre fjärdedelar fordon med registrerade emissionsrelaterade felkoder som med förändrade föreskrifter skulle godkännas motsvarar enligt uppgifter från branschen upp till ca bilar per år. För att varningslampan ska indikera för fel krävs det oftast att tröskelvärden överskrids. Tröskelvärden och allvarlighetsgrad kan dock variera en del mellan olika biltillverkare, vilket gör att varningslampan vid samma typ av brist och allvarlighetsgrad kan tändas för en bilmodell, men inte en annan. Detta är ytterligare en anledning till att det inte bör föreskrivas att varningslampan måste indikera för fel i systemet för att ett underkännande ska kunna ske. I de nya besiktningsregler som Tyskland tillämpar sedan 1 jan 2018 finns inga krav på att varningslampan ska lysa för att underkänna en bil som har emissionsrelaterade felkoder. Där underkänns bilar med lagrade emissionsrelaterade felkoder och endast ett fåtal felkoder är inte skäl för underkännande. Emissionsrelaterade felkoder Naturvårdsverket anser att det är problematiskt att det endast är de generiska felkoderna mellan P0001 och P0499 samt P0650 som kan leda till ett underkännande i miljökontrollen. Detta eftersom det finns fler felkoder som är direkt eller indirekt emissionsrelaterade. Som exempel kan nämnas felkoderna P0544-P0549 som rimligtvis bör vara emissionsrelaterade, eftersom de rör avgastemperaturgivarkretsens funktion. Felkoder varierar också mellan biltillverkare och det förekommer att koder upp till 1500 kan vara emissionsrelaterade, vilket gör att t.ex. Tyskland och Belgien kontrollerar felkoder upp till Finland har löst det genom att sammanställa listor för alla olika biltillverkare över vilka felkoder som är emissionsrelaterade. Naturvårdsverket antar dock att de allra flesta emissionsrelaterade fel täcks in av felkoderna P0001-P0499 samt P0650 och anser att det därför är godtagbart att behålla denna skrivning i föreskrifterna. På sikt bör det dock tas fram en lösning för hur en besiktningstekniker på ett enkelt och tillförlitligt sätt ska kunna avgöra ifall en felkod är emissionsrelaterad eller ej, så att alla emissionsrelaterade felkoder ska kunna ge underkännande. Gränsvärden för bensinbilar vid tomgång bör inte höjas Under 30.2 Avgaser bensindriven i TSFS 2017:54 anges gränsvärden för utsläpp av kolmonoxid, kolväten och lambdavärde för olika fordonsår. Jämfört med nu gällande föreskrifter (TSFS 2010:84) innebär det att gränsvärdena skulle höjas från och med 20 maj Naturvårdsverket anser att gränsvärdena bör ligga kvar på de nivåer som finns i nu gällande föreskrifter (TSFS 2010:84). Höjningen berör fordon med årsmodell 85 92, som står för en mindre andel av fordonsflottan. Men Naturvårdsverket anser dock inte att det är ett rimligt skäl

4 NATURVÅRDSVERKET 4(8) för att höja gränsvärden, eftersom utsläpp av kolmonoxid är hälsoskadliga även vid låga nivåer och kan leda till både hjärn- och hjärtskador. I figur 1 nedan redovisas gränsvärden för kolmonoxid (CO) i nu gällande föreskrifter, Transportstyrelsens förslag till nya gränsvärden samt Naturvårdsverkets förslag till var gränsvärdena bör ligga. Gränsvärden vid tomgång, kolmonoxid (CO) CO [volymprocent] 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, och tidigare och senare, Årsmodell totalvikt under 2500 kg 02 och senare, totalvikt över 2500 kg Gränsvärde nu gällande föreskrifter (TSFS 2010:84) Transportstyrelsens föreslagna gränsvärden (remiss med dnr TSF ) Naturvårdsverkets förslag Figur 1. Gränsvärden för kolmonoxid (CO) vid tomgång för bensinbilar. I figur 2 nedan redovisas gränsvärden för kolväten (HC) i nu gällande föreskrifter, Transportstyrelsens förslag till nya gränsvärden samt Naturvårdsverkets förslag till var gränsvärdena bör ligga.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(8) Gränsvärden vid tomgång, kolväten (HC) 250 HC [hexan, miljondelar per volymenhet] och tidigare och senare, Årsmodell totalvikt under 2500 kg 02 och senare, totalvikt över 2500 kg Gränsvärde nu gällande föreskrifter (TSFS 2010:84) Transportstyrelsens föreslagna gränsvärden (remiss med dnr TSF ) Naturvårdsverkets förslag Figur 2. Gränsvärden för kolväten (HC) vid tomgång för bensinbilar. Transportstyrelsen föreslår alltså att gränsvärdet för kolväten helt tas bort för fordon med årsmodell och att de höjs till det dubbla för fordon med årsmodell samt 02 och senare med totalvikt under 2,5 ton. Naturvårdsverket anser att dessa gränsvärden inte bör tas bort eller höjas, utan ligga kvar enligt nu gällande föreskrifter (TSFS 2010:84). En höjning av dessa gränsvärden skulle innebära att fler bilar med höga utsläpp av cancerframkallande kolväten skulle godkännas vid kontrollbesiktning än vad som är fallet idag. Naturvårdsverket anser att det är orimligt att höja dessa gränsvärden, eftersom det innebär att ca 3 miljoner bilar får högre gränsvärden för utsläpp av kolväten. Gränsvärden för bensinbilar vid förhöjd tomgång bör skärpas Naturvårdsverket anser också att gränsvärdena vid förhöjd tomgång vad gäller kolmonoxid bör skärpas från nuvarande 0,2 till 0,1 volymprocent för utsläppsklass Euro 4 och senare (motsvarande årsmodell fr.o.m. 2005). Se figur 3 nedan. Detta förslag ligger i linje med SET-studiens rekommendationer 1 och har tidigare förts fram av Naturvårdsverket i en skrivelse (NV ) samt i remissyttrande (NV ) gällande dessa föreskrifter. Naturvårdsverket anser att dessa gränsvärden bör skärpas eftersom gränsvärdena i nu gällande föreskrifter är satta på en nivå som gör att bilar kan godkännas med utsläpp som är upp till 100 gånger högre än vad de är typgodkända för att klara. 1 CITA, SET Sustainable Emissions Test, Final Report, sid 81

6 NATURVÅRDSVERKET 6(8) 0,4 Gränsvärden förhöjd tomgång, kolmonoxid (CO) CO [volymprocent] 0,3 0,2 0,1 Gränsvärde nu gällande föreskrifter (TSFS 2010:84) Transportstyrelsens föreslagna gränsvärden (remiss med dnr TSF ) Naturvårdsverkets förslag och senare (Euro 4 och senare) Årsmodell Figur 3. Gränsvärden för kolmonoxid (CO) vid förhöjd tomgång för bensinbilar. Gränsvärden för dieselbilar bör skärpas Naturvårdsverket anser att gränsvärdena vid avgasmätning för dieselbilar bör skärpas, något som Naturvårdsverket också framfört i tidigare skrivelse (NV ) och remissyttrande (NV ) gällande dessa föreskrifter Naturvårdsverket anser att för fordon med utsläppsklass Euro 4 (årsmodell ) bör gränsvärdet vid opacitetsmätning vara det gränsvärde som angetts av tillverkaren (det s.k. skyltvärdet), men max 1,0 m -1. För fordon med utsläppsklass Euro 5 och senare (årsmodell fr.o.m. 2010) anser Naturvårdsverket att gränsvärdet vid opacitetsmätning bör vara 0,2 m -1. Skälet till varför Naturvårdsverket anser detta är att bilar som uppfyller utsläppsklass Euro 5 och 6 och har en fungerande avgasrening normalt sett har ett opacitetsvärde mellan 0,01 0,05 m -1. Dessutom är det så att en Euro 5- eller 6-dieselbil med bortplockat eller sönderborrat partikelfilter har ett opacitetsvärde runt 0,3 m -1. Med de gränsvärden som Transportstyrelsen föreslår för Euro 5 (1,5 m -1 ) och Euro 6 (0,7 m -1 ) skulle alltså dieselbilar med bortplockade eller sönderborrade partikelfilter kunna godkännas i avgasmätningen. Se figur 4 nedan. Naturvårdsverket anser att detta är orimligt. Opacitet är ett grovt mått för små partiklar och dessa små partiklar kan leta sig ner i lungor och kärl och orsaka luftvägsrelaterade samt hjärt- och kärlsjukdomar. Därför anser Naturvårdsverket att gränsvärdena för opacitet bör ligga så lågt som möjligt och inte 70 gånger högre än vad ett normalt fordon släpper ut. I sammanhanget kan också nämnas att Tysklands besiktningsregler från och med 2019 anger ett gränsvärde på 0,25 m -1 för dieselbilar med utsläppsklass Euro 6.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(8) Figur 4. Gränsvärden för opacitet (grovt mått för partiklar) vid förhöjd tomgång för bensinbilar. Ett skärpt gränsvärde till 0,2 m -1 för Euro 5 och 6 skulle innebära att de allra flesta dieselbilar fortfarande skulle klara gränsvärdena utan problem, men att de bilar som har onormalt höga utsläpp skulle underkännas. Av 464 testade Euro 5- bilar i CITA:s SET-studie hade 91 % av bilarna värden under 0,2 m -1. Testerna indikerade vidare att ifall ett gränsvärde på 0,2 m -1 skulle tillämpas istället för 0,7 m -1 för Euro 6 respektive 1,0 m -1 för Euro 5 skulle det innebära att ca 3-5 % fler dieselbilar med höga opacitetsvärden skulle underkännas. 2 Bristfällig konsekvensutredning Transportstyrelsen bedömer i konsekvensutredningen att förslaget till ändrade regler skärper miljökraven då mätning av fordonens avgaser alltid ska ske. Naturvårdsverket konstaterar att det inte stämmer helt att mätning av fordonens avgaser alltid ska ske, eftersom det förskrivs att avgaser inte ska mätas på dieselbilar äldre än 20 år. Vidare saknas det en bedömning av vilka effekter de ändrade reglerna har på miljö och hälsa. Naturvårdsverket anser att de höjda gränsvärdena på kolväten och kolmonoxid för bensinbilar bidrar till en ökad negativ påverkan på människors hälsa och miljö. Likaså innebär de högt föreslagna gränsvärdena för opacitet för dieselbilar en omotiverat flat reglering som ligger mycket långt över vad dieselbilar släpper ut vid normal drift och som skulle släppa igenom bilar med bortmonterade eller manipulerade partikelfilter. Transportstyrelsen har inte redovisat vilka konsekvenser de olika föreskriftsändringarna medför i form av utsläpp av olika föroreningar och det är därför svårt att göra någon bra bedömning av vilken sammantagen effekt förändringarna har på miljö och hälsa. En sådan bedömning hade kunnat göras ifall Transportstyrelsen redovisat hur många fordon som berörs av höjda gränsvärden samt hur många av dessa fordon som med nu gällande föreskrifter blir underkända och med Transportstyrelsens ändringsföreskrifter godkänns istället för som med dagens gränsvärden underkänns. 2 CITA, SET Sustainable Emissions Test, Final Report, sid 24-26

8 NATURVÅRDSVERKET 8(8) Beslut om detta yttrande har fattats av biträdande avdelningschef Rikard Janson. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit handläggare Ulf Troeng, föredragande och enhetschef Leif Holmberg. Detta beslut har fattats digitalt och saknar därför namnunderskrifter. För Naturvårdsverket Rikard Janson Ulf Troeng