Barnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg

Barnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski, teamassistent

1 Sammanfattning och kommentar kring statistik 2010 Vårt verksamhetsår 2010 präglades av konsolidering efter införandet av VG- Primärvård hösten 2009. Pandemrixvaccineringen mot slutet av 2009 ledde också till att en del arbetsuppgifter fick skjutas på framtiden, (såsom undersökningar av äldre BVC-barn, föräldrautbildningsträffar mm). Under första halvåret 2010 kunde det mesta av detta hämtas igen genom idogt arbete ute på varje BVC-enhet. Vår samlade statistik för BVC-verksamheten inom Södra Älvsborg för verksamheten 2010 är i huvudsak positiv läsning. I vårt område fanns det detta år sju BVC-enheter i privat regi. Merparten av den personal som arbetar på dessa privata enheter har tidigare haft anställning inom primärvården och är personer som är väl kända av oss på Centrala Barnhälsovården. Vi har inte kunnat urskilja några mönster eller trender kopplat till huvudmannaskap. Antalet födda barn är aningen högre än 2009, medan antalet inskrivna barn ökat med 350 på grund av inflyttning. En särskild positiv siffra är att frekvensen nyföddhetshembesök till förstagångsföräldrar nu är så hög som 97 %. De flesta enheterna når upp till 100 %. Amningsfrekvensen fortsätter att hålla en stabil hög nivå liksom frekvensen vaccinationer. Statistik Rapporten för Södra Älvsborgs barnhälsovård grundas som tidigare på uppgifter som varje sjuksköterska på barnavårdscentralerna rapporterar in efter avslutat verksamhetsår. Resultaten avser, om inte annat anges, förhållanden under 2010, 2009 och 2008, eller per den sista december 2010. Antalet inskrivna barn Antalet inskrivna barn i Södra Älvsborg har ökat med 350 till 20 766 barn. Antalet nyfödda 2010 var 37 fler än 2009. Barnet och föräldrarna har flest kontakter med BVC under första levnadsåret. Andelen förstfödda barn är 41 %. Andelen barn med utomnordisk härkomst är 19 %. Personal Under 2010 arbetade 76 sjuksköterskor med BVC. 40 arbetar enbart med BVC, varav 10 på Familjecentral och 36 med integrerad BVC. Utvecklingen mot mer profilering i arbetsinnehållet fortsätter alltså i önskvärd riktning. Som jämförelse kan nämnas att år 2005 arbetade 85 stycken sjuksköterskor på BVC. Profileringstendensen har kommit längst i Mitten-Älvsborg. Läkarkontrollerna sköts till största delen av distriktsläkare. Det kan i de områden där det råder läkarbrist ofta vara svårt att finna läkartider. Barnläkare från de Barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i respektive område besöker oftast varje BVC i området 1-3 gånger per termin, (s k Specialist-BVC ). Denna praxis är mest utvecklad i Mitten-Älvsborg och har varit svår att uppfylla i Ulricehamnsområdet på grund av brist på barnläkare. Utbildning: Utbildningar som Centrala BHV erbjudit BVC-personalen under 2010: Jurist har föreläst i ämnet journalhantering inom BHV. VGRIT har informerat om Impex. Övriga ämnen: Det skrikiga,svårtröstade spädbarnet, Kompletterande vaccinationer, Barns tankar om alkohol. och Psykofarmaka vid graviditet och amning. Vi har även erbjudit grundutbildning och påbyggnadsutbildning i MI.

Dietist inom barnhälsovård Det finns dietist i det Centrala Barnhälsovårdsteamet samt dietister som jobbar inom/mot barnhälsovården. Dietisterna erbjuder genom sin kompetens inom nutritionsområdet BVC-personal konsultation i form av stöd, rådgivning och uppdatering samt sakkunniga utlåtanden. Konsultuppdraget innebär också handledning av BVC-personal. Dietisterna deltar i föräldragrupper, utarbetar material riktat till familjer och BVC-personal. Remisser tas emot från BVC när behov finns av individuell kostbehandling/kostrådgivning. Mödra/Barnhälsovårdens Psykologverksamhet Uppdraget för psykologverksamheten omfattar både mödra- och barnhälsovård. Psykologerna arbetar i en sammanhållen vårdkedja från graviditet, nyföddhetsperiod och fram till sjätte levnadsåret. Psykologerna har ett brett arbetsfält som omfattar regelbundna konsultationer med varje BVC-sköterska där familjer med extra behov eller problem kan diskuteras. Ibland tas ärenden över för bedömning och samtal med psykologen. (För närmare detaljer om mödra- och barnhälsovårdspsykologernas arbete, se MBHV- psykologernas egen årsrapport). Hembesök Hembesöket är grundläggande för att skapa en god kontakt mellan föräldrar och BVC. Viktigt är att stärka föräldrarna i sin nya föräldraroll. Målet är att man gör hembesök till 95 % av förstföderskor och 80 % av flerbarnsföräldrarna. När det gäller förstagångsföräldrar har nu andelen hembesök ökat med 4 % till 97 %. De flesta enheterna når upp till 100 %. Totalt har 90 % av föräldrarna fått nyföddhetshembesök. I Mittenälvsborg har det skett en påtaglig förbättring när det gäller besök till förstföderskor. Resultat 2010 var 98 %, (70 %, 2008). Tidig Hemgång från BB De senaste åren ser vi en tydlig utveckling mot kortare vårdtider på BB. Oavsett förlossningssätt (normalförlossning eller kejsarsnitt) är hemgång före 72 timmar efter förlossning 71,4 %, (70 % 2009).13,3 % går hem i intervallet 0 24 tim efter förlossningen, (11 % 2009). Den enda barnläkarundersökningen sker nu i regel i åldersintervallet 12 36 timmar. Föräldrautbildning Föräldrautbildning i grupp är också en väsentlig del av stödet till barnfamiljerna. Alla nyblivna föräldrar erbjuds föräldrautbildning. För år 2009 har man noterat en lägre siffra än tidigare på grund av vaccinationskampanjen med Pandemrix under andra halvåret 2009. För detta år blev siffran för föräldrautbildning för förstagångsföräldrar endast 67 % i hela Södra Älvsborg. När det gäller alla föräldrar inklusive förstföderskor låg vi endast på 47 %. 214 pappor har deltagit i föräldrautbildning. Antalet föräldraträffar är oftast 6-7 stycken och de ligger förlagda under barnets första levnadsår. Som tidigare är det svårt att få fungerande föräldragrupper med många asylsökande och invandrare. Dessa föräldrar ges istället individuell information. Amning Amningsstatistiken som hämtats in 2010 gäller för barn födda 2009. I vårt område ligger vi kvar på relativt bra siffror. Vid två månaders ålder helammas 70,7 %. 85,7 ammas helt och/eller delvis. Vid sex månaders ålder ammar 62 % av mödrarna helt och/eller delvis. Man ser i statistiken en marginell sänkning av dessa siffror jämfört med föregående år. 2

Rökning Rökning är en av de största orsakerna till ohälsa hos barn. Bland annat ökar risken för plötslig spädbarnsdöd och förekomsten av luftvägsinfektioner, hosta och astma. I hela vårt område ser man nu att tidigare tendens till minskning av rökningsfrekvensen har stagnerat. Siffrorna för rökningsfrekvens ligger nu aningen högre än förra året. Hos mödrar till barn i åldrarna 0-4 v ligger frekvensen nu på 7,1 % (2008 6,9 %). Tyvärr är det fler fäder som röker, siffran ligger för samma åldersperiod för det lilla späda barnet på 12,8 %, (2008 12,1 %). Man noterar klart fler rökande föräldrar i Svenljunga, Tranemo, Vårgårda och Herrljunga, Andel barn som utsätts för passiv rökning vid 0-4 veckor är 14,4 % och 14,6 % vid 8 månaders ålder, dvs. någon av föräldrarna röker. Vaccinationer Vaccinationer sker enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet. För hela området är anslutningen till grundvaccinering mot difteri, tetanus, kikhosta, polio och HIB 98,1 %, (98,5 %). Andelen barn som får vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund, är 96,5 %, (96,9 %). Andelen av så kallade riskbarn som får vaccination mot tbc så kallat BCG-vaccin - uppfyller väl målet och är nu 98,9 %, (98 %). Sedan 2005 vaccinerar vi riskbarnen även för Hepatit-B. Vi når nära 100 % av alla så kallade riskbarn med denna vaccination. Den 1/1 2009 infördes allmän vaccination mot pneumokocker. Följsamheten till detta Vaccinationsprogram är nära 100 %. Familjecentraler Familjecentraler finns på några få platser i vårt område, i Borås, Herrljunga och Ulricehamn och Gråbo. På dessa samverkar BVC, MVC, öppen förskola och socialtjänst. I Borås har man samverkan med Biblioteket och socialrådgivare. Det finns planer på att öppna ytterligare familjecentraler på en plats i Borås och på ett par platser i Mitten-Älvsborg. Planering för detta pågår, men det tar ofta tid att komma igång med det praktiska arbetet att starta en familjecentral. Erfarenheterna från de familjecentraler som är igång, är genomgående positiva. 3 BMI 4 år Under år 2007 började man på BVC att samla in statistik på BMI vid fyra års ålder. Detta infördes för att följa det man sett i vårt land, såväl som i andra I-länder, om en ökad tendens till övervikt även hos små barn. Kriterier har fastställts för vilka barn som direkt ska remitteras till Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning och erbjudas deltagande i så kallad Runda Barn-verksamheter. Barn med något mindre uttalad övervikt får rådgivning och uppföljning direkt på BVC. BMI är insamlad för barn födda 2006. Med nuvarande sök-funktion i Journal III,är 17 gränsvärde för övervikt och 19 gränsvärde för fetma, (detta är inte riktigt helt korrekta gränser för Iso-BMI, men gränserna är satta utan decimaler av tekniska skäl). Med dessa gränser får man aningen fler pojkar och flickor med både övervikt och fetma. För barn födda 2006 såg man då att 2 % av flickorna hade fetma, 15 % hade övervikt, 2 % av pojkarna hade också fetma medan 14 % hade övervikt.

Arbetsinsats/Vårdtyngd på BVC Det är uppenbart att behovet av stöd och rådgivning till barn och familjer är väldigt varierande. Vissa familjer kräver mycket stöd och många insatser från BVC. Försök till så kallad vårdtyngdsmätning har påbörjats och ingår i det paket av siffror som varje sköterska ska rapportera in till Centrala Barnhälsovårdsenheten. Vissa fakta är lätta att sätta siffror på, så som andelen barn med utländsk härkomst. Det är klart svårare att mäta hur många barn och familjer som mår psykiskt dåligt. Framtiden För framtiden är det mycket viktigt att finna bra arbetsmetoder att spåra barn och familjer som behöver mer riktat stöd, inte minst gäller det barn som i framtiden riskerar att må psykiskt dåligt. Allt talar för att tidiga insatser på detta område har en stor betydelse. I Krav- och Kvalitetsboken för VG Primärvård ligger tydligt definierat uppdraget för Barnhälsovård i VG Primärvård. Verksamheten ska utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Barnavårdscentralen ska vidare följa FN:s barnkonvention, Rikshandboken för barnhälsovård, www.growingpeople.se. Regionen har även ett eget styrdokument: Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland. För att det goda resultatet av hälsofrämjande arbete som redovisas i denna rapport ska kunna bibehållas även i framtiden, så krävs att befintliga personalresurser ej naggas i kanten. Vi får rapporterat till oss att många under det gångna året har arbetat nära gränsen till sin förmåga. En ökad profilering kan vara ett sätt att minska splittring och ställtid. Det finns många bra exempel både lokalt och nationellt på detta. Ett stort tack till all personal vid BVC, som har gjort denna rapport möjlig. Vi hoppas den skall ge upphov till analys och eftertanke. Att värna de uppväxande barnen är en god investering för framtiden. 4 Borås 2011-03-01 Daniel Wallmyr Barnhälsovårdsöverläkare Centrala Barnhälsovården, Borås Katarina Almkvist Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården, Borås

5 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 1 Innehållsförteckning sid. 5 Barnhälsovård sid. 6 Barnhälsovårdsrapport. sid. 7 Insamling av hälsodata sid. 8 Barnantal,nyfödda sid. 9 Utomnordisk härkomst, arbetstid med BVC Mödra-barnpsykologverksamheten Personal Hembesök, Föräldrastöd i grupp Amning Rökning Vaccinationer Familjecentral EPDS 2½ års Tal och språkscreening 4-årsundersökning, Totalt antal besök på BVC BMI sid.10 sid.13 sid.14 sid.16 sid.18 sid.19 sid.22 sid.23 sid.25 sid.26 sid.27 sid.28 Insatser vårdtyngd sid. 31 ROS, Råd Och Stöd sid. 33 Flykting sid. 34 Vårdkedjan Blomman, metodutveckling Aktuella folkhälsoproblem, alkohol sid. 35 Barnens Västra Götaland sid. 36

6 Barnhälsovård Alla barn i Sverige i åldern 0 till 6 år har rätt till kostnadsfri barnhälsovård. Nästan alla barn och deras föräldrar besöker barnavårdscentralen (BVC) under de första levnadsåren. Resultaten av besöken mellan barn/föräldrar och personalen på BVC dokumenteras i barnets egen barnhälsovårdsjournal. Barnavårdscentralens förebyggande arbete erbjuder hälsosamtal, hälsoundersökningar och vaccinationsprogram enligt nationellt basprogram. Hembesök erbjuds alla nyblivna föräldrar. Adoptivbarn, nyinflyttade, flyktingbarn och familjer med särskilda behov skall också erbjudas hembesök. Föräldrar erbjuds hälsoupplysning om barns utveckling och behov, stöd och råd om amning, mat, sömn, egenvård, olycksfallsprevention, alkohol och tobak. Alla nyblivna föräldrar erbjuds föräldrastöd individuellt eller i grupp. En gång om året sammanställer alla BVC sjuksköterskor en del av journaluppgifterna som utgör basen för årsrapporten i Södra Älvsborg. Barnhälsovården skall erbjuda barnfamiljer ett lättillgängligt stöd med mål att främja en god hälsa hos barn och föräldrar. BVC-sjuksköterskan har möjlighet att bevaka barnets rätt till hälsovård och samverkar med barndietist, mbhv-psykolog, barnlogoped och kommunens barnomsorg/socialtjänst och andra barnverksamheter. BVC-sjuksköterskan och läkaren skall ha särskild tid avsatt för barnhälsovårdsarbetet. Enligt verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovård i Västra Götalandsregionen är målet 60 nyfödda/heltid sjuksköterska per år. Detta motsvarar cirka 360-400 inskrivna barn 0-6 år. Tidsåtgången för läkarinsats bedöms som 3,5 timmar/vecka, för mottagningsarbete med 60 nyfödda/år. Det tillkommer tid för fortbildning inom barnhälsovård (studiedagar organiserad av barnhälsovårdsenheten). Barnhälsovården har att spåra familjer med riskbruk/missbruk, psykisk sjukdom, våld i familj eller föräldrar med stora egna behov. Det är angeläget att tidigt spåra dessa familjer för att i samverkan med socialtjänsten kunna erbjuda stöd till dessa familjer. Arbetet ska utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Barnantalet per BVC - sjuksköterska bör reduceras i områden med ökad vårdtyngd. Detta i områden med stor andel föräldrar med utländsk härkomst, hög andel förstabarnsföräldrar, hög andel nyfödda, många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå hos föräldrarna, hög arbetslöshet, litet nätverk och stor omflyttning inom området.

7 Barnhälsovårdsrapport för Södra Älvsborg 2010 Syfte: Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling. Detta är i god överensstämmelse med Västra Götalandsregionens vision om en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det goda livet, att möta behoven hos barn och följa FN:s barnkonvention och tillhörande artiklar. Verksamhetsmål Barnhälsovårdens Nationella mål kan beskrivas som tre huvudprocesser: Att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap. Att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn. Att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Bland Nationella folkhälsomål Koncentrerar vi oss särskilt på: Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Målområde 11 Minskat bruk av tobak och alkohol Arbetet som görs inom barnhälsovården ligger nära Västra Götalandsregionens hälsomål: Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Tobak, alkohol, narkotika och spel Delaktighet och inflytande Matvanor och säkra livsmedel Fysisk aktivitet Sunda och säkra miljöer och aktiviteter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Barnkonventionen om: barnens rätt till likvärdiga villkor (artikel 2) barnen bästa (artikel 3) barnens rätt till liv och utveckling (artikel 6) barnens rätt att komma till tals (artikel 12)

8 Insamling av hälsodata Sjuksköterskorna inom barnhälsovården dokumenterar dagligen sitt arbete i barnets barnhälsovårdsjournal. I slutet av året insamlas olika hälsodata som sammanfattas av den Centrala Barnhälsovården för Södra Älvsborg. Uppgifterna skickas sedan till Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och till Hälsooch sjukvårdsnämnderna Sjuhärad och Mittenälvsborg. Data som samlas in årligen: Antal inskrivna barn i åldrarna 0-6 år. Antal övervakade barn. Antal nyfödda till förstföderskor. Antal som får hembesök fördelat på förstföderska och totalt antal hembesök. Antal barn med utomnordisk härkomst. Antal föräldrar som erbjudits föräldrautbildning, varav hur många som är förstagångsföräldrar. EPDS- screening antal, utfall och erbjuden åtgärd. (Edinburg Postnatal Depression Scale). Nivågruppering av barnhälsovårdens insatser under året. 2½ års språkscreening 4 års hälsokontroll BMI barn 4 år Nationella uppgifter som samlas in: Amning 0-9 månader. Rökning hos mamma eller pappa vid 0-4 veckor och 8 månader. Vaccinationer. Nytt för året är Kvalitetsmål för Barnhälsovården, inom VGPV Sjukskötersketillgång på BVC Läkartillgång på BVC Epds Hembesök till förstföderskor Föräldrautbildning till förstföderskor

9 Verksamhetsuppföljning Antalet barn på barnavårdscentralerna (BVC) baseras på antalet inskrivna barn 31/12 2010och antalet födda år 2010. Av 3 373 (3336) nyfödda under 2010 föddes 2 677 (2 665) på Södra Älvsborgs sjukhus, vilket motsvarar 80,2 %, (79,8 %) av de nyfödda barnen. Andelen tidig hemgång (hemgång mindre än 72 timmar efter förlossning) oavsett förlossningssätt har ökat till 71,4, (70 % 2009), (55,6 % 2004) Barnavårdscentralerna får ett ökat ansvar för de nyfödda barnen och det är viktigt med ett tidigt stöd för att främja amningen. Återinläggning på KK orsakade av problem hos modern var 17st, år 2010, (14st, år 2009). Antal barn inskrivna på BVC 0-6 år Inskrivna 0-6 år 2010 Inskrivna 0-6 år 2009 Sjuhärad HSN 8 13 081 12 830 Borås 7 347 7191 Bollebygd 648 604 Mark 2 326 2 309 Svenljunga 590 571 Tranemo 704 687 Ulricehamn 1 466 1 468 Mittenälvsborg HSN 6 7 685 7 586 Alingsås 2 912 2 844 Vårgårda 714 760 Herrljunga 563 547 Lerum 3 496 3 435 Södra Älvsborg 20 766 20 416 Antalet inskrivna barn i Södra Älvsborg har ökat med 350 under 2010 (598 under år 2009,)

10 Antal nyfödda barn 2010 Barnantal Nyfödda 2010 Nyfödda 2009 Sjuhärad HSN 8 2 223 2 163 Borås 1 291 1 237 Bollebygd 98 95 Mark 371 369 Svenljunga 100 114 Tranemo 126 111 Ulricehamn 237 237 Mittenälvsborg HSN 6 1 150 1 173 Alingsås 461 454 Vårgårda 99 122 Herrljunga 92 89 Lerum 498 508 Södra Älvsborg 3 373 3 336 Antalet nyfödda har ökat med 37st, (36st, år 2009) stycken. Andel förstfödda och andel barn med utomnordisk härkomst Barn Varav första barn Varav utomnordiska Variation av utomnordiska mellan BVC Sjuhärad HSN 8 42 % 23 % 0-96 % Borås 46 % 28 % 0-96 % Bollebygd 34 % 5 % 4-7 % Mark 37 % 14 % 0-32 % Svenljunga 38 % 26 % 17-32 % Tranemo 50 % 21 % 7-35 % Ulricehamn 35 % 16 % 5-23 % Mittenälvsborg HSN 6 37 % 11 % 2-39% Alingsås 42 % 11 % 2-39 % Vårgårda 30 % 11 % 4-20 % Herrljunga 42 % 21 % 11-29 % Lerum 34 % 10 % 6-13 % Södra Älvsborg 41 % 19 % 0-96 % Hög andel förstagångsbarn tar mycket av resurserna på grund av att andelen tidig hemgång ifrån BB har ökat till 71,4 %, (70 % 2009) (det medför täta besök, extra viktkontroller och mera amningsstöd. Se verksamhetsuppföljning.

Vid stort antal barn med utomnordisk härkomst kan man generellt säga att de familjerna behöver dubbelt så lång tid för besök, pga. att synen på sjukdom och hälsa är annorlunda i många kulturer än i vår västerländska. Att möta invandrare i vården kan därför upplevas som svårt. Att arbeta med patienter från hela världen ställer därför stora krav på kunskap om olika kulturer och förståelse för olika sätt att se på uppfödning, sjukdomar, sjukvård och medicinering. Familjerna behöver ökat stöd för att integreras och har ofta behov av tolk. 11 Arbetstid med Barnhälsovård 0-6 år under 2010 Sjukskötersketid Barn 0-6 år Redovisad tid Ssk/vecka Behov tid för antal nyfödda Antal nyfödda per heltid ssk Mål: 60 Antal ssk Sjuhärad HSN 8 1 305,5 1 482 68 52 Borås 689 861 75 27 Bollebygd 54 65 73 2 Mark 251 247 60 12 Svenljunga 69,5 67 58 3 Tranemo 102 84 49 4 Ulricehamn 140 158 68 4 Mittenälvsborg HSN 6 804,5 767 57 24 Alingsås 317 307 58 10 Vårgårda 77 66 52 2 Herrljunga 64 61 58 2 Lerum 346,5 332 58 10 Södra Älvsborg 2 010 2 249 65 76 Mål: att minst arbeta 20 timmar per vecka med barnhälsovård för att upprätthålla kompetens. Mål: Minst 25 nyfödda per år. Mål: 360-400 inskrivna barn 0-6 år per heltid sjuksköterska. Saknas 239,(138) timmar ssk-tid. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland Resultat: Antal timmar/vecka för barnhälsovård varierar mellan 12 till 40 tim/vecka. Antal nyfödda per heltid sjuksköterska varierar mellan 35 till 99, år 2010. Antalet nyfödda 2010 har ökat med 37.

12 Läkartid Läkarkontrollerna vid 2, 6 och 10-12 månader utförs till största delen av distriktsläkare. Under året har flera barnavårdscentraler haft problem med läkartid. Lösningen har varit barnläkare som har gått in på timmar. Det är viktigt att sjuksköterskorna får stöd i medicinska och socialpediatriska frågor, detta är särskilt viktigt för nyanställd personal och i områden med ökad vårdtyngd. Barnläkare utför specialist BVC 1-3 gånger per termin. Södra Älvsborg BVC läkare antal timmar/år Behov läkartimmar Mål: 3,5 tim/v/ 60 nyfödda/år Spec-BVC barnläkare/år 5 030 7 872 654,5

13 MÖDRA/BARNHÄLSOVÅRDENS PSYKOLOGVERKSAMHET Det finns 8,9 tjänst för arbetet med BMM och BVC, samt 1,0 tjänst för särskilda uppdrag. Barnunderlaget per tjänst är 2 329/ heltid. Måltal i Verksamhetsbeskrivningen för Barnhälsovård är 2000 barn/heltid. Regelbundna konsultationer utförs i alla områden. Dessa är mycket uppskattad av sjuksköterskorna som i det familjecentrerade arbetet har stort behov av att diskutera enskilda barn och familjer, förhållningssätt samt metoder. Antal bokade konsultationer med BVC-sjuksköterskor, enskilt eller i grupp var 391 stycken. Antal nya ärenden för psykolog från BVC var 514 st, och drygt hälften av ärendena har förmedlats av BVC-sjuksköterskan. Resten kom från andra verksamheter, eller så sökte föräldrarna på eget initiativ. Psykologen medverkade vid föräldrastöd i grupp på BVC vid 64 tillfällen. Anledning till kontakt i nya ärenden på BVC 28 % barnpsykologisk information och vägledning till föräldrar 25% nedstämdhet hos förälder postpartum 20% oönskat/avvikande beteende hos barnet 10% misstanke om avvikande utveckling hos barnet 10% kris 5% samspelssvårigheter 1% misstanke om kontakt, eller koncentrationssvårigheter hos barnet 1% traumatisk upplevelse för barnet Antal utvecklingsbedömningar var 61 st. fördelat på 44 pojkar och 17 flickor. Samspelsbehandling Genom att resurser tillfördes för ett arbete riktat mot anknytningsstörningar har nivån på barnhälsovårdens arbete med den sortens problematik höjts också generellt. Tyngdpunkten ligger på att öka BVC-sjuksköterskornas kompetens att spåra samspelssvårigheter under barnets första levnadsår. Att göra tidiga enkla insatser av typen råd och stöd till föräldrarna och implementera verksamhetsanpassade psykologiska interventioner. Barn i ålder 0-3 år prioriteras. På samspelsmottagningen arbetar två psykologer på varsin halvtid. Ordinarie mbhv- samspelsinriktat psykolog internremitterar föräldrar och barn med mer omfattande problematik. Samspelsmottagningen ger också möjlighet för övriga mbhv-psykologer att bedriva basarbete. Extern MBHV -psykolog har genomfört intervjuer med familjer som gått i samspelsbehandling. Behov av samspelsmottagning finns för hela Södra Älvsborg. Det geografiska avståndet är begränsande. Familjer bosatta i Borås området har varit i majoritet på samspelsmottagningen.

14 Personal Under 2010 arbetade 76 sjuksköterskor med BVC. 40 arbetar enbart med BVC, varav 10 på Familjecentral och 36 med integrerad BVC. Detta upplevs positivt och arbetet blir mindre splittrat. En familjecentral finns i varje primärvårdsområde Följande uppgifter kommer från sjuksköterskornas verksamhetsberättelser: Gemensamt för Södra Älvsborg är att familjerna har större social problematik, och har flera familjer med sjuka barn. På vissa håll önskar man mer samarbete med MHV. Viktigt med ett bra stöd för BVC arbetet. Flera av sjuksköterskorna skulle vilja arbeta i familjecentral utöver de som redan gör detta. Man upplever olika kvalité på tolkarna som kommer. Man upplever mycket merarbete med asylsökande familjer som ofta kommer oanmälda och flyttar när man haft inskrivningssamtal mm. Vårdval: Man upplever att Vårdvalsreformen inneburit: Längre resor vid hembesök, svårare att samverka med förskola/specialpedagog. Merarbete med blanketter, utbildning prioriteras inte alltid, mer tid för varje familj och till tidiga hembesök, möjlighet till vikarie, utbildning prioriteras, mest fokus ligger på ekonomi och lönsamhet. Tema: Hälsovecka, samverkan med romska mödrar, tandhälsoprojekt på VC Boda, kontakter med Räddningstjänsten, Röda korset i barnolycksfall, HLR utbildning på kvällstid, Baby massage, Matlagning. Tillgänglighet: Alla har daglig telefon tid, därefter telefonsvarare. Någon saknar fast telefontid för BVC. Några använder VC Tele Q. Några sitter i Tele Q och har då ingen telefon tid till BVC dessa dagar. De flesta har bokad mottagning men kan erbjuda tid samma dag till de barn och föräldrar som behöver. Lokaler: Alla BVC är godkända vid verifiering. Några har fått nya mera funktionella lokaler för BVC. Utbildning: Nyanställda sjuksköterskor har fått introduktion och har genomgått Grundkurs i Barnhälsovård. Alla har prioriterat Central Barnhälsovårdens studiedagar. Önskemål finns om utbildning i Martemeometoden och i föräldrastöd. IT: I slutet av året kom vi äntligen igång med elektronisk överföring av BHV- Förändringsönskemål är att kunna backa i körprogram, dubbelklicka i notat. Markera journalerna inom södra Älvsborg. Det har uppskattats mycket och är tidsbesparande. flera åtgärder på en gång. Förskola: 34 % av 432 förskolor har haft samverkansträff med BVC sjuksköterska.

Socialtjänst: 167 individuella kontakter och 168 generella möten har ägt rum med socialtjänsten. 80 anmälningar har BVC gjort till socialtjänsten. Samverkan med socialtjänsten behöver utvecklas och bli en del av arbetet med familjer med utökade behov. Kommentar: Ett av samhällets vikigaste instrument för preventivt arbete är Barnhälsovården. För att genomföra detta arbete krävs tid för att kunna ta upp och ställa följdfrågor till föräldrarna, tid för föräldragrupper, tid för hembesök. Kompetens: Personalen skall ha möjlighet att ta till sig de metoder som finns för hälsosamtal om hälsa, barnsäkerhet, alkohol, tobak, mat, rörelse och media för livsstilsförändring hos föräldrarna som medför en bra livshälsa för barnet. Struktur: Ha ett välorganiserat arbete, BVC skall följa basprogram och Rikshandboken www.growingpeople.se. Lokaler: Lokal för föräldragrupp och mottagningsrum som är så anpassade att man kan ha samtal med barn och föräldrar, bedöma barnets motorik och utföra synundersökningar. 15

16 Hembesök och föräldrastöd i grupp, två viktiga resurser Föräldrarna ringer och meddelar BVC när de kommit hem. BVC-sjuksköterskan gör därefter ett första hembesök. Hembesöket är på många sätt en överlägsen arbetsmetod för att skapa kontakt, informera och ge stöd. Hälsosamtal i hemmet ger mera delaktighet. Forskning har visat att stöd och samarbetet med föräldrarna blir bättre. Hemmiljön ger möjlighet för samtal i lugn och ro och ger en djupare kontakt med föräldrarna. Vid hembesök kan också riskmiljöer tidigt identifieras. Dessutom görs en undersökning av barnet. Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök i nära anslutning till hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Även föräldrar till adoptivbarn, nyinflyttade invandrarbarn (inkluderar asylsökande och flyktingar) samt familjer med särskilda behov ska erbjudas hembesök.

17 Första hembesök till nyfödda Antal nyfödda 2010 Varav till 1:a barnet % Första Hembesök % Sjuhärad HSN 8 2 223 96 89 Borås 1 291 98 92 Bollebygd 98 64 57 Mark 371 93 82 Svenljunga 100 92 91 Tranemo 126 100 98 Ulricehamn 237 100 94 Mittenälvsborg HSN 6 1 150 98 91 Alingsås 461 97 94 Vårgårda 99 100 94 Herrljunga 92 97 95 Lerum 498 99 88 Södra Älvsborg 3 373 97 90 Mål: Hembesök erbjuds alla nyblivna föräldrar. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland 100 98 96 94 92 Hembesök alla Hembesök första barnet 90 88 86 84 SJUHÄRAD MITTEN ÄLVSBORG SÖDRA ÄLVSBORG Figur 95 % av förstagångsföräldrar skall få hembesök. 80 % av flerbarnsföräldrar skall få hembesök.

18 Föräldrastöd i grupp Enligt riksdagsbeslut 1979 erbjuds alla nyblivna föräldrar aktivt att delta i föräldragruppsverksamhet. Gruppverksamheten fordrar lämplig lokal. BVC-sjuksköterskan är gruppledare. Individuellt stöd Det generella programmet kompletteras med individuellt stöd, bl.a. behovsinriktade insatser till barn och familjer med särskilda behov, t.ex. invandrarfamiljer, barn med funktionshinder och barn till missbrukare och/eller psykiskt sjuka föräldrar. Kvinnor med nedstämdhet efter förlossningen erbjuds särskilda stödsamtal, för att stärka samspelet mellan barn och föräldrar. Tid behövs för fortbildning och fortlöpande handledning inom detta område. Föräldrastöd i grupp Barn födda 2009 Antal nyfödda Föräldrar som deltagit i % totalt 1:a barnsföräldrar som deltagit i % Antal Pappor Sjuhärad HSN 8 2 181 51 67 80 Borås 1 251 46 64 42 Bollebygd 93 39 84 7 Mark 373 54 63 14 Svenljunga 110 47 49 2 Tranemo 116 68 88 5 Ulricehamn 238 67 83 10 Mittenälvsborg HSN 6 1 256 44 72 134 Alingsås 487 54 74 36 Vårgårda 115 41 52 9 Herrljunga 91 68 86 33 Lerum 563 31 74 56 Södra Älvsborg 3 437 48 69 214 Mål: Föräldrastöd i grupp erbjuds alla nyblivna föräldrar. 70 % av förstabarnsföräldrar deltar minst 5 gånger. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland. Kommentar: P g a Influensavaccinering under hösten har man på några BVC ställt in föräldrastöd i grupp från och med 1 oktober. Privata BVC har inte haft FU eftersom VG-PV infördes 1 oktober.

19 Amning Amningsstatistiken som hämtas in 2010 gäller för barn födda 2009. Den inhämtas ur det enskilda barnets journal. I riktlinjerna som WHO anger och som också finns angivna i Amningsvänligt sjukhus, (SOU 1993:86), så skall alla länder ha som målsättning att 80 % av barnen ammas helt fram till 4 månaders ålder. WHO: s senaste resolution om spädbarnsuppfödning antogs år 2001 av Världshälsoförsamlingen. Där rekommenderas medlemsländerna att främja exklusiv amning i sex månader och därefter fortsatt amning med tilläggskost i två år eller längre. Socialstyrelsen har fastställt följande definition för registrering av amning f om 2004. Enbart ammade: Barn som enbart fått bröstmjölk samt vitaminer/läkemedel. Delvis ammade: Barn som förutom bröstmjölk fått modersmjölkersättning, smakportioner av puréer, välling och/eller annan kost. Ej ammade: Barn som ej fått bröstmjölk. Uppgifterna avser andelen barn som ammas helt och helt och/eller delvis vid 1 vecka, 2 mån, 4 mån, 6 mån och 9 månader.

20 Andel (%) AMMADE, helt och/eller delvis Barn födda 1 vecka 2 månader 4 månader 6 månader 9 månader 2009 Sjuhärad Helt och delvis HSN 8 95,8 84,2 73,3 59,7 33,2 Borås Helt och delvis 95,7 84,4 73,6 60,1 36,1 Bollebygd Helt och delvis 94,6 88,0 71,1 56,7 14,1 Mark Helt och delvis 95,4 82,5 71,7 59,8 33,8 Svenljunga Helt och delvis 94,5 78,2 63,6 41,8 17,8 Tranemo Helt och delvis 94,7 77,9 68,2 50,0 31,6 Ulricehamn Helt och delvis 98,3 90,3 82,4 71,1 32,5 Mittenälvsborg HSN 6 Helt och delvis 97,1 88,2 77,2 65,4 34,3 Alingsås Helt och delvis 96,5 85,8 72,9 62,7 32,1 Vårgårda Helt och delvis 99,1 85,7 74,1 64,6 40,9 Herrljunga Helt och delvis 93,3 83,3 76,7 70,0 51,1 Lerum Helt och delvis 97,8 91,7 81,7 67,1 32,0 Södra Älvsborg Helt och delvis 96,3 85,7 74,7 61,8 33,6 Andelen helamning har minskat på grund av ny definition av helamning som från och med 2004 endast får vara: Barn som fått enbart bröstmjölk samt vitaminer/läkemedel. Mål: vid 2 mån: 90 % helt 4 mån: 80 % helt/delvis 6 mån: 80 % helt/delvis Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland

21 Andel (%) AMMADE, helt och/eller delvis vid 4,6,9 och 12 månaders ålder. Procent 90 80 70 60 50 40 30 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån 20 10 0 SJUHÄRAD MITTEN ÄLVSBORG SÖDRA ÄLVSBORG Figur: 4 mån: 80 % helt/delvis 6 mån: 80 % helt/delvis

22 Rökning Tobaksrökning i hemmet är ett allvarligt hot mot barnens hälsa. Målsättning för det främjande och förebyggande arbetet inom barnhälsovården skall vara att alla barn skall få en rökfri fostertid och uppväxt. Det är viktigt för barnhälsovården att under hela BVC- tiden stödja och motivera föräldrarna som slutat röka. Andel barn (%) som har mor och/eller far som röker. Barnets ålder Födda 2009 Mor 0-4 v Far 0-4 v Rökare i familjen 0-4 v Mor 8 mån. Far 8 mån. Rökare i familjen 8 mån Sjuhärad HSN 8 8,0 14,4 16,3 9,4 13,5 16,5 Borås 6,6 14,2 15,7 8,2 13,8 16,1 Bollebygd 4,3 5,4 9,7 4,3 5,4 6,5 Mark 9,0 14,5 15,4 10,7 14,9 17,5 Svenljunga 11,1 16,0 18,4 14,8 13,2 19,6 Tranemo 15,7 21,9 25,2 15,7 17,4 22,8 Ulricehamn 9,7 14,2 17,9 9,8 11,3 16,2 Mittenälvsborg HSN 6 5,6 10,0 11,1 6,7 9,2 11,2 Alingsås 5,2 9,5 10,5 6,5 8,8 10,7 Vårgårda 13,2 18,8 20,5 15,0 16,4 23,9 Herrljunga 11,2 18,0 21,6 11,5 16,3 19,5 Lerum 3,6 7,5 8,1 4,5 6,9 7,9 Södra Älvsborg 7,1 12,8 14,4 8,4 11,9 14,6 Resultat: Det är glädjande att man ser minskning av mödrarnas rökning, då rökning utgör en stor hälsorisk för barnen. Det är fler fäder som röker än mödrar. Vid jämförelse med mödrahälsovården så har de mödrar som minskat/slutat röka under graviditet inte ökat sitt tobaksbruk efter barnens födelse. 14,4 % av barnen har rökare i familjen vid 0-4 veckors ålder och 14,6 % rökare i familjen vid 8 mån ålder och utsätts för passiv rökning.

23 Vaccinationer Nationella vaccinationsprogrammet som erbjuds på BVC omfattar vaccination mot difteri, tetanus (DT), kikhosta, polio, haemophilus influenzae (HIB) och mässling, påssjuka, röda hund (MPR). Andel vaccinerade barn i %, födda 2008 Barnets ålder Difteri Tetanus Pertussis Polio HIB MPR BCG Födda 2008 av riskbarn Sjuhärad HSN 8 98,3 98,3 98,3 98,3 98,3 96,4 99,6 Borås 98,3 98,3 98,3 98,3 98,3 96,7 99,9 Bollebygd 94,6 94,6 94,6 94,6 94,6 93,8 100 Mark 99,2 99,2 99,2 99,2 99,2 96,2 100 Svenljunga 96,6 96,6 96,6 96,6 96,6 96,6 98,7 Tranemo 99,2 99,2 99,2 99,2 99,2 95,8 100 Ulricehamn 99,0 99,0 99,0 99,0 99,0 96,6 100 Mittenälvsborg HSN 6 97,8 97,8 97,8 97,8 97,8 96,7 99,5 Alingsås 99,2 99,2 99,2 99,2 99,2 96,3 99,3 Vårgårda 100 100 100 100 100 97,4 100 Herrljunga 100 100 100 100 100 96,1 98,3 Lerum 95,8 95,8 95,8 95,8 95,8 96,0 99,8 Södra Älvsborg 98,1 98,1 98,1 98,1 98,1 96,5 98,9 Mål: 99 % av barnen bör vara vaccinerade mot difteri, tetanus, kikhosta, polio och HIB. 96 % av barnen bör vara vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund. 96 % av riskbarnen bör vara vaccinerade mot tuberkulos. BCG vaccination utförs på riskgrupper för tuberkulos.

Hepatit B vaccin erbjuds riskgrupper födda från och med 1/1 2005. Hepatit B vacc i % Andel riskbarn i % Sjuhärad HSN 8 25,2 24,9 Borås 32,0 31,6 Bollebygd 14,3 9,8 Mark 17,7 16,2 Svenljunga 12,5 13,6 Tranemo 20,8 22,5 Ulricehamn 12,1 14,6 Mittenälvsborg HSN 6 13,3 12,8 Alingsås 13,2 14,2 Vårgårda 16,7 18,4 Herrljunga 22,4 23,7 Lerum 11,6 9,2 Södra Älvsborg 20,7 20,4 24 Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland. Resultat: Att inte barnen nått målet 100 % med grundvaccination förklaras av inflyttade barn som är asylsökande eller adoptivbarn som skall få kompletterande vaccinationer enligt ordination. Andelen riskbarn som är vaccinerade mot tuberkulos har ökat betydligt sedan vi har koncentrerat vaccinationsverksamheten på färre personer. Av barn födda 2008 vaccinerades 20,7 % av alla barn, mot Hepatit B, detta motsvarar nära 100 % (97 %) av alla så kallade riskbarn.

25 Familjecentral Familjecentraler finns i Borås, Herrljunga, Ulricehamn och Gråbo. Där samverkar Barnhälsovård, Mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst. I Borås har man samverkan med biblioteket och en socialrådgivare med heltidstjänst. Vi följer arbetet i Föreningen för Familjecentralers Främjande. Neonatal hörselscreening I maj 2007 startades en neonatal hörselscreening med OAE-mätning, (otoakustisk emission), i Södra Älvsborg. Screeningundersökningarna görs på BB, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås. Mätningarna görs av audionom från Hörsel- och dövverksamheten. Neonatal screening ger möjlighet att mycket tidigt diagnostisera barn med medfödd dövhet. Man kan beräkna att 1 2 barn av 1000 är döva vid födseln. Tidig diagnos ökar möjligheterna att med operation erhålla välfungerande hörsel.

26 Epds Edinburgh Postnatal Depression scale Postpartumdepression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande drabbar 8-13 % av de nyblivna mammorna (Wickberg G., Hwang P. Post partumdepression- nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut. 2003:59). Blir en postpartumdepression långvarig kan den få negativa konsekvenser för barnets samspel med mamman och kvinnans egen hälsa och påverka parets relation. Med hjälp av självskattningsskala (EPDS) kan man lättare hitta dessa kvinnor och erbjuda dem hjälp. Kvinnorna erbjuds screeningen när barnet är 6 veckor. De kvinnor i vårt område som inte talar svenska erbjuds ett samtal om hur de mår och känner sig efter barnafödande. Tabell Utförda EPDS- screeningar och utfall 12 p samt stödåtgärd Genomförd Utfall Stödjande Remiss Remiss EPDS-screen. >12 poäng samtal kontakt kontakt 2010 BVC Psykolog VC-läkare Sjuhärad HSN 8 1783 121 103 70 31 Mittenälvsborg HSN 6 999 78 64 63 25 Södra Älvsborg 2782 199 167 133 56 180 160 140 120 Antal 100 80 Stödjande samtal Antal ggr Remiss Kontakt Psykolog Remiss Kontakt VC-läkare 60 40 20 0 SJUHÄRAD HSN 8 MITTEN ÄLVSBORG HSN 6 SÖDRA ÄLVSBORG

27 2½ års Tal- och språktest Vid 2 ½ år görs ett strukturerat tal- och språktest. Detta test är viktigt för tidig upptäckt av tal- och språkstörning. Det är också viktigt för identifiering av utvecklingsavvikelser hos barnet. Flera undersökningar har visat detta. Födda 2007 Antal barn 2½ år Antal Undersökta 2½ år % Antal remisser till logoped % Antal remiss mbhvpsykolog Sjuhärad HSN8 2 270 2 084 92 57 3 21 1 Mittenälvsborg HSN 6 1 335 1 271 95 28 2 11 1 % Södra Älvsborg 3 605 3 355 93 85 3 32 1 Mål: 98 % av barnen skall vara undersökta före 3 års ålder Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland Födda 2007 Omtestade vid 3 år % Antal remisser till logoped % Antal Remisser till mbhv-psykolog Sjuhärad HSN 8 140 7 31 22 7 5 Mittenälvsborg HSN 6 94 7 28 30 3 3 Södra Älvsborg 234 7 59 25 10 4 Resultat: 3 % (2,1 % 2009) av 2½ åringarna fick remiss till barnlogoped 1 % (0,8 % 2009) av 2½ åringarna fick remiss till mbhv-psykolog 25 % (17,2 % 2009) av de barn som följdes upp vid 3 års ålder fick remiss till barnlogoped. %

28 4 årsundersökning Detta är en strukturerad hälsoundersökning och utvecklingsbedömning som bl a innebär att barnet ritar en huvudfoting, imiterar ett kors, förstår flerledade instruktioner, samleker, kan benämna färger, räknar till tre föremål, går balansgång. Syntest utförs med HVOT och bedömning sker av språk och tal. Antal Barn Födda 2006 Barn med bedömning ua Antal remisser % Omtest före 5½ år Sjuhärad HSN 8 2 140 1 757 243 16,0 136 Mittenälvsborg HSN 6 1 138 1 130 208 16,4 87 Södra Älvsborg 3 478 2 887 451 13,0 223 Mål: 98 % av barnen skall ha genomgått 4 års undersökning. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland Resultat: 92 % (79 %) har gjort 4 års undersökningen. 13 % (18,8 %) av barnen behöver ett extra besök för uppföljande hälsosamtal eller i vissa fall en remiss. 7 % (11,5 %) av barnen har fått remiss efter att ha gjort 4 års undersökningen.

29 BMI barn födda 2006 BMI Flickor antal BMI 17 antal % BMI 19 antal % BMI Pojkar antal BMI 17 antal % BMI 19 antal Sjuhärad HSN 8 982 145 15 23 2 1 032 150 15 35 3 Mittenälvsborg HSN 6 632 100 16 17 3 660 95 14 7 1 Södra Älvsborg 1 614 245 15 40 2 1 692 245 14 42 2 % BMI beräknas på alla 4-åringar från och med 2007. Vid utfall av barn med övervikt erbjuds återbesök och motiverande samtal för livsstilsförändring. Det har medfört merarbete för BVC sjuksköterskorna. Med nuvarande journalsystem, Journal III har vi i år fått ut barn med BMI 17, övervikt och BMI 19, fetma. Detta medför att vi i år har några fler barn med övervikt och fetma. Övervikt är isobmi 25 och för fetma isobmi 30. För pojkar 4 år gamla är gränsvärdet för övervikt 17,55 och för flickor 17,28. Vid fetma är gränsvärdet för pojkar 4 år 19,29 och flickor 19,15. Dessa gränsvärden varierar med barnets ålder. Vid nästa redovisning kommer vi att gå in i varje barns tillväxtkurva och göra bedömning av BMI värdet.

30 Samverkan I varje område skall finnas en planering för barnhälsovårdens samverkan med mödrahälsovård i alkoholförebyggande insatser och riskbruksarbete. Samverkan med förskola, socialtjänst och skolhälsovård ingår också som en självklar del. Förskola När det gäller förskola ingår ansvaret att samverka i bl.a. frågor om hygien och smittskydd. Tabell: Antal besök i förskola 2010. Förskolor i området Samverkansträffar under 2010 Sjuhärad HSN 8 150 71 Mittenälvsborg HSN 6 282 76 Södra Älvsborg 432 147 Socialtjänst Samverkan handlar om enskilda barn och familjer i behov av socialtjänstens bistånd eller generella möten om familjers situation i området. Tabellen visar antalet samverkansträffar av generell karaktär och individuella möten. Tabell Samverkansträffar med socialtjänsten Generella Individuella träffar ärenden Sjuhärad HSN 8 70 132 Mittenälvsborg HSN 6 97 36 Södra Älvsborg 167 168

31 Insatser Vårdtyngd Med ökad vårdtyngd avses den ökade arbetsinsats som BVC sjuksköterskan ibland måste göra. Det kan gälla barn som har föräldrar med missbruksproblem, psykisk sjukdom, flyktingbakgrund, social problematik, ensamstående föräldrar. Sedan några år har vi följt vårdtyngden i Södra Älvsborg. Arbetet med barnen och familjerna graderas enligt följande: Grupp I: Basprogrammet + enstaka extra kontroller. Det vill säga normal familjen. Grupp II: Basprogrammet + riktade insatser/kontakter. Interna BHV- kontakter, BHVpsykolog, barnläkarkonsult, tolk. Grupp III: Basprogrammet + riktade insatser/kontakter. Interna och externa kontakter. Flera besök på förskola/familjeförskola, BUP- kontakter, kontakter med sociala myndigheter, extra hembesök, tolk. Grupp IV: Anmälningsärenden enligt socialtjänstlagen. Begreppet vårdtyngd finns sammanfattad i Lika för alla eller åt var och en efter behov. Sjölander, Stenhammar.1991: Sammanfattningsvis kan sägas att barnhälsovården behöver använda 80 % av arbetsinsatserna till den grupp barn om c:a 20 % som har störst behov av stöd. Och tvärtom att 20 % av resurserna ska komma de 80 % av familjerna i Sverige till del som har det bra. Fördelningen varierar från område till område. I vårt område kan det t ex vara 92-8 eller, 79-21, 67-33, 65-35. Skillnaderna är relativt stora inom området. Tabell Vårdtyngdsmätning under 2010 Totalt antal inskrivna barn Grupp I, % Grupp II- IV, % Sjuhärad HSN 8 11 316 86 14 Mittenälvsborg HSN 6 7 268 84 16 Södra Älvsborg 18 584 85 15

Sammanställning av antal nyfödda/ssk som baserats på andel förstföderskor, utomnordisk härkomst och andel rökande mödrar. 32 Antal Nyfödda/ heltid sjuksköt. Mål: 60 Andel Förstfödda 2010 Utomnordisk härkomst 2010 Andel Rökande mödrar 2009 i % 0-4 v i % i % Sjuhärad HSN 8 68 42 23 8 Borås 75 46 28 6,6 Bollebygd 73 34 5 4,3 Mark 60 37 14 9,0 Svenljunga 58 38 26 11,1 Tranemo 49 50 21 15,7 Ulricehamn 68 35 16 9,7 Mittenälvsborg 57 37 11 5,6 HSN 6 Alingsås 58 42 11 5,2 Vårgårda 52 30 11 13,2 Herrljunga 58 42 21 11,2 Lerum 58 34 10 3,6 Södra Älvsborg 67 41 19 7,1

33 ROS (Råd O Stöd) Handlingsplan för blivande föräldrar med psykosocial problematik. Grundtanken med handlingsplanen är att en Råd Och Stöd - grupp, ROS - grupp bildas kring varje gravid med speciell psykosocial problematik. Målsättningen är att erbjuda den blivande/de blivande föräldrarna ett medicinskt och psykologiskt stöd i samverkan under graviditeten och efter barnets födelse. Erfarenheterna visar att handlingsplanen är tillämpbar i olika psykosociala risksituationer som ex vis psykiskt sjuk förälder, utvecklingsstörd förälder, olika former av missbruk, påtaglig socialt belastad situation i övrigt. Struktur på gruppen Barnmorska, barnhälsovårdsöverläkare, mbhv-psykolog, blivande BVC-sjuksköterska och socialsekreterare. Man skall också inventera tidigare etablerade kontakter inom psykiatrisk- och/eller somatisk sjukvård, handikapp- och socialförvaltning, familj och närstående, som den gravida har kontakt med, som då också kan bli aktuella att delta vid en eller flera gruppsammankomster. Antal familjer i ROS programmet 2010 2009 2008 2007 2006 Sjuhärad 86 45 36 43 31 Mittenälvsborg 17 30 25 6 4 Södra Älvsborg 103 120 117 98 54 Kommentar: Antalet familjer med psykosociala problem har ökat, vilket är viktigt att upptäcka tidigt för att ge rätt stödinsats.

34 Flykting- BVC Borås - Bollebygd Nyanlända asylsökande familjer med barn 0-6 år i Borås-Bollebygd erbjuds hälsokontroll på Flykting-BVC. Gemensamt hembesök görs av BVC-sjuksköterska och mbhvpsykolog, och medicinsk bedömning av barnläkare. Bedömning görs av barnets utveckling, psykiska välbefinnande och fysiska tillstånd. Föräldrasamtal genomförs och stöd ges för att ge möjlighet till ett bra föräldraskap i en svår situation. Mycket tid ges för föräldrasamtal och bedömning av föräldraförmåga. Mamma och pappas psykiska hälsa har stor betydelse för hur barnen har och får det. Asylmottagningen i Borås är en mottagning för asylsökande i Södra Älvsborg, den har haft stor betydelse för dessa familjer. Samarbete finns med barn- och vuxenpsykiatrin. Att få rätt hjälp från början minskar behovet av behandling senare. Personalen på Flykting-BVC bedömer när familjen kan slussas ut till lokal BVC. Vårdkedjan Blomman Syftet med vårdkedjearbetet Blomman är att öka samarbetet inom de obstetriska och pediatriska verksamheterna i Södra Älvsborg samt att skapa kontinuitet i vårdkedjan för de blivande och nyblivna föräldrarna. Sedan 1992 finns ett väl utvecklat samarbete med länssjukvården då det gäller vårdkedjan för blivande mammor som går under namnet Blomman. (Namnet kommer av att man liknat de sex grupperna vid kronbladen i en blomma). Sedan 1999 är vårdkedjan utökad med representanter från neonatalavdelningen och barnhälsovården. Detta gör det lättare att följa de blivande föräldrarna genom hela kedjan. Några barn blir inlagda på Neonatalavdelningen i samband med förlossningen. Alla nyblivna mammor och pappor får kontakt med barnhälsovården efter hemkosten från BB. Med utbyte av kunskap och erfarenhet mellan dessa verksamheter förbättras kontinuiteten för den blivande och nyblivna familjen. Styrgruppen för Blomman träffas några gånger per termin. Träffarna har lett till att nya rutiner/arbetsmetoder har utvecklats mellan mödrahälsovård, förlossning, neonatal, BB och barnhälsovård. Metodutveckling Metodutveckling och fortbildning för BVC-personalen sker i nära samverkan med Mödrahälsovården och Mödra-/Barnhälsovårdens Psykologverksamhet. Aktuella frågor är: Riskbruksprojektet Hur kan vi skydda de små barnen från vuxnas riskbruk? Målet med barnhälsovårdens alkoholpreventiva arbete är att uppmuntra föräldrar att tänka igenom och ta ställning till hur deras alkolholvanor påverkar barnet. Detta kan ske genom hälsosamtal som utgår från barnens perspektiv, Motiverande samtal (MI). Handlingsprogram är skrivet för MHV/BHV i Södra Älvsborg.

35 Aktuella folkhälsoproblem Barn har det olika bra. Den psykiska ohälsan har sannolikt ökat. I utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU2006:77) av Sven Bremberg så framgår det att ångest hos flickor har tredubblats och utåtagerande beteende har ökat bland pojkar. Vällevnad ger ökad vikt hos barn med risk för övervikt och fetma. Tio procent av barnen är också underviktiga. Rapporten klara, färdiga, gå om de yngsta barnen och deras rättigheter (Barnombudsmannen2007). Alkohol i samband med graviditet och föräldraskap Den svenska alkoholkonsumtionen har förändrats dramatiskt de senaste åren. I dag dricks det alkohol på ett helt annat sätt än för bara tio år sedan, i synnerhet gäller detta kvinnor och män, mellan 20-30 år. De dricker oftare och mer än tidigare. Alkoholkonsumtionen har gått upp 30 % bara de senaste sju åren. En svensk studie visar att oväntat många kvinnor, använder alkohol under graviditeten. Var tredje kvinna uppger att de druckit alkohol, minst en gång i månaden. En femtedel av alla gravida kvinnor uppges dricka alkohol, tre till fyra gånger per vecka. Unga kvinnors alkoholdebut sker nu oftare i tidiga tonår. Eftersom kvinnans genomsnittsålder för första barnet är cirka 30 år, har många redan etablerat regelbundna alkoholvanor, med hög konsumtion. Dessa vanor kan vara svåra att bryta, i samband med graviditet och föräldraskap. Vi vill fortsätta och bedriva arbetet med Barnhälsovården i Södra Älvsborg enligt intentionerna i FN:s barnkonvention.

36 Barnens Västra Götaland Regionfullmäktige har beslutat att barnperspektivet ska genomsyra alla politiska beslut och regionens verksamheter och att barnens bästa ska vara styrande. Varje barn ska respekteras som en individ med egna rättigheter. Det är också viktigt att ge barn och unga utrymme i samhället samt att ta tillvara deras kreativitet, engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs av FN:s Generalförsamling 1989. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen skall gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen. Planering och beslut Västra Götaland beslutade år 2000 att utforma en strategi för hur regionens verksamheter skall efterleva barn-konventionen. För barnets bästa Barnperspektivet innebär att vuxna så långt som möjligt sätter sig in i barnets situation för att tillvarata barnets villkor och verka för barnets bästa.