En studie kring den svaga responsen av regelverket K2 Magisteruppsats i Företagsekonomi Angelica Pavlic Elisabeth Fagersson VT 2010:MF04
Förord Uppsatsskrivandet har varit en intressant och lärorik tid och vi har skapat oss en förståelse samt nya insikter kring problematiken och implementeringen av K2. Vi vill tacka samtliga personer som har varit delaktiga under uppsatsprocessen, och framför allt vill vi tacka vår handledare Håkan Javefors, som med engagemang har tillfört vägledning under uppsatsens förlopp. Vi vill också rikta ett stort tack till våra opponenter som kommit med kunskap och förbättringsförslag vilket har bidragit till studien. Ett särskilt tack vill vi rikta till våra respondenter som hjälpt oss göra uppsatsen möjlig. Vi vill tacka dem för ett trevligt bemötande samt att de har tagit sig tid att dela med sig av sina kunskaper. Borås 24 maj, 2010 Angelica Pavlic Elisabeth Fagersson II
Svensk titel: En studie kring den svaga responsen av regelverket K2 Engelsk titel: K2 A study about the weak response Utgivningsår: 2010 Författare: Angelica Pavlic, Elisabeth Fagersson Handledare: Håkan Javefors Abstract Background and problem During recent years there have been massive changes in the accounting field, both national and international, and it has been important to harmonize them. In Sweden, Bokföringsnämnden (BFN), is responsible to create simplifications for smaller private companies and they also had to collect the frameworks in one place. This was the beginning of the K-projects. BFNs work with K2 has been a controversial topic, since the new framework K2 could include 90 percent of the Swedish companies. The starting point of K2 was the 12/31 2008, when it first was available for applicant, studies however shows that almost none of the companies voluntarily have chosen to change their accounting towards the new framework. Purpose and research questions The purpose of our thesis has been that through deep interviews with experts in the field of accounting, identify and analyze their views surrounding the week response that K2 has had. This led into our research questions: Has the demand for simplifies procedures in accounting been as extensive as previous statements have shown? Which resources are needed to establish a new functional framework? In what way can K2 lead to future problems? Results and conclusions There are numerous factors that have affected businesses when they chose not to implement K2. Based on the study results, we conclude that the main reason to why the companies chose to ignore the framework is largely due to accounting consultants and their unwillingness to embrace the new framework to its full meaning. The study shows that K2 in the future, with certainty, will be applied by numerous businesses when frameworks are mandatory, and businesses have to make an active choice between K2 and K3, due to the fact that companies are afraid of further complexity in the financial statements with K3. Keywords: K2, Bokföringsnämnden, accounting specialists, the weak response, complexity III
Sammanfattning Bakgrund och problem De senare åren har det skett stora förändringar inom redovisningsområdet, både nationellt och internationellt, därav har det varit viktigt att försöka harmonisera redovisningen. I Sverige fick Bokföringsnämnden i uppdrag att både skapa förenklingar för de mindre bolagen samt att samla regelverken på ett ställe, vilket blev inledningen på K-projekten. Bokföringsnämndens arbete med K2 har blivit ett omdebatterat ämne. Det nya regelverket berör de flesta av Sveriges företag, då nästan 90 procent per definition skulle kunna tillämpa K2. Den 31/12 2008 var det första gången som mindre privata aktiebolag kunde använda sig av det nya regelverket K2, som skulle vara ett mer förenklat regelverk. Undersökningar visar dock på att det nästintill inte var några företag som frivilligt valde att gå över till K2. Syfte och forskningsfrågor Syftet med vår uppsats är att genom intervjuer med sakkunniga inom redovisningsområdet, identifiera och analysera deras syn angående orsakerna kring den svaga responsen av regelverket K2. Det har lett oss fram till följande forskningsfrågor som har varit viktiga att besvara för uppsatsen: Har efterfrågan på förenklade regler, vid upprättandet av finansiella rapporter, varit så omfattande som tidigare undersökningar uppvisat? Vilka resurser erfordras för att Bokföringsnämnden skall kunna upprätta ett funktionellt regelverk? På vilka sätt kan K2 regelverket komma att innebära problem? Metod I uppsatsen har vi avsett att studera de orsaker som har bidragit till den svaga responsen av K2, vilket har inneburit att det varit viktigt att se helheten för att få en förståelse för problematiken. Det har medfört att vi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt, då vi har behövt använda vår förståelse för att kunna hantera problematiken med K2-regelverket. Empirin har vi samlat in genom personliga djupintervjuer med fyra sakkunniga inom redovisningsbranschen, vilket innebär att vi genomfört en kvalitativ studie. För att komma fram till slutsatserna har studien pendlat mellan induktion och deduktion, vilket har resulterat i en abduktiv forskningsmetod. Resultat och slutsatser Det finns en mängd faktorer som har påverkat företagen då de inte valt att tillämpa K2. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att den främsta anledningen är företagens okunskap, vilket till stor del beror på redovisningskonsulterna och deras ovilja att ta till sig det nya regelverket och dess fulla innebörd. Studien visar samtidigt att K2 i framtiden, med säkerhet, kommer att tillämpas av ett flertal företag då regelverken blir obligatoriska och företagen ställs inför ett aktivt val mellan K2 och K3, då företag är rädda för ytterligare komplexitet i redovisningen. Nyckelord: K2, Bokföringsnämnden, redovisningsspecialister, svaga responsen, komplexitet IV
Innehållsförteckning 1 Inledning... - 1-1.1 Bakgrund... - 1-1.2 Problemdiskussion... - 2-1.3 Forskningsfrågor... - 4-1.4 Syfte... - 4-1.5 Avgränsning... - 4-1.6 Målgrupp... - 4-1.7 Disposition... - 5-2 Metoddiskussion... - 6-2.1 Förhållningssätt... - 6-2.2 Vetenskapligt angreppssätt... - 6-2.3 Abduktiv forskningsansats... - 7-2.4 Datainsamlingsteknik... - 7-2.4.1 Primärdata... - 7-2.4.2 Sekundärdata... - 10-2.5 Utvärdering av forskningsprocessen... - 11-2.5.1 Inre validitet... - 11-2.5.2 Yttre validitet... - 12-3 Referensram... - 13-3.1 Syftet med redovisning och dess användare... - 13-3.2 Tillämpare av K2... - 14-3.3 Behovet av en förenklad redovisning... - 14-3.4 Bokföringsnämnden... - 15-3.5 K- projektet... - 16-3.6 Skillnaden mellan K2 och traditionella regelverk... - 17-3.6.1 Årsredovisningens utformning... - 17-3.6.2 Resultaträkning... - 17-3.6.3 Balansräkning... - 18-3.6.4 Övergångsregler... - 19-3.7 För- och nackdelar med K- Projekten... - 19-3.8 Ett konstitutionellt problem... - 20-3.9 Tidigare Studier kring K2... - 21-4 Empiri... - 25-4.1 Intervju med Matthias Karlsson... - 25-4.1.1 Uppfattning av regelverket K2... - 25-4.1.2 Anledning till att företag än inte tillämpat K2... - 26 - V
4.1.3 Regelverkets formulering och dess förenklingar... - 26-4.1.4 BFN makt... - 27-4.2 Intervju med Johan Månsson... - 28-4.2.1 Uppfattning av regelverket K2... - 28-4.2.2 Anledning till att företag än inte tillämpat K2... - 29-4.2.3 Regelverkets formulering och dess förenklingar... - 29-4.2.4 Bokföringsnämndens makt... - 30-4.3 Intervju med Pernilla Lundqvist... - 31-4.3.1 Uppfattning av regelverket K2... - 31-4.3.2 Anledning till att företag än inte tillämpat K2... - 32-4.3.3 Regelverkets formulering och dess förenklingar... - 32-4.3.4 Lever K2 upp till företagens förväntade förenklingar?... - 33-4.3.5 Behovet att K2 ändras... - 33-4.3.6 Bokföringsnämndens makt... - 34-4.4 Intervju med Caisa Drefeldt... - 35-4.4.1 Behovet av ett förenklat regelverk... - 35-4.4.2 Bokföringsnämnden syfte med K2... - 35-4.4.3 Remissinstansernas svar och den negativa kritiken... - 36-4.4.4 Anledning till den svaga responsen... - 37-4.4.5 Framtida förändringar... - 37-5 Analys och tolkning av empirin... - 39-5.1 Behovet av förenklad redovisning... - 39-5.2 Syftet och uppfattning med K2... - 40-5.3 Anledningen till att företagen inte har tillämpat K2... - 41-5.4 Lever K2 upp till företagens förväntningar... - 42-5.5 Problem med K2... - 42-5.6 Bokföringsnämndens makt... - 43-5.7 Juridiska problem... - 45-6 Slutsatser... - 47-6.1 Svar på forskningsfrågorna... - 47-6.2 Slutsatser... - 49-6.3 Vidare forskning... - 50 - Källförteckning... - 51 - Bilaga 1: Intervjufrågor till Drefeldt... - 53 - Bilaga 2: Intervjufrågor till Karlsson, Månsson och Lundqvist... - 54 - VI
1 Inledning I uppsatsens inledande kapitel presenteras ämnets bakgrund samt en problemdiskussion kring området som leder fram till uppsatsens frågeställning. Vidare beskrivs studiens syfte och avgränsning. 1.1 Bakgrund De senare åren har det skett stora förändringar inom redovisningsområdet. I ett försök att harmonisera redovisningen inom Europa skrev Sverige på det såkallade EES-avtalet 1992, vilket var början till det fjärde bolagsdirektivet. I samband med att Sverige gick med i EU 1995, påbörjades arbetet med att harmonisera svenska redovisningsregler till en EU standard. Genom EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv skall årsredovisningen i företag ge a true and fair view vilket kan översättas på svenska till en rättvisande bild. (SOU 2008:80) I Sverige är det Bokföringsnämnden (BFN) som arbetar med harmonisering. De bildades år 1976, i samband med 1976 års Bokföringslag och är en statlig förvaltningsmyndighet som genom regeringen har fått som främsta ansvar att lämna generella uttalanden, baserade på redovisningspraxis och rekommendationer. De allmänna råd som de lämnar kallas för bokföringsnämndens allmänna råd och förkortas BFNAR. BFN skall i första hand lämna råd om tillämpningen av Årsredovisningslagen (ÅRL) och Bokföringslagen (BFL) samt att de fått huvudansvaret för att utveckla god redovisningssed i Sverige. De skall utveckla god redovisningssed i företagens bokföring och i offentlig redovisning. Nämndens arbete är inriktat på frågor som behandlar löpande bokföring, arkivering och redovisningsfrågor som framför allt rör små och medelstora företag. BFN jobbade i flera år med att översätta och anpassa internationella redovisningsnormer till svenska, vilket har medfört att de allmänna råden blev väldigt detaljerade och även svåra för företagen att följa. (SOU 2008:80) År 2004 påbörjade därför BFN sitt arbete med de såkallade K-projekten. Företagen i Sverige skulle delas in i fyra olika kategorier, K1, K2, K3 samt K4, beroende på deras storlek samt deras associationsformer. Tanken med de nya regelverken var att förenkla redovisningen för företagen, genom att de endast skulle behöva ett regelverk att rätta sig efter. Den 11 juni år 2008 togs beslutet om att införa K2 och det var i årsredovisningen per den 31 december samma år som företagen först kunde tillämpa de nya reglerna. I dagsläget är det frivilligt för företagen att tillämpa K2. Grundtanken med framför allt K1 och K2 var att de minsta företagen i Sverige inte skulle ha så komplicerade regelverk att följa, och ville dessutom minska deras administrativa kostnader. (Olsson & Wedin, 2008) Definitionerna om vilka företag som skall följa de olika regelverken: - K1 främst enskilda firmor (omsättningen mindre än 3 Mkr) - K2 mindre privata aktiebolag (<50-25-50) - K3 större aktiebolag (>50-25-50) (är dock ännu inte färdigställt) - K4 börsnoterade företag som tillämpar International Financial Reporting Standards (IFRS) - 1 -
För att förklara vad ÅRLs 50-25-50 regeln innebär så är det 50 anställda, en balansomslutning på 25 miljoner och en omsättning på 50 miljoner. Om ett företag överskrider minst två av dessa kriterier klassas det som ett större företag. (Olsson & Wedin, 2008) De företag som får tillämpa K2 är de företag som uppfyller ÅRLs krav på ett mindre företag men de får varken vara registrerat som publikt, eller vara moderbolag i en större koncern. Om ett företag väljer att tillämpa K2, skall dessa regler ses som en helhet och företaget får inte gå utanför dess ramar. I och med att K2 endast reglerar årsredovisningarna skall företag som väljer K2 även följa BFNs normer kring löpande bokföring samt arkivering. (Olsson & Wedin, 2008) 1.2 Problemdiskussion Bokföringsnämndens (BFN) arbete med K-projekten har fått stor uppmärksamhet och det har blivit ett omdebatterat ämne. Det nya regelverket K2 berör majoriteten av Sveriges företag då nästan 90 procent ingår i ÅRLs definition mindre företag. BFNs syfte med regelverket var att skapa förenklingar i redovisningen vilket i sin tur skulle minska företagens administrativa kostnader. (SOU 2008:67) K2 är ett mer lättöverskådligt regelverk med förenklingar, då reglerna är samlade i ett enda dokument, vilket innebär en anpassning till övriga Europa. Där det sedan länge förekommit en strävan att harmonisera och förenkla redovisningens regelverk. (Månsson & Ohlson, 2008) Företag hade möjligheten att börja tillämpa K2 i sin årsredovisning per den 31 december 2008 (Olsson & Wedin, 2008). I Drefeldts debattartikel i Balans från år 2008, framgår det att K2- regelverket har varit efterlängtat i och med sina förenklingar. Den största förenklingen är enligt Drefeldt (2008), att upplysningskraven om redovisningsprinciper minimeras i årsredovisningen. Trots att syftet med K2 är att skapa förenklingar så finns det tydliga begränsningar med det nya regelverket jämfört med tidigare regelverk (Månsson & Ohlson, 2008). I en undersökning som gjorts bland mindre företags direktörer och ekonomichefer, visar att de är missnöjda med regeringens förenklingsarbete. Många anser att arbetet med K-projektet går alldeles för långsamt eller att de inte märkt av några förenklingar. Resultatet har medfört att Börsvik et al (2009) är tveksamma till om de förenklingar som regeringen tagit fram verkligen kommer underlätta för småföretagare. De anser att många av de förenklingsregler som har gjorts inom redovisningsområdet är bra, men att förenklingarna inte har varit inom det mest prioriterande området för att underlätta för företag. Börsvik et al (2009) är även skeptiska till om BFNs arbete med K-projektet, och att småföretag får möjligheten att välja mellan flera regelverk, kommer att innebära större förmåner för företagen, då flertalet av landets små företag anlitar konsulter för mycket av sin administration. (Börsvik et al, 2009) Bokföringsnämnden är en statlig myndighet som fått huvudansvaret för utvecklandet av god redovisningssed (SOU 2008:80). BFNs normer har sin utgångspunkt i tolkning av lag och beskrivning av god redovisningssed, (Sten Erik Ingblad, föreläsning 2010-01-21) där normerna i vissa fall kompletterar lagen och inte går att hitta i lagtext (Artsberg, 2005). Problematiken kring normgivning har enligt Hultqvist (2009), blivit än mer markant i och med BFNs arbete med K- regelverken, då en statlig myndighet skriver kompletta regelverk där företag skall följa olika redovisningsregler beroende på företagens associationsform. BFN ger intrycket av att de har - 2 -
monopol på vad som är god redovisningssed, då det i regelverket K2 står att det allmänna rådet skall tillämpas i sin helhet och utan avvikelser. Detta är något som diskuterats bland sakkunniga inom redovisningsområdet och enligt Hultqvist (2009) förekommer det inte, varken i förarbetena till BFL eller i ÅRL, några uttalanden som antyder att BFN skulle kunna kringgå grundlagen och upprätta bindande normer. (Hultqvist, 2009) I Sverige har normgivningen inom redovisningen, där ramlagar kompletteras med allmänna råd, länge accepteras. I Thorells utredning från 2006, framkommer det att BFNs uppgift, precis som andra svenska normgivningsorgan, är att skapa kompletterade normer samt att utveckla dem. Det medför att BFNs förenklingsregelverk i praktiken inte skiljer sig från annan normgivning på området. Samtliga normgivare utnyttjar att ÅRL är en ramlag då de antingen förbjuder eller tvingar företag att redovisa på specifika sätt. Remisskritiken mot K2 har i stora drag gått ut på att BFN saknar föreskriftsmakt och att de på grund av detta, inte får inskränka en lagregel eller förbjuda avvikelser från ett allmänt råd. Thorell (2006) ifrågasätter dock varför endast myndigheter med föreskriftsmakt får ge ut regelverk av den karaktären. Enligt honom saknar kritiken mot K2 grund, då han anser att om problematiken ligger i att K2 strider mot tvingande lagregler, skulle föreskriftsmakten inte vara till någon nytta då en föreskrift inte får strida mot lag. (Thorell, 2006) I SOU 2008:67 framgår det att många mindre företag upplever många av de nuvarande redovisningsreglerna onödigt komplicerade och att det finns ett behov av förenklingar. Ett flertal undersökningar har sedan slutet av 2008, bedrivits kring hur många företag som faktiskt har valt att tillämpa det nya förenklingsregelverket K2, vid upprättandet av årsredovisningen, för att urskilja regelverkets genomslagkraft. Resultatet från en undersökning som KPMG genomfört, visar på att K2 inte blev någon succé under sitt första år. Undersökningen inkluderade 154 företag, där 57 av företagen i urvalet hade annat bokslutsdatum och föll därav bort, då de än inte kunnat tillämpa K2-regelverket. Av de resterande 97 företagen var det inte någon som tillämpat K2. Enligt redovisningskonsulten Arnell kan anledningen till att företagen nobbar K2 bero på att revisionsbyråerna har varit tveksamma till regelverket och därmed valt att avvakta. Han menar att bolagen, innan de tar beslut om att tillämpa K2, vill se hur K3 kommer att förfalla. (Kristoffersson, 2009) Enligt Lundqvist (2010) kan det bero på att K3 är huvudregelverket men att mindre företag kan välja att tillämpa det frivilliga regelverket K2. Ytterligare en anledning till avvaktandet enligt Anrell är utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning (Kristoffersson, 2009). Majoriteten av företagen, för vilka förenklingsregelverket K2 är tillämpningsbart, har enligt undersökningar valt att fortsätta tillämpa de traditionella regelverken trots de förenklingar som BFN menar att K2 leder till. I artikeln av Börsvik et al (2009) framkommer det att företag är missnöjda med regeringens förenklingsarbete, då de anser att det går för långsamt samt att företag inte märkt av några förenklingar. Det medför att vi finner det intressant att utforska det nya regelverket K2 och om regeringen vid delegerandet av uppgiften till BFN att upprätta ett förenklingsregelverk, verkligen överrensstämmer med de behov som funnits inom redovisningen. Den svaga responsen i frågan kring tillämpningen av K2-regelverket medför att vi finner det relevant att undersöka sakkunniga inom redovisningsområdets syn kring den tveksamhet som finns gällande K2. - 3 -
1.3 Forskningsfrågor Har efterfrågan på förenklade regler, vid upprättandet av finansiella rapporter, varit så omfattande som tidigare undersökningar uppvisat? Vilka resurser erfordras för att Bokföringsnämnden skall kunna upprätta ett funktionellt regelverk? På vilka sätt kan K2 regelverket komma att innebära problem? 1.4 Syfte Syftet är att genom intervjuer med sakkunniga inom redovisningsområdet, identifiera och analysera deras syn angående orsakerna kring den svaga responsen av regelverket K2. 1.5 Avgränsning I studien avgränsar vi oss till regelverket K2, vilket riktar sig till mindre privata aktiebolag. Vi har inte avgränsat oss till något specifikt område inom regelverket, utan istället har regelverket granskats som helhet. Studien kommer att grunda sig på redovisningskunnigas förhållningssätt och tidigare studier kring ämnet, för att skapa en förståelse om problematiken med K2. 1.6 Målgrupp K2-regelverket är ett omdiskuterat ämne då det påverkar flertalet företag, eftersom majoriteten av företag i Sverige tillhör gruppen mindre bolag. Vi anser därmed att de främsta intressenterna till studien är de företag till vilka reglerna riktar sig samt yrkesverksamma inom redovisningsområdet, såsom redovisningsspecialister, revisorer och ekonomer. Det är av stor vikt att företag är medvetna om vilka regler de kan tillämpa vid upprättandet av sin årsredovisning och vilka för- respektive nackdelar de olika regelverken medför. Undersökningen riktar sig även till intressenter inom akademin. Utbildnings- och kursansvariga inom redovisningsområdet är en viktig målgrupp för undersökningen då de är ansvariga för utbildningarnas utformning och bör anpassa kurser efter de förändringar som sker på marknaden. Även studenter inom området bör ha ett intresse och en medvetenhet om vilka förändringar som sker och vad det innebär för deras framtida yrkesval, vilket medför att de är en av våra intressegrupper. Såväl kan professorer som studenter ha ett tänkbart intresse för undersökningen då den kan utgöra en grund för vidare forskning. - 4 -
1.7 Disposition Kapitel 2 Metoddiskussion I metoddiskussionen presenteras val av vetenskapligt förhållningssätt, angreppssätt och urvalsmetod som används i undersökningen. Avslutningsvis i kapitlet presenteras det tillvägagångssätt som studien ämnar förhålla sig till för att öka reliabiliteten och validiteten i undersökningen. Kapitel 3 Referensram Referensramen ligger till grund för att möjliggöra en analys av det empiriska materialet och för att slutligen dra en slutsatts. Kapitlet kommer inledningsvis att behandla redovisningens syfte och dess användare. Därefter följer en beskrivning av K2 och dess för- respektive nackdelar samt en presentation av tidigare forskning kring regelverket. Kapitel 4 Empiri I detta kapitel kommer vi att presentera den empiri som samlats in genom intervjuer med sakkunniga inom redovisningsområdet. I kapitlet har vi valt en uppdelning som innebär att samtliga respondentens svar behandlas var för sig, för att urskilja olika erfarenheter och synvinklar gällande regelverket K2. Kapitel 5 Analys I detta kapitel kommer vi att analysera den empiri som vi har fått fram genom intervjuobjekten och sammanfoga den med tidigare teori. Kapitel 6 Slutsatser I det avslutande kapitlet redogör vi för svaren på forskningsfrågorna med en följande slutdiskussion. Som avslutning lämnas även ett bidrag med förslag till vidare forskning. - 5 -
2 Metoddiskussion I metoddiskussionen presenteras val av vetenskapligt förhållningssätt, angreppssätt och urvalsmetod som används i undersökningen. Avslutningsvis i kapitlet presenteras det tillvägagångssätt som studien ämnar förhålla sig till för att öka reliabiliteten och validiteten i undersökningen. 2.1 Förhållningssätt Det finns olika vetenskapliga förhållningssätt som en forskare kan inta när forskning skall bedrivas. Till grund för valet av förhållningssätt ligger ställningstagande gällande om det bedrivs forskning som är av positivistisk eller hermeneutisk karaktär. Den positivistiska vetenskapssynen kännetecknas av att forskaren intar ett förutsättningslöst förhållningssätt, där ett forskningsproblem skall kunna brytas ner i bitar för att sedan studeras bit för bit. Objektivitet är således ett viktigt inslag i det positivistiska synsättet då egna tankar och tolkningar inte skall belasta slutresultatet. Forskningen härleds ofta till naturvetenskapen för vetenskapligt arbete och syftar till att förstå olika företeelser. (Patel & Davidson, 2003) Det andra vetenskapliga förhållningssättet är hermeneutiken, vilket ses som positivismens motsats. Hermeneutiken kännetecknas av att förstå och tolka mänskliga handlingar och beteenden, för att få en förståelse för olika människor och situationer. Den hermeneutiska forskaren kännetecknas av att han/hon intar en subjektiv forskarroll som är öppen och engagerad, vilket kan sammankopplas till ett samhällsvetenskapligt förhållningssätt. Hermeneutiken präglas även av den hermeneutiska spiralen, vilken avser att förklara ett forskningsproblem utifrån att pendla mellan del och helhet, såväl som mellan förförståelse och förståelse. (Patel & Davidson, 2003) I uppsatsen har vi avsett att studera, utifrån redovisningskunnigas perspektiv, de orsaker som har bidragit till den svaga responsen av K2, vilket har inneburit att det varit viktigt att se helheten för att få en förståelse för problematiken. Det har medfört att vi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt, då vi har behövt använda vår förståelse för att kunna hantera problematiken med K2-regelverket. Att pendla mellan förförståelse och förståelse har således varit viktig för skapandet av en informationsrik och intressant uppsats, då det medfört att ett positivistiskt förhållningssätt varit svårt att tillämpa. 2.2 Vetenskapligt angreppssätt En forskare kan välja mellan två tillvägagångssätt vid framställandet av empiriskt material till ett forskningsarbete eller en uppsats. Dessa kallas för kvalitativ respektive kvantitativ metod, vilka syftar till hur forskaren väljer att analysera och bearbeta den information som samlats in. (Patel & Davidson, 2003) Det positivistiska perspektivet kopplas ofta samman med den kvantitativa forskningen. Metoden innebär mättningar av datainsamlingen, där forskaren fokuserar på statistiska bearbetnings- och analysmetoder. (Patel & Davidson, 2003) Den kännetecknas enligt Johannessen och Tufte (2003) av att datainsamlingen, dataanalysen och tolkningen är mer åtskilda under forskningsfasen. Den andra metoden är den kvalitativa metoden vilket har sin tyngdpunkt på mjukdata, som kan exemplifieras vid intervjuer och tolkande analyser (Patel & Davidson, 2003). Avsikten med den - 6 -
kvalitativa metoden är enligt Johannessen och Tufte (2003) att generera överförbar kunskap och inte göra statistiska generaliseringar. Valet av angreppssätt som kommer utövas påverkas av vilka forskningsfrågor som skall besvaras och vilket syfte undersökningen ämnar uppfylla, således vilken kunskap vi eftersträvar att producera (Patel & Davidson, 2003). För insamlingen av informationsmaterial till uppsatsen började vi att studera tidigare forskning, artiklar och utredningar kring K2-regelverket för att skapa en förförståelse. Enligt det hermeneutiska perspektivet är det en naturlig utgångspunkt för att skapa förutsättningar att utföra personliga intervjuer, vilket har varit avgörande för att besvara uppsatsens syfte. Vi har tillämpat en kvalitativ studie, då vi utfört intervjuer med sakkunniga personer inom redovisningsbranschen och därmed fått en djupare förståelse och kunnat erhålla bättre och mer användbar information. 2.3 Abduktiv forskningsansats Vid formningen av vetenskapliga slutsatser finns det enligt Patel och Davidson (2003) tre olika tillvägagångssätt. Tillvägagångssätten kallas för deduktiv, induktiv respektive abduktiv strategi. Den deduktiva strategin strävar efter att bevisa problemområden, där en forskare utifrån redan befintliga principer och teorier härleder hypoteser som sedan testas empiriskt. Den induktiva forskningsansatsen, även kallad upptäckarens väg, är motsatsen till den deduktiva, då den tar sin utgångspunkt i empirin för att sedan formulera en slutsats. (Patel & Davidson, 2003) En beskrivning av verkligheten som kan härledas till både den induktiva och deduktiva strategin, kallas för abduktion. Enligt Patel och Davidson (2003) innebär strategin att forskaren pendlar mellan induktion och deduktion. Fördelen med det abduktiva arbetssättet är att två arbetssätt kombineras, vilket underlättar forskarens arbete. (Patel & Davidson, 2003) I uppsatsen har vi arbetat efter den abduktiva forskningsstrategin, då vi både arbetat induktivt och deduktivt. För att få förkunskaper började vi studien med att utgå från befintliga teorier, för att sedan utföra interjuver med redovisningskunniga för att få en insikt om hur K2-regelverket tillämpas i praktiken. Vi har vävt samman, granskat och analyserat materialet under arbetets gång med övrig forskning från referensramen. Då vi endast har haft ett fåtal intervjuer, har det medfört att uppsatsens generaliserbarhet har begränsas. Vi har därav inte kunnat formulera en generell teori då den abduktiva strategin, enligt Patel och Davidson (2003), kan innebära att de formulerade teorierna blir mer lokala. Studien har istället genererat en bred förståelse om hur K2 har tillämpats i verkligheten, samt att den bidrar till att belysa förändringar inom redovisningsområdet. 2.4 Datainsamlingsteknik Det finns i huvudsak två tekniker för att samla in data. Den ena tekniken bygger på att forskarna använder sig utav en befintlig insamlingsmetod för att samla in information. Forskaren blir därmed förstahandsobservant av informationen och insamlingsinformationen kallas för primärdata. Den andra typen kommer ifrån redan befintlig information såsom litteratur, artiklar och andra dokument och kallas sekundärdata. (Olsson & Sörensen, 2001) För att samla in information och få en god förståelse kring K2-regelverket har vi valt att använda oss av båda insamlingsmetoderna. 2.4.1 Primärdata Primärdata är information som forskaren själv samlar in (Olsson & Sörensen, 2001). Informationsinsamlingen av primärdata i den kvalitativa forskningen är exempelvis intervjuer - 7 -
och tolkande analyser. Fördelen med insamlingsmetoden är att informationen blir mer relevant och aktuell för forskaren. Enligt Patel och Davidson (2003) kan intervjuaren, vid insamling av data genom intervjuer, välja om han/hon vill forma frågor under intervjuns gång eller i förväg förebrett frågor. Forskaren i den kvalitativa metoden är således mer öppen för ny och oväntad information och intervjufrågorna kan justeras både efter tid och situation. (Patel & Davidson, 2003) Enligt Johannessen och Tufte (2003) gör dessutom den kvalitativa metoden det lättare för intervjuaren att ställa följdfrågor. Uppläggets flexibilitet kan även vara högt och respondenterna kan svara på frågor med egna ord, samt att frågorna kan ställas i den ordning som passar bäst i det enskilda fallet (Patel & Davidson, 2003). Flexibiliteten som den kvalitativa metoden bidrar med har varit viktig i studien då insikterna från en intervju har bidragit till bättre förutsättningar inför nästa. Kunskapen som vi erhållit från en intervju har vi därav använt för att skapa ett bättre och mer sammanhängande resonemang med nästkommande respondent. Genom den kvalitativa metoden har vi haft en möjlighet att ställa följdfrågor till våra respondenter för att få en bättre förståelse och den bästa möjliga informationen. Respondenterna har fått svara med egna ord på intervjufrågorna, då vi inte i förväg formulerade fasta svarsalternativ, för att på så sätt få mer mångsidiga svar och bättre underlag till vår analysoch tolkningsarbete. Det har skapat goda förutsättningar för en ökad förståelse kring formuleringen av regelverket K2 och varför företag än inte tillämpat det. För att uppnå en viss struktur i uppsatsen och för att säkerställa att vi skulle erhålla den information vi var i behov av, har vår kvalitativa undersökning till viss del varit strukturerad. Då vi innan intervjuerna formulerat ett antal förutbestämda frågor, vilka har sammanställts i två intervjuguider, se bilaga 1 och 2. För att försäkra att frågorna var tillräckligt öppna och relevanta lät vi vår handledare kvalitetssäkra intervjuguiden innan intervjutillfällena. Nackdelen med intervjuer är att det är tidskrävande, då intervjumaterialet skall transkriberas, det vill säga skrivas ner, vilket både är en enformig och svår process. Ytterligare en nackdel är att intervjuarens uppträdande kan påverka respondentens bidrag till intervjun, vilket kallas intervjuareffekten. Det innebär att respondenterna förstår vad som förväntas av dem och det kan leda till att de undanhåller viktig information eller att svaren blir färgade. (Patel & Davidson, 2003) För att försöka undvika att påverka intervjupersonerna under intervjutillfällena skickade vi frågorna till respondenterna i förväg, där vi även förklarade studiens syfte. På så sätt anser vi att respondenterna känt sig mer trygga i vad vi efterfrågat, samt att vi minskat vår påverkan på respondenternas bidrag. Att intervjuerna genomfördes på respektive respondents arbetsplats anser vi ytterligare är en faktor som minskar vår påverkan, då respondenterna förhoppningsvis känt sig trygga i miljön och därav varit avslappnade. Urval av respondenter I en kvantitativ ansats görs ofta urvalet slumpmässigt, till skillnad från en kvalitativ ansats där forskaren ofta utför ett strategiskt val, vilket innebär att forskaren medvetet är med och påverkar urvalet av respondenter. (Johannessen & Tufte, 2007) Vi har således gjort ett medvetet val om vilka som skulle intervjuas. Respondenterna valdes för sin lämplighet i att belysa de aktuella forskningsfrågorna, då det var viktigt att de vi intervjuade besatt rikligt med kunskap för att kunna besvara våra frågor. För att öka studiens trovärdighet och skapa en mer heltäckande bild, valde vi att utföra djupintervjuer med fyra sakkunniga personer med olika inriktningar inom redovisningsbranschen. Vid val av respondenter är samtliga anställda på något av de fyra största - 8 -
revisionsbolagen i Sverige eller vid Bokföringsnämnden, vilket säkerställer att de är kunniga och aktiva inom redovisningsbranschen. De har därmed god kännedom om regelverket K2, dess utformning och tillämpare. Tre av respondenterna, Pernilla Lundqvist, Johan Månsson och Caisa Drefeldt är aktiva författare till artiklar som publicerats i bland annat tidskriften Balans. Det anser vi är ett tecken på att de har en bred kunskap och följer utvecklingen inom redovisningsområdet. Drefeldt blev år 2002 utsedd av regeringen att sitta med i Bokföringsnämnden, och har sedan dess deltagit i nämndens olika projekt, vilket innebär att hon deltagit i K2-regelverkets utformning. Drefeldt, precis som Lundqvist, är även anställda av Far som redovisningsspecialister och båda ansvarar för redovisningsfrågor. Lundqvist har utbildat revisorer och redovisningskonsulter i regelverket K2 samt varit delaktig och lämnat remissvar till K2, vilket medför att hon har stora kunskaper kring regelverket. Månsson uppmärksammade vi genom studentlitteraturen, K2- Årsredovisning enligt k2- reglerna introduktion till och diskussion kring det nya regelverket, vilken publicerats av PriceWaterhouseCoopers, där han är en av författarna. Han har även arbetat som auktoriserad revisor i 30 år och han behandlar kvalificerade redovisningsfrågor och är ansvarig för utvecklingen av Svenska redovisningsregler. Vår fjärde respondent är Matthias Karlsson som även han arbetar som kvalificerad revisor. Han har kunskaper kring regelverket K2 då han dagligen kommer i kontakt med företag i den kategori som regelverket riktar sig, då han ansvarar och skriver under årsredovisningar för ett stort antal företag som ryms under definitionen små och medelstora företag. Då vi påverkat urvalet av respondenter, minskas möjligheten till generalisering enligt Olsson och Sörensen (2001). Syftet är att genom intervjuer med sakkunniga inom redovisningsområdet, identifiera och analysera deras syn angående orsakerna kring den svaga responsen av regelverket K2, det medför att respondenternas kvalifikationer har varit avgörande för undersökningens resultat. Om syftet är att skapa en generalisering skall forskaren, enligt Patel och Davidson (2003), använda ett slumpmässigt urval i val av respondenter. Konsekvensen av att inte påverka urvalet hade troligen resulterat i att kontakten med kvalificerade respondenter skulle ha minskat avsevärt, vilket är anledningen till att vi valt att påverka urvalet. För att försöka öka generaliserbarheten och för att lättare kunna göra jämförelser har vi utgått från intervjuguider och således ställt samma frågor, med vissa undantag, till respondenterna. Intervjuernas genomförande och bearbetning av intervjumaterialet Data som samlas in vid intervjutillfällena skall tolkas och bearbetas för att vi som forskare skall få en djupare förståelse för ämnet, där avsikten har varit att öka trovärdigheten av primärdata. Enligt Patel och Davidson (2003) skall informationen som samlats in, under bland annat intervjuer, registreras på ett noggrant och objektivt sätt för att undersökningen skall få en hög reliabilitet. I samtliga intervjuer har vi båda närvarat, vilket stärker reliabilitet. Under de timmes långa intervjuerna fördes antecknar i form av stödord, samt att respondenterna godtog att vi använde oss av bandupptagning, vilket medförde att vi kunde koncentrera oss på att ställa frågor och på respondenternas kroppsspråk. Att vi fick spela in intervjuerna bidrog även till att vi i efterhand lättare kunde tolka och analysera svaren från intervjuerna. Där tolkningen enligt Johannessen och Tufte (2003) är en stor del i en kvalitativ undersökning. Då intervjuerna spelades in, medförde det till att vi efter varje intervju fick transkribera, således skriva ner det som sagts, för att därefter skapa en text, vilket enligt Patel och Davidson (2003) - 9 -
minskar sannolikheten för missförstånd. Det kan vara en svår och tidskrävande process då företeelser som framgår vid talspråket, exempelvis gester och betoningar försvinner då det omvandlas till skrift (Patel & Davidson, 2003). Det är något som har beaktats då vi försökt vara så noggranna som möjligt vid transkriberingsprocessen och ordagrant skrivit ner vad som sagts. För att använda den transkriberade texten som grund för såväl empiri kapitlet som analysen, har vi plockat bort upprepningar och information som för studien inte hade något värde. Men för att försöka behålla intervjuernas karaktär valde vi att behålla vissa uttryck. Personerna vi intervjuat har olika befattningar vilket medför att de har olika kunskaper och tankar kring K2. I intervjuerna utgick vi från två olika intervjuguider, där samma intervjuguide användes för tre av respondenterna, med justeringar beroende på respondenternas svar samt vår egen ökade kunskap. Vi började med att intervjua de tre personer vilka inte varit med och utformat regelverket K2, vilket var ett aktivt val från vår sida. Vi ville få så mycket kunskap som möjligt om regelverket, för att vara förbereda för intervjun med Drefeldt, som sitter med i BFN. Innan intervjun med Drefeldt var vi tvungna att ta ställning till om vi skulle påverkas av de kunskaper vi erhållit från tidigare intervjuer. Vi valde att bli influerade av tidigare intervjuer, dels på grund av att det är svårt att inte påverkas av tidigare kunskaper, och dels på grund av att vi ansåg att studien skulle få en intressantare inriktning. Då respondenterna besitter olika kunskaper kring de frågor som ställts, valde vi att i empiri kapitlet, dela upp och behandla respondenternas svar var för sig, för att således urskilja deras olika erfarenheter och synvinklar gällande K2. Enligt nationalencyklopedin (2010) betyder en analys att dela upp något i dess olika beståndsdelar. Under arbetets gång har information hela tiden bearbetats, men det var först när intervjuerna var genomförda, och vi började strukturera intervjumaterialet som den aktiva analysen tog sin början. För att skapa en helhetsbild, läste vi flera gånger igenom det utskrivna och bearbetade intervjumaterialet. Det medförde att vi i analysen kunnat skapa rubriker där vi jämfört respondenternas olika svar och vävt samman materialet med teori. Således har ett mönster hittats, vilket varit viktigt i analysen, för att skapa mening med respondenternas bidrag och vår slutdiskussion. Målsättningen med analysen har varit att skapa en bild av verkligheten som bygger på en pendling mellan empiri och teori. 2.4.2 Sekundärdata Sekundärdata är data som samlats in av andra personer. Sekundärdata kan vara dokument, anteckningar, brev eller filmer om forskaren använder sig av en kvalitativ metod. Använder sig forskaren istället av den kvantitativa metoden kan sekundärdata exempelvis vara offentliga och privata data och register (Andersen, 1998). Den sekundära informationen har inhämtats från publicerade artiklar från respekterade tidskrifter och utredningar som gjorts inom området. På grund av att regelverket K2 är relativt nytt finns det inte speciellt mycket litteratur kring ämnet, det finns dock en hel del artiklar, uppsatser samt även undersökningar som revisionsbyråer har genomfört kring ämnet. I sökandet efter relevant information för uppsatsen har bland annat bibliotekskatalogen på Högskolans bibliotek i Borås varit ett hjälpmedel. Andrahandsmaterial som samlas in till grund för en uppsats, måste beaktas med källkritiska ögon. För att öka trovärdigheten i forskningen måste en bedömning utföras av hur källorna har uppstått. Det kan exempelvis handla om i vilket syfte de är skrivna, under vilka omständigheter dokumenten har producerats och om de framställts under någon form av påverkan. (Patel & - 10 -
Davidson 2003) För att en objektiv bild skall skapas har vi studerat och jämfört olika källor. Vi har använt oss av artiklar och elektroniska källor för att kunna tillföra uppdaterad information. Vid användningen av källorna har vi beaktat att informationen kan vara vinklad. För att inte påverka uppsatsens giltighetsanspråk har vi utgått ifrån respekterade tidskrifter inom redovisningsbranschen, där revisorer behandlat ämnesområdet regelverket K2. 2.5 Utvärdering av forskningsprocessen Kvalitet i den kvalitativa forskningen omfattar enligt Patel och Davidson (2003) hela forskningsprocessen, vilket säkras och omfattas av begreppen reliabilitet och validitet. Validitet avser i vilken grad man mäter det som avser att mätas, det vill säga relevansen i sammanhanget (Artsberg, 2005). Validiteten ska inte ses som något absolut utan det ska ses som ett krav som bör vara uppfyllt. Med reliabilitet avses datas tillförlitlighet, det kan till exempel vara hur data har samlats in, vilken data som använts och hur den sedan har bearbetats. (Johannessen & Tufte, 2003) I en kvalitativ studie är begreppen validitet och reliabilitet sammanflätade, då reliabilitetsbegreppet närmar sig validitetsbegreppet. I validitetsbegreppet talas det även om en inre och en yttre validitet. Den inre validiteten handlar om de val som forskarna har gjort medan den yttre validiteten handlar om studiens generaliserbarhet. (Patel & Davidson, 2003) 2.5.1 Inre validitet Kvalitativa studier är unika och för att personer, som tar del av resultatet, skall kunna bilda sig en uppfattning om de ställningstagandena som gjorts, och bedöma tolkningens trovärdighet, är det viktigt att författaren noga beskriver forskningsprocessen. I enlighet med Patel och Davidson (2003) är valet av respondenter ytterst viktigt för att kunna säkerställa trovärdigheten av datainsamlingen. Ett sätt att säkerställa trovärdigheten kan vara via triangulering, vilket innebär att flera olika datakällor används, exempelvis att olika personer yttrar sig kring det aktuella fenomenet. (Patel & Davidson, 2003) För att öka den inre validiteten och för att erhålla flera olika synvinklar har vi valt att utföra fyra djupintervjuer. Samtliga respondenter har hög kompetens kring regelverket K2 och har därmed kunnat ge oss informationsrika svar på forskningsfrågorna. I och med att båda närvarade vid intervjutillfällena och att vi fick möjligheten att spela in intervjuerna, garanterar att ingenting från respondenternas svar har gått förlorat. Med hjälp av bandupptagningen har vi i efterhand kunnat skriva ut en konkret text av intervjuerna vilket medför att vi kunnat skapa oss en djupare förståelse kring fenomenet. Denna utskrift har innan analysarbetet påbörjats skickats till respondenterna för att de skall ha fått möjligheten att korrigera eventuella fel tolkningar eller göra förtydliganden. Enligt Patel och Davidson (2003) är det en fördel att inneha goda förkunskaper inom det område som skall undersökas, för att vara förberedd inför utförandet av en kvalitativ intervju. De tidigare kunskaper vi erhållit från vår utbildning tillsammans med sökandet efter relevant information, har medfört att förkunskaper kring regelverket K2 och dess användare har skapats. Vilket vi anser har varit en förutsättning för att kunna formulera relevanta frågor under intervjutillfället och förstå de fenomen som kommunicerats under intervjuerna. Det har även medfört att vi har kunnat erhålla den information som efterfrågats, vilket ökat reliabiliteten. För att ytterligare öka trovärdigheten har vi valt datainsamling med eftertanke. Det har därför varit av stor vikt att vända sig till källor med god kunskap inom ämnet för att på så sätt få så tillförlitlig information som möjligt. - 11 -
2.5.2 Yttre validitet Validitet i kvalitativa forskningssammanhang handlar om uppsatsens resultat och dess generaliserbarhet (Patel & Davidson 2003). Enligt Olsson och Sörensen (2001) är det viktigt att en uppsats resultat kan utvärderas, således att författarna kan generalisera sitt erhållna resultat. Det begränsade antalet intervjuer i studien kan medföra att uppsatsens generaliserbarhet begränsas. Men eftersom de erhållna svaren från respondenterna, i flera fall har varit i samma linje, kan det vara en faktor som ökar generaliserbarheten. - 12 -
3 Referensram Referensramen ligger till grund för att möjliggöra en analys av det empiriska materialet och för att slutligen dra en slutsatts. Kapitlet kommer inledningsvis att behandla redovisningens syfte och dess användare. Därefter följer en beskrivning av K2 och dess för- respektive nackdelar samt en presentation av tidigare forskning kring regelverket. 3.1 Syftet med redovisning och dess användare Enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och Aktiebolagslagen (ABL) skall företag upprätta och förse sina intressenter med ekonomiska rapporter (FAR SRS, 2008). Svenska aktiebolag är därmed skyldiga att upprätta en årsredovisning vilken skall ge information om företagets verksamhet (Marton et al, 2008). Syftet är att företags externa redovisning skall förmedla information om företagets ekonomi till olika intressenter (Smith, 2006). Den externa redovisningen och hur den regleras är en avspegling av de behov som redovisningen är tänkt att tillfredställa. Det är till företags intressenter som årsredovisningen riktar sig till och intressenterna skall bland annat kunna använda informationen som beslutsunderlag i ekonomiska frågor och prognoser. För att användarna skall kunna bedöma ett företags utveckling och vad som försiggår i företaget, krävs att informationen i rapporterna är tillförlitlig och relevant. (Marton et al, 2008) Intressenterna som har ett intresse av ett företags finansiella ställning brukar räknas nuvarande och potentiella investerare, långivare, kunder, anställda, leverantörer och statliga myndigheter. Den nytta som intressenterna har av de finansiella rapporterna beror på hur användbar informationen är som underlag för att bättre beslut skall kunna fattas. (IFRS, 2009) Olika intressenter och företag har olika behov av information. I och med att informationsbehovet varierar mellan individer och olika typer av företag skiljer sig uppfattningen åt om vad som är bra redovisning. (Smith, 2006) Bland användarna av finansiella rapporter står enligt Smith (2006) ägarna ut. International Accounting Standard Board (IASB) samt Marton et al (2008) anser att företagens investerare är viktiga användare av finansiella rapporter. IASB anser att företag skall utgå ifrån investerares informationsbehov i bedömningen om vilken information som skall vara tillgänglig i de finansiella rapporterna, eftersom de är den grupp som förser företag med riskkapital. Den information som tjänar deras intresse bör således även tjäna övriga intressenter. (IFRS, 2009) Ur ägarnas perspektiv fungerar årsredovisningen som en kontrollfunktion, då den kan användas för att bedöma hur effektiv företagets ledning är (Smith, 2006). Riahi-Belkaoui (2004) talar om accountability, vilket innebär att finansiella rapporter skall innehålla information som skall presenteras så att ledningens förvaltningsfunktion kan bedömas. Informationen skall exempelvis visa vilka framgångar som de genererat eller om de bevarat en stark finansiell ställning. (Riahi- Belkaoui, 2004) Utformningen på företags finansiella rapporter kan således se ut på flera olika sätt beroende på till vem rapporten riktar sig och vilket informationsbehov användaren har (Smith, 2006). Hur ett företag presenterar finansiell information är viktigt eftersom finansiella rapporter ofta är den enda kommunikationen som företag har med intressenter (Marton et al, 2008). - 13 -
3.2 Tillämpare av K2 I Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd, BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även kallat K2, har BFN samlat allmänna råd och vägledningar, vilka privata aktiebolag som är mindre företag får tillämpa vid upprättandet av sin årsredovisning. Tillämpningen av K2 är idag frivillig och är ett förenklat regelverk för mindre företag jämfört med det mer omfattande regelverk som BFN kommer att publicera och som fått benämningen K3. Regelverket K2 innehåller 293 sidor och består bland annat av lagregler från ÅRL, BFNAR 2008:1, ett allmänt råd, kommentarer och olika exempel. Om ett företag väljer att tillämpa K2 skall det allmänna rådet tillämpas i sin helhet, utan avvikelser. Företag får därmed inte följa andra rekommendationer, uttalanden eller allmänna råd när de upprättar sin årsredovisning. (Drefeldt & Lundqvist, 2008) K2- regelverket får inte tillämpas av mindre, publika aktiebolag eller av mindre aktiebolag som är moderbolag i en större koncern. Dotterbolag som är mindre men ingår i en större koncern har möjligheten att tillämpa K2, vilket betyder att en enhetlighet inte krävs inom koncernen. (Drefeldt & Lundqvist, 2008) Enligt BFNAR 2008:1 får det allmänna rådet endast tillämpas av aktiebolag som är mindre företag. ÅRLs definition av mindre företag är företag som inte är ett större företag. Större företag benämns som företag vars andelar, teckningsobligationer eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (FAR SRS, 2008, s. 374). Vidare benämns ett företag som större om mer än ett av följande villkor uppfylls: a) Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 b) Företagets redovisade balansomslutning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 25 miljoner kronor c) Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor. FAR SRS, 2008, s. 374 I delbetänkande av Utredningen om enklare redovisning föreslås en ändring i gränsvärdena för vilka företag som ska räknas som större företag, för att gränsen skall stämma överens med revisionsutredningens förslag. Förändringsförslaget innebär att gränsen för större företag höjs och att nivån kommer att överensstämma med EG:s redovisningsdirektiv. Enligt utredningen innebär det att ett företag är större om nettoomsättningen uppgått till mer än 83 miljoner kronor, balansomslutningen uppgått till mer än 41,5 miljoner kronor och mer än 50 anställda. Utredningens föreslagna ändring av gränsvärdet kommer att medföra att cirka 97 procent av alla svenska företag kommer att räknas som mindre företag, istället för cirka 90 procent som det är med dagens gränsvärden. Det innebär att nästan alla svenska företag kommer att räknas som mindre företag och kommer att kunna tillämpa K2-regelverket. (SOU 2008:67) 3.3 Behovet av en förenklad redovisning Under senare år har det pågått förenklingsarbeten både nationellt och internationellt, detta särskilt för mindre och medelstora aktiebolag. Under 2007 antog Europeiska rådet ett åtgärdsprogram för att kunna minska de administrativa kostnaderna för företagen och att förenkla redovisningen. Sveriges regering har uttryckt att de vill se en minskad administrativ kostnad för företagen på 25-14 -