Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Transkript

1 REMISSYTTRANDE AD / (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket anser att det är positivt att lagstiftaren samordnar de olika gränsvärden som förekommer i redovisnings- och revisionslagstiftningen. Det är bra att det nu förtydligas när de objekt som registreras i handels- och föreningsregistret ska ha en kvalificerad revisor och när den ska registreras. Bolagsverket tycker att det är bra att lagstiftaren eftersträvar en förenkling för mindre företag bland annat genom att klargöra vid vilka nivåer man betraktas som större eller mindre företag. 4 Bokföringsskyldighet I promemorian föreslås att de företag som är bokföringsskyldiga enbart på den grunden att de bedriver näringsverksamhet bör vara bokföringsskyldiga enbart för näringsverksamheten. Vidare sägs att denna förenkling inte påverkar den bokföringsskyldighet som exempelvis en förening kan ha enligt sina stadgar. Bolagsverket vill i detta sammanhang påminna om att många föreningar i sina stadgar skriver att de ska fullgöra sin bokföringsskyldighet och upprätta årsredovisning utan att för den skull avse att skärpa kraven på sin redovisning. Bokföringsnämnden har uttalat sig om innebörden av begreppen årsbokslut och årsredovisning (BFNAR 2002:6). Däri sägs att beteckningarna årsbokslut och årsredovisning bara får användas om kraven i bokföringslagen resp. årsredovisningslagen uppfylls. Det innebär att ovan nämnda företag som använder dessa begrepp automatiskt måste följa de krav lagen uppställer i dessa sammanhang. Det innebär att de blir bokföringsskyldiga för hela sin verksamhet och lättnaden uteblir. 5 Den löpande bokföringen 5.1 Kontantmetoden Bolagsverket befarar att det för mindre företag kan bli svårt att bedöma när kontantmetoden kan tillämpas. Det är viktigt att tydliggöra de nya reglerna och att normgivande organ i det här avseendet uttalar när reglerna får tillämpas, särskilt vad gäller uttrycket att den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst tre miljoner.

2 2 (5) 6 Skyldigheten att avsluta den löpande bokföringen 6.2 Vilka företag bör avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut? Enligt Bolagsverkets uppfattning innebär förslaget hårdare krav på de allra minsta företagen i och med kravet på att i sitt årsbokslut behöva upprätta resultat- och balansräkning. I promemorian sägs att formerna för ett förenklat årsbokslut bör kunna anpassas till omständigheterna i det enskilda fallet. Här är det återigen viktigt med tydlighet och förutsägbarhet och att normgivande organ uttalar sig om när reglerna får tillämpas. 9 Gränsvärden i årsredovisningslagen 9.1 Principerna för gränsvärdenas utformning Bolagsverket vill uppmärksamma att de kriterier som finns i nuvarande 10 kap. 12 aktiebolagslagen (ABL) om revisorns kompetenskrav, också innehåller beräkningar av antalet anställda i medeltal. Dock visar det sig att begreppet medeltal i ABL inte är ett genomsnitt av antalet anställda under de senaste två åren som i årsredovisningslagen (ÅRL). I stället skall medelantalet enligt ABL avse en beräkning för vart av ett av de båda åren (se Aktiebolagslagen, en kommentar, del II, Andersson, Johansson, Skog sidan 10:37, med supplement 2, mars 2003). Bolagsverket förutsätter att begreppen medeltal nu kommer att beräknas på samma sätt i aktiebolagslagen och årsredovisningslagen. Vidare är det är viktigt att tydliggöra hur de tre föreslagna villkoren ska beräknas. I promemorian används olika begrepp för samma sak exempelvis nämns begreppet nettovärdet av tillgångarna (i lagtexten) som balansomslutning och värdet av tillgångar. Det vore önskvärt om ett enhetligt begrepp används för samma sak. Bolagsverket vill uppmärksamma att de krav som ställs i nuvarande 10 kap. 12 ABL på revisorns kompetens, också innehåller begreppet tillgångarnas nettovärde och där avses balansräkningens tillgångsvärden med avdrag för redovisade passivposter t.ex. ackumulerade överavskrivningar (se Aktiebolagslagen, en kommentar, del II, Andersson, Johansson, Skog sidan 10:37, med supplement 2, mars 2003). Detta innebär att det kan vara skillnad mellan begreppet balansomslutning och tillgångarnas nettovärde enligt de nuvarande reglerna i 10 kap. 12 ABL. Bolagsverket anser det viktigt att lagstiftaren förtydligar vad som avses med nettotillgångar. Promemorians förslag är att ett företag ska anses som större om det uppfyller mer än ett av tre villkor. Sammanfattningsvis sägs dock att om företaget överskrider ett av de tre kriterierna mer än två år i rad så bör företaget anses ha hamnat ovanför gränsvärdet och betraktas som större. Här kommer en tidsaspekt in och reglerna ska inte börja gälla förrän efter två år.

3 3 (5) Bolagsverket finner skrivningen att ett företag ska anses som större om det uppfyller mer än ett av tre villkor som tillkrånglad. Verket föreslår att regeln skrivs så att ett företag som uppfyller två av tre villkor ska anses vara ett större företag. 9.2 Ett eller två gränsvärden? Bolagsverket har märkt att intresset för årsredovisningarna har ökat under det senaste året och att fler företag har uppmärksammat att de självmant är skyldiga att skicka in årsredovisningarna till verket. Det gäller framförallt handels- och kommanditbolag med juridiska personer som bolagsmän och ekonomiska föreningar däribland bostadsrättsföreningar. Bolagsverket ser det som viktigt att man reducerar gränsvärdena och tycker därför att det är bra att det införs två kategorier av företag och att man tydliggör dessa regler. 9.3 På vilka nivåer bör gränsen mellan mindre och stora företag läggas? Bolagsverket tycker att de föreslagna reglerna ska utvidgas till att gälla också mindre företag som är moderföretag i en koncern som är större koncern (enligt definition). Dessa mindre moderföretag borde betraktas som större företag och omfattas av de regler som gäller större företag. Bolagsverket tolkar promemorians förslag så att nybildade större företag slipper upprätta de handlingar och iaktta de redovisningsregler under de två första åren som de annars måste göra. Detta på grund av skrivningen i de båda punkterna - båda de två senaste räkenskapsåren. Bolagsverket anser det önskvärt att lagstiftaren eller bokföringsnämnden kommer med vägledning om hur de nya nivåerna ska tolkas och beräknas. 9.5 Koncerner I nuvarande regler i årsredovisningslagen slipper mindre koncern i vissa fall upprätta koncernredovisning enligt 7 kap 3 ÅRL. Det finns inte i nuvarande lagstiftning något krav på att i not upplysa om att så är fallet. Bolagsverket vill föreslå att det införs ett krav på upplysning i not, om att moderföretaget använder sig av ovanstående undantag (7 kap. 3 ÅRL) att upprätta koncernredovisning. Anledningen är att Bolagsverkets formella granskning försvåras om moderföretag inte lämnat ovanstående uppgift. Vidare kan förseningsavgifter komma att påföras och likvidation av aktiebolag bli aktuell om moderföretag som är skyldigt att upprätta koncernredovisning inte har gjort det. Bolagsverket tolkar promemorians förslag till ny lydelse av 7 kap. 2 2 p ÅRL att ett företag kan hänvisa till moder utom EES. Detta medför i så fall konsekvenser för verkets handläggning och bedömning av dessa företags årsredovisningar. Det bör i promemorian klargöras om så är fallet. När det gäller definition av mindre respektive större företag ställer sig verket frågande till om begreppet noterade vid börs (1 kap. 3 ÅRL) är samma sak som inregistrerade på en börs,se 7 kap. 2 4 st 2 p ÅRL. Det är önskvärt att det tydliggörs i lagreglerna eller från

4 4 (5) normgivande myndighet om begreppen avser samma sak och att man i så fall använder sig av ett enhetligt begrepp. När det gäller definition av mindre respektive större koncernföretag ställer sig verket frågande om det är samma utgångspunkt i de båda kriterierna med avseende på beräkning av nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt moderföretagets koncernbalansräkningar som nettoomsättningen enligt koncernresultaträkningarna. När det gäller det första kriteriet, nettovärdet av koncernföretagets tillgångar, så tolkar Bolagsverket det så att beräkningen utgår ifrån koncernföretagens tillgångar före eventuella koncernelimineringar, för att konstatera om koncernen är en större koncern. Verkets tolkning när det gäller det andra kriteriet, nettoomsättningen, utgår från koncernens resultaträkning, d.v.s. efter koncernelimineringar. Det vore olyckligt om utgångspunkten för beräkningen av kriterierna skulle vara olika. Därför är det önskvärt att lagstiftaren eller normgivande myndighet kommer med vägledning om hur dessa kriterier ska tolkas och beräknas. 10 Delårsrapport Bolagsverket ser positivt på promemorians förslag att endast företag vars värdepapper är noterade på en börs, auktoriserad marknadsplats eller annan reglerad marknad skall vara skyldiga att upprätta delårsrapporter. Detta betyder att de bostadsrättsföreningar som idag är skyldiga att upprätta delårsrapport i framtiden slipper detta. För Bolagsverkets del innebär förslaget att antalet mottagna delårsrapporter kommer att minska kraftigt, från dagens ca st till uppskattningsvis ca 1000 st. 11 Vissa andra bokföringsfrågor 11.2 Språket i bokföringen Bolagsverket ser positivt på promemorians förslag. Det är bra att kravet på att årsredovisningarna ska upprättas på svenska kvarstår. Möjligen skulle begreppet vanlig läsbar form i årsredovisningslagen kompletteras med elektronisk form. 12 Registrering i handelsregistret Bolagsverket konstaterar att med promemorians förslag kommer handelsregistret att utökas med uppgifter om vissa registrerade trossamfund. Bolagsverket tolkar nuvarande bestämmelser i årsredovisningslagen så att trossamfundens årsredovisningar ska skickas in till verket. Bolagsverket anser att all registrering rörande dessa samfund borde ske hos verket. Ovissheten om var årsredovisningarna ska lämnas in stärker bilden av att Bolagsverket borde vara den myndighet som registrerar trossamfund. Tillsynen kan ligga kvar hos Kammarkollegiet. Bolagsverket tycker att det är bra att hänvisningen till 1929 års bokföringslag tas bort.

5 5 (5) 13 Krav på revisor 13.1 När skall ett företag ha en godkänd eller auktoriserad revisor? Bolagsverket ser det som positivt att man klargör i vilka fall ett företag ska ha godkänd eller auktoriserad revisor Kraven på revisor i bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar Bolagsverket tillstyrker att samma regler föreslås gälla för alla slag av ekonomiska föreningar Registrering av revisorer Bolagsverket föreslår att uppgift om revisorn alltid antecknas i det register där företaget är registrerat. Inkonsekvensen med att en revisor som avgår i förtid ur en ekonomisk förening måste göra anmälan om detta, trots att revisorn inte är registrerad i registret, kommer annars att kvarstå. Vidare har Bolagsverket ingen möjlighet att bevaka att de företag som är skyldiga att anmäla revisorn för registrering fullgör sin skyldighet enligt de föreslagna reglerna. 16 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Bolagsverket anser att det borde vara samma tidpunkt för ikraftträdande av de nu föreslagna lagändringarna, framförallt när det gäller bestämmelserna i bokföringslagen och årsredovisningslagen. Ikraftträdandet bör vara den 1 januari 2006 och tillämpas på räkenskapsår som påbörjas närmast efter utgången av år Detta yttrande har beslutats av generaldirektören för Bolagsverket H G Wessberg. Deltagande i beslutet har varit chefsjuristen Per Nordström och ekonomen Anders Persson. Föredragande har varit juristen Johanna Sahlman. H G Wessberg Johanna Sahlman