Plan mot kränkande behandling och diskriminering för Fröets förskola Verksamhetsåret 2018/2019

Plan mot kränkande behandling och diskriminering för Fröets förskola Verksamhetsåret 2018/2019

SID 2 (19) Innehållsförteckning Vision... 3 Ansvarig för planen... 3 Inledning... 3 Vad är kränkande behandling och diskriminering?... 3 Vem barn och föräldrar kan vända sig till... 4 Systematiskt och målinriktat arbete mot kränkande behandling och diskriminering 4 Uppföljning och kartläggning... 4 Analys och bedömning... 4 Planering... 4 Genomförande och utvärdering... 5 Främja, förebygga och åtgärda... 5 Uppföljning och kartläggning av främjande och förebyggande arbete... 6 Delaktighet i kartläggningen... 6 Beskrivning av kartläggningen... 6 Resultat och analys... 7 Främjande insatser... 7 Delaktighet... 7 Beskrivning av främjande insatser... 7 Förebyggande åtgärder... 8 Delaktighet... 8 Beskrivning av förebyggande åtgärder... 8 Åtgärdande arbete... 9 Beskrivning av åtgärdande arbete... 9 Utvärdering... 10 Delaktiga i utvärderingen av föregående års plan... 10 Utvärdering av främjande, förebyggande och åtgärdande arbete... 10 Riktlinjer för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier i förskolan... 12 Systematiskt kvalitetsarbete... 12 Mål... 12 Aktiviteter för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier... 13 Bilaga 1 Rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (elev elev eller barn - barn)... 14 Bilaga 2 Arbetsgång/rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (personal barn eller elev)... 15 Bilaga 3 Definitioner av begrepp... 18

Vision X förskolans vision är att skapa förutsättningar så att alla barn kan nå sin fulla potential. Vi värderar trygghet, trivsel och lärande högt där alla känner sig sedda och inkluderade. Ansvarig för planen Förskolechef ansvarar för att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande samt systematiskt följa upp och utvärdera mål och aktiviteter. Inledning Från och med januari 2017 finns nya regler i diskrimineringslagen som kräver att förskolan hela tiden arbetar för att se till att barn inte blir utsatta för diskriminering. Det innebär att förskolan ska: 1. undersöka risker för diskriminering eller repressalier samt andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 3. vidta främjande och förebyggande åtgärder samt 4. följa upp och utvärdera åtgärderna. Även förskolans riktlinjer och rutiner ska följas upp och utvärderas i detta steg. 5. Dokumentera arbetet hela tiden. 6. Barn och personal ska involveras i alla delar av arbetet. De krav som gäller kränkande behandling i skollagen är desamma som tidigare. Planen mot kränkande behandling och diskriminering genomsyrar hela förskolans verksamhet och är väl synlig i utbildningen, i regler och rutiner. Alla barn, medarbetare och vårdnadshavare är delaktiga i arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Planen utgår från skollag, läroplan, FN:s barnkonvention och förordningen om barns deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling. Vad är kränkande behandling och diskriminering? Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande, utfrysning eller fysiska handlingar. Kränkningarna kan hända vid ett eller flera återkommande tillfällen. Är det vid flera återkommande tillfällen kan det också kallas för mobbning. Kränkande behandling är ett beteende som kränker någons värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Diskriminering betyder att ett barn blivit orättvist behandlad på grund av någon av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller utryck samt ålder. Barnet kan bli diskriminerad på olika sätt och det kan till exempel handla om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det handlar om ett oönskat beteende.

SID 4 (19) Vem barn och föräldrar kan vända sig till Om man som barn känner sig utsatt eller om man som förälder befarar att ens barn är utsatt, vänder man sig i första hand till ansvarig pedagog. Barn och föräldrar kan även kontakta förskolans. Systematiskt och målinriktat arbete mot kränkande behandling och diskriminering Planen beskriver förskolans arbete för att ge alla barn en trygg och lärorik miljö där de kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. Förskolan arbetar hela tiden främjande, förebyggande och åtgärdande. Planen följs upp och utvärderas så att förskolan kan planera aktiviteter som möter behoven. Genomförande utvärdering Uppföljning kartläggning Planering Analys Bedömning Förskolan arbetar fortlöpande i fyra steg; uppföljning, analys och bedömning, planering, och genomförande, samt genom att ta fram riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier. Både barn och personal är delaktiga i alla steg som görs i planen. Delaktighet och samarbete är viktiga faktorer för att framgångsrikt kunna främja likabehandling, lika rättigheter och möjligheter samt förebygga kränkande behandling och diskriminering. Uppföljning och kartläggning Det första steget handlar om att identifiera var verksamheten befinner sig genom att följa upp genomförda insatser och göra en kartläggning av nuläget. Analys och bedömning Verksamheten gör en analys och bedömning av nuläget utifrån den samlade bilden som togs fram i steg 1. I analysen behöver både styrkor och svagheter inom verksamheten belysas och dokumenteras. I analysarbetet identifierar verksamheten utvecklingsområden med syfte att nå en trygg och lärande miljö. Planering Analysen och bedömningen visar vilka utvecklingsområden verksamheten har. Nu planerar verksamheten de aktiviteter som ska leda till att förbättra kvaliteten av verksamheten.

SID 5 (19) Genomförande och utvärdering Aktiviteterna ska genomföras i verksamheten i enlighet med planeringen. Verksamheten behöver utvärdera och dokumentera de planerade aktiviteterna för att veta om de gett den effekt man tänkt. Främja, förebygga och åtgärda Förskolan arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande. Det är olika arbetssätt som ser till att alla barn har en trygg förskola fri från kränkande behandling och diskriminering. De olika arbetssätten innebär: Främjande arbete handlar till exempel om att arbeta för att alla barn är lika mycket värda, att vi bemöter varandra på ett trevligt och respektfullt sätt och att alla som deltar i verksamheten är inkluderade. Verksamheten identifierar och stärker de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Det främjande arbetet genomförs oavsett om det finns aktuella problem eller inte och riktar sig till alla barn. Förskolan genomför en kartläggning varje år. Förebyggande arbete handlar om att hitta och förhindra risker för utsatthet, exempelvis platser eller situationer på gården, inomhus i olika lekrum, i hallen eller i hygienutrymmen. Arbetet utgår från konkreta behov eller riskområden som verksamheten har upptäckt eller synliggjort vid den årliga kartläggningen. Åtgärdande arbete handlar om att när något barn beter sig på ett sätt som gör att ett annat barn blir ledsen eller mår dåligt, kan hen alltid vända sig till en vuxen för att få hjälp. Förskolan ska på olika sätt se till att det blir bra. Förskolan ska upptäcka, utreda och åtgärda när personal får veta att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Tydliga rutiner beskriver förskolans arbete. Främja Förebygga Åtgärda Identifiera och stärka positiva förutsättningar för likabehandling. Avvärja risker för kränkande behandling och diskriminering. Upptäck, utred och åtgärda när ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling och diskriminering. Arbetet pågår kontinuerligt och riktar sig till alla barn. Arbetet utgår från kartläggningen. Tydliga rutiner beskriver arbetsgången vid kränkande behandling eller diskriminering. Bild 1: Kombination av främjande, förebyggande och åtgärdande insatser är en förutsättning.

Uppföljning och kartläggning av främjande och förebyggande arbete Genomförande Utvärdering Planering Uppföljning kartläggning Analys Bedömning Här beskriver förskolan sin kartläggning av verksamheten. Den genomförs för att hitta var och när det finns risk för att barn blir utsatta för kränkande behandling och diskriminering i förskolan. Syftet med kartläggningen är att upptäcka eventuella risker för kränkande behandling, diskriminering eller repressalier, det vill säga någon form av bestraffning eller hämndaktion. Det handlar också om att upptäcka andra hinder för barns och barns lika rättigheter och möjligheter. Vid undersökning av risker för diskriminering eller repressalier ska den utgå ifrån samtliga diskrimineringsgrunder det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Tillsammans med utvärderingen av förra årets arbete, är kartläggningsresultatet grunden för förskolans fortsatta arbete. Delaktighet i kartläggningen I kartläggningen är barn och personal delaktiga. Barnen deltar genom att gå trygghetsvandringar på förskolans gård och i förskolans lokaler. Personalen gör kartläggning på förskolans avdelning Beskrivning av kartläggningen På vår studiedag gjordes en kartläggning av pedagogerna på respektive avdelning utifrån rubrikerna: Social gemenskap, Språkbruk, Attityder och värderingar, Trygghet och vuxennärvaro, Rutiner för akuta åtgärder både i inne- och utomhusmiljön. Pedagogerna tittar på rutiner, riktlinjer och policydokument men även på attityder och normer. Exempel på kartläggningsmetoder Trygghetsvandringar, Individuella intervjuer, Arbetsplatsträffar eller andra samtal, Barnkonsekvensanalyser.

SID 7 (19) Resultat och analys Genomförande Utvärdering Planering Uppföljning Kartläggning Analys Bedömning Efter kartläggningen ska förskolan analysera och beskriva orsakerna till upptäckta risker och hinder. I analysen behöver både styrkor och svagheter inom verksamheten belysas och dokumenteras. Det är viktigt att se vilka effekter olika aktiviteter har gett. Personalens erfarenheter och kunskaper tas till vara samt barnperspektiv och relaterad forskning. Främjande insatser Genomförande Utvärdering Planering Uppföljning Kartläggning Analys Bedömning Det här avsnittet beskriver vad förskolan ska göra för att alla barn ska ha lika rättigheter och lika möjligheter i förskolan. Alla barn är lika mycket värda och ska ha det lika bra och trivas i förskolan. Vilka aktiviteter förskolan ska göra beror på vad som kommer fram i utvärderingen och i resultatet av kartläggningen. Det handlar om värdegrundsfrågor som till exempel hur personalen ser på sitt uppdrag, barnens delaktighet, att skapa vi-känsla, ett gott bemötande av alla barn och all personal samt ifrågasätta normer och förväntningar på hur vi ska vara och leva. Delaktighet I framtagandet av främjande insatser är barn och personal delaktiga. På vår studiedag gjordes ett arbete av pedagogerna på respektive avdelning där de tittade på vilka främjande insatser som ska göras på avdelningen och hela förskolan. Uppföljning kring det främjande arbetet görs regelbundet på APT och studiedagar. Vi har tagit med barnen i diskussioner kring regler och förhållningssätt på våra avdelningar. Beskrivning av främjande insatser Förskolan planerar in tid och resurser och pedagogerna beskriver vem som är ansvarig för att genomföra insatserna på respektive avdelning och förskolan. Nuläge Mål Barnens involveras genom att vi hela tiden jobbar främjande med vårt förhållningssätt mot varandra. Vi vuxna är förebilder. På avdelningarna gör vi upp tillsammans med barnen vilka regler och förhållningssätt som ska gälla. Bemöta alla likvärdigt

SID 8 (19) Områden som berörs av de främjande insatserna Aktivitet Kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder Likvärdighet: Ge alla barn samma förutsättningar oberoende av Etnisk tillhörighet (Språket) Åtgärd: Dela in barnen i mindre grupper Lyhörda pedagoger Använda bildstöd och sekvensbilder Ansvarig Alla pedagoger på förskolan Tidsperiod Läsår 2018/2019 Uppföljning APT Utvärdering Målet utvärderas 2 gånger per termin på våra studiedagar Förebyggande åtgärder Genomförande Utvärdering Planering Uppföljning Kartläggning Analys Bedömning Här beskriver förskolan hur personalen ska se till att alla barn har det bra i förskolan och att ingen blir utanför eller illa behandlad av en kompis eller personal. Det handlar alltså om att förhindra risker för kränkande behandling och diskriminering. De förebyggande åtgärderna utgår från utvärderingen och resultatet från kartläggningen. Delaktighet I framtagandet av de förebyggande åtgärderna är barn och personal delaktiga. På vår studiedag gjordes ett arbete av pedagogerna på respektive avdelning där de tittade på vilka förebyggande åtgärder som ska göras på avdelningen och hela förskolan. Uppföljning kring det förebyggande arbetet görs regelbundet på APT och studiedagar. Vi har tagit med barnen i diskussioner kring regler och förhållningssätt på våra avdelningar. Beskrivning av förebyggande åtgärder Förskolan planerar in tid och resurser och pedagogerna beskriver vem som är ansvarig för att genomföra insatserna på respektive avdelning och förskolan. Nuläge Vi försöker se och bekräfta alla barn varje dag. Detta gör vi genom: Alltid vara närvarande bland barnen Vid konflikt löser vi den tillsammans med barnen Pratar om och visar hur en bra kompis ska vara Vi är närvarande, oftast på golvet, på barnens nivå, visar och vägleder hur man är mot varandra.

SID 9 (19) Vi samtalar mycket och hjälper barnen att sätta ord på sina känslor. Delar in barnen i mindre grupper Mål Trygga och säkra upp inom- och utomhusmiljön Områden som berörs av de främjande insatserna Aktivitet Kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Gården: Zonschema ska införas på gården då det finns obevakade områden på gården vid båten och lekstugan vid dörren där det kan ske kränkande behandling. Åtgärd: All personal ska följa zonschemat och arbetar utifrån zonschemat för gården. Toaletten: Risk för att knuffar och oro bland barnen Åtgärd: alltid en pedagog med i rummet vid tvättning, toalettbesök efter lunch och mellanmålet när man är flera barn där. Påminna barnen om att vänta på sin tur. Ansvarig All personal på förskolan Tidsperiod Läsår 2018/2019 Uppföljning APT Utvärdering Målet utvärderas 2 gånger per termin på våra studiedagar Åtgärdande arbete Här beskriver förskolan hur alla i verksamheten säkerställer att barn, personal och vårdnadshavare har god kännedom om förskolans rutiner vid misstanke om kränkande behandling/ diskriminering. Förskolan behöver också säkerställa att det finns en tydlig organisation och arbetssätt kring förskolans åtgärdande arbete. Förskolans arbetsgång och rutiner finns i bilaga 1 och 2. Beskrivning av åtgärdande arbete Förskolan planerar in tid och resurser och pedagogerna beskriver vem som är ansvarig för att genomföra insatserna på respektive avdelning och förskolan Mål All personal och alla barn känner till förskolans rutiner vid kränkande behandling Aktivitet Personalen är delaktig i framtagandet av planen

SID 10 (19) Personalen gör planen levande i sitt arbete med barnen och arbetar aktivt för att följa de mål och aktiviteter vi tagit fram Uppföljning sker regelbundet Ansvarig Förskolans ledning Tidsperiod Läsår 2018/2019 Uppföljning Målet följs upp tre gånger per läsår via Office 365 där varje avdelning har sina mål och aktiviteter och uppföljningsmall Utvärdering Målet utvärderas 2 gånger per termin på våra studiedagar Utvärdering Genomförande Utvärdering Planering Uppföljning Kartläggning Analys Bedömning Här utvärderar och analyserar förskolan förra årets främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Förskolans utvärdering och analys är tillsammans med kartläggningarna grunden för nästa verksamhetsårs främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. I utvärderingen ingår även förskolans riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier. Delaktiga i utvärderingen av föregående års plan Utvärderingen ska göras med barn och personal i verksamheten. På studiedagen i maj 2017 gjorde pedagogerna en uppföljning av vårterminens arbete och på studiedagen i dec. 2017 gjordes en utvärdering av läsårets arbete. Vi har tagit med barnen i diskussioner kring regler och förhållningssätt på våra avdelningar. Förskolans föräldrar fick möjlighet att fylla i brukarenkäten där de svarar på frågor gällande föräldrars upplevelse av delaktighet, förankring av planen och av hur förskolan arbetar vid befarad diskriminering/kränkning. Utvärdering av främjande, förebyggande och åtgärdande arbete Utvärdering främjande arbete under året 2017-2018 Mål: Mångfald i förskolan Bild och teckenstöd Aktivitet: Vi arbetar för att få in mångfalden i vårt vardagsarbete genom att lyfta mångfalden i samling, böcker, sagor och sånger. Vi planerar för en mångfaldsvecka i november där en aktivitet är en gemensam familjemiddag där alla familjer kan mötas.

SID 11 (19) Vi har bild och teckenstödsmaterial som alla avdelningar har fått och som ska bli en naturlig dela av verksamheten. Vi får även material från Habiliteringen och Solna Stads centrala förskoleteam. Utvärdering: Bild och teckenstöd används på båda avdelningar, framförallt för att förtydliga rutiner och övergångar. Stödtecken idagsläget med de äldre barnen men i alla åldrar används det i t.ex. sånger. Vi arbetar vidare med att förankra materialet så att det ska användas i ännu större utsträckning. Arbetet är igång och följer planeringen. Efter ett års arbetat med Läslyftets modul Läsa och Berätta har våra språksamlingar utvecklats med nya böcker, nytt språkmaterial med mera. Utvärdering av det förebyggande arbetet under 2017-2018 Mål: Gemensamt förhållningssätt Aktivitet: Skapa trygghet genom vuxennärvaro i lek och i aktiviteter Hela enheten arbetar tillsammans med stadens två specialpedagoger i projekt kring Lärmiljöer och förhållningssätt. Vi delar in barnen i mindre grupper under större delen av dagen i en planerad verksamhet där olikheter och likheter lyfts fram som något positivt. Utvärdering: Båda arbetslagen arbetar i mindre gruppen under dagen både vid rutiner samt vid alla spontana och planerade aktiviteter. När vi delar i mindre grupper blir barnen mer delaktiga och alla barn får komma till tals. Barnen får höras och synas. Barngrupperna har jobbat med gruppstärkande lekar, fokus på arbete i mindre grupper för att lära känna varandra. Pedagogerna arbetar för att skapa lärmiljöer som utgår ifrån barnens intressen och ger dem utmaningar. Båda avdelningarna arbetar för att både nya och "gamla" barn ska känna sig trygga i närmiljön genom närvarande och lyhörda pedagoger, aktiviteter i mindre grupper och tydliga rutiner. Det lämnas även tid och utrymme för att ge barnen tid för dagens rutiner och olika moment.

SID 12 (19) Riktlinjer för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier i förskolan Ett barn kan bli diskriminerat på olika sätt i förskolan. Det kan handla om trakasserier eller sexuella trakasserier. I förskolan har barn rätt till en trygg utbildning som är fri från all form av förtryck och trakasserier. Alla barn ska ges lika rättigheter och möjligheter i sin utbildning. Det innebär nolltolerans mot all form av diskriminering, så som trakasserier och sexuella trakasserier i verksamheterna. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon eller säga rasistiska eller nedsättande kommentarer med koppling till diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan handla om beröring, klappningar, strykande, ovälkomna förslag, bilder eller texter som är sexuellt anspelande. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan arbetar hela tiden för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Det är en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete som följs upp och utvärderas tillsammans med barn eller barn samt personal. Förskolans arbete för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier görs i fyra steg. I arbetet ingår att ta fram riktlinjer och rutiner. 7. Undersöka risker för diskriminering eller repressalier samt andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 8. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 9. vidta främjande och förebyggande åtgärder samt 10. följa upp och utvärdera åtgärderna. Även förskolans riktlinjer och rutiner ska följas upp och utvärderas i detta steg. Dokumentera och samverka Dokumentera alla delar av det fortlöpande arbetet i planen mot diskriminering. Samverka med barn, barn och personal i alla fyra steg i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål Varje verksamhet bör sätta mål för hur man ska arbeta och hålla riktlinjerna levande. I förskolan ska: Att alla barn känner sig trygga i verksamheten Att inget barn blir utsatt för trakasserier/sexuella trakasserier Att barn vet vem de ska vända sig till när de känner sig utsatta. Att all personal agerar direkt vid kännedom om att ett barn blivit utsatt.

SID 13 (19) Att förskolan har ett aktivt levande arbete mot trakasserier och sexuella trakasserier. Aktiviteter för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier På Fröets förskola har vi olika aktiviteter för att konkret arbeta för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Aktiviteter Informera all personal om att ledningen ser allvarligt på sexuella trakasserier och berätta om hur man anmäler. Skapa medvetenhet vad trakasserier och sexuella trakasserier innebär. Gör det lätt att anmäla trakasserier och sexuella trakasserier. Anmälaren ska känna sig trygg i att den kommer bli tagen på allvar, bli lyssnad på och få stöd. Alla ärenden måste utredas enligt lag. Se till att personalen känner till grundläggande regler och begrepp. Håll riktlinjerna mot trakasserier och sexuella trakasserier levande. Tala om frågorna på arbetsplatsträffar och skapa möjligheter till samtal. Informera alltid nyanställda om dem.

SID 14 (19) Bilaga 1 Rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (elev elev eller barn - barn) När du får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av ett annat barn eller en elev följ denna rutin. Arbetsgång Gör en anmälan och lämna till rektor eller. Anmälan görs samma dag. Anmäl uppgifterna till förvaltningschef (huvudmannen). Informera vårdnadshavare till berörda barn eller barn samma dag som anmälan lämnats in. Fortsätt informera om vad verksamheten gör för att barn och barn ska må bra. Utred uppgifterna i anmälan genom att samtala med berörda barn eller barn samt personal. Utred händelsen så att man kan avgöra om kränkande behandling eller diskriminering skett eller inte. Dokumentera utredningen. Använd gärna de blanketter som finns på Intranätet. Gå igenom dokumentationen och gör en bedömning om kränkning eller diskriminering skett eller inte. Sätt in åtgärder för att lösa situationen på kort och lång sikt om utredningen visar att kränkande behandling eller diskriminering har skett. Ansvarig Personal i förskola eller skola Följ upp och utvärdera åtgärderna regelbundet för att se till att barn eller elev inte blir utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Det innebär att nya åtgärder behövs om de man använt inte gett önskat resultat. Gör en omfattande utredning av hela barnets eller elevens förskole- eller skolsituation för att få fram orsakerna till att barnet eller eleven känner sig utsatt. Titta på individ-, grupp- och organisationsnivå. Sätt in nya åtgärder. Sätt alltid barnets bästa i främsta rummet. Ansvara för att eleven/barnet får fortsatt trygghet och studiero samt trygg omsorg under pågående och avslutad utredning. Lämna över ärendet till central förvaltning om situationen fortsätter Elevhälsoteam Barnhälsoteam

SID 15 (19) Bilaga 2 Arbetsgång/rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (personal barn eller elev) Inledning Huvudmannen, förskolan och skolan har en skyldighet att utreda uppgifter om att ett barn har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det är det enskilda barnets eller elevens uppfattning som utredningen ska utgå ifrån. Det innebär att det inte behövs några bevis för att starta en utredning. Varje ärende ska utredas skyndsamt. I regel gör barn- och utbildningsförvaltningen utredningen. De utredningar som rektor/ hanterar görs alltid i samråd med förvaltningen. Detta för att stärka barnrättsperspektivet och för att undvika jäv. Utredningen ska i första hand utgå från barnets och elevens bästa. Arbetsgång Om ett barn eller en elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av en vuxen, följer huvudmannen, förskolan eller skolan nedanstående arbetsgång: Arbetsgång Lämna blankett med anmälan till rektor eller Informera vårdnadshavare till berörda barn eller barn samma dag som anmälan lämnats in. Anmäl uppgifterna till förvaltningschef genom att skicka kopia på anmälningsblanketten. Gör en förstahandsbedömning av anmälan. Beroende på uppgifterna i anmälan gör antingen rektor/ eller utredare på central förvaltning utredningen. Ta även ställning till om anmälan till annan myndighet behöver göras (t.ex. polis) samt om berörd personal ska arbeta vidare i verksamheten medan utredningen pågår. Påbörja utredningen Samla in underlag till utredningen genom enskilda samtal med berörda parter (anmälaren, personal och ev. vittnen). Vid behov samtala även med barn/elev om vårdnadshavare och barn/elev samtycker. Ansvarig Personal i förskola eller skola Avdelningschef och rektor/ Rektor/ eller utredare på central förvaltning

SID 16 (19) I samtalen ska utredaren ha med sig en kollega som för anteckningar. Detta ur rättssäkerhetsperspektiv och för att utredaren ska kunna fokusera på att ställa frågor och föra samtal med berörda parter om anmälda uppgifter. Vid samtal med personal, har personalen möjlighet att ta med sig en facklig representant. Delge samtalsanteckningarna och eventuella andra uppgifter som rör ärendet till vårdnadshavare, (barn/elev) och personal, för att de ska få möjlighet att lämna synpunkter. Berörda parter har rätt till insyn i ärendet. Gå igenom insamlat underlag och gör i samråd med närmsta chef en bedömning om kränkning/ diskriminering skett eller inte. Utredning gjord av skola/förskola Gör bedömning i samråd med central förvaltning. Skicka utredningen med beslut till berörda parter med rekommenderad (REK) post eller överlämna personligen. Utredning gjord av central förvaltning. Gör förslag till bedömning och beslut i ärendet. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar i ärendet. Beslutet ska skickas till berörda parter med rekommenderad (REK) post. Betungande beslut Innebär att personalen anses skyldig till anmälda uppgifter och har utsatt elev/barn för kränkande behandling eller diskriminering. Hantera ärendet och ta ställning till om eventuella arbetsrättsliga åtgärder. Fortsatt arbete utifrån barnperspektiv Sätt alltid barnets bästa i främsta rummet. Rektor/ eller utredare på central förvaltning Rektor/ eller utredare på central förvaltning Utredare från central förvaltning Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Utredare central förvaltning Rektor/ och HR-chef Se till att eleven/barnet som känner sig utsatt av personal får det stöd som den behöver.

SID 17 (19) Ansvara för att eleven/barnet får fortsatt trygghet och studiero samt trygg omsorg under pågående och avslutad utredning.

SID 18 (19) Bilaga 3 Definitioner av begrepp Diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Missgynnandet ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringslagen reglerar dock inte det som händer mellan barn när det gäller hur de behandlar varandra. Däremot kan förskolan som myndighet eller vuxna på förskolan göra sig skyldig till diskriminering av barn. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Det är dock inte indirekt diskriminering om följande kriterier är uppfyllda: - Syftet med regeln eller rutinen är berättigat, det vill säga befogat och objektivt godtagbart. Detta innebär att syftet ska vara värt att skydda sig och vara tillräckligt viktigt för att kunna få företräde framför principen om ickediskriminering. - De medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Det innebär att det inte finns andra alternativ eller medel för att uppnå syftet. Trakasserier innebär ett agerande som kränker någons värdighet och har samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan till exempel vara att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar, med koppling till diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Trakasserier och sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att den som är trakasserad klargör för den som trakasserar att beteendet är obehagligt och ovälkommet. I vissa situationer kan kränkningen vara så tydlig att inga påpekande krävs från den som känner sig trakasserad. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker någons värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningarna kan bestå av t ex. nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande, utfrysning eller fysiska handlingar. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.

SID 19 (19)