Föreläsning 5, Matematisk statistik Π + E

Relevanta dokument
Matematisk statistik 9hp Föreläsning 5: Summor och väntevärden

Föreläsning 5, FMSF45 Summor och väntevärden

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

Föreläsning 6, Matematisk statistik Π + E

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 4: Flerdim

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Väntevärde; Väntevärde för funktioner av s.v:er; Varians; Tjebysjovs olikhet. Jan Grandell & Timo Koski

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 6: Linjärkombinationer

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Flera stokastiska variabler.

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 7 september 2016

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Föreläsning 17, Matematisk statistik Π + E

Kap 2. Sannolikhetsteorins grunder

Övning 1 Sannolikhetsteorins grunder

Väntevärde och varians

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH FLERDIMENSIONELLA STOKASTISKA STATISTIK VARIABLER. Tatjana Pavlenko. 8 september 2017

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Föreläsning 5, Matematisk statistik 7.5hp för E Linjärkombinationer

Föreläsning 6, FMSF45 Linjärkombinationer

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 7: Normalfördelning

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

TAMS79: Föreläsning 4 Flerdimensionella stokastiska variabler

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH MER ON VÄNTEVÄRDE OCH VARIANS. KOVARIANS OCH KORRELATION. STORA TALENS LAG. STATISTIK.

2 x dx = [ x ] 1 = 1 ( 1 (1 0.9) ) 100 = /

TMS136. Föreläsning 5

SF1911: Statistik för bioteknik

Föreläsning 7: Punktskattningar

Exempel. Kontinuerliga stokastiska variabler. Integraler i stället för summor. Integraler i stället för summor

Föreläsning 7: Punktskattningar

TMS136. Föreläsning 5

FINGERÖVNINGAR I SANNOLIKHETSTEORI MATEMATISK STATISTIK AK FÖR I. Oktober Matematikcentrum Matematisk statistik

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 2: Slumpvariabel

Föreläsning 3, Matematisk statistik Π + E

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Sammanfattning, del I

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Sammanfattning, del I

Föreläsning 2, FMSF45 Slumpvariabel

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Föreläsning 8, Matematisk statistik Π + E

Kurssammanfattning MVE055

SF1922/SF1923: SANNOLIKHETSTEORI OCH DISKRETA STOKASTISKA VARIABLER STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 23 mars, 2018

Stokastiska signaler. Mediesignaler

TMS136. Föreläsning 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET EXAM TAMS 27 / TEN 2

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Föreläsning 2, Matematisk statistik för M

6. Flerdimensionella stokastiska variabler

FORMELSAMLING MATEMATISK STATISTIK FÖR W; FMSF75 UPPDATERAD Sannolikhetsteori. Beskrivning av data. Läges-, spridnings- och beroendemått

Exempel för diskreta och kontinuerliga stokastiska variabler

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 6 Väntevärden Korrelation och kovarians Stora talens lag. Jörgen Säve-Söderbergh

Statistiska metoder för säkerhetsanalys

SF1901: Övningshäfte

F5 STOKASTISKA VARIABLER (NCT , samt del av 5.4)

Fördelningsfunktionen för en kontinuerlig stokastisk variabel. Täthetsfunktionen för en kontinuerlig och en diskret stokastisk variabel.

TAMS65 - Föreläsning 1 Introduktion till Statistisk Teori och Repetition av Sannolikhetslära

Matematisk statistik KTH. Formelsamling i matematisk statistik

Föreläsning 7: Punktskattningar

FACIT: Tentamen L9MA30, LGMA30

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341, STN2) kl 08-12

Matematisk statistik KTH. Formel- och tabellsamling i matematisk statistik

TAMS65. Formel- och tabellsamling i matematisk statistik TAMS65. Martin Singull TAMS65 TAMS65

LINKÖPINGS UNIVERSITET EXAM TAMS 27 / TEN 2

Övning 1. Vad du ska kunna efter denna övning. Problem, nivå A

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 3 Diskreta stokastiska variabler. Jörgen Säve-Söderbergh

Tentamen i Matematisk Statistik, 7.5 hp

(a) på hur många sätt kan man permutera ordet OSANNOLIK? (b) hur många unika 3-bokstavskombinationer kan man bilda av OSANNO-

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Matematisk statistik 9 hp, HT-16 Föreläsning 10: Punktskattningar

Föresläsningsanteckningar Sanno II

Formel- och tabellsamling i matematisk statistik

(x) = F X. och kvantiler

Detta formelblad får användas under både KS2T och KS2D, samt ordinarie tentamen. x = 1 n. x i. with(stats): describe[mean]([3,5]); 4.

Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT

Grundläggande matematisk statistik

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 3: Transformation och simulering

PROGRAMFÖRKLARING I. Statistik för modellval och prediktion. Ett exempel: vågriktning och våghöjd

TAMS79: Matematisk statistik vt 2013

Hur måttsätta osäkerheter?

40 5! = 1, ! = 1, Om man drar utan återläggning så kan sannolikheten beräknas som 8 19

TENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 1

Två parametrar: µ (väntevärdet) och σ (standardavvikelsen) µ bestämmer normalfördelningens läge

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11, VT-16, VT2 ÖVNING 3, OCH INFÖR ÖVNING 4

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3

Repetitionsföreläsning

Övning 1(a) Vad du ska kunna efter denna övning. Problem, nivå A. Redogöra för begreppen diskret och kontinuerlig stokastisk variabel.

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

FORMELSAMLING HT-18 MATEMATISK STATISTIK FÖR B, K, N, BME OCH KEMISTER; FMSF70 & MASB02. Sannolikhetsteori. Beskrivning av data

Föreläsning 8 för TNIU23 Integraler och statistik

Föreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E Punktskattningar

Grundläggande matematisk statistik

Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 5 HT06

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Kompendium om flerdimensionella fördelningar för kursen S0008M Sannolikhetslära och statistik

Tentamen MVE301 Sannolikhet, statistik och risk

Föreläsning 3. Kapitel 4, sid Sannolikhetsfördelningar

Transkript:

Repetition Summor max/min Väntevärde Varians Föreläsning 5, Matematisk statistik Π + E Sören Vang Andersen 25 november 2014 Sören Vang Andersen - sva@maths.lth.se FMS012 F5 1/16

Repetition Summor max/min Väntevärde Varians 2D stokastisk variabel Tvådim. stokastisk variabel (X, Y) Simultan fördelningsfunktion: F X,Y (x, y) = P(X x, Y y) Simultan sannolikhetsfunktion: p X,Y (j, k) = P(X = j, Y = k) Simultan täthetsfunktion: f X,Y (x, y) = Några egenskaper: P[(X, Y) A] = (j,k) A P[(X, Y) A] = p X (j) = k A p X,Y (j, k) p X,Y (j, k) f X,Y (x, y) dxdy 2 x y F X,Y(x, y) Marginell slh.funkt. för X f Y (y) = f X,Y (x, y) dx Marginell täthet för Y Sören Vang Andersen - sva@maths.lth.se FMS012 F5 2/16

Repetition Summor max/min Väntevärde Varians 2D stokastisk variabel Fler egenskaper (för täthetsfunktioner) Betingad täthetsfunktion för X givet att Y = y X och Y är oberoende f X Y (x y) = f X,Y(x, y) f Y (y) f X,Y (x, y) = f X (x)f Y (y) för alla (x, y) Satsen om total sannolikhet f X (x) = f X Y (x y)f Y (y)dy Bayes sats f Y X (y x) = f X Y (x y)f Y (y) f X Y(x z)f Y (z)dz Sören Vang Andersen - sva@maths.lth.se FMS012 F5 3/16

Summa av två oberoende, Z = X + Y Diskret: p Z (k) = i+j=k p X (i) p Y (j) = k p X (i)p Y (k i) i=0 Kontinuerlig: F Z (z) = f X (x) f Y (y) dxdy = f Z (z) = x+y z f X (x)f Y (z x) dx f X (x)f Y (z x) dx Sören Vang Andersen - sva@maths.lth.se FMS012 F5 4/16

Summor av tärningskast Summa av tärningar 0.2 p X (k) 0.1 0 1 2 3 4 5 6 Antal tärningar 7 8 0 10 20 k 30 40 50 Sören Vang Andersen - sva@maths.lth.se FMS012 F5 5/16

Exempel: Summa av diskreta stokastiska variabler Vad blir sannolikhetsfunktionen för summan av två Geometriska stokastiska variabler X och Y? p X (k) = p Y (k) = p(1 p) k, k = 0, 1,..., Sören Vang Andersen - sva@maths.lth.se FMS012 F5 6/16

Exempel: Summa av kontinuerliga stokastiska variabler Vad blir tätheten för Z = X + Y om X, Y Exp(λ), där X och Y är oberoende? { λe λx x > 0 f X (x) = f Y (x) = 0 f.ö. Sören Vang Andersen - sva@maths.lth.se FMS012 F5 7/16

Maximum Störst av två oberoende Z = max(x, Y) F Z (z) =P(Z z) = P(max(X, Y) z) = P(X z Y z) =F X (z)f Y (z) Störst av fler oberoende Z = max(x 1,..., X n ) F Z (z) = F X1 (z)... F Xn (z) Sören Vang Andersen - sva@maths.lth.se FMS012 F5 8/16

Minimum Minst av två oberoende Z = min(x, Y) F Z (z) =P(Z z) = P(min(X, Y) z) = 1 P(min(X, Y) > z) =1 P(X > z Y > z) = 1 [1 F X (z)][1 F Y (z)] Minst av fler oberoende Z = min(x 1,..., X n ) F Z (z) = 1 [1 F X1 (z)]... [1 F Xn (z)] Sören Vang Andersen - sva@maths.lth.se FMS012 F5 9/16

Exempel: Tid tills maskin går sönder Vi har en komplicerad maskin som består av n stycken delsystem. Maskinen fungerar så länge varje delsystem fungerar. Antag att tiden till att delsystem k går sönder är T k, där T k Exp(λ k ), för k = 1, 2,..., n. Delsystemen går sönder oberoende av varandra. Vad är fördelningen för tiden tills maskinen går sönder? Sören Vang Andersen - sva@maths.lth.se FMS012 F5 10/16

2 Täthetsfunktioner för min och max av exponentialfördelning X, Y max(x,y) min(x,y) 1 0 0 1 2 3 x Sören Vang Andersen - sva@maths.lth.se FMS012 F5 11/16

1 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 Täthetsfunktioner för max av 1,10,50,100,250,500 Exp(1) fördelningar 0 0 2 4 6 8 10 Sören Vang Andersen - sva@maths.lth.se FMS012 F5 12/16

Repetition Summor max/min Väntevärde Varians Väntevärden 6 Succesiva medelvärden för 6 tärningar 5.5 5 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 10 0 10 1 10 2 10 3 10 4 Antal tärningskast Sören Vang Andersen - sva@maths.lth.se FMS012 F5 13/16

Repetition Summor max/min Väntevärde Varians Väntevärde, E(X), μ, μ X, m,... Väntevärdet anger tyngdpunkten för fördelningen och kan tolkas som det värde man får i medeltal i långa loppet. { E(X) = xf X(x) dx Kont. k kp X(k) Diskr. Väntevärde av Y = g(x) { E(Y) = g(x)f X(x) dx Kont. k g(k)p X(k) Diskr. Sören Vang Andersen - sva@maths.lth.se FMS012 F5 14/16

Varians, V(X), σ 2, σ 2 X Variansen anger hur utspridd X är kring sitt väntevärde. [ ] } 2 V(X) = E{ X E(X) = E(X 2 ) E(X) 2 Variansen är alltid positiv. Standardavvikelse, D(X), σ, σ X D(X) = V(X) Standardavvikelsen har samma dimension som X och E(X). Sören Vang Andersen - sva@maths.lth.se FMS012 F5 15/16

Exempel Vad blir E(X) och V(X) om X Exp(λ)? Sören Vang Andersen - sva@maths.lth.se FMS012 F5 16/16