En svensk klimatlag. Miljömålsberedningens betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "En svensk klimatlag. Miljömålsberedningens betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)"

Isak Sundqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 En svensk klimatlag s betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)

2 Miljömålssystemet Generationsmålet Miljökvalitetsmål Etappmål Fokus på operativa insatser för att åstadkomma den samhällsomställning som krävs för att nå målen. (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377)

3 En parlamentarisk beredning med ledamöter från sju riksdagspartier (S, M, Mp, C, V, L, Kd) samt sakkunniga och experter Kansli (nio anställda) Uppdragstid Ska på uppdrag av regeringen föreslå hur miljökvalitetsmålen ska nås genom politiskt förankrade förslag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder.

4 Nuvarande uppdrag Ett klimatpolitiskt ramverk som anger mål och former för det klimatpolitiska arbetet, inklusive ställningstagande till behovet av en svensk klimatlag (SOU 2016:21) En strategi med styrmedel och åtgärder för en samlad och långsiktig klimatpolitik (redovisas i juni 2016) En strategi för en samlad luftvårdspolitik (redovisas i juni 2016)

5 Det klimatpolitiska ramverket s förslag består av: ett långsiktigt mål en målbana (redovisas i nästa betänkande) en klimatlag ett klimatpolitiskt råd

6 Ett långsiktigt mål Ett långsiktigt mål för klimatarbetet beslutas av riksdagen Målet innebär att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska senast samma år vara minst 85 % lägre än utsläppen 1990.

7 Ett klimatpolitiskt råd Ett tvärvetenskapligt sammansatt expertorgan inrättas som komplement till rådande myndighetsstruktur Rådet ska bistå regeringen med en oberoende bedömning av i vilken mån regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen

8 En klimatlag Formerna för regeringens arbete lagregleras. Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet och som utgår från det långsiktiga mål som riksdagen fastställt. Regeringen ska till riksdagen årligen redovisa utfallet av klimatarbetet och varje mandatperiod redovisa vilka åtgärder som behövs för att nå målet och när de kan genomföras.

9 Den föreslagna klimatlagen utgör ett konkret rättsligt stöd för regeringens politiska arbete syftar till att säkerställa att det bedrivs ett kontinuerligt klimatpolitiskt arbete inom alla utgiftsområden över tid, oavsett regering kompletterar grundlagen, på motsvarande sätt som riksdagsordningen och budgetlagen.

10 Varför behov av lagreglering? Stater har en rättslig och moralisk skyldighet att skydda klimatsystemet mot skadlig förändring och att skydda mänskligheten från skadliga effekter av klimatförändring. (FN:s ramkonvention om klimatförändring och Oslo-principerna) Att lagreglera det klimatpolitiska arbetet är ett sätt för demokratiska rättsstater att säkerställa att det nationella politiska arbetet drivs framåt så att staten kan uppfylla sina internationella förpliktelser på klimatområdet.

11 Klimatlagar i andra länder Finns internationella förebilder i olika delar av världen Storbritannien var först Lagstiftningen är utformad på olika sätt Reglerar typisk sett mål och former för det klimatpolitiska arbetet och hur arbetet är fördelat mellan parlament, regering och myndigheter/organ

12 Storbritannien Climate Change Act 2008 Mål att minska de nationella utsläppen med 80% till 2050 (1990) Statsrådet (klimat- och energiministern) ska ta fram femåriga carbon budgets och handlingsplaner med åtgärder för att nå satta budgetmål Parlamentet beslutar om budgetmål och statsrådet är ansvarig för att tillse att de uppfylls Det ska finnas ett expertorgan, Committee on Climate Change, som ska vara rådgivande till regeringen och avge självständiga synpunkter till parlamentet

13 Danmark Lov om Klimarådet, klimapolitisk redegørelse og fastsættelse af nationale klimamålsætninger 2014 Mål att övergå till ett lågutsläppssamhälle till 2050 Regeringen ska ta fram en årlig klimatpolitisk redogörelse som ska överlämnas till parlamentet Det ska finnas ett expertorgan, Klimaråd, som ska utarbeta förslag till hur politiken kan utformas

14 Finland Klimatlag 2015 Mål att minska de nationella utsläppen med 80% till 2050 (1990) Regeringen ska anta en långsiktig plan vart tionde år och en medellång plan varje mandatperiod Regeringen ska informera parlamentet om planerna Det ska finnas ett expertorgan, Klimatpanel, som ska sammanställa vetenskapligt underlag

15 Inledande bestämmelse 1 I denna lag finns bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete, vad arbetet ska syfta till och hur det ska bedrivas. Grundläggande bestämmelser om mål för den offentliga verksamheten och regeringens arbetsuppgifter finns i regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).

16 Syfte med arbetet 2 Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet. Det klimatpolitiska arbetet ska bidra till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring. Arbetet ska inriktas på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser och att bevara och skapa funktioner i miljön som motverkar klimatförändring och dess skadliga effekter. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden

17 Mål för arbetet 3 Regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt. Regeringen ska sätta de övriga utsläppsminskningsmål som behövs för att nå det långsiktiga målet. Klimatpolitiska och budgetpolitiska mål och riktlinjer ska samverka och förstärka varandra.

18 Klimatårsredovisning 4 Regeringen ska lämna en klimatårsredovisning till riksdagen i budgetpropositionen. Klimatårsredovisningen ska innehålla en redovisning av utsläppsutvecklingen under året, de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad de besluten kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen samt en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder och, i så fall, när och hur beslut om sådana åtgärder kan fattas.

19 Handlingsplan 5 Regeringen ska vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan. Handlingsplanen ska lämnas till riksdagen året efter ordinarie val till riksdagen har hållits. Handlingsplanen bör innehålla (1-4 utsläppsdata och utfall av vidtagna åtgärder) 5. en beskrivning av planerade åtgärder för utsläppsminskningar med en ungefärlig uppgift om när dessa åtgärder kan börja gälla, 6. en beskrivning av i vilken grad beslutade och planerade utsläppsminskande åtgärder kan förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen kan uppnås,

20 Handlingsplan 7. en redogörelse för i vilken mån beslutade och planerade åtgärder inom olika utgiftsområden påverkar möjligheterna att nå de nationella och globala klimatmålen och 8. en beskrivning av vilka ytterligare åtgärder eller beslut som kan behövas för att nå de nationella och globala klimatmålen.

21 Tack för mig! Helén Leijon utredningssekreterare

Relevanta dokument

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och