Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (10) Gemensam analysplan 2016
Sida 2 (10) Analyser i staben Årligen återkommande övergripande analyser 1.1 Analysera förändringar i omvärlden. 1.2 Kartlägga och analysera intressenterna och deras krav och behov. Resultaten av analysområdena värderas för att ge beslutsfattare underlag till området: 1.3 Fastställa verksamhetens inriktning. Upprätta en årlig analysplan. Övergripande prioritering av analyser i analysplan Omfattar analysen: Betydande kostnader, stora patientgrupper, tydlig förbättringspotential? Finns det ett tydligt uppdrag? Är det ett viktigt strategiskt område? Analyser att luta sig mot (metodförslag) för urval: Väsentlighetsanalys, avvikelseanalys, antal medborgare som påverkas, området relevans för medborgare på 1-års sikt, 5 års sikt. (Låg/Medel/Hög) Generellt återkommande perspektiv i samtliga analyser: Kön Geografi Ålder Återstående arbete med stabsgemensamma analyser: Ta fram struktur för regelbundet återkommande arbeten Ta fram enkel årlig Koladarapport. I samråd med analysgruppen definiera de viktigaste parametrarna att följa, forum för avrapportering och datum för publikation. Ta fram årlig enkel rapport om utvecklingen av folksjukdomarna. Utgångspunkt för rapport: Vårdanalys 2014:10. Lägg till KPP och DRG på närsjukvårdsområdesnivå. I samverkan med divisionerna. Samanalysera Vården i siffor (årligen). Följa nationella rapporter (SKL, Vårdanalys, SoU). Bidra med informationsöverföring till ledningen, t.ex. Vårdanalys rapporter. Vilken geografisk indelning bör vi använda oss av för att regelbundet (årligen?) återrapportera läget vad gäller de stora folksjukdomarna och folkhälsa? Länet/riket, närsjukvårdsområden, kommuner?
Sida 3 (10) Delårsrapport/årsredovisning/folkhälsobokslut/miljö/jämställdhet mm.: Vad säger rapporterna? Slutsatser? Metod för detta behöver tas fram. Informativ idag, värderar inte. Hur hanterar vi uppföljning? Hur utvärderas resultaten, har vi ett systematiskt arbetssätt, hur organiserar vi det? Behövs längre tidsserier? Grundarbete I samband med kartläggningen av vilka analyser och uppföljningar som görs i staben framkom behov av grundarbete inom flera områden för att precisera vad och hur vissa områden ska arbetas vidare med. Dessa områden kommer att dokumenteras under våren 2016 och lyftas för planering. Analyser på avdelningar Analyser som endast berör en avdelning är inte dokumenterade i denna plan. Centrala definitioner Uppföljning Syfte - Att kontrollera hur en verksamhet genomförs. Att säkerställa kontroll och styrning inom för verksamheten policyrelevanta områden är en vanlig orsak till uppföljning. Metod Fortlöpande systematisk insamling av data som uppföljning av kvalitet, produktion, effektivitet etc. Utvärdering (även evaluering) Syfte Att granska en verksamhet och dess resultat. Att uttrycka ett värderande omdöme om det objekt som utvärderas, att kunna lära om och se nya aspekter av verksamheten och att utveckla den. Metod En systematiskt genomförd undersökning av värdet eller förtjänsterna hos ett givet föremål/ aktivitet, t.ex. ett handlingsprogram, ett projekt eller en produkt. Analys Syfte Att förstå, se sammanhang och tolka information för att kunna dra slutsatser. Få en bättre förståelse för relationen mellan delarna och helheten. Metod En process där en komplex fråga/data bryts ner till mindre delar som granskas var för sig och läggs samman till en ny helhet. Informationen kan också tolkas i förhållande till uppsatta mål och ge underlag för åtgärder, planering och utveckling. Ramverk Inblick eller disposition av internt sammanlänkade delar vilka stödjer en särskild approach i en specifik fråga/frågeområde. En övergripande uppsättning av regler, riktlinjer och rekommendationer. Analyser blir aldrig bättre än de grundläggande antaganden de bygger på. Ett bra ramverk bör säga dig vad du bör göra efter datainsamlingen, genom att länka data till grundläggande antaganden och kriterier för att införliva resultat i den egna verksamheten.
Sida 4 (10) Referenser Stärkt dialog för ökad utvecklingskraft. Vårdanalys, rapport: 2014-10 Nyckeltal som spelar roll. rka, 2013 Analyser med nyckeltal. rka, 2015 Omvärldsanalys i praktiken. SKL 2015 Analysstöd att värdera information från uppföljning, SKL, 2015 KoladarappoRefert. I sa
Styrande dokument Måldokument Plan Sida 5 (10) Gemensam analysplan 2016 par Medborgare Nöjda medborgare, delaktiga patienter och medarbetare som är goda ambassadörer Jämföra resultat från Vårdbarometer, Nationella patientenkäten, Varumärkesundersökning, Medarbetarenkäten och CNI per närsjukvårdsområde. Ta fram förbättringsområden. Behövs riktade insatser? HR-avdelningen, Verksamhetsavdelningen, Kommunikationsavdelningen ev divisioner LD, LG, LS Maj 2016 Behov av hälso- och sjukvård ur ett befolkningsperspektiv Medborgarnas behov. En mer jämlik och jämställd hälsa Framtidens vårdbehov Befolkningsprognoser Övergripande behov, senaste rapporten redovisades våren 2015 och baserades främst på data från 2013 Samanalys av rapporterna Hälsa på lika villkor, Hälsosamtalet i skolan samt Behov av hälso- och sjukvård ur ett befolkningsperspektiv Ger de samma bild? Vilka slutsatser kan dras? Analys av framtidens vårdbehov p g a demografi mm. Behov av hälsofrämjande insatser? Underlag för kompetensförsörjningsbehov, utvecklingsförutsättningar, m.m. HR-avdelningen, Utvecklingsavdelningen, Verksamhetsavdelningen, Regionala avdelningen Utvecklingsavdelningen, HR-avdelningen, Regionala avdelningen, Verksamhetsavdelningen HR-avdelningen, Utvecklingsavdelningen, Verksamhetsavdelning, divisionerna Regionala avdelningen, Ev Ekonomi- och planeringsavdelningen LG, LS 2018 LG, LS 2018 Analyser inom kompetensförsörjning och framtida vårdbehov När?
Sida 6 (10) Hälso- och sjukvård Öppna Jämförelser Sjukdomsgrupper/ folksjukdomar Resultat för diagnoser, samt övergripande hälso-och sjukvårds data Positiva, negativa dvs avvikelseanalys Med utgångspunkt från avvikelseanalys följs 2016 områdena: Hjärt- kärlsjukdom inkl. b la diabetes, stroke. Förtroende. Palliativ vård. Cancer. Psykisk ohälsa. Syfte med analysen är att se var Norrbotten avviker från rikssnittet och möjliga orsaker till varför. Verksamhetsavdelningen LD, LG Årsvis, nov-dec Verksamhetsavdelningen LD, LG. LS Februari 2016 Psykisk ohälsa Kartläggning och analys av psykisk ohälsa i Norrbotten. Geografisk spridning, diagnoser, åldersindelat. 1a linjen, specialiserad vård. Analys ska ske i samverkan med kommunerna. Rapport till SKL. Verksamhetsavdelningen, Utvecklingsavdelningen, länets kommuner, divisioner SKL, LG, polsam, länsstyrgrupp, LS Analys klar innan sommaren, formulering av mål och mått 31 aug till SKL. LG, polsam, länsstyrgrupp Psykiatri Landstingets KPP-kostnader för psykiatri, produktivitet, ytterfall, kostnader i jämförelse med enheter inom länet och mellan landsting divisioner LG Hösten 2016 Nationella riktlinjer Nuläge, bedömt behov av insatser, prioriteringar, GAP-analys, samordningsvinster mellan diagnosområden, läkemedel - horisontell prioritering? År 2016 ska områdena hjärt- och kärlsjukvård samt astma/kol genomlysas. Verksamhetsavdelningen, Utvecklingsavdelningen, divisioner LG, LS Hösten 2016 Cancervården i länet Få en samlad bild av cancersjukvården i länet. Omfattning, kvalitet, kostnader mm HR-avdelningen, Utvecklingsavdelningen, Verksamhetsavdelningen, divisioner LG, LS Besked efter 15 Mars om detta är aktuellt
Sida 7 (10) Hälso- och sjukvård Palliativ vård Få en samlad bild av palliativa vården i länet, Omfattning, kvalitet, kostnader mm. Finns det behov av sjukhusansluten avancerad palliativ vård i hemmet? Verksamhetsavdelning, Ekonomi- och planeringsavdelning, vårddivisioner LG, LS Nuläge och inriktning LS juni eller aug 2016 Demensvård Primärvård, benchmarking Få en samlad bild av demensvården i länet, Omfattning, kvalitet, kostnader mm. Hitta framgångsfaktorer respektive motstatsen på olika hälsocentraler för att nå kostnadseffektivitet, tillgänglighet, kvalitet, delaktighet mm Verksamhetsavdelningen, Utvecklingsavdelningen, divisioner HR-avdelningen, Utvecklingsavdelningen, Verksamhetsavdelningen, vårddivisionerna LG, LS Hösten 2016 LG Våren 2016 Köpt utomlänsvård Ur ett landstingsperspektiv, köper vi mer utomlänsvård än andra län? Hur förhåller vi det till regionutveckling och sjukvårdsutredning? Jämförelser. Hur ser vårt konsumtionsmönster ut i Norrbotten jämfört med våra grannlän? NRF regionförbundet har underlag. Vi har behov av att göra en analys, analysunderlaget bör generera en prioritering. Analysera flödet, vilka diagnoser, behandling, andelen ytterfall, regionala skillnader Verksamhetsavdelningen LG Hösten 2016 (Ytterfallsökningen inom regionvården en viktig signal, man har nyligen gjort en medicinsk granskning mha chefsläkarna, denna har inte gett särskilt mycket. Ökningen accelererar, vi måste hitta ny ingång för att få grepp om vad som händer)
Sida 8 (10) Hälso- och sjukvård Effekter av strukturella förändringar inom NLL Följa upp landstingets strukturella förändringar och vad de inneburit. Utifrån pågående diskussioner om behov av koncentration för att öka kvalitet och kostnadseffektivitet. Eventuellt en forskningsstudie
Sida 9 (10) Medarbetare Ökad kunskap om personalområdet Kostnader, antal årsarbetare, antal anställda, inhyrd personal ökar. Analysområden: Övertid/inhyrd personal/tillsvidareanställda/vikarier/personalrörlighet/inskolning av nyanställda/casemix/frånvaro. Varför sker ökningen, vad påverkar, vilka samband ses, vilka data behövs för att kunna beskriva och ta fram åtgärder inom området? Sommarförmåner-följer upp kostnader och antal, analysera utfall och gemensamt bedriva förbättringsarbete. Efterlevnad av regelverk/lönesamråd. Konsekvens när regelverk inte följs? HR-avdelning, Ekonomi- och planeringsavdelningen, divisioner, Administrativ service LD, avdelningsdirektörer, divisionschefer Workshop under mars därefter prioritering av analysområden Rekrytering Följa upp mediaval och rekryteringsinsatser, ger/är de använda mediavalen och rekryteringsinsatserna rätt sökanden. Jämförelser med tidigare val samt behövs differentiering beroende av befattning. HR-avdelningen, Kommunikationsavdelningen HR-direktör och Kommunikationsdirektör
Sida 10 (10) Kompetensförsörjning Kompetens/ utbildningsbehov kopplat till utbildningsaktörer, Studieförmåner mm Analysera behov av specialisering utifrån divisionernas behov för att säkra kompetensförsörjningen, - vilka behov finns nu och i framtiden? Samanalys med befolkningsprognoser. HR-avdelningen, Utvecklingsavdelningen, Regionala avdelningen, Divisionerna HR-direktör, Utvecklingsdirektör, divisionschefer Workshop under våren, Utvecklingsavdelningen håller i den Behov av kompetens och utbildning Vilka utbildningar finns och behövs. Vilka söks, antal, på vilka orter m m för att säkra egen kompetensförsörjning. Utbildningskapacitet (VFU inom legitimationsyrken) Framtida behov av ST- och AT-läkare i olika specialiteter. Input från LTU, socialstyrelsen Utvecklingsavdelningen, HRavdelningen, Verksamhetsavdelningen, Regionala avdelningen, ev divisioner LD, LG, LS 2016 1. Ta fram årlig enklarare rapport om utvecklingen av de folksjukdomarna. Utgångspunkt för rapport: Vårdanalys 2014:10. Lägg till KPP och DRG på närsjukvårdsområdesnivå. I samverkan med divisionerna. Samanalysera Vården i siffor (årligen) tillsammans med Pia N och Inger