Förskolenämndens årsplan 2018

Relevanta dokument
Dnr FSN. Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad Förskolenämnden

Förskolenämndens årsplan 2017

Verksamhetsbudget 2015

Verksamhetens årsplan Bilagor Verksamhetens årsplan 2016

Grundskolenämndens årsplan 2018

Budget 2016 för förskolenämnden. Ärendebeskrivning Information om budgetprocessen och årshjulet. Bilagor Information - Budget 2016 FSN

Bilagor Förskolenämnden den 9 december 2015 ( FSN 229)

Resursfördelningsmodell förskoleverksamhet

Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att anta riktlinjen för styrmodellen.

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

Datum Beslut avseende förhyrning av förskola på Södra Källtorp

Dnr: 2013/2537-BaUN Helena Larsson - bunhl01 E-post: Barn- och ungdomsnämnden

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015

Dnr 2015/23-GSN. Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad Grundskolenämnden. Budget 2016

Barn- och Ungdomsnämnden

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2015/1103-UAN-041 Bengt Karlsson - bd477 E-post:

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Nord malings kommun. Beslut. Nordmalings kommun

Beslut för förskola. efter tillsyn i Karlskrona kommun

Budget 2016 för grundskolenämnden. Ärendebeskrivning Information om budgetprocessen och årshjulet.

Beslut- Verksamhetsbudget 2014 för barn- och ungdomsnämnden

1. Principer för resursfördelningsmodell

Ersättning till Friskolor

Förslag till modell för fördelning av tilläggsersättning

Kallelse och föredragningslista

Förslag till beslut Förskolenämnden antar lokalstrategi för förskolelokaler, daterad

Ekonomisk uppföljning per den 30 september Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen

Styrmodell grundskolena mnden

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2015/943-UAN-042 Stefan Fredriksson - PGASF01 E-post:

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Internkontrollplan 2015 för förskolenämnden. Bilagor Uppföljning av internkontroll juni 2015

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Malmö kommun. Beslut. Malmö kommun Dnr :4548

Ekonomisk uppföljning per den 30 oktober Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Barn och elevpeng 2015

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13

DNR 2010/BUN Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011

Internkontrollplan 2015 för förskolenämnden. Bilagor Riskhanteringsplan Riskhanteringsprocess

Motion om att barngruppernas storlek i förskolan avviker från riktmärket

pedagogisk omsorg och omsorg obekväm tid med ersättningsnivåer 2018

IDA ut i verksamheterna och skolstrategiskt stöd

Beslut. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Kävlinge kommun

pedagogisk omsorg och omsorg obekväm tid med ersättningsnivåer 2016

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Gemensamt planeringsdokument för gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Barn- och utbildningsförvaltningens rapport på återremiss av en motion.

Internkontrollplan 2016 för förskolenämnden

Plan över tillsyn på fristående förskolor och pedagogisk omsorg 2018

Delårsrapport 2019 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Verksamhetsredovisning, Produktionsområde Barn och Utbildning per mars 2015 Dnr BUN15/5-042

INNEHÅLL. SKOLPLANENS SYFTE... sid. 5 VAD STYR OCH.PÅVERKAR VERKSAMHETEN?... sid. 5

Månadsrapport. Utgåva: Månadsrapport. Rapportperiod: Organisation: Barn och skolnämnd

Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011.

Dnr 2017/BUN Barn- och utbildningsnämnden VO 1 Förskola och pedagogisk omsorg

Huvudmannabeslut för fritidshem

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Beslut om bidragsbelopp 2019 för förskolor och grundskolor

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens

DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Bildningsförvaltningen Datum Diarienummer UN 2019/0122 Henning Törner

Internbudget för utbildningsnämnden år 2017

Nya regler för lovskola i årskurs 8 och 9

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019, Rapport

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019, Rapport

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

Kallelse och föredragningslista

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun. Beslut. Kils kommun

Budget 2019 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

STI SOLLENTUNA KOAAMUN Barn- och utbildningskontoret

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Bergshamra förskoleenhet Solna stad

Införande av karriärtjänster i Linköpings kommun

Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud

Årsbudget 2018 för barn- och grundskolenämnden

Systematiskt kvalitetsarbete

Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för skola och förskola i Vansbro Kommun

Uppföljande granskning 2017

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR OCH FRITID

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2017

Internbudget år Barn- och grundskolenämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun.

Beslut Dnr :4047. Täby kommun. Beslut för förskola. efter tillsyn i Täby kommun. Skolinspektionen Box 23069, Stockholm

Utbildnings- och kulturnämndens riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå samt i nämndens verksamheter

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Dialogmöten fristående verksamheter. April 2017

Ny grundskolenämnd och förvaltning. Resursfördelningsmodell Information våren 2018

Verksamhetsplan Skolna mnden

Planeringsdirektiv 2017

Resursfördelningsmodell grundskola F-9

Budget 2018 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Verksamhetsplan 2019 Utbildningsnämnden

Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript:

Dnr FSN 2016/00744 Förskolenämndens årsplan 2018 Barn- och utbildningsförvaltningen 721 87 Västerås 021-39 00 00 www.vasteras.se Cecilia Wästborn cecilia.wastborn@vasteras.se

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Kundperspektiv: Vi har nöjda kunder och invånare... 6 Kvalitetsperspektiv: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat... 9 Medarbetarperspektiv: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens (huvudmannen)... 13 Ekonomiperspektiv: Vi har ekonomi i balans... 15 Budget 2018... 17 Bilaga 1 Tabeller förskolenämnden 2018... 27 Bilaga 2 Finansiering av central förvaltning... 35 Bilaga 3 Investeringsplan 2018-2021... 41 Bilaga 4 Internkontrollplan 2018 - förskolenämnden... 43 2

Sammanfattning Västerås stad har höga ambitioner, strävar efter hög måluppfyllelse och vill vara en ledande skolstad i Sverige. Grunden för detta läggs i förskolan, som första steget i skolväsendet. Förskolan står inför både utmaningar och möjligheter för att ha rätt och tillräckliga lokaler och att utveckla verksamhetens innehåll. För att fånga de utvecklingsbehov som finns inom den kommunala förskolan gällande uppdraget, utformning av lokaler, kompetens och för att få ett samlat grepp över en framtida organisation pågår projektet Framtidens förskola 2026 fram till våren 2018. Ett fördjupat arbete kring att organisera barngruppsstorlekens, med utgångpunkt i Skolverkets riktmärken samt forskning inom området, pågår. Det kommer att få betydelse i nämndens uppföljningar framöver. Bemanningsfrågan är en av orsakerna till att trycket på chefer är stort. Implementeringen av verksamhetens förändrade organisation kommer att pågå under 2018. Det handlar om att bemanna, organisera den inre organisationen och ta vara på de framgångsfaktorer som finns i nuvarande organisation men som också skall säkerställas i kommande organisation. En del av syftet med den nya organisationen är att arbetsmiljön skall förbättras för chefer såväl som för medarbetare, vilket innebär att särskild uppföljning bör ske under 2018. Det är väsentligt att säkerställa att alla barn erbjuds plats i förskola i rätt tid och på en förskola som föräldrarna är nöjda med. Utmaningarna för detta ökar i takt med att det finns fler barn i behov av förskola. För att inom nämndens vidare uppdrag stärka nämndens roll som tillsynsmyndighet, ska nytt regelverk och nya rutiner för tillsynsprocessen implementeras under 2018. 3

Inledning Västerås stad har under det senaste året gjort en översyn av koncernens styrsystem och beslut om nytt styrsystem har fattats under bland annat 2015 och 2016. Nämnden arbetar med årsplaneringen 2018 utifrån kommunfullmäktiges beslut och de anvisningar som tillsänts barn- och utbildningsförvaltningen från stadsledningskontoret. Anvisningarna gör att nämndens årsplan är fokuserad på styrkort, följekort, intern kontroll och budget. Dessutom har arbetssättet utvecklats inom förvaltningen. Helheten ligger dock väl i linje med nämndens styrmodell, som beslutades vintern 2016 och reviderades våren 2017. Årsplanen är uppdelad i kommunfullmäktiges olika perspektiv: kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi. Innehållet baseras på det planeringsunderlag som nämnden fastställde i mars 2017 och på de förändringsbehov som identifierats i verksamheten. Höstens arbete med årsplan 2018 innehåller två steg. I det första steget beslutar nämnden om styrkort, följekort, internkontrollplan och tilldelningsbudget på övergripande nivå. Årsplanen är en styrning av verksamhetens årsplanering, som blir det andra steget. Det är också detta innehåll som kommer att följas upp i nämndens delårsrapport och verksamhetsberättelse (tillsammans med verksamhetsekonomin). I nämndens styrkort formuleras de framgångsfaktorer inom respektive perspektiv, kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi som verksamhetsområdet ska beakta i sin planering av 2018. Dessa framgångsfaktorer ska bidra till att nämndens verksamheter närmar sig de övergripande mål kommunfullmäktige har satt upp. Dessutom innefattar nämndens styrkort också indikatorer och styrtal. Till styrkortet kommer ett följekort, som visar utvecklingen av viktiga nyckeltal. Kommunstyrelsen har i riktlinje för intern kontroll fastställt att nämnder och styrelser i samband med sin årsplanering ska fastställa en internkontrollplan. I samband med årsplan 2018 fastställer nämnden ett antal riskområden som verksamheten särskilt ska beakta i det fortsatta planeringsarbetet, vilket innebär en styrning av några särskilt prioriterade områden och mer specificerade uppdrag till verksamheten. Dessa områden har identifierats genom att verksamheten uttryckt oro i riskanalysen, tillsynsmyndigheten har påpekat brister eller förbättringsbehov har framkommit i annan uppföljning. I tilldelningsbudgeten utläses de ekonomiska förutsättningarna för verksamhetens fortsatta planering av 2018, såsom den totala budgetramens fördelning och prislistor för fristående aktörer. 4

Verksamhetens årsplanering innehåller verksamhetens budget och verksamhetsplan. Verksamhetsbudgeten beslutas av nämnden i januari 2018. Verksamhetsplanen består av styrkort och följekort, där nämndens kritiska framgångsfaktorer, indikatorer, styrtal och nyckeltal ingår. Dessutom tar verksamheten fram aktiviteter som ska stödja att styrtalen uppnås och att nämnden bidrar till kommunfullmäktiges övergripande mål. Dessa aktiviteter planeras och revideras flera gånger per år, utifrån behov av ytterligare åtgärder. Nämnden får information om både förskoleverksamhetens och beställarverksamhetens verksamhetsplaner med aktiviteter i januari, men planeringen sker löpande under året. På motsvarande sätt tar enheter både i centrala förvaltningen och i verksamheten fram enhetsplaner med styrkort och följekort. Utifrån nämndens utpekade riskområden kommer förvaltningen att ta fram förslag till riskhanteringsplan. I den är det tydligare beskrivet vilka åtgärder som ska vidtas för att minska riskerna. Nämnden kommer att fatta beslut om riskhanteringsplan i januari 2018. 5

Kundperspektiv: Vi har nöjda kunder och invånare Planerad verksamhet 2018 och utveckling på längre sikt Alla medarbetare inom förskolans verksamhetsområde skall ha ett professionellt och gott bemötande av barn, vårdnadshavare och kollegor. Utbildningar i Vägledande samspel, ambassadörsskap och ledarskap för medarbetare ger förutsättningar för enheternas arbete. Vklass som dokumentation- och kommunikationsplattform med och för vårdnadshavarna ger ökade möjligheter för bättre information och utveckling av verksamhetens innehåll och barns utveckling och lärande. Det är väsentligt att säkerställa att alla barn erbjuds plats i förskola i rätt tid och på en förskola som föräldrarna är nöjda med. Utmaningarna för detta ökar i takt med att det finns fler barn i behov av förskola. För att nämnden i sitt vidare uppdrag ska ha goda relationer med all verksamhet som är finansierad av nämnden, krävs löpande dialoger med externa utförare. Styrkort Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Alltid bästa möjliga möte (huvudmannen) Kundnöjdhet gällande Jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro på förskolan Ökat antal enheter med andel mycket positiva över 60 % Kundnöjdhet gällande: Vuxna lyssnar på mig på förskolan Ökad andel mycket positiva 2018 Jag får hjälp av vuxna när jag behöver det Föräldrar ska bli nöjda med erbjuden plats i förskolan (huvudmannen) Andel vårdnadshavare som är nöjda med placeringsprocessen Minst 85 % nöjda med placeringsprocessen 2018 6

Alltid bästa möjliga möte (det vidare uppdraget) Fristående verksamheters upplevelse av god relation i förhållande till policyn relationen fristående verksamheter Fortsatt upplevd nöjdhet avseende god relation Följekort Perspektiv Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 Kund Föräldrars uppfattning om (Västerås normer och värden totalt) 9,3 Föräldrars uppfattning om trygghet och omsorg 9,1 Föräldrars uppfattning om utveckling och lärande 9,0 Föräldrars uppfattning om barns inflytande 9,2 Föräldrars uppfattning om information om barnets 8,8 utveckling Kund (kommunala förskolor) Föräldrars uppfattning om anpassning efter barnets behov Föräldrars uppfattning om normer och värden Föräldrars uppfattning om trygghet och omsorg Föräldrars uppfattning om utveckling och lärande Föräldrars uppfattning om barns inflytande Föräldrars uppfattning om information om barnets utveckling Föräldrars uppfattning om anpassning efter barnets behov 8,4 9,2 9,0 8,8 9,1 8,7 8,1 7

Antal barn som fått vänta 2,3 1,3 2,6 2,4 på plats i förskola mer än 4 månader efter behovsdatum (genomsnitt per månad) Marknadsandel (andel folkbokförda barn i Västerås som går i kommunal förskola i Västerås) 67,2 66,0 65,4 65,7 Ändrade frågor i förskolenkäten from 2017, därav saknas jämförelser med tidigare år för de nyckeltalen. Internkontroll Riskområden Otydlighet i hanteringen av klagomål Tillgång till plats öka tryggheten för vårdnadshavarna Beskrivning Bilden är att det fortfarande saknas rutiner som når ut till enheterna. Osäkert om det beror på kommunikationsbrister eller om förvaltningen brister i att formulera rutiner. Nämnden utgår från att åtgärder är vidtagna och kommer att genomföra stickprovskontroller 2018. Riskområdet handlar både om att nämnden ska ha en säkrare bild av tillgång och efterfrågan på platser och om att få rutiner och spelregler fastställda i nämnden och sedan kommunicerade till vårdnadshavare. 8

Kvalitetsperspektiv: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Planerad verksamhet 2018 och utveckling på längre sikt Andelen förskollärare behöver ökas både genom riktade kompetensinsatser och översyner av anställningsvillkor. Målet är två förskollärare av tre/avdelning. Särskilda satsningar kan komma att behövas för att säkra likvärdigheten i hela verksamhetsområdet. Forskning visar att förskolans kompensatoriska uppdrag är särskilt viktigt för de barn som bor i socialt utsatta områden. Det krävs då en förskola med hög kompetens. Ur skolverkets rapport 433 kan man läsa Förskolans kvalité har betydelse för barns olika livsvillkor. Barn som lever i en socialt och ekonomisk utsatthet har större behov av tilldelning av resurser. I verksamhetens delårsuppföljningar uppmärksammas att det är stora svårigheter att rekrytera förskollärare speciellt i dessa områden varför särskilda satsningar måste ske. Problemet med svårighet att rekrytera förskollärare finns också till landsbygdsförskolorna. Ett fördjupat arbete kring att organisera barngruppsstorleken med utgångpunkt i Skolverkets riktmärken samt forskning inom området kommer att pågå under året. Det kommer att få betydelse i nämndens uppföljningar framöver. Fortsatt utvecklingsarbete kring förskolepedagogisk undervisning på vetenskaplig grund. Förskolans uppdrag kräver kompletterande kompetenser i verksamheten för den pedagogiska utvecklingen. Rekrytering av fler pedagogistor beräknas ske fram tills att målet om sex årsarbetare är uppfyllt. Fortsatt utvecklingsarbete kring att utveckla en pedagogik i framkant med hjälp av digitala verktyg. För att nå den nationella IT-strategin och intentionen i den kommande revideringen av förskolans läroplan behövs ytterligare satsningar på infrastruktur, digitala verktyg och kompetensutveckling. Utvecklingsarbetet följs genom SKL:s utvärderingsinstrument LIKA som står för ledning, infrastruktur, kompetens och användning. För att stärka nämndens roll som tillsynsmyndighet, ska nytt regelverk och nya rutiner för tillsynsprocessen implementeras under 2018. 9

Styrkort Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Likvärdigheten ökar inom verksamhetsområdet (huvudmannen) Resultatet från eget självskattningsverktyg Andel enheter som använder verktyget bokslut 2018 Skolverkets riktmärken för barngruppers storlek Andel enheter som uppnår Skolverkets riktmärken Undervisning i framkant (huvudmannen) Verksamhet på vetenskaplig grund (huvudmannen) Rätt kompetens (huvudmannen) Utveckling av fritid och förebyggande verksamheten (det vidare uppdraget) Förbättrat resultat i LIKA utvärderingen (SKL) Ökad kvalitet vid insyn och i tertialsamtal Andel legitimerade förskollärare ökar Bedömda effekter av den fördjupade uppföljningen av familjecentrum och förebyggarcentrum Tillgängliga fritid och förebyggandeaktiviteter för deltagare oberoende av kön (statistik) Förskoleverksamhetens resultat i jämförelse med rikssnittet i LIKA:s sammanställning Antal aktiviteter i enhetsplaner kopplade till framgångsfaktorn 58 % (SCB) Rapportering av antal effekter med analys En jämnare könsfördelning på deltagande i fritid och förebyggande aktiviteter Tillgängliga fritid och förebyggande aktiviteter för personer med funktionsvariationer Rapportering av antal insatser med analys 10

Stärka nämnden som tillsynsmyndighet (det vidare uppdraget) Minskad miljöpåverkan (det vidare uppdraget) Implementering av nytt regelverk och nya rutiner för tillsynsprocessen Andel öppna förskolor som arbetar utifrån Giftfri öppen förskola Andel förskolor som har någon av utmärkelserna Grön flagg eller Skola för hållbar utveckling Implementering genomförd under 2018 100% 24 % i december 2018 (bibehålla nuläge) Följekort Perspektiv Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitet (Västerås Antal barn per 5,2 5,1 5,1 5,2 totalt) årsarbetare Andel förskollärare 45 44 42 Antal barn per 15,4 15,8 16,0 15,9 avdelning Kvalitet (kommunala Antal barn per 5,2 5,2 5,2 5,4 förskolor) årsarbetare Andel förskollärare 51 51 48 Antal barn per avdelning 16,3 16,9 16,8 17,0 Internkontroll Riskområden Brister i nämndens kontroll över tillsynsarbetet Beskrivning I 2017 års internkontrollplan har ett antal förbättringsinsatser identifierats. Arbete pågår men det är för tidigt att släppa riskområdet. Under 2018 genomförs konkreta kontroller för att bocka av att de tidigare beslutade åtgärderna är genomförda och fungerar tillfredsställande. Åtgärderna är att: -Formalisera tillsynsbesluten 11

-Förtydliga hur råd och vägledning ges -Upprätta årlig tillsynsplan -Uppdatera huvuddokumentet: Förskolenämndens tillsynsarbete -Utveckla rapporteringen till nämnd av utfallet av tillsynsarbetet -Ta del av SCB rapporteringen på enhetsnivå Brister i kvalitetsrapporteringen Det är och har varit stort fokus på att få fram förskoleplatser. Finns därmed risk att förvaltningen inte är uthållig i att utvärdera barngruppernas sammansättning och storlek och säkerställa regelbunden rapportering till nämnden. Det finns också behov av att utveckla mallar och rutiner inom ramen för stadens styrmodell. Förvaltningen återkommer i handlingsplan intern kontroll med konkreta punkter inom riskområdet som sedan kan bockas av genom rutinkontroller. 12

Medarbetarperspektiv: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens (huvudmannen) Planerad verksamhet 2018 och utveckling på längre sikt Implementeringen av verksamhetens förändrade organisation kommer att pågå under 2018. Det handlar om att bemanna, organisera den inre organisationen och ta vara på de framgångsfaktorer som finns i nuvarande organisation men som också skall säkerställas i kommande organisation. En del av syftet med den nya organisationen är att arbetsmiljön skall förbättras för chefer såväl som för medarbetare, vilket innebär att särskild uppföljning bör ske under 2018. Verksamheten har påbörjat ett projekt/utredning om Framtidens förskola 2026 det arbetet fortgår till våren 2018. Underlaget skall användas för beslut kring utvecklingen av Framtidens förskola med inriktning på 2026. I takt med att den utbyggnad som sker under 2018 med ett flertal nya konceptförskolor samt ett par enheter i andra byggnader blir det förhoppningsvis avveckling av mindre bra fungerande lokaler. Det innebär att medarbetarnas och chefernas arbetsmiljö väsentligt förbättras. Dels genom fler tillagningskök dels genom bättre lärmiljöer som är anpassade efter uppdragets behov. Bemanningsfrågan har en väsentlig betydelse för att minska stress och sjuktal, likväl rätt ledningsorganisation och barngruppsstorlek/sammansättning. Styrkort Kritisk Indikator Styrtal framgångsfaktor Hållbart ledarskap Antalet medarbetare per chef Antalet medarbetare per chef bör vara i spannet 20-30 Chefers och medarbetares arbetsmiljö SKL:s HME mätning avseende styrning, ledarskap och motivation Medarbetares sjukfrånvaro Måltal HME index 78 Minskad andel enheter som ligger högre än 10 % jämfört med 2017 13

Minskat behov av vikarier i förskolan Antal köpta vikarietimmar från vikarieförmedlingen Antal timmar ska minska under 2018 jämfört med 2017 Följekort Perspektiv Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 Medarbetare Sjukfrånvaro, procent 6,96 8,42 9,24 10,06 9,89 HME index 79 - Motivationsindex 79 - Ledarskapsindex 75 Styrningsindex 83 *Sjukfrånvarosiffrorna är per årsbokslut varje år. Sjukfrånvaro per 170831 (delårsbokslut 2) var 9,89 %. Internkontroll Riskområden Att implementeringen av ny förskoleorganisation inte får avsedd effekt Beskrivning En omfattande organisationsförändring har under lång tid processats fram med stor delaktighet i förskoleverksamheten. Beslut är fattade och riktade medel finns att tillgå inför 2018. Återstår nu att få nytänkandet omsatt och konkret på plats. Det handlar om att vara uppmärksam på risker i själva genomförandet och ha planer för hur dessa ska hanteras. 14

Ekonomiperspektiv: Vi har ekonomi i balans Planerad verksamhet 2018 och utveckling på längre sikt Flera viktiga beslut togs under 2015 för att åstadkomma ekonomi i balans. Bland annat avvecklades flera mindre enheter. Resultatet har också förbättrats kraftigt från -10 mnkr 2014 till +4 mnkr 2016. Prognosen för 2017 är beräknad till ett resultat om 0. Under 2016 påbörjades ett omfattande arbete med en ny organisation inom förskolan som bland annat innebär att antalet medarbetare per chef blir mer rimligt samt att stödet till förskolechefer utvecklas. Omorganisation genomförs under 2017 och kommer leda till bättre förutsättningar för ett hållbart ledarskap, bättre arbetsmiljö och en pedagogisk utveckling som leder till balans i ekonomi och kvalité. För att ha en ekonomi i balans i bemärkelsen att resurser fördelas på ett likvärdigt sätt, krävs löpande dialoger kring och analys av resursfördelningsmodellen. För att ge alla barn en likvärdig utbildning i förskola med kvalitet krävs kompetent personal med adekvat utbildning för undervisning. Från och med april till och med oktober 2017 har tre fristående förskolor och en kommunal förskola med högst socioekonomisk ersättning lämnat in uppgifter om personalläget till barn- och utbildningsförvaltningen. Utifrån analys av det inlämnade materialet kommer eventuella förslag till förändringar av ersättningsmodellerna lämnas i samband med ordinarie översyn 2018. Styrkort Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Ekonomi i balans (huvudmannen) Enheter i balans Andel enheter i balans, 90 %, årsbokslut 2018 En resursfördelning som främjar likvärdighet (det vidare uppdraget) Utfall per förskola av social vikt Personaltäthet i förhållande till social vikt Följekort Perspektiv Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 Prognos 2017 Ekonomi (tilldelningsekonomi) Utfall jmf budget, mnkr 17,4 27,2 10,1 4,8 5,2 15

Ekonomi (verksamhetsekonomi) Utfall jmf budget, mnkr -1,1-10,0-3,4 4,0 0,0 16

Förskolenämnden Budget 2018 17

Inledning Utgångspunkten för budgetarbetet är senaste prognos tertial 2 för innevarande verksamhetsår, 2017. Förskolenämnden prognostiserar ett överskott mot budget med 5,2 mnkr (0,6 % av omslutningen). Överskott hos nämnden, +5,2 mnkr i tilldelningsekonomin, huvudsakligen på grund av färre barn än budget. Den kommunala utföraren följer budget. I denna budgethandling redovisas detaljbudget 2018 för tilldelningsekonomin. Verksamhetsekonomins detaljbudget utarbetas under hösten med planerat beslut i nämnden i januari.. 18

Sammanfattning av förslag till beslut Nedanstående förslag utgår från den av kommunfullmäktige beslutade budgetramen på 942,2 mnkr. Förskoleverksamheten kompenseras för beräknade pris- och löneökningar 2018. Fristående och kommunala utförare kompenseras för löne- och prisökningar med o Förskola driftbidrag, +2,26 % (varav 0,66 % är en satsning på hållbart ledarskap och lönesatsning) o Pedagogisk omsorg driftbidrag, +1,6 % o Fritid och förebyggande, +1,84 % De rörliga lokalbidragen för fristående förskolor höjs med 6,5 % utifrån högre lokalkostnader för de kommunala förskolorna. Nämnden avsätter utvecklingsmedel på 1,1 mnkr för förskolan, för att möjliggöra satsningar under året inom olika prioriterade områden. En omfördelning av resurser till barn i behov av särskilt stöd (BIBASS plus) föreslås motsvarande 17,0 mnkr för den kommunala förskolan. Till fristående förskolor reserveras motsvarande del.(tilläggsbelopp) Barnersättningar och lokalbidrag förändras enligt bilagda tabeller 19

Budgetprocessen Budgetprocessen inför år 2018 är uppdelad i följande moment: Fullmäktigebeslut om rambudget den 21 juni. I oktober beslutar nämnden om detaljbudget för tilldelningsekonomin vilket ger budgetförutsättningar för verksamhetsekonomin. I oktober lämnar nämnden rapport till kommunstyrelsen; Komplettering av årsplan. Där beskriver nämnden hur budgetramen fördelas och större problemområden i budgeten. I januari fastställer nämnden verksamhetsekonomins detaljbudget. Budgetförutsättningar Budgetram Den i kommunfullmäktige beslutade budgetramen för 2018 har justerats för volymförändringar och lokalkostnadsförändringar. Budgetramen för Förskolenämnden 2018 innehåller justeringar enligt följande: Ingående budgetram från 2017 Uppräkning för pris och löneökningar 2018 Rationaliseringskrav 0,3 % 904,5 mnkr 18,0 mnkr - 2,7 mnkr Tillskott och förändringar i budgetramen 2018 Ökat barnantal i förskolan Satsning på hållbart ledarskap och lönesatsning Summa budgetram 17,4 mnkr 5,0 mnkr 942,2 mnkr 20

Antal barn i budgetram 2018 Antal barn i budget 2018 Förskoleverksamhet 8 001 8 001 Den föreslagna budgeten och volymbedömningarna bygger på nämndernas tidigare beslut kring styrning och kontroll inom barnomsorgen samt en service i nivå med Skollagens krav. För förskolan förväntas antalet barn 2018 vara 8 001 och överensstämma med det antal som är beräknat i budgetramen. Det innebär en ökning med 118 barn, eller 1,5 procent. Finansiering av central förvaltning För att säkerställa transparensen i förvaltningen, görs en genomgång av kostnader och finansiering av central förvaltning inom barn- och utbildningsförvaltningen i BILAGA 2. Fullmäktiges uppdrag Rationaliseringskrav Fullmäktige har ålagt nämnderna ett rationaliseringskrav på 0,3 %, vilket för förskolenämnden innebär ett uppdrag att minska kostnader med -2,7 mnkr. Följande sparåtgärder ingår i budget 2018: Besparing på -0,7 mnkr i administration (ingen utökning utöver pris- och lönekompensation trots ökade volymer) Besparing -2,0 mnkr på koncentrera långa dagar till färre förskolor 21

Tillkommande insatser och kostnader kopplade till flyktingmottagningen Under 2018 beräknas 18 asylsökande årsbarn i allmän förskola. Antalet asylsökande barn i förskolan har nu stabiliserats på en mer normal nivå. För förskolans del äskas inga medel från det extra statsbidraget för 2018. Nämndens egna överväganden/satsningar och rationalisering Barnersättning 2018 Generell ökning av ersättningarna till Fritid och förebyggande och övriga verksamhet med 1,84 %, vilket täcker förväntade löne- och prisökningar. Generell ökning av driftbidragen inom förskola med 2,26 %. I den ingår en satsning med 5,0 mnkr. Det motsvarar 0,66 % av ökningen. Inriktningen ska vara att stärka ledarskapet i förskolan och en riktad lönesatsning. Generell ökning av driftbidragen inom pedagogisk omsorg med 1,6 %. Lokalbidrag 2018 De kommunala förskolorna får, från 2016, ersättning för faktisk hyra. Lokalbidraget till fristående förskolor höjs med 6,5 % utifrån ökad hyreskostnad hos de kommunala utförarna, till stor del effekt av modernisering och nybyggnation av förskolor. 22

Social vikt Den sociala vikten är en fast ersättning som räknas fram en gång per år utifrån de barn som fanns på enheten den 15 mars året då budgeten beräknas. I beräkningen tas ett index fram för den socioekonomiska strukturen på enheten utifrån två faktorer: utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. De två faktorerna vägs in med 50 procent vardera. Budgeterad belopp för 2018 är 33,5 mnkr fördelat mellan fristående förskoleverksamhet 9,9 mnkr och kokmmunal 23,6 mnkr. Se Bilaga 1. En genomsnittsförskola 2017 har index 100 vilket innebär en ersättning med 3 750 kr per barn, och har följande fördelning: Utländsk bakgrund 25,5 % ( 24,4% 2016) Låg utbildningsnivå 6,1 % ( 6,2 % 2016) Gymnasieutbildning 30,1 % (30,6 % 2016) Specialbeställningar Specialbeställningarna har uppdaterats, en generell pris- och lönekompensation har beräknats till 1,84 %. De nya nivåerna framgår av bifogad tabell i Bilaga 1. Hantering av Barn i behov av särskilt stöd (BIBASS plus) och tilläggbelopp i budget 2018 Den kommunala förskoleverksamheten lämnar en utförlig bedömning av behovet av omfördelning utifrån barn i behov av särskilt stöd. För 2018 omfördelas i de kommunala verksamheterna 17,0 mnkr i förskolan. Nivån är tidigare beslutad i förskolenämnden. Motsvarande belopp (5,2 mnkr) budgeteras för fristående verksamheter. 23

Mindre beslut som föreslås ligga i budget Löpande under året tas ett antal beslut av mindre karaktär. Vissa av dessa återkommande beslut föreslås ligga i budgetbeslutet. Dessa ryms inom ramen för utvecklingsmedel. Här ingår medel till Kreativt återvinningscentrum, matematiksatsning, Barnfestivalen och vänortssamarbete. Skolskjutsar och elevtransporter Kostnadsutvecklingen för skolskjutsar och elevtransporter har under de senare åren överskridit budget och prognoser. Nämnderna har gjort omfattande översyner av verksamheten och fastställt nya riktlinjer för skolskjutsar enligt skollag. Samtidigt har kommunens frivilliga åtaganden synliggjorts. Förvaltningens bedömning är att de totala kostnaderna sjunker. För förskolans del är det frivilliga åtaganden. Dessa har också budgeteras för till kommande år. Budgeten föreslås minskas något jämfört med föregående år, från 1,2 mnkr till 0,9 mnkr. INVESTERINGSPLAN Redovisning av planering för användning av beslutad investeringsram i BILAGA 3. Justeringar i tidplaner utifrån nu kända förutsättningar. 24

Budgetförutsättningar 2018 Kommunala utföraren Resultatkrav Nämndens förväntan är att nya lokalersättningsmodellen och förstärkt elevpeng skall ge enheterna bättre förutsättningar att, var och en, klara sin ekonomi, utan behov av kompenserande resultatkrav. För 2018 förväntas att fler enheter än tidigare budgeterar i balans, men möjlighet finns för kommunala utföraren att balansera helheten via resultatkrav på enheterna. Investeringar Investeringsramen för inventarier i förskolan uppgår till 19,0 mnkr för 2018, varav 10,7 mnkr avser inventarier i kök, som tidigare budgeterades hos fastighetskontoret. Löneökningar, PO-pålägg, Internränta Löneökningar, 2,4 % från 1/4 (tillsammans med erhållet utrymme för 2017, 3,0%, utrymme för ökade lönekostnader med 5,4% för 2017 och 2018) PO-pålägg: Differentierat PO-pålägg utifrån lönenivå, o Uppgift på %-satser från Servicepartner Internränta, 2,5 % Prisökningar, 1,5 % OH-kostnader Nämnden förväntar att gemensam administration inte utökas, så att elevpengen kommer enheterna till del med full uppräkning för löner och priser. Direktiv från nämnden till verksamhetsekonomin Förstärkningar Lokal lärarlönesatsning: Lokal lärarlönesatsning, som komplement till statliga lärarlönesatsningen 2016, +0,95 mnkr till kommunala utföraren. 25

Beloppet ingår i driftersättningarna per barn. Stärka ledarskapet i förskolan: Stärkt ledarskap i förskolan, +2,2 mnkr till kommunala utföraren. Beloppet ingår i driftersättningarna per barn. 26

Bilaga 1 Tabeller förskolenämnden 2018 1.1. FÖRESLAGNA RÖRLIGA ERSÄTTNINGAR 2018 JÄMFÖRT MED 2017 (KR/ÅR)... 28 1.2. ANTAL BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET... 29 1.3. FÖRDELNING PÅ INTERNKONTRAKT/BUDGETPOSTER (MNKR)... 30 1.4. FÖRDELNING PER VERKSAMHET (MNKR)... 31 1.5. RESULTATRÄKNING (MNKR)... 31 1.6. DIREKTBESTÄLLD VERKSAMHET (KR/ÅR)... 31 1.7. SOCIAL VIKT FÖRSKOLA, ANTAL BARN OCH INDEX... 32 1.8. SOCIAL VIKT FÖRSKOLA, ERSÄTTNING PER UTFÖRARE (KR/ÅR)... 32 1.9. SOCIAL VIKT 2018 FRISTÅENDE VERKSAMHET, ERSÄTTNING PER ENHET (KR/ÅR).. 33 1.10. FÖREBYGGANDE ARBETE FÖRSKOLA (KR/ÅR)... 34 1.11. ÖPPEN FÖRSKOLA (KR/ÅR)... 34 27

1.1. Föreslagna rörliga ersättningar 2018 jämfört med 2017 (kr/år) Förskola Begrepp i Extens Ersättningstyp 2017 2018 Basbidrag Driftsbidrag 1-3 år* max 15 timmar 89 400 91 420 Driftsbidrag 1-3 år* max 20 timmar 89 400 91 420 Driftsbidrag 1-3 år* över 20 timmar *** 124 400 127 210 Driftsbidrag 3 år allmän förskola** 38 600 39 470 Driftsbidrag 4-6 år* max 15 timmar 68 600 70 150 Driftsbidrag 4-6 år* max 20 timmar 68 600 70 150 Driftsbidrag 4-6 år* över 20 timmar*** 95 600 97 760 Driftsbidrag 4-6 allmän förskola 27 600 28 220 Lokalersättning Lokalersättning schablon (endast fristående) 16 900 18 000 Administration Kompensation, 3 % för administration ingår i Ingår i driftsbidrag Ingår i driftsbidrag driftsbidrag och lokalschablon till all förskoleverksamhet och lokalschablon och lokalschablon Moms Momskompensation (endast fristående) 6% 6% Övriga tillägg Utökat uppdrag ( kommunala, fristående efter överenskommelse) 1 500 1 500 Social vikt *** fast fast Pedagogisk omsorg (Familjedaghem) Begrepp i Extens Ersättningstyp 2017 2018 Basbidrag Driftsbidrag 1-3 år* max 15 timmar 90 200 91 640 Driftsbidrag 1-3 år* max 20 timmar 90 200 91 640 Driftsbidrag 1-3 år* över 20 timmar 138 500 140 720 Driftsbidrag 3 år allmän förskola** 37 300 37 900 Driftsbidrag 4-6 år* max 15 timmar 76 100 77 300 Driftsbidrag 4-6 år* max 20 timmar 76 100 77 300 Driftsbidrag 4-6 år* över 20 timmar 108 700 110 400 Driftsbidrag 4-6 allmän förskola 26 700 27 100 Administration Kompensation, 3 % för administration ingår i Ingår i driftsbidrag Ingår i driftsbidrag driftsbidraget till all förskoleverksamhet Moms Momskompensation (endast fristående) 6% 6% Övriga tillägg Utökat uppdrag ( kommunala fristående efter ök) 1 500 1 500 Social vikt **** fast fast * 1 år = född 2017, 2 år = född 2016, 3 år = född 2015, 4 år = född 2014, 5 år = född 2013 6 år = född 2012 och ersättning utgår till och med 31 juli det år barnet börjar förskoleklass ** Utgår för barnet från augusti det år barnet fyller tre år *** Ingår 1 250 kr för lång vistelsetid **** Ersättning per huvudman/enhet specificerad i budget 2018 28

1.2. Antal barn i förskoleverksamhet Budget 2017 Budget 2018 I andra I andra Ej bestämd Kommunal Fristående kommuner Summa Kommunal Fristående kommuner utförare Summa Förändring Förskola 1-3 år 2 226 1 198 22 3 446 2 235 1 184 12 15 3 446 - Förskola 4-6 år 2 751 1 384 27 4 162 2 813 1 432 15 15 4 275 113 Pedagogisk omsorg 1-3 år 43 103 146 26 125 151 5 Pedagogisk omsorg 4-6 år 50 79 129 28 101 129 - Förskoleverksamhet 5 070 2 764 49 7 883 5 102 2 842 27 30 8 001 118 29

1.3. Fördelning på internkontrakt/budgetposter (mnkr) Förskolenämnden Budget Budget 2017 2018 Kommunal verksamhet -627,3-647,8 Övriga kommunala förskolor ex Sofia -1,2-1,8 BIBASS plus (Barn i behov av särskild stöd) -17,2-17,0 Kvalitetssäkring till verksamheten, kommunal -4,2-4,3 Fristående verksamhet -356,3-375,1 Tilläggsbelopp (Barn i behov av särskild stöd) -6,1-5,2 Kvalitetssäkring till verksamheten, fristående -2,3-2,3 Momsbidrag förskola 23,8 24,9 Verksamhet i annan kommun -2,9-3,2 Ej bestämd utförare -3,0-3,6 Fritid o förebyggande -11,5-11,7 Skolskjutsar, förskola -1,2-0,9 Utvecklingsmedel, förskola -1,1-1,1 Nämnden förskola -1,3-1,3 Förvaltningsenheterna -5,5-5,6 Extens och systemförvaltning -1,2-1,3 Förskola, pedagogisk omsorg (fakturor mm) -3,7-1,1 Statlig kompensation maxtaxa 25,1 23,7 Kvalitetssäkring förskola, statsbidrag 6,5 6,6 Föräldraavgifter 83,0 86,0 Ramjustering 3,0 0,0 Summa förskolenämnden* -904,5-942,2 *Budget 2017 efter ramjustering i december 2017 3 mnkr (1,3 mnkr lönesatsnig skolledare, 4,8 mnkr omfördelning BUF hyresram, -3,1 mnkr central finansiering av Kontaktcenter och ärendehantering) 30

1.4. Fördelning per verksamhet (mnkr) Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Förebyggande arbete 1,5 1,5 1,6 Öppen förskola 9,8 10,0 10,2 Förskola 820,8 854,2 888,6 Pedagogisk omsorg(familjedaghem) 30,9 31,2 33,8 Förvaltning och nämnd 6,7 6,8 6,9 Förskola, pedagogisk omsorg (fakturor)* 3,7 0,7 1,1 Summa 873,3 904,5 942,2 * Ram för Kontaktcenter överförd till Servicepartner 3,1 mnkr i budget 2017, kvar 0,7 mnkr fakturaavgifter tidigare del i post Kontaktcenter 1.5. Resultaträkning (mnkr) Bokslut Budget Prognos Budget 2016 2017 2017 2018 Intäkter 149,5 138,6 142,6 141,2 Kostnader -1 007,5-1 043,1-1 041,9-1 083,4 Nettokostnader -858,0-904,5-899,3-942,2 Skattemedel 873,3 904,5 904,5 942,2 Årets resultat 15,3 0,0 5,2 0,0 1.6. Direktbeställd verksamhet (kr/år) Enhet Beställning Ersättning 2017 Ersättning 2018 Hällby förskola Finsk förskola 192 023 195 557 Asköviken Miljösamordnare 203 049 203 049 Summa 395 072 398 606 31

1.7. Social vikt förskola, antal barn och index Förskola Antal barn 2016 Antal barn 2017 Index 2016 Index 2017 Fristående 2848 2834 83 83 Kommunal 5019 5068 109 109 Sjävstyrande enheter 31 35 90 84 Totalt, exkl Skultuna 7898 7937 1.8. Social vikt förskola, ersättning per utförare (kr/år) Förskola Budget 2017 Budget 2018 Förändring Fristående 9 733 000 9 916 100 183 100 Kommunal 22 972 320 23 626 640 654 320 Totalt 32 705 329 33 542 740 837 421 32

1.9. Social vikt 2018 fristående verksamhet, ersättning per enhet (kr/år) Förskoleverksamhet Ersättning 2018 (kr) Apalby förskola 34 800 Bergakottens förskola 9 300 Brevduvans Förskola 10 900 Bystugans Förskola 7 800 Djäknebergets Förskola - Förskolan Busbolaget 20 200 Förskolan Busvisslan 7 800 Förskolan Bäret 6 200 Förskolan Ekot 50 300 Förskolan Emilia tre 160 100 Förskolan Emilia Väst 223 300 Förskolan Emilia Öst 66 500 Förskolan Gunghästen 68 000 Förskolan Hagatrollet 45 700 Förskolan Iqra väst 1 324 800 Förskolan Kolibri 129 800 Förskolan Lilla Äventyret 51 900 Förskolan Mariposa 243 900 Förskolan Monalisa 69 800 Förskolan Oasen 344 800 Förskolan Olympica 44 100 Förskolan Pomperipossa 486 700 Förskolan Pärlan 128 500 Förskolan Russet 7 800 Förskolan Saltkråkan 36 000 Förskolan Skattgömman 51 900 Förskolan Skattkistan 14 000 Förskolan Stella Bambino 14 000 Förskolan Tummelisa 20 200 Förskolan Tusenfotingen 39 400 Förskolan Tuulas troll 153 300 Förskolan Västanvinden 74 500 Förskolan Zodiaken 6 200 Förskolan Åkesta 14 000 Grindstugans förskola 7 800 Hagabergs förskola 378 400 Hövdingens förskola 9 300 I Ur och Skur förskolan Boken 41 000 IQRA Förskolan 1 893 700 Irsta Västerängens Naturförskola 10 900 Kooperativet Hjärtpunkt Skiljebos försko 75 800 Kristiansborgs förskola 53 100 Lilla Academia Haga 97 700 Lövuddens förskola 6 200 MA:s Idrottsförskola Minihopp 69 600 MA:s Idrottsförskola Miniräknare 116 400 MA:s Idrottsförskola Piggelin 31 700 Montessoriförskolan Beata 108 400 Nasses förskola 340 100 Nygårds Förskola 92 200 Pilträdets förskola 670 300 Rosenhills förskola 12 400 Skälbyskolans förskola 371 900 Solgårdens Montessoriförskola 150 600 Tillberga grannskapsservice förskola 239 800 Trollhattens förskola 6 200 Villa Kolibri 44 100 Villa Utsiktens förskola 44 100 Västerås Internationella Förskola 517 000 Västerås Waldorfförskola 75 500 Örtagårdens förskola 6 200 Fristående pedagosgisk omsorg* 314 000 Nya enheter budgetpost 165 200 Totalt 9 916 100 * fördelas mellan enheterna (1520 per barn) 33

1.10. Förebyggande arbete förskola (kr/år) Enhet Beställning Ersättning 2017 Ersättning 2018 Förebyggarcentrum Stadsdelssamordnare 1 100 362 1 120 608 Förebyggarcentrum Barnpiloter 291 715 297 082 Beställarverksamheten Beställarverksamhet 131 264 133 679 Summa 1 523 340 1 551 369 1.11. Öppen förskola (kr/år) Enhet Beställning Ersättning 2017 Ersättning 2018 Kommunal verksamhet Öppen förskola 9 204 477 9 373 840 Tillberga Grannskaps Service Öppen förskola 805 165 819 980 Summa 10 009 642 10 193 819 34

BILAGA 2 Finansiering av central förvaltning Beskrivning av den centrala förvaltningen Den centrala förvaltningen består av följande enheter: Utbildningsdirektör som är huvudansvarig för skolorganisationens drift och förvaltningsorganisationens ändamålsenlighet. Enheten för styrningsstöd utgör främst ett stöd åt de pedagogiska nämnderna och direktören för barn- och utbildningsförvaltningen. Enheten bevakar organisationens regelefterlevnad, ändamålsenlighet och effektivitet genom riskanalys, bedömning och uppföljning. Nämndenheten är en kommunikationscentral för relationen verksamhet och politik och nämndenheten samordnar det stöd som ges till de pedagogiska nämnderna i form av information och underlag för beslut. Enheten ansvarar för förslag till övergripande resursfördelning och uppföljning, processägarskapet för det systematiska kvalitetsarbetet samt samordningsansvar för hantering av allmänna handlingar och diarieföring. IKT-enheten har till uppdrag att stödja det pedagogiska och administrativa arbetet med adekvat IT-stöd och utrustning som motsvarar verksamheternas behov. Enheten arbetar med utveckling av processer och arbetssätt samt med operativt stöd till verksamheten. Ekonomi- och planeringsenheten driver ekonomiprocessen för verksamhetsekonomin samt svarar för ekonomisk planering, uppföljning och analys. Enheten tar även fram underlag för strategier och riktlinjer för att säkra långsiktig lokalplanering utifrån stadens behov och demografiska förändring. HR-enheten bidrar till att förvaltningens vision och mål uppnås genom att initiera, analysera, driva och följa upp strategiska och operativa HR-processer. Beställarverksamheten hanterar de delar som utgör stöd och komplettering till den linjelagda pedagogiska verksamheten. Verksamhetscheferna för förskolan, grundskolan F-6, grundskolan 7-9 och gymnasie- och vuxenutbildning har varsin stab som bland annat består av utvecklingsledare, projektledare och informatörer. Verksamhetscheferna har ett gemensamt ansvar för verksamheten enligt skollag, läroplaner och utbildningsplaner. Gemensamt för utbildningsdirektören, enheten för styrningsstöd och nämndenheten är att de inte ska bli för involverad i den löpande förvaltningen utan de har ett uppdrag att se till att en rättvisande bild förmedlas till nämnden. Övriga enheter har det huvudsakliga uppdraget att stödja verksamheten. 35

Finansiering av den centrala förvaltningen Enheterna i den centrala förvaltningen finansieras på olika sätt eller en kombination av olika sätt. Budgetmedel från nämnd Direktbeställningar från nämnd Extern finansiering Täckningsbidrag från verksamheten Med budgetmedel finansieras den centrala förvaltningen som är övergripande och avser det vidare uppdraget, d v s både relationen med fristående förskolor och skolor och den kommunala verksamheten. Med direktbeställningar från nämnd avses medel där nämnden gör särskilda satsningar inom specifika områden och kräver en finansiering som inte täcks av barn- och elevpeng. Det är till exempel stöd för barn- och elever med särskilt stöd (bibass+), läs- och skrivmentorer, matematikutvecklare med mera. En viss finansiering sker också externt via statsbidrag och EU-bidrag. De gemensamma resurser som ska täckas av den kommunala skolverksamheten fördelas till förskolor och skolor via täckningsbidrag. Antalet tjänster inom den centrala förvaltningen Antalet tjänster i den centrala förvaltningen omräknat till heltidstjänster uppgår till 84 i budget 2017. Antalet har ökat med några tjänster sedan omorganisationen till den nya barn- och utbildningsförvaltningen med start 1/1 2013. Antalet tjänster i budget 2013 var 78, 2014: 81 tjänster, 2015: 80 tjänster och 2016 78 tjänster. Antalet medarbetare på förvaltningen har dock ökat med över 700 personer mellan åren och uppgick till drygt 4 350 vid 2017 års början. Det är en ökning med cirka 20 % av förvaltningens medarbetare som skett. Om den centrala administrationen vuxit i motsvarande grad skulle antalet tjänster vara 10 fler, det vill säga 94. Den centrala administrationen per enhet i budget 2017 framgår nedan. Det är cirka 34 tjänster som finansieras av de pedagogiska nämnderna (tilldelningsekonomin), vilket innebär en ökning med 4 tjänster i jämförelse med 2016 års budget. De övriga 50 tjänster finansieras via täckningsbidrag från förskolor och skolor (verksamhetsekonomin). Inom verksamhetsekonomin har antalet tjänster ökat med 2 tjänster sedan 2016. 36

Antal tjänster Skillnad Enhet Tilldelning Verksamhet Summa mot 2016 Direktör 1,5 1,5 Enheten för styrningstöd 3,0 3,0 Nämndenheten 17,0 3,0 20,0 3,0 Ekonomi och planeringsenheten 2,0 16,8 18,8 IKT-enheten 3,6 5,4 9,0 1,0 HR-enheten 0,3 8,9 9,2 0,2 Beställarenheten 7,0 1,0 8,0 0,1 VC-stab förskola 3,4 3,4 0,1 VC-stab grundskola F-5 3,4 3,4 0,7 VC-stab grundskola 6-9 3,3 3,3 0,6 VC-stab gymnasium o vux 4,6 4,6 0,7 Summa 34,4 49,8 84,2 6,4 De tjänster som tillkommit sedan 2016 är; En strateg på nämndenheten som finansieras genom indragning av en tjänst på INT (Inkluderingsteam). Strategen ska arbeta med utredningar och beslutsunderlag till nämnderna. Placering på Nämndenheten. En ekonom på Beställarverksamheten som finansierats inom Arenans budget. Placering på Nämndenheten. En handläggare för avgiftskontroll. Finansieras genom ökade intäkter av avgifter. Placering på Nämndenheten. En projektledare på IKT-relaterade projekt som finansieras genom minskad kostnad för externt köp av projektledare. Placering på IKT-enheten. En kvalitetscontroller på VC-stab grundskolan som finansieras genom indragning av en tjänst på INT. Placering hos VC grundskolan. En informatör med inriktning på hela förvaltningens information- och kommunikationsarbete. Behov har uppstått på grund av att förvaltningen minskat antalet informatörer tidigare år. Resursen fördelas 50% tilldelningsekonomi och 50% verksamhetsekonomi. Från och med 2016 är Enheten för didaktik och ämnesutveckling organiserad inom grundskolan. Enheten består av utvecklingsinriktade tjänster för skolverksamheten som matematikutvecklare, läs- och skrivmentorer, EU-samordnare, idrottskonsulent, skolbibliotek, VFU med mera och dessa tjänster är inte klassificerade som central administration. Likaså finns vissa tjänster såsom IKT-mentorer och vissa utvecklingsinriktade tjänster som är placerade i VC-staberna som inte heller klassificerats som central administration. Dessa tjänster är placerade centralt för att underlätta 37

samordning samt fördelning av resurserna mellan förskole- och skolenheter. Enheten för didaktik och ämnesutveckling har i budgeten 2017 13 tjänster varav 6 finansieras av nämndernas direktbeställningar och 7 tjänster av täckningsbidrag från verksamheten. I VC-staberna finns omräknat till heltidstjänster 13 tjänster, förutom de i tabellen ovan, som finansieras via täckningsbidrag. Det är en ökning med 3 tjänster jämfört med budget 2016 och ökning avser en satsning på utvecklare och pedagogista inom förskolan. Gemensam administration som köps från Servicepartner Under 2016 fördelades kostnader och köptes tjänster från Servicepartner och Stadsledningskontoret till Barn- och utbildningsförvaltningen om cirka 105 mnkr. Beloppet bedöms bli relativt oförändrat för 2017. Av detta belopp finansierar verksamheten, d v s förskolor, skolor och gymnasium cirka 86 mnkr (se tabell nedan) och resterande belopp om 19 mnkr köper förvaltningsenheterna, beställarverksamheten och de pedagogiska nämnderna. De gemensamma resurserna som fördelas eller köps av Servicepartner och Stadsledningskontoret består till cirka 60 % av IT-kostnader såsom hyra av datorer och ITtjänster. Övriga kostnader handlar om ersättning för central ekonomihantering, HRresurser i form av rekrytering, rehabilitering, chefsstöd m m, lönehantering, antagning och placering, vaktmästeri, upphandling, säkerhet med mera. Beloppen per tjänst framgår i tabellen. För ett flertal tjänster inom framför allt HR går det också att komplettera de fasta årsavtalen med tilläggstjänster som är prissatta per timme eller tjänst. Sedan tillkommer kostnader från Servicepartner som är mer direkt påverkbara för enheterna såsom hyra av datorer, IT-tjänster och hyra av övriga utrustningar. Detta belopp uppgår till cirka 59 mnkr och varierar givetvis mellan förskolor och skolor beroende på deras behov. Gemensamma kostnader som finansieras av verksamheten 2017 De kostnader som finansieras av verksamheten, d v s förskolor och skolor, och som fördelas via täckningsbidrag består av gemensamma kostnader inom Barn- och utbildningsförvaltningen om 84,9 mnkr samt kostnader från Servicepartner om 26,8 mnkr. Dessa kostnader bygger normalt på årsavtal och årsöverenskommelser och enheterna kan inte direkt påverka dem och de fördelas därför via täckningsbidrag utifrån enheternas storlek och nyttjande. Den genomsnittliga kostnaden är cirka 27 tkr per medarbetare och år om kostnaden fördelas på antalet medarbetare inom verksamheten förskola, grundskola och gymnasium. Dessa gemensamma kostnader uppgår sammanlagt till cirka 4 % av verksamhetens totala kostnader. 38

De gemensamma kostnaderna som fördelas med täckningsbidraget om 4% till enheterna kan delas upp i köp från Servicepartner och Stadsledning, Bufs centrala förvaltning och gemensamma resurser. Specifikation av dessa poster redovisas i bifogad tabell. Beloppen är exklusive de köp som förvaltningsenheterna och beställarverksamhten köper. 39

Gemensamma resurser från Servicepartner och Stadsledningskontoret Fördelning till enheter via täckningsbidrag 2017 Ekonomi, ekonomisystem 4 150 HR 5 475 Löner och HR-system 8 965 Upphandling 1 100 Intranät, diarehantering 1 170 Försäkringar 2 200 Porto och posthantering 200 Antagning och praktiksamordning 772 Säkerhet och brandskyddsutbildning 810 Växel 1 600 Övrigt 380 Summa 26 822 Fördelning direkt till enheter Hyra av inventarier 7 000 Hyra av datorer 32 000 IT-tjänster SLA 20 000 Summa 59 000 Summa från Servicepartner och Stadsledningskontoret 85 822 Resurser från BUF som fördelas via TB Centrala förvaltningsenheter VC, utvecklingsledare, strateg, 11 420 Ekonomi 10 100 IKT - övergripande 859 Planering 2 559 Stöd från Beställarverksamheten 1 120 HR-stöd 7 797 Informatörer 3 310 Placeringsenheten 4 085 Registratur 1 277 Summa 42 527 Utvecklingsresurser och gemensamma kostnader som fördelas via TB Enheten för didaktik och ämnesutveckling (EDÄU) 6 360 Gemensamma resurser, IKT-mentorer, ledningsstöd m m 11 797 IT-system skola i verksamheten 14 950 Gemensam hyra, projekt, utbildningar m m 9 315 Summa 42 422 Summa fördelning från Buf 84 949 40

Bilaga 3. Investeringsplan 2018-2021 I samband med att nämnden i mars beslutade om planeringsunderlag för 2018-2021, fattade nämnden även beslut om investeringsbehov och prioriteringar för samma period. Investeringarna behandlades sedan i kommunfullmäktige i juni. Nedanstående bild visar när i tiden som byggnationerna troligen kan genomföras, en del justeringar har skett efter nämndens beslut i mars. Förskolor (Grön färg finns i investeringsbudgeten, blå färg inhyrningar, gul färg - önskemål) (ytans utbredning är beräknad byggtid) Fas 2017 Trithorn +4 2018 2019 Önsta +8-5-2 Enhagen 0 Gäddeholm +4 Blåsbo +8-6 Skallberget +4-2 Bellmansgården +4-2 Gideonsberg +6 Emaus +4-4 Brandthovda +4-2 Vallby +8-7 Malmaberg +8-5 Skogsbacken? 2020 Förseglet +4-1 avd Viksäng/ Ängsgärdet +4 Irsta +4-2 2021 Öster Mälarstrand etapp4 +4 Södra Källtorp +4 Hammarby +6-4 Dingtuna +4 2022 41

Uppgifterna nedan är investeringsmedel i mnkr. x är inhyrning som innebär att staden inte behöver använda egna investeringsmedel Objekt avd Avv avd Prio 2017 2018 2019 2020 2021 Önsta förskola (Ängen) 8 5 2 30 30 Triton (ÖMSetapp3) - inhyrning 4 0 2 x x Blåsbo (-6) 8 6 2 10 50 Skogsbacken (Barkarö) 0 0 2 10 9 Vallby förskola inhyrning (-8) 8 8 2 x x Malmen, Gäddeholm 4 0 2 15 15 Skallberget - inhyrning 4 2 2 x x Bellmansgården - inhyrning 4 2 2 x x Gideonsberg - inhyrning 4 0 2 x Emaus 4 4 2 10 20 Brandthovda 4 2 2 15 15 Hammarby - inhyrning 6 4 2 x Malmaberg (2016 10 mnkr) 8 5 2 60 ÖMS etapp4 - inhyrning 4 0 2 x Förseglet - inhyrning 4 0 2 x Ängsgärdet/Viksäng - inhyrning 4 0 2 x Irsta 4 2 2 30 Enhagen 0 0 2 5 Södra Källtorp - inhyrning 4 0 2 x Dingtuna 2 0 2 15 Övriga omställningar 3 5 5 5 5 5 Total 145 90 35 20 Inventarieinvesteringar FSN 8,3 8,2 4,9 4,5 Restauranginvesteringar FSN 10,7 8,7 2,8 1,4 42

Bilaga 4. Internkontrollplan 2018 - förskolenämnden Introduktion Strukturen för intern kontroll i förskolenämnden har anpassats till stadens nya styrmodell. Förskolenämnden har uppdaterat sitt övergripande styrdokument och där framgår att styrnings- planerings- och uppföljningsarbetet följer kommunfullmäktiges övergripande beslut. Nämndens internkontrollarbete innehåller följande huvudmoment: 1 Riskanalys Riskanalysarbetet sker i kärnverksamheten enligt två logiker. Identifiering och analys av risker i huvudmannauppdraget och i nämndens vidare uppdrag. Risker identifieras löpande och inför årsplaneringsarbetet görs en riskanalys enligt den värderingsmodell som beslutats i staden. Årligen upprättas två riskindentifieringsdokument. Riskerna kategoriseras utifrån styrkortens perspektiv. Internkontrollarbetet blir därmed ett tydligt instrument för nämndens verksamhetsstyrning. Redovisning av kontrollinsatser i kärnverksamheten görs i anknytning till ordinarie tertialrapportering och i verksamhetsberättelsen. Det finns ett stadsgemensamt arbete för att säkra effektivitet och regelefterlevnad i de stadsgemensamma processerna. Ibland blir det diskussion om var gränsen ska dras mellan kärnverksamhet och stadsgemensam process. Förskolenämnden utgår från att riskindentifiering och rutinkontroller som ska säkra regelefterlevnad och effektivitet i de huvudprocesser som pekas ut i stadens styrmodell till största del hanteras inom respektive process under ledning av stadens processägare. Verksamhetsspecifika processrisker hanteras inom barn- och utbildningsförvaltningen under ledning av respektive processansvarig. Särskilt kritiska riskområden ingår som underlag till nämndens internkontrollplan. 2 Den politiska beredningen Presidierna i nämnderna tar del av riskanalyser utifrån huvudmannauppdraget, myndighetsuppdraget och processansvar och kompletterar ev med ytterligare riskområden utifrån nämndernas perspektiv. I samband med årsplaneringen och framtagande av internkontrollplan för nästkommande år värderas det innevarande årets internkontrollarbete. De riskområden som inte bedöms vara genomarbetade innevarande år flyttas med till nästkommande års internkontrollplan. 43

3 Internkontrollplan Presidiet, med stöd av direktören och enheten för styrningsstöd, föreslår riskområden för beslut i nämnden. 4 Riskhanteringsplan Nämnden uppdrar till direktören att återkomma till nämnden med en riskhanteringsplan. 5 Kontrollinsatser Förslagen på aktiviteter och kontrollinsatser bereds av respektive riskägare. Aktiviteter och/ eller kontrollinsatser fastställs av nämnden i nämndens riskhanteringsplan 6 Uppföljning Internkontrollarbetet följs upp i nämnden i samband med tertialrapporteringen och i verksamhetsberättelsen 44

De allvarligaste riskerna Totalt 5 st. risker varav 1 st. att behandla 4 st. under behandling 0 st. att acceptera 0 st. accepterad 45