KELP 2006-2010 KommunalEkonomisk LångtidsPlan Antagen av KF 2005-11-24 83
INLEDNING FÖRORD Detta budgetmaterial är Kommunfullmäktiges Kommunal Ekonomiska Långtids Plan för åren 2006-2010. Under denna planeringsperiod uppnås inte det finansiella målet att förändring av eget kapital skall vara positivt och minst 6,2 till 10,3 Mnkr för åren 2006-2010. Ej heller det finansiella målet att soliditet, inkl pensionsskuld, skall ej vara lägre än 58% uppnås för åren 2006 och 2008. Kommunfullmäktige beslutar följande: För att kommunen skall nå ett ekonomiskt hållbart resultat skall kommunens resultat fr om 2008 uppgå till lägstanivån som för närvarande är +10 Mnkr. För att denna nivå skall uppnås skall kostnaderna fram till dess sänkas med 3-4 Mnkr. Kostnadsreduktionen förväntas göras inom områdena Barnomsorg, Grundskola, Äldreomsorg, den politiska organisationen samt administration. Vår- och höstpropositioner Regeringen reviderar upp tillväxtprongnosen Vårpropositionen gav huvudsakligen en negativ signal till kommunsektorn i form av försämrat skatteunderlag, merparten av frågor som berör kommunsektorn sköts till höstpropositionen. Höstpropositionen ger signal om bättre förutsättningar till kommunerna och enligt regeringen skall höstpropositionen ge förutsättningar för kvalitetslyft i den offentliga sektorn i form av: plusjobb för ökad kvalitet, stärkt kompetens inom vård och omsorg, ökade statsbidrag till kommuner och landsting. Regeringens bedömning är att tillväxten blir 2,4 % för 2005 (i vårpropositionen antog regeringen att tillväxten skulle bli 3,2 % för 2005) och 3,1 % för 2006. Jämfört med bedömningen i vårpropositionen är det en betydligt svagare tillväxt i år, men starkare nästa år. Det är främst den svaga inledningen av år 2005 som lett till att prognosen reviderats ned. Trots den starkare konjunkturen är arbetsmarknadsläget bekymmersamt. Arbetslösheten kommer enligt regeringen att uppgå till 5,9 procent i år, dvs. oförändrat jämfört med förra året. Gnosjö kommun liksom övriga kommuner får i och med höstpropositionen förbättrade förutsättningar fr om år 2008 för att kunna genomföra en god verksamhet med en balanserad ekonomi. Den risk som finns är att regeringens intentioner att med dessa åtgärder sänka arbetslösheten inte uppnås vilket skulle innebära att regeringen då får svårigheter att kvarstå med denna satsning på kommunsektorn.
Den kommunala konsumtionen beräknas, enligt regeringen, öka marginellt eller med 0,2 procent i år. En fortsatt god inkomstutveckling tillsammans med de aviserade sysselsättningsåtgärderna bedöms leda till att kommunal konsumtion ökar med 1,8 procent 2006. Åtgärderna bidrar till en fortsatt god utveckling av kommunal konsumtion även under 2007. Avtrappningen av sysselsättningsåtgärderna 2008 leder till att konsumtionen bedöms öka med endast 0,3 procent. Regeringen bedömer att en god inkomstutveckling tillsammans med en dämpad utgiftsutveckling kraftigt stärker kommunsektorns finanser i år. Inkomsterna förutses fortsätta öka i hög takt 2006, men beroende på att även utgifterna väntas öka starkt förutses finansiellt sparande och resultat vara närmast oförändrade i förhållande till 2005. För Gnosjö kommun är förhållandet för närvarande omvänt beroende på minskat invånarantal samt att skatteunderlaget mellan 2003 och 2004 var negativt. Regeringen räknar med att lönerna ökar med 3,4 % under prognosperioden. Utveckling av skatteunderlaget Regeringen drar ned sin bedömning av skatteunderlagets ökningstakt för i år till 3,2 procent. Det är 0,3 procentenheter lägre ökningstakt än den Sveriges Kommuner och Landsting hade i senaste bedömning. Däremot är regeringen betydligt mer optimistisk över skatteunderlagets tillväxt åren framöver, då såväl starkare sysselsättning som högre timlöner medför ett starkare skatteunderlag. För åren 2006 och 2007 bedömer regeringen ökningstakten till 4,5 respektive 4,9 procent. Statsbidrag Regeringens förslag innehåller höjningar av statsbidragen främst i form av obundet tillskott.. Förändringen är i förhållande till 2005. För kommunsektorn exkl landstingen blir förändringen följande: ÅR 2006 2007 2008 2005 års vår-höstproposition (Mnkr) Obundet tillskott 700 4 200 Undervisning asylsökande barn 50 Ändrade avdragsregler pensionsavgifter -2 010-2 010-2 010 Höjt grundavdrag 1 640 1 640 1 640 Resterande LSS-justering -3 Justering RAKEL -1 Summa -324 330 3 830 Effekt för Gnosjö kommun: ÅR 2006 2007 2008 2005 års vår- höstproposition (Tkr) Obundet tillskott 760 4 545 Undervisning asylsökande barn 59 Ändrade avdragsregler pensionsavgifter - 2 193-2 183-2 174
Höjt grundavdrag 1 788 1 788 1 778 Resterande LSS-justering 0 Justering RAKEL 0 Summa - 346 365 4 149 Ekonomistyrning Gnosjö Kommuns budgetprocess Ekonomi och verksamhetsstyrning har varit och är ett viktigt instrument för att bibehålla en ekonomi i balans. Vårens arbete med antagande av vision, finansiella mål, inriktningar och ekonomiska ramar (innehållande demografieffekter) måste bibehållas och framförallt utvecklas. Utarbetade inriktningar i kombination med ekonomiska ramar ger bättre förutsättningar för att förebygga ekonomisk obalans. Gnosjö kommuns ekonomiska situation har försämrats de senaste två åren och för att klara framtida krav på förändrad/utvecklad verksamhet måste ekonomistyrningen intensifieras. Redovisningslagen En viktig faktor för landets kommuner är den redovisningslag som infördes fr om 1998-01-01. En av de större punkterna i denna lag är hur pensionsskulden skall redovisas och förvaltas enligt den s k blandmodellen. Denna blandmodell innebär, i motsats till den föregående fonderingsmodellen, att pensionsskuldökningen blir lägre på kort sikt (närmsta 10 åren) för att därefter bli avsevärt högre. Fr om 2005 förstärktes Redovisningslagen med bl a följande punkter: Regelverket runt fullmäktiges budgetbeslut ändras så att budgetbeslutet ej kan laglighetsprövas Om ett underskott uppstår skall det av KF framtagas en särskild åtgärdsplan. Kommunfullmäktige skall anta verksamhetsmål samt finansiella mål. Synnerliga skäl för att tillåta ett underskott blir hårdare. I underlaget till lagstiftningen poängteras vikten av ett resultat som skapar en buffert för framtida kostnader, t ex pensionskostnader. Denna ståndpunkt förstärker den ekonomistyrningsmodell som Gnosjö kommun har arbetat efter sedan år 2000 dvs att lägstanivån skall uppnås varje år. Lämplig nivå på förändring av Eget Kapital Denna KELP är upplagd så att mellanskillnaden mellan den gamla pensionsskulduppräkningen och den nya blandmodellen ingår under KELP-perioden i respektive års resultat för att avsättas till någon form av pensionsförvaltning eller genom att förbättra kommunens ekonomiska situation. Avsättningen till pensionsförvaltning respektive förbättrad ekonomi innebär att pensionsutbetalningarna ej kommer att öka efter år 2010 eller att kommunen har råd med de ökade pensionskostnaderna. Om avsättning ej görs så kommer ökade pensionskostnader efter år 2010 att belastat förvaltningarnas ramar negativt. Det är därmed nödvändigt att förändring av Eget Kapital för denna del uppgår till mellan 1,0 och 4,0 Mnkr/år. En metod för att skapa utrymme för egenfinansierade reinvesteringar är att värdesäkra kommunens egna kapital. Genom att multiplicera årets förändring av KPI med Eget
Kapital erhålles ett belopp motsvarande det som krävs för värdesäkring. Detta belopp kan variera under KELP-perioden mellan 1 och 5 Mnkr beroende på den beräknade ökningen av NPI. Gnosjö kommun har rutiner för hur nämnder och styrelser får disponera tidigare års resultat. En resultatdisponering innebär en försämring av resultatet vilket måste beaktas vid antagande av budgeten. Detta belopp är beräknat till 1,0 Mnkr/år. Kommunens äldreomsorgskostnader kommer att öka fram till åren 2010-2020 och för att klara denna del samt delar av pensionskostnadsökningen så ingår målsättningen att halvera Tkr i fasta priser 40 000 Gnosjö kommun Likviditetsbelastning allt som individuell del 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 2037 2039 2041 År Gamla utbetalningar Utbet Ny GP/VP Nya utbetalningar Individuell del KÅP premie RISK premie Särskild löneskatt låneskulden fram till år 2026. För att uppnå detta så måste amorteringarna uppgå till 3 Mnkr/år. Denna målsättning har för perioden 2000-2003 uppnåtts genom ett lägre upplåningsbehov än planerat. I KELP 2006-2010 ökar däremot upplåningen med 20 Mnkr men fr om 2008 är det även inlagt en extra amortering med 3 Mnkr/år. SYFTET MED LÅNGTIDSPLANEN Syftet med långtidsplanen är att erhålla en överblick över den framtida utvecklingen avseende verksamhetsinriktningar och den ekonomiska utvecklingen. Detta ger de beslutande instanserna bättre styrmöjligheter avseende den kommunala verksamheten, ger möjlighet till att anpassa verksamheten efter de behov som finns och utifrån de ekonomiska ramarna. Flerårsbudgeten analyserar dessutom den framtida kommunalekonomiska utvecklingen samt anger de ekonomiska ramar som för varje planeringsperiod anses stå till de olika verksamheternas förfogande. Budgetering är ett instrument för att uppnå uppsatta mål och ett väsentligt hjälpmedel för att effektivt utnyttja tillgängliga resurser.
BUDGETARBETET Respektive förvaltning har erhållit ekonomiska ramar samt inriktningar. Genom inriktningarna visar Kommunfullmäktige åt vilket håll verksamheten skall styras inom de ramar som är tillgängliga. Ingen av nämnderna överskred dem ramtilldelning som antogs av Kommunfullmäktige 2005-05-25 40, ramar som var justerade utifrån vårens inriktningsarbete och förändrade förutsättningar som framkommit i samband med bokslut 2004 m m. I ramarna ingår även vårpropositionens tilldelning samt demografijusteringar. Förändrad ram år 2006 i förhållande till 2005 års budget (exkl löne- och inflationskompensation) Vårproposition Höstproposition KELP-05 Justering Demografi Summa nämnd Kommungemensamt 0 Socialnämnden 750 1 100 1 231 3 081 Skolstyrelsen 245 300 941 667 2 153 Kommunstyrelsen -194-684 0-878 Kultur/Fritidsnämnd 38 120-43 115 Miljö- och Byggnämnd 450 0 450 Summa 245 0 1 344 1 477 1 855 4 921
EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING Som övergripande ekonomi- och verksamhetsstyrningsredskap har följande Vision, Finansiella mål och Inriktningsmål utarbetats: Vision för Gnosjö Kommun Gnosjö, där Gnosjöandan finns och utvecklas. Kommunen - där hela familjen kan känna framtidstro, trygghet och närhet. - med ett samhällsklimat som innehåller en god miljö och natur där kommunmedborgaren utvecklas och ges hög livskvalitet. - som aktivt stödjer samverkan mellan kommun, invånare och näringsliv genom korta beslutsvägar och välutvecklade nätverk. - med ett småskaligt och mångsidigt näringsliv, som utvecklas och breddas genom strategiska satsningar på utbildning och kompetensuppbyggnad. - som tillhör en region som ligger i framkanten nationellt och internationellt både avseende näringsliv och offentlig verksamhet. Finansiella mål Förändring av Eget Kapital skall vara positivt och minst + 6,2 Mnkr. Soliditeten inkl pensionsskuld, skall ej vara lägre än 58 % Inriktningsmål Inriktningsmålen anger de viktigaste inriktningsområdena för att uppnå kommunens vision, dessa har för vår kommun ansetts vara: Näringslivsutveckling Attraktivitet Kommunikationer och infrastruktur Marknadsföring Kunskapsutveckling
OSÄKERHETSFAKTORER Den ekonomiska situationen för landets kommuner har blivit bättre under 2005. Gnosjö kommun har under de senaste 5 åren skapat en bättre ekonomi än genomsnittskommunen men fr om 2004 har den ekonomiska situationen för Gnosjö kommun försämrats framförallt beroende på ett minskat befolkningsunderlag, en försämring i motsats till genomsnittskommunen som har förbättrats. Även om denna KELP visar en ekonomi i balans (men för lågt resultat) så förutsätts att ett antal osäkerhetsfaktorer utfaller till kommunens fördel i bl a frågan om: kostnadsökningen ej överstiger 1,5 % för 2006 och 2 % åren 2007-2010 (exkl löneökningar). invånarantalet kommer att öka eller minska och därmed ökade eller minskade skatteintäkter kostnaderna för flyktingmottagande upphör i den takt som beviljade statsbidrag förbrukas räntorna ligger kvar på nuvarande nivå. Om räntorna stiger så kommer ränteutgifterna att öka. den avgörande frågan är hur landets tillväxt utvecklas. Regeringens prognos var i samband med höstpropositionen 3,1 % för 2006, och den avgörande frågan är om och hur myckets den ökar/minskar. En sänkt tillväxt försämrar kommunens skatteintäkter och kan komma att påverka arbetslöshetstal m m. BEFOLKNING Befolkningsutvecklingen är en av de grundläggande faktorerna i kommunens planering. Befolkningen och dess struktur styr verksamheterna samt att antalet invånare (ej inkomsten) styr kommunens största inkomstkälla, kommunalskatten. I det skattesystem som kommunerna har sedan 1993 har antalet invånare en än större betydelse än tidigare år då invånarnas inkomster var den viktigaste faktorn. Utöver skattesatsen som Kommunfullmäktige fastställer så är det antalet invånare samt strukturfaktorerna som bestämmer skatteintäkterna. Folkmängd ÅR Invånare Förändring 1994 9 832 1995 10 023 +191 1996 10 014-9 1997 10 140 +126 1998 10 355 +215 1999 10 266-89 2000 10 280 + 14 2001 10 191-89 2002 9 997-194 2003 9 926-71 2004 9 810-116 ------ Prognos --------------- 2005 9 750-60 2006 9 680-70 2007 9 600-80 2008 9 620 + 20 2009 9 640 + 20 2010 9 660 + 20
Folkmängdsutveckling i Gnosjö kommun 135 index 130 125 120 115 110 105 100 16-64 år 85-< år 0-5 år 95 90 85 75-84 år 65-74 år 6-15 år 80 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År Underlag till ovanstående diagram Antal individer 2004 2010 Diff % förändring 0-5 år 668 740 + 72 + 10,8 6-15 år 1 496 1 288-208 - 13,9 16-64 år 6 165 6 417 + 252 + 4,1 65-74 år 733 774 + 41 + 5,6 75-84 år 576 605 + 29 + 5,0 85- år 172 222 + 50 + 29,1 Ovanstående sammanställning är baserad på kommunens prognos som gjordes i oktober månad 2005. Det är ur detta perspektiv en kort tid fram till år 2010 vilket måste beaktas vid en analys av ovanstående diagram. Under perioden 2004 till 2010 kommer en förändring av befolkningssammansättningen att ske. De allra yngsta och äldsta blir fler vilket kommer att påverka barnomsorg- och äldreomsorg. Grundskoleåldrarna fortsätter att minska och gymnasieåldrarna minskar fr om 2007. Den arbetsföra befolkningens andel ökar. SKATTESATS Skattesatsen är oförändrad 21:28 kronor, under hela KELP-perioden. För beräkning av skatteintäkterna under KELP-perioden har rikets- och kommunens skatteunderlag höjts i enlighet med Kommunförbundets beräkningar vilka är 2006 2007 2008 2009 2010
+4,0 % +3,9 % +3,9 % +3,9 % +3,9 % Skatteintäkten är i hög grad baserad på rikets skatteunderlag och dess utveckling samt hur mycket kommunens invånarantal förändras. Under KELP-parioden är skatteintäkterna beräknade på 9 810 invånare för hela KELP-perioden. Fr om år 2009 är naturligtvis skatteintäkter och samtidigt kostnadsutvecklingen ytterst osäker. I KELP-materialet får dessa år användas för att se vilka projekt och verksamhetsförändringar diskuteras för närvarande och år vilket håll går ekonomin. Jämförelse skattesats i Jönköpings läns kommuner 1998-2005 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Aneby 20,64 20,83 20,83 21,33 21,33 21,33 21,33 21,33 Eksjö 21,14 21,33 21,33 21,33 21,33 21,90 21,90 21,90 Gislaved 20,39 20,58 20,58 20,58 20,58 20,58 21,08 21,08 Gnosjö 19,64 19,83 19,83 20,23 20,23 21,11 21,28 21,28 Habo 18,57 18,76 19,51 19,51 19,51 20,01 21,16 21,16 Jönköping 19,84 20,03 20,83 20,83 21,08 21,08 21,08 21,08 Mullsjö 20,32 20,68 20,68 20,68 20,68 21,18 21,18 21,18 Nässjö 20,99 21,18 21,18 21,18 21,18 21,18 21,43 21,43 Sävsjö 20,64 20,83 20,83 20,83 20,83 21,58 21,58 21,58 Tranås 21,14 21,33 21,20 21,20 21,20 21,55 21,55 21,55 Vaggeryd 20,14 20,33 20,33 20,33 20,33 20,33 20,33 20,83 Vetlanda 20,74 20,93 20,93 20,93 21,18 21,18 21,50 21,50 Värnamo 21,14 21,33 21,33 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 Län, ovägt 20,41 20,61 20,72 20,77 20,81 21,08 21,21 21,23 Lägsta 18,57 18,76 19,51 19,51 19,51 20,01 20,33 20,83 Högsta 21,14 21,33 21,33 21,33 21,33 21,90 21,90 21,90 Riket 20,29 20,49 20,50 20,50 20,47 20,70 20,80 20,84
DRIFT- OCH RESULTATBUDGET Kostnadsökning Inflationen har för 2006 beräknats till 1,5 % och löneökningen till 2,6 %. För 2007-2010 har inflationen beräknats till 2 % och löneökningen 3 % per år. Nettokostnadsutveckling Verksamhetens nettokostnad visar hur stor del av kommunens löpande verksamhet som måste täckas med framförallt kommunalskatt. Genom att jämföra ökningstakten för nettokostnaderna med ökningstakten av skatteintäkterna under en tidsperiod, erhålls information om det är nödvändigt med en skattehöjning/skattesänkning eller att minska nettokostnader. Om nettokostnaderna ökar snabbare än skatteintäkterna försämras kommunens ekonomi och så småningom måste mellanskillnaden täckas med höjd utdebitering eller nedskärning av verksamheten. 450 Skatt/nettokostnadsutveckling Mkr 400 350 300 250 Skatteint Nettokost 200 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År Skillnaden mellan skatteintäkter och nettokostnader måste även ställas i relation till investeringsnivå och soliditetsnivå, se kommunfullmäktiges antagna Finansiella mål. Av diagrammet framgår att nettokostnaderna är lägre än skatteintäkterna, vilket är nödvändigt. Det går även att utläsa att ökningstakten för skatteintäkterna och nettokostnaderna är ungefär likvärdiga, för 2006 ökar däremot skatteintäkterna mindre än nettokostnaderna vilket märks i form av ett dåligt resultat för 2006. Förändring av Eget Kapital Förändringen av Eget Kapital eller kommunens resultat är det mått som på ett påtagligt sätt visar om kommunens ekonomi försämras eller förbättras. Förändring av Eget Kapital är ett av de viktigaste finansiella målen, detta mål uppnås inte för något av åren 2007-2009, och därför måste kostnadsbesparingarna göras som framkommer av inledande kommentarer till KELP 2006-2010 (sida 1), den streckade linjen i nedanstående diagram. För att kommunen skall nå ett ekonomiskt hållbart resultat skall kommunens resultat fr om 2008 uppgå till lägstanivån som för närvarande är +10 Mnkr. För att nå denna nivå skall kostnaderna fram till dess sänkas med 3-4 Mnkr. Kostnadsreduktionen förväntas göras inom områdena Barnomsorg, Grundskola, Äldreomsorg, den politiska organisationen samt administration.
Om det dåliga resultatet inte åtgärdas blir effekten att kommunen har sämre förutsättningar att spara till kommande pensionsutbetalningar samt de ökade äldreomsorgskostnader. 12000 Förändring av EGET KAPITAL TKR 10000 8000 6000 4000 2000 EK Lägst Justerad nivå 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 ÅR Med tanke på den osäkra utvecklingen av skatteintäkterna kan resultatet bli ännu sämre än vad som visas i ovanstående diagram. Enligt 2005 års delårsbokslut är prognosen för 2005 ett underskott på 0,2 Mnkr vilket inte framgår av ovanstående diagram. Det är mycket viktigt att den s.k. lägstanivån uppnås för att målsättningarna om att kommunen skall kunna bedriva en god äldreomsorg samt kunna betala ut pensionerna även efter 2010. Jämförelse med andra kommuner Diagrammen nedan ger en uppfattning om hur Gnosjö kommun utvecklas jämfört med andra liknande kommuner. Gnosjö kommun 2002 Gnosjö kommun 2003 Gnosjö kommun 2004 Skattefin. av inv. KAPACITET 5,00 4,00 Skattesats Skattefin. av inv. KAPACITET 5,00 4,00 Skattesats Skattefin. av inv. KAPACITET 5,00 4,00 Skattesats Resultat 3 år 3,00 2,00 Soliditet Resultat 3 år 3,00 2,00 Soliditet Resultat 3 år 3,00 2,00 Soliditet KONTROLL 1,00 0,00 RISK KONTROLL 1,00 0,00 RISK KONTROLL 1,00 0,00 RISK Res. före eo. poster Fin. Nettotillg. Res. före eo. poster Fin. Nettotillg. Res. före eo. poster Fin. Nettotillg. Budget följsamhet BEREDSKAP Balans likviditet Budget följsamhet BEREDSKAP Balans likviditet Budget följsamhet BEREDSKAP Balans likviditet Jämförelsen bygger på den s.k. RK-modellen som är en finansiell analysmodell som bygger på fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv, nämligen det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. I jämförelsen ingår sju kommuner som har en likartad struktur som Gnosjö kommun 1. Jämförelsen är gjord på ett sådant sätt så att den kommun som har det sämsta värdet för ett 1 Förutom Gnosjö även Forshaga, Gnesta, Mönsterås, Olofström, Skinnskatteberg, Tibro och Vårgårda kommuner.
nyckeltal får en 1:a och den som har det bästa värdet får då en 5:a. Övriga värden fördelas efter en normalfördelningskurva. Det innebär att en 3:a motsvarar genomsnittet. Av analysen framgår att Gnosjö kommun utvecklats något sämre än andra liknande kommuner. Kommunen har förlorat sin relativa position i fem av de åtta nyckeltalen. Trots höjd skatt har resultatet försämrats. Även vid en analys på samma sätt som ovanstående bild men med Jönköpings läns kommuner framkommer att Gnosjö kommuns finansiella profil har försämrats. Gnosjö kommun har varit en kommun men i huvudsak betyg 4 till betyg 3,5. Försämringen avser framförallt avsnittet kontroll där resultat ingår, avsnittet avseende balansräkningen har inte försämrats men det kommer att ske om inte årsresultaten förbättras. INVESTERINGS-OCH FINANSIERINGSBUDGET Finansieringsbudgeten består av fyra delar: 1. Internt tillförda medel 2. Summa tillförda medel 3. Summa använda medel 4. Förändring av Rörelsekapital Finansieringsbudgeten ger information om den totala investeringsnivån samt hur dessa skall finansieras. Det framgår även hur rörelsekapitalet förändras vilket visar hur kommunens kortfristiga betalningsförmåga förändras. Gnosjö Kommuns investeringsnivå bör, för att ej belasta resultatbudgeten med för stora ränteutgifter, ej ligga över 25 Mnkr/år. Denna investeringsnivå förutsätter att driftresultatet uppgår till den s k lägstanivån, uppnås ej denna nivå så måste investeringsnivån vara avsevärt lägre än 25 Mnkr/år.
För 2006 är investeringsnivån 31,3 Mnkr (varav 4,2 Mnkr är investeringar överförda från 2005 års budget) vilket inte är långsiktigt hållbar. Genomsnittsnivån för perioden 2006-2010 är 19,6 Mnkr. Om denna nivå kvarstår vid arbetet med kommande års budgetarbeten så innebär det att mer pengar finns tillgänglig till verksamhetens driftkostnader. Det föreligger dock en risk att denna låga investeringsnivå kommer att höjas, erfarenhetsmässigt ligger alltid de sista 2 åren lågt och kostnaden kommer att vara högre då t ex KELP 2009-2013 utarbetas. Av denna anledning är det viktigt att de två första åren i KELP-perioden ej ligger över 25 Mnkr. mnkr 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Nettoinvesteringar 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År SOLIDITET/LÅNESKULD Soliditeten beskriver hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierats med Eget Kapital, eller hur stor del av investeringarna som har finansierats med sparade skattemedel. Soliditetsutveckling % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 57,2 60,8 56,4 58,6 57,4 59,9 58,7 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År Det finansiella målet för år 2006 var att soliditeten ej skulle understiga 58 %. Detta mål uppnås ej för åren 2006 och 2008. Resultatet av den sjunkande soliditeten är att låneskulden har ökat och därmed ökar räntekostnaderna. Att låneskulden sjönk under åren 2000, 2001 och 2002 samt att en större del av 2001 och 2002 års investeringar har finansierats med skattemedel har bidragit till att soliditeten ökade
till över 61 % år 2002. 2003 samt 2004 års minskning till 60 % samt 59,5% berodde på höga investeringar, lågt resultat samt en höjd låneskuld för dessa år i relation till tillgångsmassan. Enligt delårsbokslutet per 2005-07 har låneskulden är oförändrad 104 Mnkr i likhet med bokslut 2004. Behovet av ökad upplåning år 2006 och 2007 är en effekt av att den s.k lägstanivån inte uppnås och låneskulden ökar. Under åren 2008-2009 kommer låneskulden att minska. 160 140 120 Halverad låneskuld KELP 2001-2005 amortering 3 Mnkr/år Grund för skattehöjning 2001 Mnkr 100 80 60 40 År KELP 2006-2010 amortering 3 Mnkr fr om 2008 2004 2006 2008 2010 2012 Alternativ Amortering 1,5 Mnkr/år fr om 2007 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 Ovanstående diagram visar att en av grunderna för 2001 års skattehöjning, att halvera låneskulden fram t om år 2026, är på god väg att genomföras och att halveringen är genomförd redan år 2024. Detta har möjliggjorts genom att boksluten har blivit bättre än budgeterat för åren 2000-2003. Det är viktigt att påpeka att om inte räntekostnaderna skall ta en allt större del av skatteintäkterna så är det nödvändigt att soliditets- och investeringsnivån bevakas. En försämrad soliditet kommer ovillkorligen att minska disponibla medel till driftverksamhet och en större del går till ränteutgifter. 2040
SAMMANDRAG Kommunens ekonomi är inte i balans under KELP-perioden. De ekonomiska förutsättningarna har varit osäkra under arbetet med KELP 2006-2010. De ekonomiska förutsättningarna har försämrats med 10,1 Mnkr i förhållande vad som framgick för år 2006 i KELP 2005-2009. Försämringen avser framförallt skatteintäkterna som har försämrats med 7,7 Mnkr. Resultatet enligt denna KELP är inte godtagbara och uppfyller ej de finansiella målen. För att kommunen skall nå ett ekonomiskt hållbart resultat skall kommunens resultat fr om 2008 uppgå till lägstanivån som för närvarande är +10 Mnkr. För att nå denna nivå skall kostnaderna fram till dess sänkas med 3-4 Mnkr. Kostnadsreduktionen förväntas göras inom områdena Barnomsorg, Grundskola, Äldreomsorg, den politiska organisationen samt administration. Detta arbete måste få högsta prioritet om kommunen skall kunna bibehålla sin goda ekonomi, en god ekonomi som är förutsättningen för en möjlig utveckling av verksamheten. Gjorda analyser visar att många verksamheter har en kostnadsnivå, och troligtvis ambitionsnivå, som är för hög utifrån kommunens förutsättningar. Det går att bedriva en verksamhet med höga kostnadsnivåer men då utmynnar det i att kommunalskatten måste vara högre än jämförbara kommuner. Gnosjö kommuns utdebitering är inte högre än de jämförbara kommunerna. Det finns osäkerhetsfaktorer Även om ekonomin uppnår ett positivt resultat och även om lägstanivån uppnås så finns det orosmoln som kan omkullkasta den ekonomiska bilden. Osäkerhetsfaktorer är t ex slutlig investeringsnivå på beslutade investeringar, ränteutvecklingen, lönekostnadsutvecklingen, skatteutvecklingen, invånarantalet, LSSutjämningskostnaden m m. En medvetenhet måste finnas om dessa osäkerhetsfaktorer och det är viktigt att det finns en beredskap i organisationen för vilka åtgärder som kan behöva vidtagas. För även om förändringen av Eget Kapital uppnår Lägstanivån under hela KELP-perioden behövs det inte några stora negativa förändringar för att resultatet skall bli negativt. Slutsats De finansiella målen uppnås inte. Arbetet med att anpassa kostnaderna för att resultatet skall blir + 10 Mnkr år 2008 måsta uppnås. Förändringen av Eget Kapital måste vara positivt för att klara balanskrav, avsättning av pensionsmedel och resultatdisponeringar. Resultatet måste uppnå den s.k lägstanivån om kommunen skall bibehålla den verksamhet som nu bedrivs och för att uppnå en bibehållen handlingsberedskap. Gnosjö kommun Ekonomiavdelningen 2005-10-26 Stefan Tengberg Ekonomichef