Miljömålssystemet vad bör utvärderas, och varför? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Handelshögskolan Umeå Universitet
Miljömålssystemet Målbaserat system med ett övergripande mål, generationsmålet, som är nedbrutet i 15 miljökvalitetsmål, som i sin tur I vissa fall) består av etappmål Systemet kan även betraktas som en tidslinje etappmålen ligger närmast i tiden, och generationsmålet är det långsiktiga målet
Miljömålssystemet Målen ej kvantifierade (eller ens definierade) Fördel: man kan tolka dom lite som man vill Nackdel: svårt att utvärdera graden av måluppfyllelse Svag, otydlig, koppling mellan de olika målnivåerna Måste alla miljökvalitetsmål vara uppfyllda för att generationsmålet ska vara uppfyllt? Etappmålen, i de fall det finns sådana, hur är de kopplade till miljökvalitetsmålet?
Målkonflikter (och synergier) Behövs ett konceptuellt ramverk för hur man skall analysera möjligheter (och kostnader) för att uppnå olika miljömål Hur påverkar åtgärder för att uppnå ett givet miljömål möjligheterna (kostnaderna) för att uppnå andra miljömål Ett sådant angreppssätt kan då även ligga till grund för målformuleringen Miljömålen tycks idag vara bestämda helt oberoende av varandra (vi kan få allt samtidigt)
Exempel: analys av målkonflikter Begränsad klimatpåverkan Substitution från fossilbaserad energi mot förnyelsebar energi, bl.a. biomassa (skogsråvara) Uttag av skogsråvara intensifieras En större andel av den skogsråvara som tas ut styrs mot energianvändning Levande skogar Skydd av skog minskar möjligheterna att ta ut biomassa Skogsåvara för sågverk och massaindustri minskar Skogsråvara för energi minskar
Exempel: Målkonflikter 3% av virkesförrådet inte $llgängligt för (vanligt) skogsbruk Kvan%tet, % Pris, % såg$mmer - 4.7 6.6 Massaved - 7.0 70.0 Brännved (energi) Källa: Geijer m.fl. (2012) - 9.5 7.75 Mindre råvara till skogsindustrin Mindre skogsenergi (till fjärrvärme bl.a) Räkneexemplet innebär en ökning av CO2 utsläppen med 600 000 ton (1,5%) Den här typen av effekter måste beaktas i såväl utformning av mål och medel
Styrmedel och åtgärder Utvärdera effekter av styrmedel systematiskt och ur ett helhetspersktiv Vilka styrmedel har varit, och är, effektiva? Vad kostar det att uppnå ett specifikt mål? Hur påverkar det möjligheterna (kostnaden) att uppnå andra miljömål? Inom vilka områden kan vi ta bort/införa nya styrmedel? Ger också insikt om rimligheten i målen Skulle visa att man inte kan separera mål från medel
Exempel: styrmedel Begränsad klimatpåverkan -20% till 2020 Hur har olika styrmedel påverkat utsläpp? Vilka styrmedel behövs? Behövs ett konceptuellt ramverk i en analys av detta Visar att CO2 skatt i kombination med EU-ETS är tillräckligt Idag en flora av olika styrmedel, vars effektivitet inte utvärderas tillräckligt (t.ex. KLIMP)
Exempel: indikatorer Miljömålen har utvärderats mot ett antal indikatorer (i huvudsak) Men hur man skall använda dessa indikatorer är oklart, eller i vart fall ad hoc Om man har två indikatorer (ex energieffektivitet och materialanvändning) och den ena går upp och den andra ned. Har man kommit närmre eller längre från generationsmålet? All mänsklig aktivitet har någon form av miljöpåverkan. Hur väger man det ena mot det andra?
Så vad göra Utifrån ett konsistent ramverk utreda hur olika etappmål och indikatorer kan sammanvägas till ett miljökvalitetsmål, och generationsmål Fortsatt och fördjupad analys av målkonflikter (mellan olika miljömål, och mellan miljömålen och andra samhällsmål) Utvärdera effekter av styrmedel, vilka och var de behövs En fördjupad utvärdering måste ha som syfte att: förbättra miljömålssystemet som sådant de mål som sätts blir konkreta och operativa de mål som sätts balanserar nytta och kostnad för samhället