Reaktionssystem. (1) och (3), 1:a ordning (2) och (4) (5) olika ordning konsekutiva eller parallella

Relevanta dokument
Trefasreaktorer. Tre faser. Gas Vätska katalysatorfas

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M. Man får svara på svenska eller engelska!

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 20 december 2008 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Docent Louise Olsson

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 13 april 2007 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!

Innehåll. Bilagor 1-8

Industriella Reaktorer 2005

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!

Kinetik, Föreläsning 2. Patrik Lundström

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof.

Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.

Kinetik. Föreläsning 2

Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2

Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.

Kinetik. Föreläsning 1

Kinetik, Föreläsning 1. Patrik Lundström

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Kapitel 6. Termokemi

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Fö. 9. Laddade Kolloider. Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Kap. 7. Laddade Gränsytor

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate

Kapitel 12. Kemisk kinetik

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1)

Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

Energitransport i biologiska system

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Kapitel 6. Termokemi

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Poissons ekvation och potentialteori Mats Persson

SCR vid hög temperatur och höga koncentrationer

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,

Vätskans densitet är 770 kg/m 3 och flödet kan antas vara laminärt.

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 2(2) A: Kap

Kinetik. Föreläsning 4

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Arbetet beror på vägen

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Transportfenomen i människokroppen

Systemteknik/Processreglering F3

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar

Tentamen i Kemisk Reaktionsteknik I Exam in Chemical Reaction Engineering I (KGT002 / KMT017 / KMT007)

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Biokemi. SF1538 Projekt i simuleringsteknik. Skolan för teknikvetenskap. Introduction. Michael Hanke. Kemiska reaktioner

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Tentamen i Molekylär växelverkan och dynamik, KFK090 Lund kl

Kap 12 termodynamiska tillståndsrelationer

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=

Övningstentamen i KFK080 för B

Kap. 8. Kolloidernas stabilitet

Kap 4 energianalys av slutna system

PTG 2015 övning 1. Problem 1

Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

Reaktionskinetik...hur fort går kemiska reaktioner

Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi

Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Lite kinetisk gasteori

Fö. 11. Bubblor, skum och ytfilmer. Kap. 8.

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 1(2) A: Kap

Porösa medier Transvaskulär transport

Övningar Homogena Jämvikter

KINETIK 1(2) A: Kap Vad är kinetik? 14.1 Koncentration och reaktionshastighet. KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi

1. Lös ut p som funktion av de andra variablerna ur sambandet

10. Kinetisk gasteori

2BrO 2 (mycket snabb) Härled, med lämpligt valda approximationer, uttryck för (a) förbrukningshastigheten

Transkript:

Reaktionssystem (1) och (3), 1:a ordning (2) och (4) olika ordning konsekutiva eller parallella (5) blandade reaktioner consecutive competitive halogenering och hydrering av kolväten framställning av diestrar och polyalkoholer

Reaktionssystem (6) oxidation av kolväten stort överskott syre pseudoförsta ordningen R önskad produkt S icke önskad produkt (7) Triangelsystem isomeriseringsreaktion 1-buten - cis-2-buten - trans-2-buten

Definitioner N n n i 1 Total molström i N n n i 1 i Total ämnesmängd N n 0 n i 1 0i N n0 n i 1 0i

Definitioner, molbråk n i xi n ni xi n n i x0i n 0 ni x0i n0

Definitioner, konsentration Förhållandet mellan ämnesmängd och volym n i ci V ni ci V Kombination ger n ci xi x i c V n ci ci xi c V

Definitioner m V m Volymström N n M i 1 i i Massaström N Kombination ger i M i n N n V xi M i i 1 i 1

Definitioner, konversion n 0, k n k k n 0, k Vad göra om n 0, k 0

Definitioner, relativ konversion n 0,k n k ' k n 0

Definitioner, reaktionsgrad n i n 0i i

Nyckelkomponenter En eller fler komponenter väljs som nyckekomponenter De övriga komponenternas koncentrationer kan uttryckas som funktion av nyckelkomponenternas koncentrationer (molmängd, molbråk, konversion)

Nyckelkomponenter

Simuleringsresultat Kolvströmningsmodellen ger vanligen högre koncentrations-maximum av mellanprodukten R än återblandningsmodellen R:s koncentration sjunker långsammare med ökad uppehållstid i återblandnings-reaktorn

Katalytiska tvåfas reaktorer Heterogen katalytisk reaktor Fast katalysator som accelererar reaktionen gas eller vätska

Molekylernas väg till katalysatorn diffusion till katalysatorpartikelns yttre yta diffusion genom katalysatorns porer (ifall porös katalysator) molekylerna når fram till de aktiva sätena

Molekylernas väg till katalysatorn molekylerna adsorberas på de aktiva sätena och reagerar med varandra produktmolekylerna desorberas och diffunderar ut ur katalysatorn

Koncentration och temperatur i katalysatorpartiklar

Reaktortyper Packad bädd mest använd katalysator storlek mm - några cm små partiklar kan åka iväg med gas/vätske strömmen ökar tryckförlusten stora partiklar ökar diffusionsvägen till de aktiva sätena i katalysatorporerna

Packad bädd

Processer Kemisk basindustri Ångreformering Kolmonoxidkonvertering Metanering av kolmonoxid Oxidation av svaveldioxid Metanolsyntes Oxosyntes

Processer Oljeraffinering Reformering Isomerisering Polymerisation Dehydrering Dearomatisering Avsvavling Hydrering krackning

Processer Petrokemisk industri etylenoxid etylenklorid vinylacetat butadien maleinsyreanhydrid ftalsyreanhydrid cyklohexan styren MTBE Hydrodealkylering

Nätbäddsreaktor gauze-reactor Oxidation av ammoniak till kväveoxid Hög temperatur 890 C Nätverk med Pt-katalysator

Bilavgaskatalysator De aktiva ädelmetallerna Pt och Rd i ett bärarmaterial som är fäst på en keramisk eller metallisk monolit Samma konstruktion kan också användas vid hydrerings och oxiderings reaktioner

Bilavgaskatalysator

Multibed reaktor Flera seriekopplade katalysatorbäddar (ofta adiabatiska) värmeväxlare mellan bäddarna lågt längd/diameter förhållande

Multibed reaktor Ångreformering fig. 4.7 Oxidation av SO2 fig. 4.8 yttre värmeväxlare Syntes av ammoniak fig 4.9 högt tryck 300 atm för gynsamt jämviktsläge interna värmeväxlare

Ångreformering

Flerbäddreaktor, SO2 till SO3

ICI reaktor

Ammoniak framställning Anläggning för produktion av 1500 t NH3/da Reaktorvolymen är ca 100 m3 och innehåller ca 250 ton katalysator.

Ammoniak framställning

Radiellt flöde

Multitubular reaktor För starkt exoterma reaktioner skulle multibed konstruktionen kräva många bäddar (temperaturstegring) Multitubular tusentals små rör (diameter: några cm) koppals parallelt och placeras i en värmeväxlare innehållande t.ex. smält saltlösning ex. oxidation av o-xylen fig. 4.12

Flertubreaktor

Flertubreaktor

Katalytisk hydrering Hot spot Hydrering av toluen

Oxidation av o-xylen Hot spot s beroende av kylmediets och tillflödets temperatur

Moving bed

Packad bädd fördelar Strömningsförhållanden mycket nära kolvströmning --> hög omsättningsgrad konstruktionen enkel inga rörliga delar behövs Välkänd och komersiellt tillgänglig Optimering reaktorkaskader katalysatorfördelning för att undvika heta ställen

Packad bädd fördelar Den matematiska modelleringen av en packad bädd är väl känd i dag Prestanda kan beräknas tillförlitligt ifall de kinetiska och transportparametrarna är kända --> Inbesparingar vid planeringen av nya processer

Packad bädd nackdelar Tryckförlust stor långa bäddar små katalysatorpartiklar Hot spots temperaturen får ej överstiga den maximala temperatur som konstruktionen och katalysatorn tål kan undvikas genom t.ex. Ojämn katalysatorfördelning

Packad bädd nackdelar Om katalysatorn deaktiveras måste enheten tas ur produktion medan katalysatorn byts ut katalytisk krackning vid oljeraffineringsprocessen, koks bildas på zeolitkatalysatorn som därmed deaktiveras

Fluidiserad bädd Katalytisk krackning reaktordel regenereringsdel snabba reaktioner kort uppehållstid noggran temperaturkontroll (fungerar isotermiskt) komplicerad dyr stömningsbilden mellan kolv och återblandning

Fluidiserad bädd Endel av gasen i bubbelfasen kan passera utan att komma i kontakt med katalysatorn Katalysatorpartiklarna mals söder, eller klumpas ihop Reaktorväggarna slits (sandblästring med katalysator-partiklar) Miljöaspekter, de mycket små katalysatorpartiklarna är svåra att separea från produkt-strömmen

Modeller för packad bädd Pseudohomogen koncentration och temperatur i katalysatorn på samma nivå som i gas/vätske (bulk) fasen inga koncentrations och temperatur gradienter i katalysatorpartikeln diffusionsmotståndet försumbart i katalysatorpartikeln pordiffusionen kan beaktas genom att reaktionshastigheten korrigeras med effektivitetsfaktorn

Modeller för packad bädd Heterogen skilda balansekvationer för bulk fasen och gasen/vätskan i katalysatorpartikeln Tvådimensionell Temperatur och koncentrations gradienter i den radiella riktningen beaktas

Endimensionell kolvströmnings modell [in] + [genererat i] = [ut] + [ackumulerat] n i,in ri B V n i,out n i n i,out n i,in

Endimensionell kolvströmnings modell. dn = ρ B νr dv Molekylernas diffusion genom fluidfilmen runt katalysatorpartikeln samt deras diffusion i katalysatorns porer påverkar reaktionshastigheten Reaktionshastigheten korrigeras med effektivitets faktorn ' R j =η ej R j c B cb = bulkfasens koncentration B = katalysatormassa / reaktorvolym

Katalysatorns bulkdensitet mcat B VR kg catalyst m3 mol ri ( ) s kg (catalyst ) ri B s m mol 3 reactor volume

Effektivitetsfaktorn Definition Förhållandet mellan det verkliga ämnesflödet och det ämnesflöde som skulle uppnås om diffusionsmotståndet skulle saknas η= N diff N ej diff R i s 1 ri r s dr 0 ri c R b =1 om diffusionen inte påverkar s 1

Diffusion i katalysatorpartikeln Molekylernas väg diffusion genom fluidfilmen runt partikelns yta till partikelytan diffusion in i partikelns porer + reaktion produktmolekylerna går den motsatta vägen koncentrationen av reaktantmolekylerna är lägre i partikeln än i bulkfasen

Diffusion i porös partikel Katalysatorns yta

Diffusion i porer

Ficks lag N i = D ei Ni Dei dc i dr flödet mol/(tid yta) effektiv diffusionskoefficient

Massbalans för katalysatorpartikel 1 r s d D ei dc i dr dr rs r i ρ p =0 Om diffusionskoefficienten = konstant ρ p ri s dc i = 2 r dr D ei dr d 2 ci (48)

Formfaktorn s Ap s 1 = Vp R R Ap Vp partikelns karakteristiska dimension partikelns yttre yta partikelns volym

Formfaktorn S=1 skiva S=2 cylinder S=3 sfär

Biots tal Bi M = Rk Gi D ei Förhållandet mellan diffusionsmotståndet i fluidfilmen och katalysatorpartikeln >>1 för porösa partiklar

Thiele modulen 2 φ = ν i ρ p k D ei R 2 Förhållandet mellan reaktionshatigheten och diffusions koefficienten (60)

Effektivitetsfaktor

Asymptotiska effektivitetsfaktorer Semianalytiska uttryck för godtycklig kinetik God approximation om reaktionsordningen i avseende på reaktanten är positiv ger fel om reaktionsordningen är negativ, reaktionen accelererar med sjunkande koncentration

Värmeeffekt i katalysatorpartikeln Fouriers lag, (värmeledning) Katalysatorns effektiva värmeledningsförmåga är vanligen så hög att temperatur-gradienten i partikeln är försumbar, ekv. 122 Temperatur gradient i fluidfilmen ekv. 125 liten ty filmen mycket tunn

Värmeeffekt i katalysatorpartikeln Energibalansen och massbalansen för katalysator-partikeln är kopplade via reaktionshastigheten och de kan lösas numeriskt Effektivitetsfaktorn kan få värden >1 vid starkt exoteriska reaktioner, hastighetskonstanten ökar med temperaturen inne i partikeln trots lägre koncentration steady state multiplicity fig.4.24

Steady state multiplicity

Tvådimensionell modell Om värmeeffekten p.g.a. kemiska reaktionen är stor och värmeledningsförmågan i katalysatorbädden är låg uppstår radiella temperaturgradienter reaktionshastigheten varierar då i radiell riktning koncentrationsgradienter i radiell riktning fig. 4.27

Tvådimensionell modell temperaturprofil

Tvådimensionell modell Ämnesmängdbalans [in kolvströmning] + [in radiell disp.] + [genererat] = [ut kolvströmning] + [ut radiell disp.] 1 d ci w a d 2 c i 1 dc i = τρ B r i 2 w0 dz Pe mr dζ ζ dζ

Tvådimensionell modell Energibalans dt τ λ d 2 T 1 dt = ρ B Rj ΔH rj 2 2 dz ρ 0 c p R dζ ζ dζ j

Numerisk lösning Finite difference + (RK, Adams Moulton, Backward difference) Orthogonal collocation

Fluidiserad bädd Fluidisering fasta partiklar i en vertikal bädd gas blåses nerifrån vid låg gashastighet hålls partiklarna orörliga vid högre gashastighet blir partiklarna svävande bädden expanderar och partiklarna blir suspenderade i gasfasen Minimum fluidiseringshastighet

Fluidiserad bädd Ökas gashastigheten så bildas det gasbubblor (bubble phase) som är rik på på gas och fattig på katalysatorpartiklar Emulsionsfas (emulsion phase) innehåller största delen av katalysatorpartiklarna Den fluidiserad bädden ser ut som en kokande vätska

Fluidiserad bädd Om gashastigheten ytterligare ökas blir bubblornas diameter = bäddens diameter (slug flow) gränshastighet för slug flow = ws

Fluidiserad bädd Tryckförlusten Fluidiseringsfenomenet kan följas genoma att tryckrörlusten mäts I en packad bädd stiger tryckförlusten monotont med gashastigheten (ex Ergun ekvationen) Vid minimum fluidiserings-hastighet stannar ökningen och tryckförlusten förblir på denna nivå. Fig. 4.31

Fluidiserad bädd Hydrodynamik Bubble phase Emulsion phase (partiklarna) Wake (partikelrikt område) Cloud (Moln) Reaktion sker på alla ställen på partiklarnas yta, i emulsion, bubbel, moln och wake fasen

Fluidiserad bädd Matematisk modell En realistisk modell måste omfatta skilda balansbetraktelser för varje fas Katalysatorpartiklarna är mycket små så de yttre och inre transportprocesserna i katalysatorpartikeln kan försummas Omblandningen medför att temperaturen konstant

Fluidiserad bädd Matematisk modell Kolvströmningsmodell ekv (8)-(13) orealistisk men ger max. prestanda Återblandningsmodell.. n 0 i ρ B r i V R =ni även tankseriemodell

Fluidiserad bädd Matematisk modell Kunii-Levenspiel modell mest realistiska beskrivningen bubbelfasen antas strömma i kolvströmning gasströmmen i emulsionsfasen är negligerbar moln och wakefasen antas ha samma sammansättning

Kunii-Levenspiel modellen Transporten av en reagerande gas sker från bubbelfasen till moln och wakefasen och därifrån vidare till emulsionsfasen Fig. 4.33 Volymelementet består av tre delar ΔV = ΔV b ΔV c ΔV e

Kunii-Levenspiel modellen, massbalanser Bubbelfasen (241) dc b dτ b =υ ρ Bb R b ρ Bc R c Vc Vb ρ Be R e Molnfasen (242) K bc c b c e K be c c c e υr c ρ Bc Emulsionsfasen (243) K ce c c c e υr e ρ Be Ve Vb Ve Vb Vc Vb =0 =0

Kunii-Levenspiel lösningsmetoder 3 * N ämnesmängdbalanser (N= antal komponenter) 1 * N ordinära diff. ekvationer 2*N algebraiska ekvationer För första ordningens reaktioner kan analytiska uttryck härledas

Kunii-Levenspiel Överföringskoefficienter Kbc och Kbe fås med korrelationsekvationer (270), (271) Volymandelarna Vc/Vb och Ve/Vb fås med korrelationsekvationer Bubblornas medeluppehållstid (247) L τ b= wb

Kunii-Levenspiel modelljämförelse Figur 4.34, första ordningens reaktion A P Kolvströmningsmodellen ger högsta osättningsgraden Återblandningsmodellen ger inte minsta omsättningsgraden små bubblor kolvströmning stora bubblor mindre omsättningsgrad

Diffusionskoefficienten Beroende av komponenterna koncentrationsgradienter Ficks lag ger ett enkelt samband mellan diffusionsflödet och koncentrationsgradienten dc i N i =D ei Gäller bäst för komponenter i utspädda gaser ( låga koncentrationer) dx

Diffusionskoefficienten Effektiv diffusionskoefficient i en εp porös partikel D ei = τp Di Di molekylär diffusionskoefficient p porositet 1 p tortuositet, (labyrint-faktor

Effektiva diffusionskoefficienten

Diffusionskoefficienten Intermolekylär diffusion kollisioner mellan molekylerna Knudsen diffusion molekylerna krockar med katalysatorpartikeln porväggar 1 1 Di= D mi D ki

Diffusionskoefficienten Gasfas Fuller-Schettler-Giddings ekvation D ik = T M v T K 1. 75 g / mol g / mol 10 7 m 2 / s Mi Mk P v 1i /3 v 1k /3 atm Temperatur Molvikt Volymbidrag 2

Diffusionskoefficienten Gasfas Knudsens diffusionskoefficient 8εp 2 RT D ki = 3 S g ρ p πm i Sg partikelns specifika area som kan bestämmas med BET (Brunauer-Emmet-Teller) teorin

Diffusionskoefficienten Diffusionskoefficienten kan estimeras med dessa ekvationer Porositeten kan bestämmas med kväve och kvicksilver-porosimetri Bästa sättet är dock att använda experimentella värden på diffusionskoefficienten

Diffusionskoefficienten Vätskor Ej lika välutvecklad teori som för gaser Teori för beräkning av binära diffusionskoefficienter i vätskefas saknas Korrelationer som beskriver ett löst ämne i ett lösningsmedel Olika korrelationer för neutrala molekyler och joner

Diffusionskoefficienten Vätskor Stokes-Einstein ekvationen RT D AB = 6 πμ B R A Molekylens radie RA är svår att uppskatta

Diffusionskoefficienten Vätskor Wilke-Chang ekvationen 12 7. 4 10 D AB = μb cp VA φm B g / mol T K V 0A. 6 det lösta ämnets molära volym vid den normala kokpunkten B lösningsmedlets viskositet cp (centi Poise) m2 / s

Diffusionskoefficienten Vätskor Wilke-Chang ekvationen har utvidgats så att den gäller för blandningar av olika lösningsmedel Uppskattning av associations-faktorn Tumregel vatten 2.6 metanol 1.9 etanol 1.5 oassocierade lösningsmedel 1.0

Viskositeten Använd experimentella data ifall tillgängliga Korrelationsekvationer ln μ = A B /T C T D T A, B, C och D finns tabellerade 2

Diffusionskoefficienten Elektrolytlösningar Anjonerna och katjonerna diffunderar med samma hastighet för att elektroneutralitetn skall bibehållas Nernst ekvation för en fullständigt dissocierad jon i en oändligt utspädd z z lösning D =8. 931 10 TK λ λ m /s 14 0 0 0 0 0 λ λ z valens konduktans (tabellerad) 0 0 0 0 z z 2

Diffusionskoefficienten Elektrolytlösningar I reella elektrolytlösningar rekommenderas följande korrektion D= D 0 m md ln γ± 1 dm ch 2 2 O μ VH O μh 1 2 O molalitet (mol elektrolyt/kg vatten aktivitetskoefficient