åtgärdsförslag till studievardagen

STUDIEFLEXkonkreta åtgärdsförslag till studievardagen

INTRODUKTION Att förebygga och förhindra utanförskap bland ungdomar är ett viktigt arbete för undervisningspersonal, beslutsfattare och hela samhället. Det är av stor vikt att ungdomen som befinner sig i riskzonen för utanförskap fångas upp av personer och nätverk i hans närhet. Projektets målgrupper har varit elever med osäkra studieval i grundskolan och svårigheter i övergångsskedet till fortsatta studier, studerande med svårigheter på andra stadiet samt studerande som avbryter sina yrkesstudier. Utgående från dessa målgrupper har StudieFlex utarbetat fyra huvudpunkter med best practice-förfaranden och konkreta åtgärdsförslag till aktuella temata. Materialet riktar sig till personal inom skolan, inom skoladministration och inom andra stödtjänster som ligger nära skolan. Med de konkreta åtgärdsförslagen vill StudieFlex lyfta fram vad som kan vara av betydelse då man stöder och hjälper ungdomar och studerande i studievardagen. Det är naturligtvis inte möjligt att ge ut best practice-förfaranden som är heltäckande och StudieFlex har valt, enligt projektplanen, att inte ta med följande viktiga skede i de studerandes utveckling; steget in i arbetslivet. I texten har vi valt att använda begreppet den studerande och därefter syfta till han och honom. Orden problem och problematik förekommer också och då är det frågan om utmaningar och situationer som kräver åtgärder. StudieFlex Sandra Ström, projektkoordinator Marko Winter, projektledare FUNGERANDE STUDIER ALTERNATIVA STUDIEVÄGAR 1 FUNGERANDE STUDIER 3 2 INNEHÅLL Studerande med färdigheter för (yrkes)livet 1.1 SKOLANS TILLGÄNGLIGHET - MERVÄRDE A Göra skolan tillgänglig B Tutorer C Studerandekåren D Fritidsledare och internat 1.2 FAKTORER SOM BIDRAR TILL MOTIVERADE STUDERANDE 1.3 HUR FÅ UNDERVISNINGEN ATT SPORRA TILL NÄRVARO 1.4 ELEKTRONISK PERSONLIG STUDIEPLAN (PSP) 1.5 UPPFÖLJNING AV STUDIEPRESTATIONER 1.6 HANDLEDNING I STUDIERNA VID MÅNGA UNDERKÄNDA KURSER 1.7 FÖRSLAG PÅ HANDLEDNING I STUDIERNA 1.8 REGIONALA ELEKTRONISKA RESURSPLATSER 1.9 VUXEN STÖDPERSON - COACH 1.10 STUDERANDEVÅRDSGRUPPEN 1.11 KOMMUNENS SEKTORÖVERGRIPANDE SAMARBETE 1.12 SAMARBETE MED VÅRDNADSHAVARNA ALTERNATIVA STUDIEVÄGAR 2.1 INTRODUKTION 2.2 UTBYTESPERIOD INOM DEN EGNA SKOLAN 2.3 LÄROAVTALSUTBILDNING 2.4 KOMBISTUDIER 2.5 FÖRLÄNGD INLÄRNING I ARBETET 2.6 DISTANSSTUDIER 2.7 LINJEBYTE 2.8 SLUTFÖRA OGJORDA EXAMENSDELAR 2.9 ERKÄNNANDE AV KUNNANDE 2.10 UNGDOMSVERKSTADEN 4 SAMARBETE MED OLIKA AKTÖRER PROBLEMLÖSNING OCH LIVSKOMPETENS SAMARBETE MED OLIKA AKTÖRER 3.1 ATT FÖRBEREDA INFÖR YRKESSTUDIER A Förbereda elever med anpassade läroplaner B Information till elevhandledare C Överföring av information D Bekantningsdagar och PR för grundskolan E JOPO-grupper 3.2 SAMARBETE MED PÅBYGGNADSLINJER 3.3 SAMARBETE MED UPPSÖKANDE UNG- DOMSARBETE 3.4 SAMARBETE MED ARBETSPLATSER PROBLEMLÖSNING OCH LIVSKOMPETENS 4.1 INTRODUKTION 4.2 VIKTEN AV ATT IDENTIFIERA DET EGENTLIGA PROBLEMET 4.3 KRITERIER SOM KÄNNETECKNAR ETT GOTT STÖD 4.4 FÖRÄNDRING OCH MOTIVATION 4.5 KURS I KÄNSLOFÄRDIGHETER 4.6 DIGITALE 4.7 SOCIAL TRÄNING

1 FUNGERANDE STUDIER 1.1 SKOLANS TILLGÄNGLIGHET - mervärde Med skolans mervärde menar StudieFlex sådant som kan medföra att studerande trivs bättre med studierna och studielivet, sådant som underlättar lärarnas arbete vid sidan av undervisningen och studerandeadministrationen. Helt enkelt sådant som gör att skolan blir mer än bara lektioner och läxor. A Göra skolan tillgänglig Tillgänglighet behöver inte alltid betyda att man handikappanpassar, vilket skolan i många avseenden redan är. Idag finns det många andra utmaningar än fysiska och skolan kan genom relativt enkla förändringar bli tydligare med sådant som en del studerande kan uppfatta som svårt. En orienteringskarta över skolbyggnaden placeras på en central plats, Här är du nu -typen. Skyltning runt om i skolbyggnaden skall vara tydlig, var hittar studerande och besökare t.ex. läroavtalsbyrå, hälsovårdare, kansli, matsal osv. Skolbyggnaden ska ha en servicepunkt (t.ex. kansli) dit studerande, besökare, föräldrar kan vända sig i olika ärenden. All personal finns presenterade med fotografi och titel i samband med orienteringskartan, personernas tjänstetelefonnummer publiceras under. Skolans hemsida skall vara ett lättillgängligt verktyg både för studerande och personal. Hemsidan ska möjliggöra effektivt arbete och vara lättnavigerad så att man på ett enkelt sätt hittar den information (studieguide, blanketter, handböcker, kontaktuppgifter, e-post, distansstudieportal, processbeskrivningar osv.) som är relevant. På hemsidan skall det även finnas tillgång till elektroniska verktyg som PSP (Se punkt 1.4). Det skall vara enkelt att få information och att komma i kontakt med skolans stödtjänster. Därför föreslår StudieFlex att e-postadresser i stil med kurator.enhet@skolansnamn.fi skapas. E-postadresserna blir på så sätt inte beroende på person utan knyts till en tjänst. För att göra tjänsten synlig kan man t.ex. använda sociala medier eller helt enkelt med marknadsföring i skolan t.ex. skyltar med reklam om den tillgängliga e postadressen. Skolbyggnaden skall erbjuda tillgängliga arbetsdatorer åt de studerande Skolan ska tillsammans med studeranderepresentanter utarbeta trivsamma och ändamålsenliga fritids- och pausutrymmen. Skolans tillgänglighet skall också omfatta föräldrar och vårdnadshavare, tröskeln att ta kontakt med skolan skall vara låg och alternativ till olika former av kontakttagande skall finnas. Skolan ska ta säkerhetsaspekter i beaktande: fungerande brand- och utrymningsalarm, högtalarsystem som hörs överallt, tillgängliga nödutgångar samt låsbara dörrar till undervisningsutrymmen. Övrigt att tänka på: Skolan ska ta i beaktande olika former av allergier och överkänslighet då studiemiljöer och sociala utrymmen planeras. Vilka övriga kontaktforum finns det mellan skolans personal, vårdnadshavarna och studerande? I vilken utsträckning kan sociala medier som Facebook, bloggar och skolans hemsida användas för att främja dialog? B Tutorer För att underlätta övergången till yrkesutbildningen och för att öka trivseln bland framförallt första årets studerande är tutorverksamheten viktig. Genom att leda och stöda första årets studerande kan tutorer verka som en viktig länk mellan skolan, utbildningen och fritiden. Då nya studerande inleder sina studier tilldelas varje grupp en eller flera tutorer. Tutorerna är en viktig del i bekantningsstrategin för nya studerande där också grupphandledare och studerandevårdspersonal deltar. För tutoruppdraget fås studieprestationer enligt utförda uppgifter. Syftet med tutorer och deras arbetsuppgifter skall vara klara och tydliga samt vilken utbildning och vilket stöd tutorerna har under arbetets gång. Tutorskapet skall berättiga till godkända kursprestationer efter genomgången tutorbildning samt redovisning över utförda tutoruppgifter (t.ex. på timlista/blankett där tutorn har bokfört sina uppgifter). Antalet godkända studieveckor kan variera beroende på hur mycket tutorn har jobbat. Ifall det är fråga om en stor skola kan tutorverksamheten genomföras tillsammans med andra enheter inom den egna organisationen och man kan ta intryck av varandras goda arbetssätt. Naturligtvis kan varje enhet att ha egna vinklingar på tutorarbetet. Man kan även knyta kontakter till andra aktörer. Alla tutorer får något gemensamt kännetecknande t.ex. matchande tröjor. En samhörighetsfaktor är viktig för att tutorerna skall ses som ett team som arbetar tillsammans för sina medstuderandes bästa. Utbyte och gemensamma tutorträffar mellan de olika enheternas tutorer skulle vara viktigt för att bygga upp en bra stämnig och för att byta tankar och idéer med varandra. Tutorerna kan specialisera sig inom ett visst område som intresserar dem, t.ex. gruppdynamik och rusmedelsförebyggande arbete. Genom möjligheten att specialisera sig blir tutorerna experter inom sitt område. Tutorerna är en del av skolans PR och marknadsföring inom guidning, rekrytering och andra specialuppgifter. 3

C Studerandekåren En organiserad studerandeverksamhet genom en intressebevakare som en studerandekårsstyrelse är viktigt. Studerandekårsstyrelsen kan organiseras på olika sätt men ett stöd från personalen är avgörande eftersom många ungdomar saknar erfarenhet av att sköta dylika uppgifter. I samråd med en personalrepresentant kan studerandekårsstyrelsen ordna olika evenemang som sporttillfällen, utflykter, rastverksamhet osv. Varje skola/enhet skall ha en egen studerandekårsstyrelse som har representanter från varje klass/grupp samt en personalrepresentant. Ifall det är frågan om en stor skola med flera enheter/verksamhetsställen kunde en central studerandekårsstyrelse för alla skolans studerande skapas. Den centrala studerandekårsstyrelse skall ha representanter från skolans olika enheter. En generalsekreterare eller koordinator för studerandekårsverksamheten och studeranderepresentationsfrågor anställs enligt behov och resurser. Denna person har som uppgift att koordinera studerandekårsverksamheten på de olika enheterna samt ansvarar för att enheternas lokala studerandekårer utvecklas. (Det behövs fortfarande vuxna ansvarspersoner på enheterna) Det bör finnas instruktioner över hur studerandekåren skall fungera samt befattningsbeskrivningar på vad studerandekårens förtroendevalda skall göra, t.ex. vilka uppgifter åligger en ordförande. Det är önskvärt att ett engagemang i studerandekårsverksamhet skall berättiga till studieprestationer. Den lokala studerandekåren tilldelas uppgifter som den ska sköta inom ramen för sin verksamhet, t.ex. inredning och skapande av gemensamma utrymmen, tillställningar som engagerar studerande över linjegränserna. Genom att studerandekåren får egna ansvarsområden minskar också risken för förstörelse av egendom. För att studerandekårsstyrelsen skall kunna sköta sina uppgifter, ordna tillställningar med mera bör den också ha en inkomstkälla. Detta kan t.ex. vara en dryckesautomat eller d.yl. Någon form av klubbrum eller studerandeutrymmen där de studerande kan tillbringa ledig tid under skoltid. Utrymmet skulle skötas av studerandekåren. För att skapa en relation mellan fritidsledaren och de studerande borde denne finnas synlig under t.ex. vissa bestämda kafferaster. Genom att skapa ett fastslaget kontaktmönster vet studerande när de garanterat kan nå fritidsledaren, även de studerande som inte bor på internatet. Kuratorn kunde även delta. En heltidsanställd fritidsledare på enheterna skulle bidra till att tjänsten även kunde utnyttjas av de studerande som inte bor på internatet. Olika former av organiserad verksamhet under fritiden är viktig t.ex. klubbverksamhet (t.ex. musik- eller idrottsklubbar) för studerande som bor på internat samt även för skolans övriga studerande. Fritidsledaren och internatsansvariga skall ha ett gott samarbete. Fritidsledaren/internatsansvariga kan också erbjuda internatspedagogisk kursverksamhet som riktar sig till de studerande som bor på internaten t.ex. Lär dig bo ensam. Kurserna skall stöda de studerande i att framgångsrikt bo självständigt. Fritidsledaren utvecklar ett gott samarbete med kommunens ungdoms- och fritidsledare. D Fritidsledare och internat Fritidsledaren har en viktig uppgift i att skapa ett mervärde speciellt för de studerande som bor på skolans internat. Men fritidsledarens tjänster skall även vid behov kunna utnyttjas av andra studerande. 4 :Axxell

1.2 FAKTORER SOM BIDRAR TILL MOTIVERADE STUDERANDE En motiverad studerande som upplever att han har kontroll över studierna och studiesituationen jobbar bättre och trivs bättre i skolan. Det finns faktorer som vi kan fästa vikt vid för att ytterligare motivera våra studerande. Delaktighet och påverkningsmöjligheter i studierna Skolan betonar delaktighet och ger den studerande påverkningsmöjlig heter genom att höras: - vid frågor som rör riktlinjer kring skolans regler, trivsel i skolan och undervisning - vid utvecklandet av studerandevårdsplaner - lärarna skall ge personlig feedback, både positiv och negativ, åt studerande - den studerande ska ges tillräcklig handlingsfrihet men han ska också kunna visa ansvar i de uppgifter och den handlingsfrihet han har. skolan betonar tidigt ingripande och förebyggande verksamhet inom studerandevården samt specialundervisningen (se StudieFlex Ett gott stöd ) skolan betonar öppenhet samt samarbetsvillighet i kontakten med studerande, föräldrar och samarbetspartners, speciellt i fråga om informationsgången lärarna är motiverade och använder sig av mångsidiga undervisningsmetoder, de är även flexibla i sin undervisning (se SF alternativa studievägar). Skolan har en uppmuntrande lärmiljö. skolan bildar nätverk med utomstående instanser både nationellt och internationellt kravnivån för studerande bör vara optimal och ge den studerande en känsla av att lyckas, en konstruktiv känsla av yrkesstolthet byggs upp kring respektive utbildningslinje Delaktighet och påverkningsmöjligheter i studiesociala situationer den studerande ansvarar själv för sin livshantering. Ansvar att må bra och att ha rutiner i vardagen. I det här arbetet bör skolan vara ett stort stöd. skolan ordnar program som avviker från vanliga skoldagar i form av temadagar, idrottsdagar, bekantningsdagar, föräldraträffar, kulturevenemang etc. skolan är en trivsam och trygg miljö att studera i, det råder struktur i vardagen (se SF tillgänglighet, tutorverksamhet, coachande) skolan erbjuder fritidsverksamhet åt studerande i skolan och på internatet (studerandekårsverksamhet, fritidsledare, kommunens tjänster etc.) Känsla av gemenskap skolan arbetar för att bygga en positiv känsla av tillhörighet och gemenskap i klassen samt skolan som helhet. Studerande knyter sociala kontakter till både personal och andra studerande Bekräftelse, att bli sedd skolans personal behandlar studerande som enskilda individer med sina speciella behov, med betoning på den sociala samhörigheten. att ha vårdnadshavarnas stöd i studierna är avgörande för motivationen och utbildningen samt känslan av att bli sedd i sin roll som blivande yrkesmänniska. 1.3 HUR FÅ UNDERVISNINGEN ATT SPORRA TILL NÄRVARO StudieFlex verktyg skall fungera som förslag på hur en kurs kan planeras för att understryka nyttan av att vara närvarande. Närvaron är inte bara viktig för inlärningen utan den har en minst lika viktig del i livshantering. Det skall vara möjligt för den studerande att på förhand visa sitt kunnande t.ex. genom att tentera bort en kurs. Detta medför att flitiga studerande erbjuds en möjlighet att påskynda sina studier. Den studerande som visar sitt kunnande på andra sätt än genom att delta i undervisningen bör också kunna bevisa att han kan fullfölja rutiner och visa ansvar. All frånvaro bör kompenseras men i verkligheten medför kompensationsuppgifter mycket extraarbete för lärarna. Genom nedanstående fyra punkter lyfter StudieFlex fram idéer kring frånvaro och kompensationsuppgifter. 1. Betona att en underkänd kurs inte är ett straff utan en följd av att den studerande inte uppnått minimikraven för kursens godkännande. Olovlig frånvaro kan leda till disciplinära åtgärder. All frånvaro bör kompenseras med vid lovlig frånvaro (t.ex. sjukdom) har skolan en större skyldighet att komma till mötes i fråga om kompensationsmöjligheter. 2. Undervisningen (kursen) planeras så att den studerande ser nyttan med att vara närvarande dvs. så att den studerande ser vilket extraarbete frånvaro medför genom t.ex.: Då kursen inleds presenterar läraren kursinnehållet Kursinnehållet samt hur uppgifter kompenseras vid frånvaro distribueras vid kursstart i pappersform men kan med fördel även finnas i Fronter samt skickas per e-post till kursdeltagarna. 3. En strukturerad uppbyggning av kursen ska medföra att lärarna upplever det som enkelt att ge kompensationsuppgifter vid frånvaro. Elektroniska lärplattformer är ett viktigt redskap för både lärare och studerande I anpassade arrangemang är det viktigt att inte lämna bort några delar utan att den studerande istället kan genomföra uppgiften på ett alternativt sätt. 4. Ifall det på förhand överenskomna kurskraven inte uppföljs kan studerande inte godkännas. 5

ÖVRIGT ATT TÄNKA PÅ: Skolan tar ställning till när en kurs pga. stor frånvaro inte längre kan kompenseras utan när kursen i sin helhet måste tas om. De studerande ska även ha möjlighet att på förhand avlägga kursen, detta möjliggör att en del studerande kan få ut sin examen i förtid (bli snabbare klar). 1.4 ELEKTRONISK PERSONLIG STUDIEPLAN (PSP) Varje studerande ska ha en personlig studieplan enligt vilken de studerar. En elektronisk personlig studieplan är inte detsamma som en allmän studieplan som visar studiernas uppbyggnad utan den bör vara en personligt sammansatt studieplan. Den studerande och grupphandledaren har huvudansvaret för att den personliga studieplanen är uppdaterad, för att avvikelser från den normala studiegången är insatta och för att aktualiteter som frånvarostatistik uppföljs. En PSP är inte det samma som ett studieregisterutdrag. Fördelar som en personlig elektronisk studieplan medför är bl.a. följande: Allt material och all information som rör den studerandes studier finns samlat på ett ställe. - Information om förändringar i studieplanen, frånvarostatistik, vilka specialarrangemang och -insatser det har gjorts, IP-planer En rätt utformad PSP skall medföra nytta för grupphandledaren i arbetet i och med att den underlättar planering, uppföljning och sparar på resurser. Ett viktigt verktyg för lärare, vårdnadshavarna och studerandevårdsgruppen Studerande sporras till att bli mer delaktiga i sina egna studier genom PSP att själva ta större ansvar för studieframgången - Studerande aktiveras till att själva hålla reda på sina studieprestationer - Studerande aktiveras att hålla noggrannare kontroll på sin frånvaro En kanal där studerande vet att de kan få uppdaterad information om aktualiteter i skolan, om studier osv. Arbetssätt i skolan som möjliggör att den elektroniska personliga studieplanen blir en naturlig del av studierna - PSP skall uppdateras ofta > ny information skrivs in med jämna mellanrum. PSP kunde ses som skolans Facebook - man måste kolla ofta ifall det har hänt någonting. - PSP skall vara lättillgängligt: Datorer tillängliga för studerande under raster/håltimmar. - Trådlösa nätverk som möjliggör att de studerande använder egna datorer/mobiltelefoner i skolan. PSP införs med några testgrupper ifall programmet ännu behöver förbättras. Programmet som skolan använder skall motsvara de behov som skolan har. Programmet skall inte finnas till för programmets skulle utan skall vara ett fungerande verktyg för grupphandledaren. Arbetsprocessen kring PSP skall tydliggöras i skolan. För att PSP skall bli ett lättillgängligt verktyg bör skolans studerandeadministrationsprogram och PSP tillhandahållas av samma leverantör. PSP skall inte medföra extraarbete. 1.5 UPPFÖLJNING AV STUDIEPRESTATIONER StudieFlex föreslår att skolan utvecklar redskap för hur grupphandledaren på ett effektivt sätt kan följa upp studieprestationer. Det är viktigt att underkända kurser genast tas itu med genom en åtgärdsplan. Att en studerande samlar på många underkända kurser bör undvikas. Här nedan ses ett exempel på hur grupphandledaren/studiehandledaren kan arbeta för att upptäcka studerande i riskzonen i ett tidigt skede. Då den studerande regelbundet använder PSP kommer han att vara uppdaterad och medveten om hur studierna fortskrider, det blir enklare för honom att ta ansvar för sina studier. Arbetet underlättas också för grupphandledare, föräldrar, studiehandledare och studerandevårdsgrupp. 6

StudieFlex rekommenderar ett uppföljningsschema med färger: Studerande som har alla kurser godkända befinner sig i område grönt Studerande som saknar en eller högst tre kurser befinner sig i område gult Studerande som saknar fler än tre kurser befinner sig i område rött EXEMPEL: Läsår 1, vid periodbyte 3-4 Avklarade studier kategori åtgärd 20 sv grön kräver inga åtgärder 15-19 sv gul kräver att ärendet tas upp till diskussion och en avvikande studieplan görs upp av grupphandledaren. < 15 sv röd ärendet förs till studerandevårdsgruppen och diskussioner förshuruvida studerande kan fortsätta. Åtgärdsplan utformas. Läsår 1, vid läsårsslut Avklarade studier kategori åtgärd 40 sv grön kräver inga åtgärder 35-39 sv gul kräver att ärendet tas upp till diskussion och en avvikande studieplan görs upp av grupphandledaren. < 35 sv röd ärendet förs till studerandevårdsgruppen och diskussioner förs huruvida studerande kan fortsätta. Åtgärdsplan utformas. Då andra läsåret är avslutat bör det stå ganska klart om en studerande kommer att kunna avlägga sin examen inom utsatt tid. Uppföljningen görs efter varje period och särskilt vid läsårsslut Denna sorts (färg)kategorisering skall också kunna användas i en PSP för att underlätta planeringen. 1.6 Handledning i studierna vid många underkända kurser Det skall naturligtvis i mån av möjlighet alltid eftersträvas att en situation där den studerande har många underkända kurser inte uppstår men det skall vara tydligt angivet vem som har skyldighet att ingripa ifall dylika situationer uppstår. Det här är ett resurskrävande arbetssätt men snabb uppföljning och diskussioner med den studerande minimerar risken för studieavbrott och att den studerande samlar på sig många underkända kurser. Specialarrangemangen skall handhas av den person som sköter den studerandes handledning i studierna. 1. Ärendet med underkända kurser tas upp till diskussion med studerande. Grupphandledaren och studerande kommer överens om att situationen bör åtgärdas Vilka är studerandes tankar, inser han att det finns ett problem som bör åtgärdas? Kan man dra nytta av vårdnadshavarna och andra samarbetsnätverk i arbetet? 2. Ett schema görs upp över hur studierna skall förverkligas. Tydliga deadliner med tillräcklig tid för eget arbete och övriga studier. Planen delges studerande, föräldrar, lärare osv. Planen skall helst finnas elektroniskt i t.ex. en PSP men kan vid behov även vara en blankett. Kontrollera med berörda lärare hur studerande ska komplettera kursen Är studieschemat möjligt att genomföra? Aktivera den studerande att genomföra de överenskomna sakerna, den som har uppföljningsansvaret ska enbart hålla i trådarna så att det överenskomna fullföljs. Den studerandes egna ansvar är avgörande. En elektronisk resursplats gemensam för fler utbildningsanordnare kunde erbjuda hjälp ifall studerande har för få valfria studier 3. Regelbunden uppföljning tillsammans med studerande och kontroll om att avtalade deadliner har hållits. Det är viktigt att ge positiv feedback i tid men att man också har en realistisk inställning till arbetet som återstår. Fortsätter den studerande att arbeta enligt överenskommelsen eller börjar motivationen tryta ifall förändringen inte syns tillräckligt snabbt? (Se SF En motiverad studerande) 4. Efter avklarat schema är det viktigt att berörda parter får utvärdera processen och på så sätt utveckla handledningen i fortsättningen. :Axxell 7

1.7 FÖRSLAG PÅ HANDLEDNING I STUDIERNA Grupphandledaren ska ha en helhetsbild av den studerandes studiesituation. Handledning i studierna är en viktig del av studiegången och ger ett mervärde till den övriga studiekompetensen samt fungerar som ett stöd för studerande. Studiehandledningen kan innehålla många aktuella ämnen men den ska först och främst vara tillgänglig för studerande och verka som ett sporrande verktyg i deras studier. I många fall går studiehandledningen ut på att planera och koordinera den personliga studieplanen för studerande som har avvikande studiegång, vilka blir allt fler. Studiehandledningen/grupphandledartimmar är schemalagda så att tillräckligt med tid avsätts för handledningen Förslag på vad handledning i studierna kunde behandla under de tre studieåren: Grundläggande information Grundläggande information om skolan, enheten och studierna (studieguiden) Diskussion kring de gemensamma regler som gäller för trivsel i skolan En första introduktion till skolans IT-principer - Introduktion av studieadministrationsprogram och studieregisterprogram, frånvaro, studieprestationer osv. - Introduktion om hur man använder e-postklienten, hur man öppnar och skickar bilagor etc. - Grundläggande introduktion till lärplattformer Diskussioner och metoder kring studieteknik Informerar om olika studiemöjligheter så som kombistudier, utbytesperioder, läroavtal, fördjupade studier, tillvalskurser Gör kursval med studerande inför läsår två: valfria kurser, kombikurser Uppföljning, livshanteringsdiskussioner För diskussioner med klassen om hur studierna fortskrider Boka in privata diskussionstillfällen med dem som är i behov av dylik - Ifall det visar sig nödvändigt kan grupphandledaren föra ärendet vidare till studerandevårdsgruppen Gör de studerande uppmärksamma på och träna livskompetensfärdigheter (Se SF Livshantering) - Livshanteringsdiskussioner skall ses som ett viktigt led i att aktivera studerandena kring sina egna studier. Förberedelser inför fortsatta studier eller yrkeslivet Genomgång av utbildningsalternativ efter avslutad yrkesutbildning Genomgång av arbetslivspraktiska saker; söka jobb, rättigheter, skyldigheter osv. 1.8 REGIONALA ELEKTRONISKA RESURSPLATSER En elektronisk (regional) resursplats är ett virtuellt kursbibliotek där olika utbildningsanordnare på samma ort eller i samma region kan erbjuda kurser. Kurserna kan väljas av andra skolors studerande som delar av deras utbildning. Tanken är att kursdeltagandet skall vara avgiftsfritt för de studerande som deltar, dvs. att delta i andra skolors kurser skall inte medföra en extra kostnad för den studerandes skola. Det här betyder att skolor skall erbjuda sådana kurser på resursplatsen som lämpar sig även för utomstående, t.ex. språkkurser, allmänbildande eller yrkesspecifika kurser som inte kräver förhandskunskaper. En elektronisk resursplats medför fördelar som synlighet och samarbete för deltagande skolor samt att de studerande erbjuds en mångsidigare utbildning med andra kurser än vad den egna skolan har. Den person som sköter de studerandes handledning i studierna har en resursplats med samlad information om regionens skolors läsordningar och studiescheman, det underlättar arbetet med att skräddarsy utbytesperioder eller kombistudier vid en annan skola eller enhet. Personal vid ungdomsverkstäder kan använda resursplatsen för att plocka ihop kursutbud åt sina kunder, kurser som eventuellt kan räknas till godo vid fortsatta studier. Verkstaden kan även erbjuda olika former av kortkurser via resursplatsen, kortkurser som studerande vid en andra stadiets skola kan välja som valfria studier. För att resursplatsen skall kunna förverkligas måste deltagande skolor och organisationer förbinda sig att upprätthålla den, åtminstone med en utnämnd ansvarsperson samt någon med ansvar för det tekniska underhållet. Att delta i andra skolors kurser skall vara avgiftsfritt, tanken är att kurskostnaderna i längden fördelas jämnt på de deltagande skolorna. För att arbetet med resursplatsen skall komma igång kunde det i början endast vara en samlingsplats för länkar till skolornas och deltagarorganisationernas hemsidor där information om kursutbud och -tider finns. Studiehandledningen i skolorna måste fungera smidigt så att intresserade studerande har möjlighet att göra kursvalet smidigt. En uppdaterad elektronisk studieplan underlättar kursvalsarbetet. Under slutet av 2000-talet fanns resursplatsen www.kursbrickan.fi i svenska Åboland. Resursplatsen kunde återupplivas och täcka samma eller nya områden. 8

:Axxell 9

1.9 VUXEN STÖDPERSON - COACH På andra stadiet har den studerande mer frihet men också ansvar för sina studier och sina val men alla klarar inte av att axla detta ansvar. Skolan utser en ansvarsperson (ofta grupphandledaren) som har uppföljningsansvar för den studerandes studiesituation. Ibland kan den studerandes situation vara så komplicerad att grupphandledarens resurser inte räcker till. Då kan det vara skäl att överflytta uppföljningsansvaret åt en annan person, antingen inom den egna organisationen eller utifrån. 10 En person inom organisationen (ur t.ex. studerandevårdsgruppen) utses till ansvarsperson som håller i trådarna för den studerandes studiearrangemang. Det kan till och med vara frågan om att personligen tillsammans med den studerande följa med på inbokade besök och möten. - Att stödpersonen återfinns inom organisationen medför kunskap om skolans förfarings- och arbetssätt. Ansvarpersonen kan också fungera som ett direkt vuxenstöd i fostringssyfte ifall dylika rollfigurer saknas. - Att stödpersonen återfinns utanför organisationen medför att den studerande inte uppfattar personen som en representant för skolan / myndigheter. - Denna utomstående stödperson kunde vara t.ex. en coach, person från uppsökande ungdomsarbete eller ungdomsverkstaden. - Som utomstående kan ansvarspersonen ett bättre helhetsperspektiv över den studerandes situation. Ansvarpersonen kan vara ett stöd för hela familjen. 1.10 STUDERANDEVÅRDSGRUPPEN I lagen om yrkesutbildning (37 a (13.6.2003/479))står följande inskrivet om studerandevård: Elevvården (studerandevården) avser att främja och upprätthålla de studerandes studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välfärd och understödjande verksamheter. I praktiken ska studerandevårdsgruppen fungera som en stödresurs i grupphandledarens arbete och denne kan föra ärenden som kräver ytterligare stöd vidare till gruppen. Studerandevårdsgruppen består av representanter från olika sektorer inom skolan men också från hälsovården och mentalvården. Kuratorn representerar sociala myndigheter och skolpsykologen representerar mentalvården. Som medlemmar av studerandevårdsgruppen skall dessa vara kontaktlänk till myndigheterna ifall det finns gemensamma kunder. Idag fungerar detta samarbete inte alltid i praktiken och därför bör samarbetet mellan skolans studerandevårdsgrupp och kommunens tjänster förbättras. Det är viktigt att studerandevårdsgruppen sammanträder på fastställda tider, på detta sätt vet studerande och grupphandledare när ett ärende nästa gång kan behandlas. Grupphandledarens samarbete med studerandevårdsgruppen är mycket viktigt. Skolans studerandevårdsgrupp borde fungera som en förlängning av kommunens sektorövergripande samarbete. Ifall detta inte fungerar i praktiken är det viktigt att studerandevårdsgruppen är tydlig i sina önskemål kring vilka samarbetsformer som önskas med kommunens tjänster. StudieFlex förslår att studerandes och vårdnadshavarnas del i studerandevårdsarbetet ytterligare aktiveras genom transparens i besluten. Studerande, vårdnadshavare och gruppansvariga skall närvara vid studerandevårdmöten ifall annat inte har beslutits. Skolan fattar beslut om hur och vem som delges de studerandevårdsbeslut som fattas kring studerande. Samarbetsnätverk kan också bjudas in till studerandevårdsmöten. En (myndighets)funktion tillsätts vilken har som uppgift att bistå skolor och utbildningsanordnare med juridisk rådgivning och hjälp. Det skall vara en lättillgänglig tjänst som kan ge konsultativ hjälp åt skolans personal vid oklara frågor. 1.11 KOMMUNENS SEKTORÖVERGRIPANDE SAMARBETE Varje kommun bör ha en sektorövergripande samarbetsgrupp. För utbildningsanordnare är det viktigt att det sektorövergripande samarbetet finns på skolans verksamhetsort så att nätverket effektivt och snabbt kan samarbeta. I ungdomslagen står bland annat: 4) främja smidigt utbyte av information som ansluter sig till anordnandet av tjänster för unga genom att ta fram gemensamma förfaringssätt myndigheterna emellan. - Se Ungdomslagen 7 a (20.8.2010/693) Sektorsövergripande samarbete Ifall skolan upplever att t.ex. kommunens psykologtjänster inte är tillräckliga kan skolan anställa en egen psykolog som binds närmare till skolans verksamhet. Psykologen skulle också fungera som konsulterande hjälp för studerandevårdspersonal och lärare. :Axxell

1.12 SAMARBETE MED VÅRDNADSHAVARE Lagen om yrkesutbildning 5 : Den utbildning som ordnas för ungdomar skall genomföras i samarbete med hemmen. Det är viktigt att föräldrarna är delaktiga i ungdomens skolgång för att ett så gott resultat som möjligt skall uppnås. Ifall stöd från vårdnadshavare ej finns strävar man till att hitta vuxenstödperson på annat håll. Genom att göra vårdnadshavarna delaktiga i de stöd- och åtgärdsprocesser som berör den studerande blir de en resurs och en aktiverande faktor för att uppnå gemensamt uppsatta mål. - Då IP-planer framarbetas är vårdnadshavarnas aktiva roll viktig StudieFlex föreslår att vårdnadshavarna skall ha tydliga ansvarsområden som åligger dem i strävan mot att uppnå det gemensamt framtagna målet (t.ex. i sådana fall där man önskar involvera vårdnadshavarna mer i skolarbetet). Ifall föräldrarna inte kan uppfylla de överenskomna uppgifterna bör skolan ta ställning till fortsättningen på samarbetet. Behöver familjen stöd utifrån? Kan det i värsta fall vara frågan om omsorgssvikt? För att utveckla samarbete mellan vårdnadshavarna och skolan är det viktigt att överenskommelser som ingås mellan den studerande och skolan även delges vårdnadshavarna. StudieFlex föreslår att Information om överenskommelserna finns i t.ex. en elektronisk personlig studieplan. Grupphandledaren bör vara första kontakten till vårdnadshavarna. Då den studerande inleder sina studier skall vårdnadshavarna ta del av och godkänna innehållet i studieguiden. Då har vårdnadshavarna förbundit sig att följa de direktiv och regler som nämns i guiden. Skolan bör sträva till att vid behov ha samarbete med vårdnadshavarna även efter att den studerande har fyllt 18 år, dock med hans tillåtelse. :Axxell 11

2 ALTERNATIVA STUDIEVÄGAR 2.1 INTRODUKTION I det här avsnittet lyfter StudieFlex fram vilka alternativ den studerande har då alternativa studieformer behövs. De alternativa studievägarna är många, vilka som passar den studerande bäst bör utredas från fall till fall. Det är viktigt att grupphandledaren är medveten om alternativa studieformer. I skolan bör det finnas tydligt angivet vem som ansvarar för att studierna skräddarsys. StudieFlex föreslår att skolan gör upp en tydlig arbetsfördelning mellan grupphandledare, studiehandledare och vid behov studerandevårdsgruppen och andra samarbetspartners som är viktiga för ett gott resultat. För att alla former av individuella anpassningar skall ske så smidigt som möjligt och berörda parter skall ha allt material samlat på ett ställe föreslår StudieFlex att en elektronisk studieplan (PSP) används. StudieFlex föreslår att en regional elektronisk resursplats tas i bruk som gör det enklare för undervisningspersonal och utomstående (t.ex. personal vid ungdomsverkstaden eller påbyggnadslinjer) att planera studiernas uppbyggnad. Yrkesutbildningen främjar internationellt samarbete som t.ex. utbytesperioder utomlands, både gällande teori och praktik i utbildningen. Ifall alla skolor som deltar i ett samarbete har samma system gällande terminer, perioder och moduler underlättar det planeringen och utbytet mellan skolor/enheter. 2.2 UTBYTESPERIODER INOM DEN EGNA SKOLAN Stora utbildningsanordnare har potential att kunna erbjuda utbyte mellan sina enheter. Mindre utbildningsanordnare kan även dra nytta av samarbete och utbyte med de större skolorna men också utveckla samarbete mellan mindre aktörer. Med en utbytesperiod menas t.ex. att en studerande vid bygglinjen på enheten X skall kunna välja en utbytesperiod vid motsvarande linje på enheten Y. Studierna skall vara jämförbara med varandra, alltså vara en del av den studerandes studiehelhet. Studerandeutbyte kan även vara en pröva på period då den studerande av olika orsaker kan ta en time out från de vanliga studierna och vid behov vistas på en annan av skolans enheter och till och med studera vid en helt annan linje. Studerandeutbyte mellan stora skolors enheter bidrar dels till att orterna knyts närmare varandra, dels till att organisationen får en tätare studerandesammanhållning. För att ett flexibelt utbytessystem skall fungera måste följande punkter uppfyllas: 1. Alla enheter (eller samarbetande skolor) bör ha liknande läsårsindelning gällande perioder, moduler, studieprestationer osv. 2. De studerande måste informeras om möjligheten till utbyte, t.ex. via studiehandledning 3. Vem som sköter de praktiska arrangemangen kring utbytet skall vara klart. Skolan besluter vilka perioder som kan erbjudas studerande från andra enheter (skolor) samt när dessa perioder är. Ifall en studerande kommer från annan ort är det skäl att utreda möjligheten till internatsboende eller andra boendemöjligheter på den andra orten. 2.3 LÄROAVTALSUTBILDNING Möjlighet till studier via läroavtal är öppen för alla över 15 år men förutsätter ett arbetsavtal mellan den studerande och en arbetsgivare. Teoridelen kan köpas in från en skola. Läroavtalsinspektören knuten till en läroavtalsbyrå sköter de praktiska detaljerna samt hjälper till med koordinering av teori och praktik. Det är viktigt att komma ihåg att läroavtalsutbildning är en krävande studieform och att det i vissa fall kan upplevas som en tyngre studieform än att studera enligt vanlig modell eftersom läroavtalet innefattar både att aktivt delta i arbetslivet och att delta i teoriundervisning. Däremot kan läroavtalsutbildning vara ett reellt alternativ för de studerande som klarar sig bra i arbetslivet men där skolsituationen är en stötesten. Att få lön inom ramen för läroavtal kan också verka sporrande. Då grupphandledarna för diskussioner om alternativa studiemöjligheter med de studerande skall för- och nackdelar med läroavtalsutbildning tas upp. Läroavtalsinspektören informerar de studerande om vad läroavtal är i samband med en grupphandledarträff i klass Arbetslivet borde erbjuda möjligheter till fler läroavtalsplatser. ÖVRIGT ATT TÄNKA PÅ: samarbetet mellan ungdomsutbildningen och fristående examina utvecklas så att båda parterna bättre kan dra nytta av varandras resurser. 12

2.4 KOMBISTUDIER För studerande vid andra stadiets yrkesutbildning är det möjligt att avlägga kombistudier i samarbete med ett gymnasium. Den studerande som väljer kombistudier går hela perioder i gymnasiet, dvs. de perioder då man i yrkesutbildningen har yrkeskompletterande ämnen och en period där man läser valfria ämnen. Studerande avlägger samtliga yrkeskompletterande ämnen (bl.a. finska, svenska, matematik, samhällskunskap och engelska) i gymnasiet. Ifall det passar den personliga studieplanen kan den studerande välja yrkesutbildningens fördjupade lärokurser. För att underlätta kombistudier vid ett gymnasium bör de samarbetande skolorna följa en liknande läsårsplanering, dvs. terminer, perioder, moduler skall stämma överens. Kvällsstudier, aftongymnasium, är också ett alternativ till kombistudier. En elektronisk resursplats underlättar kursval. 2.5 FÖRLÄNGD INLÄRNING I ARBETE I vissa fall är det motiverat att en studerande förlänger sin tid för inlärning i arbete ifall studiesituationen i skolan inte fungerar men förhållandena på arbetsplatsen gör det. På förhand görs det upp en skriftlig överenskommelse mellan den studerande, praktikplatsen och skolan över hur länge praktikperioden varar samt vilka studiehelheter som ska avklaras under tiden. En PSP är ett bra hjälpmedel. Ifall alla studier inte kan avläggas på praktikplatsen kan man överväga alternativet att en del teori görs på skolan, t.ex. en dag i veckan och de andra dagarna praktiskt undervisning på praktikplatsen. Det bör övervägas ifall läroavtal kunde vara en lämpligare studieform för den studerande som avlägger stora delar av studierna på en praktikplats. Bygg upp undervisningen i skolan så att även teoretiska ämnen som t.ex. matematik eller yrkesteori kan avläggas genom praktiska övningar för de studerande som har svårigheter med teoretisk undervisning. 2.6 DISTANSSTUDIER Distansstudier är ett populärt alternativ till närstudier. Distansstudier är en studieform där självständighet, god planering av tid och arbetsmängd, ansvar och förmåga att kommunicera över nätet betonas. Distansstudier kan genomföras helt eller delvis som elektronisk kurs. Distansstudier är ett alternativ även då det gäller kompensationsuppgifter, valfrihet och att avklara sina studier i en snabbare takt. Eftersom distansstudier ofta inte är beroende av plats och tid medför studieformen flexibilitet men också eget ansvar. Studerande på andra stadiet är alla inte mogna att axla ansvaret för nätstudier. Användningen av lärplattformer som t.ex. Fronter och Moodle utvecklas och används som bas för kursens uppbyggnad. Lärplattformerna kan användas som utgångspunkt för att kompensera frånvaro. Genom att lägga ut uppgifter i lärplattformen kan de studerande själva hitta vilka kompensationsuppgifter som skall göras. Alla studerande ska få träning i hur man deltar i nätstudier genom att skriva, lämna in uppgifter och söka rätt på information mm. Ifall studiesituationen i skolan inte fungerar kan man överväga att den studerande kan avlägga de teoretiska studierna som distansstudier. Detta förutsätter att den studerande kan ta ansvar för den flexiblare studieformen. 2.7 LINJEBYTE Att en studerande har gjort fel linjeval händer ibland och orsakerna kan naturligtvis vara många. Man skall även komma ihåg att den studerande inte alltid har antagits till sitt första studiealternativ i den gemensamma elevantaningen. Grupphandledaren ansvarar för att den studerande får tillräckligt med handledning i studierna så att tankar kring eventuellt linjebyte blir hörda i ett tidigt skede. Grupphandledaren kan t.ex. använda sig av Handbok kring orsaker till frånvaro som diskussionsunderlag. Innan beslutet om linjebyte görs skall ärendet ha behandlats tillsammans med studerandevårdsgruppen och vårdnadshavarna. Ifall den studerande uttrycker önskan om linjebyte tidigt under läsåret kan linjebytet göras i samförstånd mellan utbildningslinjerna. Viktigt att man strävar till att den studerande gör klart sådant som kan komma till godo i den nya utbildningen t.ex. pågående gemensamma studier. Ifall frågan om linjebyte blir aktuell längre in på läsåret skall man i första hand försöka motivera den studerande att fortsätta sina studier fram till läsårets slut alternativt göra en individuell läroplan som möjliggör för den studerande att läsa in allmänna ämnen under resterande tid av läsåret. Ifall det inte är ett alternativ att den studerande fortsätter studera läsåret till slut skall han a) under första årets studier föras till en yrkesstart, tionde läsår eller arbets- och näringsbyrån. Alternativ en ungdomsverkstad ifall tidigare nämnda inte finns, b) under andra eller tredje årets studier till en ungdomsverkstad. Ifall den studerande är osäker på sitt linjebyte kan han beredas en prövotid på den tänkta linjen. 2.8 SLUTFÖRA OGJORDA EXAMENSDELAR Ibland avbryter en studerande sina studier trots att det endast återstår ett fåtal studieprestationer från att få ut sin examen. Orsakerna kan vara många, t.ex. sociala, mentala, studierelaterade problem som just vid tidpunkten för avbrott inte kunnat åtgärdas. Det skall vara möjligt för personer med ogjorda examensdelar att avlägga resterande studieprestationer för att få ut sin examen. 13

14 :Axxell

Skolan upprättar ett system där man följer upp de studerande som avbrutit studierna. En av skolan utnämnd person gör upp planer kring hur resterande examensdelar kan avläggas samt kontaktar de studerande. 2.9 ERKÄNNANDE AV KUNNANDE Den studerande har rätt att kompensera studier med tidigare förvärvad kunskap. Den studerande anhåller om att få studier till godo innan kursstart, dvs. i föregående period. 2.10 UNGDOMSVERKSTADEN Ungdomsverkstadens roll i samarbete med skolan: Regionens ungdomsverkstad skall vara tydlig med sin produkt, vilka tjänster kan man erbjuda skolor och deras studerande - Miljöombyte - kan aktivera och motivera - Livshantering - på vilket sätt kan verkstaden stöda i livshantering? - Uppsamlingsplats för t.ex. studerande som avbrutit - Personlig handledning - Arbetspraktik och prövotider - Nära samarbete med Arbets- och näringsbyrån Ungdomsverkstaden sköter kontakten till ungdomsverkstäder på andra orter (ifall den studerande har annan hemort) Skolan informeras om ungdomsverkstadens verksamhet Kommunerna bör se till att ungdomsverkstadens verksamhet tryggas genom permanent finansiering. 2. Avslutade studier, första årets studerande En första årets studerande som avslutar yrkesstudierna skall styras till en påbyggnadslinje som yrkesstart eller tionde läsår. Yrkesvalsdiskussioner förs, yrkesvalspsykologen kopplas in Kommunens karriärplanerare kan erbjuda behövlig service. 3. Avslutade studier, andra eller tredje året En andra eller tredje årets studerande som avslutar sina studier skall föras över till en ungdomsverkstad. Ungdomsverkstaden har ansvaret fram tills annan sysselsättning har hittats Ungdomsverkstaden hjälper med att söka ny studieplats eller att komma in på arbetsmarknaden 4. Studerande vill återuppta studierna i andra stadiet Möte hålls mellan studiehandledare, studerande, linjeansvarig och ungdomsverkstad Har orsakerna till de avslutade studierna förändrats? Finns det förutsättningar att inleda studier? Finns det realistiska chanser att bli klar inom kvarstående studietid? Skolans roll i samarbete med ungdomsverkstaden: Skolan har en kontaktperson (studiehandledare, kurator) som sköter kontakten till och från ungdomsverkstaden Skolan utreder orsakerna till varför studier i skolan inte fungerar STUDIEFLEX FÖRESLÅR FÖLJANDE TYNGDPUNKTSOMRÅDEN I SAMARBETE MELLAN SKOLAN OCH UNGDOMSVERKSTADEN: 1. Samarbete kring den studerande (paus i studierna/avbrott) Har studerande för avsikt att återuppta heltidsstudier? Skolan bjuder in ungdomsverkstaden till ett studerandevårdsmöte Under vilka former skall den studerande vara i verkstadens verksamhet? Kan studerande få studieveckor till godo från verkstaden? Är den studerande fortfarande inskriven i skolan? Finansieringen: a) Fakturerar verkstaden skola för den tid den studerande är i verkstadens verksamhet? b) Är verkstadens verksamhet tryggad via kommunala medel? :Axxell 15

3 SAMARBETE MED OLIKA AKTÖRER 3.1 ATT FÖRBEREDA INFÖR YRKESSTUDIER Yrkesutbildningen kan utveckla sitt samarbete med grundskolan. Att ordna olika former av förberedande samarbete för grundskolans elever är viktigt då grundskoleleverna skall få en så realistisk bild av yrkesstudier som möjligt. A Förbereda elever med anpassade läroplaner Målet med en anpassad läroplan är att man ska uppnå sin egen nivå i undervisningen. Anpassningen kan t.ex. svara på kunskapsmässiga eller socioemotionella behov. I och med att en elev i grundskolan har en anpassning i läsämnen leder det ofta till svårigheter med att söka vidare till gymnasium eftersom studierna där är mer teoretiskt inriktade. Har en elev flera anpassade ämnen blir valet av studieplats ofta ett yrkesinstitut. B Information till elevhandledare För att kunna handleda eleverna rätt i den gemensamma elevantagningen är grundskolans elevhandledare beroende av den senaste informationen gällande yrkesutbildningen. Yrkesutbildningens hemsidor får en skild länk som riktar sig till elevhandledare i grundskolan. Här samlas information som kom ihåg det här är nytt för i år. Då har elevhandledaren en sida att besöka för att hitta vad som är nytt och kan därefter söka mer information ifall så behövs. Genom att ordna gemensamma strategidagar för grundskolans elevhandledare och andra stadiets studiehandledare där man drar upp riktlinjer för samarbetet, ökar ytterligare möjligheten för bra informationsöverföring. Ibland kan det vara frågan om elever som inte har den allmänna läroplanens miniminivå kunskapsmässigt, vilket leder till att de inte har samma utgångsläge då de inleder studier på andra stadiet. Därför är det viktigt att man i större utsträckning tar yrkesutbildningens krav i beaktande då anpassningar görs i högstadiet. Yrkesinstitutets lärare i yrkeskompletterande ämnen sammanställer en lista över t.ex. vilken matematik studier i bygg innehåller. Förteckningen över vad som krävs i yrkesstudierna distribueras till speciallärare vid regionens grundskolor. - Listan kan fungera som en sporrande faktor hos elever i grundskolan som funderar på vilket linjeval de ska göra. - Listan är också ett sätt att konkret visa elever vad som faktiskt krävs inom yrkesutbildningen. Yrkesutbildningen, grundskola och vårdnadshavare för diskussioner om hur bekantning och hur samordningen ska ske så att de rätta stödåtgärderna går att genomföra. C Överföring av information Med vårdnadshavarnas tillstånd överförs information i stadieövergången. Informationen är viktig för studerandevården samt i undervisningens anordnande. Samtidigt är det viktigt att en ungdom får börja från början då han inleder studier vid en ny skola, utan förutfattade meningar. Det har ändå visat sig vara nödvändigt att en del studerandevårdsinformation har överförts för att studierna skall löpa så smidigt som möjligt. I samband med antagning av nya studerande överförs, med tillstånd, information från grundskolan till andra stadiet, som ges t.ex. via pappersblankett eller i ett elektroniskt format. En bit in på det nya läsåret bjuder yrkesutbildningen in representanter från grundskolan för ett informationsmöte angående de studerande som kan behöva extra stöd. På det sättet har andra stadiet gett de nya studerandena en chans att börja på nytt samtidigt som behövlig information överförs. Utred även vilka andra nätverk som har information till fördel för den studerande situation. D Bekantningsdagar och PR för grundskolan Alla grundskolans elever ska ha möjlighet att bekanta sig med yrkesutbildningen inför valet av studieinriktning. Detta samarbete finns på de flesta orter men StudieFlex vill lyfta fram några viktiga punkter för att bekantningsdagarna ska fungera så bra som möjligt. 16

Yrkisprao eller prova-på-dagar utarbetas tillsammans med grundskolorna i det huvudsakliga upptagningsområdet. Utbildningsanordnaren utarbetar en handlingsplan för hur enheterna kan ta emot elever från grundskolan på yrkisprao. Under yrkisprao-- dagarna ska verksamheten var extra publikfriande, det är ju frågan om ett av de viktigaste PR-redskapen. Längre praoperioder kan också planeras. Dessa kan genomföras med extra stöd utifrån t.ex. en handledare som följer med praoeleven under praktiktiden. Mästare9, utbildningsmässor och PR-dagar är alla tillfällen där yrkesutbildningen har möjlighet att marknadsföra sin utbildning till grundskolans elever. Här spelar också de studerande en viktig roll som marnadsförare. E JOPO-grupper (JOPO = joustava perusopetus, flexibel grundutbildning) En JOPO-elev är en elev (härefter han) som befinner sig i en slags gråzon. Han är inte specialelev som skall överföras till specialundervisningen men han har av olika orsaker svårt att delta i den allmänna undervisningen, t.ex. kan han vara väldigt utagerande eller introvert. Målet är att höja skolmotivationen hos eleverna och därmed höja skolprestationerna. Undervisningen följer målen för den allmänna undervisningen men i JOPO är man t.ex. mer fokuserad på att få den teoretiska undervisningen mer praktisk och att handledningen sker i mindre grupper. JOPO-eleverna arbetar oftast tillsammans som en liten grupp men kan inom t.ex. tillvalsämnen delta i den vanliga gruppundervisningen. Då en JOPO-elev går ut nian är det meningen att han skall vara redo för fortsatta studier. Det är viktigt att JOPO-eleverna får bekanta sig med så många studiealternativ som möjligt. JOPO-elever borde bekanta sig med både yrkesutbildning och gymnasieutbildning. JOPO-elever skall erbjudas ändamålsenliga förhandskunskaper om vad yrkesutbildningen innebär; genom att delta i yrkisprao och genom att deras personliga läroplan uppfyller yrkesutbildningens minimikrav. Social träning i grupp är viktigt och JOPO-eleverna skall ha integrationstimmar tillsammans med större grupper. Ett sektorövergripande samarbete är ändamålsenligt för att skolgången skall bli framgångsrik och övergången till fortsatta studier så smidig som möjlig. Samarbete mellan JOPO-gruppen och påbyggnadslinjer utvecklas där de båda parterna kan dra nytta av varandras verksamhet. :Axxell 17

3.2 Samarbete med påbyggnadslinjer Yrkesstarten är till för ungdomar som vill prova på olika yrkesutbildningar innan studievalet avgörs. För att yrkesstarten skall fungera optimalt bör den vara kopplad till ett yrkesinstitut. Tionde läsåret i den traditionella bemärkelsen är till för att höja grundskolans vitsord och mogna till inför fortsatta studier. Studierna efter tionde läsåret kan vara antingen gymnasium eller yrkesutbildning. Det finns även utrymme för att bekanta sig med olika yrkesutbildningar inom ramen för det tionde läsåret. På mindre orter, eller där man har ett begränsat studerandeunderlag, bör man sträva till att kombinera de båda alternativen yrkesstart och tionde läsåret så att man inte konkurrerar om samma potentiella studerande. Det är viktigt att påbyggnadslinjen profilerar sig som ett fullgott utbildningsalternativ till elever och deras vårdnadshavare, med egen GEA-kod. För att vara ett fullgott utbildningsalternativ bör utbildningsanordnaren kunna garantera att linjen startar. Senaste nytt inom påbyggnadslinjen skall finnas lättillgängligt på nätet, t.ex. under Info till elevhandledare på hemsidan. Ifall den yrkesstuderande under det första studieåret avbryter studierna skall han i första hand styras till en påbyggnadslinje. Samarbete utvecklas mellan påbyggnadslinjen och regionernas ungdomsverkstäder för att möjliggöra att verkstadskunder eventuellt kunde delta i påbyggnadslinjens verksamhet. Övrigt att tänka på: Vilken resurs kan lokala folkhögskolor erbjuda? Yrkesstarten strävar till att lotsa ungdomar in i yrkesutbildning, då borde inte en höjning av grundskolevitsord vara det primära inom yrkesstarten. Däremot kunde kurser avlagda under yrkesstart året räknas till godo då yrkesstudier inleds. För att yrkesstarten skall bli av krävs det att organisationen har tillräckligt många utbildningslinjer att välja mellan. Kan ett mellanår i arbetslivet vara ett alternativ? Detta alternativ kräver dock stort förarbete för att garantera en arbetsplats under mellanåret. Idag är det inte enkelt att som 16-åring utan utbildning få en arbets - plats. Kontakt till ungdomsverkstaden/det uppsökande arbetsparet bör finnas. 3.3 SAMARBETE MED DET UPPSÖKANDE UNGDOMSARBETET I och med den nya ungdomslagen blir det lagstadgat för kommunerna att bedriva uppsökande ungdomsarbete. Antingen har man ett eget uppsökande arbetspar eller så köper man in tjänsten från annat håll. På många finlandssvenska orter arbetar det uppsökande arbetsparet tätt med ungdomsverkstaden. 18 Den uppsökande verksamheten skall hitta ungdomar som är utan sysselsättning eller studieplats eller som har en oklar framtidsbild; ungdomar som inte finns i något nätverk. Det är viktigt att uppsökande verksamheten kan fungera både i grundskolan och på andra stadiet. Övergångsskedet mellan stadierna är särskilt viktigt. Kommunen har ett stort arbete framför sig genom att se till att den uppsökande verksamheten får den sektorövergripande information den behöver. Skolan bör tillsammans med det uppsökande ungdomsarbetet komma överens om - Vem på enheten anmäler till uppsökande arbetsparet? - Vilken information överlämnas? - Vid vilka tillfällen görs en anmälan? Det uppsökande ungdomsarbetet kontaktar de högstadie- och andra stadiets skolor som ingår i deras verksamhetsområde och presenterar sin verksamhet för lärarkollegiet och annan intresserad personal. Det uppsökande ungdomsarbetet skall vara lättillgängligt och gärna ha en lågtröskelmottagning där det ska vara enkelt att få tag i stödtjänsterna som verksamheten kan erbjuda. Det uppsökande arbetsparet kan också röra sig där ungdomen rör sig t.ex. i högstadiet, gymnasiet och yrkesutbildningen samt fritidsgårdar. 3.4 SAMARBETE UNDER INLÄRNING I ARBETE I princip är planeringen av den studerandes inlärning i arbete-perioder alltid frågan om en individuell anpassning. Ifall en studerande har anpassad läroplan kan det behövas ett större samarbete med arbetsplatsen där inlärning i arbete sker. Man kan anpassa arbetsuppgifterna på arbetsplatsen eller anpassa hela arbetsplatsen (hitta en lämplig arbetsplats för den studerande t.ex. skolans egna kök). Mer handledning a)från skolan i form av t.ex. studerandevårdspersonal som besöker arbetsplatsen tillsammans med den studerande b) på arbetsplatsen av arbetsplatshandledaren. Övrigt att tänka på: Är högstadiet en gymnasiefåra, dvs. är läroplanerna uppbyggda så att alla elever skall studera vidare vid det mer teoretiska gymnasiet? Är det realistiskt att alla yrkesstuderande ska klara av de yrkeskompletterande läsämnena?

:Axxell 19

4 PROBLEMLÖSNING OCH LIVSKOMPETENS 4.1 INTRODUKTION Varför ett kapitel som heter problemlösning? Det kommer ständigt nya rapporter om hur svaga studerande ska stödas, om hur man ska ge extra resurser åt studerande med svårigheter. Med extra resurser och stöd avses ofta olika former av specialundervisning. StudieFlex vill att stödet man planerar och genomför riktas rätt och att det konkretiseras. Stödet, oavsett i vilken form det ges, skall kunna uppfylla vissa grundkriterier (se 4.2) och det behöver inte alltid vara frågan om direkt pedagogiska lösningar. StudieFlex har noterat att en allt större del studerande också skulle behöva stöd i livshanteringsfärdigheter och i att ta ansvar för sina studier och sitt liv i allmänhet. De åtgärdsförslag som StudieFlex lyfter fram här skall ses som förslag till grund då stödet till den studerande planeras och konkretiseras. 4.2 VIKTEN AV ATT IDENTIFIERA DET EGENTLIGA PROBLEMET HALF OF SOLVING A PROBLEM IS DEFINING THE PROBLEM Dr Phil För att överhuvudtaget kunna inleda stödåtgärder är det A och O att definiera vilka problemen är. Detta gör man bäst genom att utesluta andra möjliga orsaker. Exempel: En studerande har varit mycket frånvarande och frånvaron har redan börjat synas i studieprestationerna. Då ärendet tas upp till diskussion med den studerande bör han själv, med hjälp av ledande frågor, ges en chans att fundera över vilka orsakerna bakom problemet är men också vilka konsekvenser beteendet medför. Vilka fördelar kan man uppnå genom att åtgärda problemet? Den studerande har själv varit med om att definiera problemet. För att ytterligare understryka vikten av att ringa in rätt problemställning kan man tillsammans med den studerande diskutera kring vad problematiken kan leda till ifall den inte åtgärdas. Då det gäller problem som finns i samband med studier vid en andra stadiets skola (problemen kan vara både skolrelaterade och/eller privata) konfronteras man ofta med att den här skolan är frivillig. Det stämmer, att söka till just den här utbildningen är frivilligt men då utbildningen är frivillig ansvarar den studerande för att gemensamma regler och riktlinjer följs. Det är av snor nytta att skolans undervisning byggs upp på ett sådant sätt att man direkt kan påvisa vilka konsekvenserna av t.ex. frånvaro blir och när kompensation av frånvaro inte längre är möjlig. 20 Arbeta tillsammans med den studerande för att definiera och ringa in rätt problem. Diskutera vilka fördelar man kan uppnå ifall problematiken avhjälps samt vad problematiken kan leda till ifall man ingenting gör. Diskutera och synliggör förhållandet frivillighet - ansvar - konsekvenser angående studierna och livssituationen. Använd uteslutningsmetoden för att utesluta att det t.ex. rör sig om brist på motivation, detta för att undvika extra arbete. Ifall man ger rätt sorts stöd uppnår man också resultat samt man sparar resurser. Övrigt att tänka på: Finns det studerande som är direkt olämpliga för utbildningen? En del har inte realistiska insikter om vad de klarar av. Den nya SORA-lagstiftningen gör personer som är olämpliga för utbildningen sållas bort redan i antagningsskedet. I vissa fall kan skolan använda sig av lämplighetstest. 4.3 KRITERIER SOM KÄNNETECKNAR ETT GOTT STÖD Den hjälp som vi ger ska möjliggöra att den studerande hittar motivation och ansvar till att själv åtgärda en eventuell problematisk situation men det kan vara bra att ha följande grundläggande stödkriterier i åtanke.

1 MÅLSÄTTNING: Viktigt att den studerande inser konsekvenserna av den nuvarande situationen samt inser att en förändring behövs Då man arbetar med att ge olika former av stöd är det viktigt att man utgår ifrån att den studerande själv inser att det finns behov av en förändring i beteendet. Det första steget blir således att tillsammans med den studerande komma fram till vilket problem det är frågan om och den studerande själv upplever att det finns saker som borde förändras. Den påtänkta stödformen kan gärna göras upp i skriftligt format som också den studerande tar del av. 2 Stödet skall leda till en förändring hos den studerande / i situationen Kommer den planerade stödformen att ge önskad förändring? Finns det någonting i stödformen som borde justeras för att förändringen skall bli lyckad? Med det här påståendet hävdar StudieFlex att den som ger stödet ska fundera genom stödprocessen och kommer den faktiskt att medföra en förändring för den studerande i problematiken. Man kan inte på förhand veta hur stödprocessen utfaller men erfarenheter från tidigare tillfällen borde ge en god bild om vartåt det kan luta. Uppföljningen är viktig. :Axxell 3 Stödet ges endast under en på förhand överenskommen begränsad tid, en tidsplan görs upp tillsammans med den studerande Stödformen man kommer överens om skall ges under en på förhand gemensamt överenskommen begränsad tid. På det här sättet vet både den studerande och stödgivaren att denna åtgärd inte kommer att pågå i det oändliga utan ansvaret att klara av förändringen själv kommer inom en förutbestämd utsatt tid. Det kan löna sig att dela in stödet i olika skeden t.ex. den här veckan hjälper jag dig men om två veckor måste du klara vissa delar själv. Genom ett tydligt överenskommet tidsschema har båda parter fastslagna beslut att falla tillbaka på. Det kan även finnas behov av en viss flexibilitet så att man kan svara på nyss uppkomna behov då man utvärderar situationen. 4 Stödet skall underlätta för den studerande att utveckla sina sociala färdigheter I många fall görs bedömningen att stödåtgärden som den studerande behöver bäst ges i avskildhet eller i mindre grupper. Ifall man gör bedömningen att stödet bäst kan ges i avskildhet (från den normala grupptillhörig heten) är det viktigt att man tar i beaktande, att stödet på lång sikt inte bidrar till att den studerande får anpassningssvårigheter att återvända till grupptillhörigheten eller till andra gemenskaper. I vissa fall kan det vara frågan om att man i överenskommelsen tydliggör att delar av stödåtgärden ges i en större grupp. Det är av stor vikt att stödformen ges på ett sådant sätt att den studerande utvecklas som person och i sina personliga färdigheter samt att han bereds sådana färdigheter som gör att han kan fungera i sociala sammanhang. 5 Stödet skall ge den studerande en känsla av ansvar och delaktighet i sitt eget liv Förutom att förbereda den studerande med sociala färdigheter ska stödformen även bidra till att hans känsla av ansvar och delaktighet i sitt egna liv stöds. Det är en viktig del för alla yrkesinstitutstuderande att de får kunskap om hur de kan bli aktiva samhällspåverkare. Medborgarkunskap är en allt viktigare del i de studerandes utbildning och att förmå väcka deras intresse för samhälleliga funktioner är viktigt. Det samma gäller i de fall man ger ett stöd till någon. Stödfunktionen skall bereda den studerande i ett ökat ansvar för sitt liv och sina handlingar på samma gång som intresset att bli aktiv medborgare och samhällspåverkare skall väckas. Den person som ska motivera de studerande till att bli aktiva samhällsmedborgare bör också fundera över sin egen roll och ståndpunkt som aktiv medborgare och påverkare. 6 Stödet bör vara motiverande En viktig aspekt är att det stöd man ger bör vara motiverande så att den studerande sporras i förändringen och själv börjar se den direkta nyttan av att en förändring håller på att ske. Att upprätthålla motivationen kan bland annat påverkas genom att påvisa synliga resultat, att den studerande tror på sig själv och att omgivningen möjliggör att en förändring sker. 21

4.4 FÖRÄNDRING OCH MOTIVATION - FAKTORER ATT TÄNKA PÅ FÖR EN LYCKAD FÖRÄNDRINGSPROCESS Enligt psykolog Liria Ortiz är det en myt att bara jag bestämmer mig kommer jag att lyckas. Att bestämma sig kopplas ihop med viljan och viljan i sin tur kopplas ihop med motivation. 1. Den egna viljan är bara en del av motivationen som krävs för att genomföra en förändring och motivation baserad på vilja minskar över tid. Vinsten av förändringen dröjer i många fall och det är svårt att se vad man faktiskt vunnit med förändringen. Istället är det lättare att se det som man går miste om dvs. det man lämnar bakom sig då förändringen är under arbete. Det blir viktigt att kunna påvisa positiva resultat i ett tidigt skede under förändringsprocessen så att viljan att fortsätta består. Ha sporrande diskussioner med denstuderande där man påvisar vilka de fördelaktiga effekterna har blivit. Samtidigt som man stöder den studerande i förändringsprocessen ska man upplysa om att känslan av motstånd och motgång är en vanlig del under processens gång. 2. En annan del av motivationen till förändring handlar om tilltron till vår egen förmåga att klara av själva förändringsprocessen. I detta skede är det viktigt att man får hjälp att inse vilka de egna inre resurserna är men också vilka de yttre resurserna kan vara som t.ex. stöd från egenläraren som hjälper till att stärka det positiva resultatet. Det är viktigt att man i stödet till den studerande följer upp och uppmuntrar till fortsatt positivt beteende då han verkligen försöker, trots att endast små framsteg kan mätas. 3. Motivation är också beroende av att de inre och yttre förutsättningarna är fördelaktiga så att en förändring kan ske. Då man arbetar med en studerande som behöver förändring bör man ta i beaktande vilket inflytande omgivningen har och finns det saker där som borde åtgärdas. 4.5 KURS I KÄNSLOFÄRDIGHETER Livskompetens är att ha personliga resurser att kunna hantera stressituationer och olika motgångar. Det är också att tro på sig själv, sin vilja och sin förmåga att göra val, anpassa sig och klara olika livssituationer. Skolan har ett ansvar att ge de studerande färdigheter också i livskompetens. Kursen är ett konkret sätt att stöda de studerande i deras utveckling. Skolan erbjuder kurser i livskompetens, t.ex. Folkhälsans tonårspolikliniks Kurs i känslofärdigheter. Kursen riktar sig till studerande på andra stadiet och ska ge kursdeltagarna redskap att handskas med olika känslor och situationer som t.ex. motgångar Det är önskvärt att alla studerande har möjlighet att välja kursen. Ifall det inte är möjligt att kursen erbjuds alla skolans studerande borde livskompetens vara en del av t.ex. hälsokunskapsundervisningen. Skolan kan även erbjuda andra typer av livskompetenskurser inom ramen för t.ex. internatspedagogik Bo ensam, Ta hand om hushåll. 4.6 DIGITALE DigiTale är ett sätt att träna kursdeltagarna i känslofärdigheter och metoden har ett arbetssätt som framförallt riktar sig till pojkar som studerar vid yrkesinstitut. Genom sitt arbetssätt främjar DigiTale de studerandes delaktighet och kreativitet inom såväl studier som fritid samtidigt som de lär sig tekniska färdigheter. 22 :Axxell DigiTale erbjuds som valfri kurs åt studerande, studieprestation erhålls för godkänd kurs. Arbetsmetoden DigiTale kan även användas inom annan undervisning t.ex. modersmål. DigiTale är en metod som i större utsträckning appellerar till pojkar och rekrytering bland dem är viktig. 4.7 SOCIAL TRÄNING För att den studerande ska ha tillräckliga redskap att klara sig i yrkeslivet, förutom den viktiga yrkesteorin och -kunskapen, är möjligheten till social träning avgörande. Den sociala träningen medför att den studerande blir van vid att fungera i grupp, tolka signaler och den studerande har också möjlighet att stärka sin roll i sociala sammanhang.

Skolan satsar på verksamhet som stärker klassens/gruppens grupptillhörighet, t.ex. genom bekantningsdagar då läsåret inleds och kontinuerliga gruppdynamiska övningar under studietiden. Skolans tutorer kan fungera som ledare av gruppdynamiska övningar och för på så sätt vidare ett fungerande tutorskap. Vikt läggs vid betydelsen av moral, etik och socialt samvete. Även om en studerande till vissa delar deltar i smågruppsundervisning är det viktigt att han även har möjlighet att jobba tillsammans i större grupper. Skolan ska vara uppmärksam på hur den studerande fungerar i sociala situationer på praktikplatsen och krävs det åtgärder för att stöda den studerande på praktikplatsen. Studerandekåren kan spela en viktig roll i att skapa och upprätthålla studiesociala miljöer. Kurser som DigiTale och Känslofärdigheter är konkreta förslag på verksamhet som kan ordnas av skolan. :Axxell 23

www.axxell.fi StudieFlex - handledning för ungdomar i Åboland, ESF-projekt 1.10.2008-30.9.2011 Layout: Reklambyrå Propelli