Trefasreaktorer. Tre faser. Gas Vätska katalysatorfas
|
|
- Erika Ek
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Trefasreaktorer Tre faser Gas Vätska Fast katalysatorfas
2 Trefasreaktor Funktionsprincip Endel av reaktanterna eller produkterna befinner sig i gasfasen Den gasformiga reaktanten diffuderar till gasvätske gränsytan gasen löser sig i vätskan gasen diffunderar genom vätske-filmen in i vätskans huvudmassa diffunderar i vätskefilmen runt katalysatorpartikeln fram till katalysatorytan där den kemiska reaktionen sker Om porös katalysatorpartikel, sker en simulatan diffusion och reaktion i katalysatorpartikeln
3
4 Trefasreaktor Katalysatorpartiklarna Katalysatorpartiklarna kan vara mycket små och suspenderade i vätskefasen Katalysatorpartiklarna kan vara i samma storlek som i packade bädd reaktorer
5 Katalysatorpartiklar
6 Trefasreaktorer Reaktortyper Slurry reaktorer (Suspenderad katalysator) Bubbelkolonn Tankreaktor Fluidiserad bädd Packad bädd (Trickle bädd)
7 Trefasreaktorer
8 Trefasreaktorer Processer Hydrering fettsyror (slurry) xylos (slurry) Avsvavling (trickle bädd) Krackning (trickle bädd) Metanolsyntes (slurry) Väteperoxid (bubbelkolonn)
9 Trefasreaktor Strömningsbilden Bubbelkolonnen Homogen bubbelströmning Slug flow, Bubblor som fyller hela reaktortvärsnittet, smala kolonner Heterogen strömning, i bredare kolonner, stora och små bubblor Strömningsförhållandet bestämmer gasens volymandel och fasgränsytans storlek. Dessa påverkar reaktorns prestanda
10 Bubbelkolonn
11 Strömning i bubbelkolonn
12 Trefasreaktor Omrörd tankreaktor Mekaniskt omrörd tankreaktor med suspenderad katalysator. Strömningsbilden är då nära fullständig återblandning
13 Tankreaktor
14 Trefasreaktor Packad bädd Trickle bädd vätskan strömmar nedåt gasen strömmar uppåt eller nedåt Trickle flow vätskan rinner nedåt i ett laminärt flöde som effektivt väter katalysatorn Packad bädd ifall vätskan strömmar uppåt
15 Packad bädd
16 Trickle bädd Strömningsbilden Trickle flow Pulsed flow vid låga gas och vätskehastigheter kolvströmning i båda faserna vid högre hastigheter låg gas och hög vätskehastighet blir vätskefasen kontinuerlig och gasbubblor strömmar genom vätskan Vid hög gashastighet och låg vätskehastighet blir gasfasen kontinuerlig och vätskedropparna dispergeras i gasfasen Spray Flow
17 Strömning i Trickle bädd
18 Trickle flow
19 Packad bädd
20 Trefasreaktor fluidiserad bädd De finfördelade katalysatorpartiklarna fluidiseras pga vätskans rörelse Vanligen så att gasen och vätskan strömmar uppåt Pga gravitationen stiger partiklarna endast till en viss nivå i reaktorn
21 Trefas fluidiserad bädd
22 Fluidiserad bädd Strömningsområden Bubbelströmning Slug flow Ojämn fördelning av katalysatorpartiklarna Aggregative fluidization jämn fördelning av katalysator-partiklarna hög gashastighet mycket ojämn fördelning av de fasta partiklarna Strömningsbilden vanligen nära fullständig återblandning
23 Fluidiserad bädd strömningskarta
24 Trefasreaktor Monolitkatalysator Det aktiva katalysatormaterialet inklusive katalysatorbäraren fästs på en monolit Vätskan och gasen strömmar i monolitens kanaler Bäst ämnesöverföring Bubble flow Slug flow Taylor flow Annular flow
25 Monolit
26
27 Monolit
28 Trefas monolit reaktor
29 Monolit kanal
30 Trefasreaktorn Slurry konstant temperatur, inga hot spots små katalysatorpartiklar --> diffusionen i partiklarna kan försummas kan vara svårt att separera katalysatorpartiklarna från produkten Återblandningen minskar omsättningsgraden
31 Trefasreaktorn Packad bädd kolvströmningen oftast gynsam för maximal omsättning diffusionsmotsåndet i katalysator-partiklarna kan begränsa reaktions-hastigheten, men för starkt exoterma reaktioner kan effektivitetsfaktorn bli >1 Hot spots kan uppstå Besvärligt att byta katalysatorn vid förgiftning katalysatorgiftet ackumuleras i början av reaktorn (giftfälla)
32 Treafasreaktorn Ämnesmängdbalanser Kolvströmning Kolonnreaktor Rörreaktor Trickle bädd Återblandning Slurry reaktor Bubbelkolonn Tankreaktor
33 Treafasreaktorn Ämnesmängdbalanser Ämnestransport från gasen till katalysatorn fig 5.15 Reaktionen antas ske på/i katalysatorn I gas och vätskefilmerna antas det endast ske fysikalisk diffusion Ämnesflödet från gasen till vätskan N bli = b c Gi K i c bli Ki k Li 1 k Gi
34 Trefasreaktor Ämnestransport
35 Treafasreaktorn Ämnesmängdbalanser Vid fysikalisk absorption är ämnesflödena genom gas- och vätskefilmerna lika stora b s s b N Li = N Li = N Gi = N Gi Flödet från vätskan till katalysatorpartikeln = komponentens genereringshastighet vid s N Li A p r i m p =0 fortfarighet
36 Treafasreaktorn Ämnesmängdbalanser Flödet genom vätskefilmen definieras med koncentrations-differensen och vätskefilm-koefficienten N sli =k sli c bli c sli Katalysatorns bulkdensitet definieras som ρ B= m cat VL = m cat εlv R
37 Treafasreaktorn Ämnesmängdbalanser s s N Li =k Li b s c Li c Li a = ε p ap = partikelyta/reaktorvolym L ρb ri
38 Treafasreaktorn Ämnesmängdbalanser Om diffusionsmotståndet i katalysatorpartikeln påverkar reaktionshastigheten görs motsvarande korrigering av reaktionshastigheten med effektivitetsfaktorn som i tvåfas reaktorn. Samma ekvationer för katalysatorpartikelns ämnesmängd-balans kan användas som i gasfas system men diffusionskoefficienten och filmkoefficienten beräknas för vätskefas i stället R j =η ej R'j c B
39 Trefasreaktor kolvströmning
40 Trefasreaktor Kolvströmning, vätskefas För volymelementet n Li, in N bli ΔA=n Li, ut N sli ΔA p Vätskefasen d n Li dv R ekv (1) = N bli a v N sli a p ekv (4) el. (12)
41 Trefasreaktor Kolvströmning, gasfas För volymelementet b ngi, in =ngi, ut N Gi ΔA Gasfasen - medström + motström d ngi dv R =±N bli a v fås med ekv. (1)
42 Trefasreaktor Kolvströmning Begynnelsevillkoren vätskefas n Li =n 0, Li V R =0 n Gi =n 0, gasfas medström V Gi R =0 gasfas motström ngi =n 0, Gi V R =V R
43 Trefasreaktor Kolvströmningsmodellen Bra för Trickle bädd Ganska bra för packad bädd där vätskan och gasen strömmar uppåt För bubbelkolonnen passar kolvströmningsmodellen för gasfasen medan vätskefasen är återblandad, en term som beskriver den axiella dipersionen i vätskefasen bör adderas till ämnesmängdbalansen
44 Trefasreaktor Fullständig återblandning Vätskefas n Li n0 Li VR Gasfas = N bl a v N sl a p ngi n0 VR Gi = N bl a v
45 Trefasreaktor halvkontinuerlig Vätskefase satsvis Gasfasen kontinuerlig dn Li dt dngi dt = N bl a v N sl a p V R = n N bli a v V R n Gi begynnelsevillkoren 0 Gi n Li =n0 Li ngi =n0 Gi t=0 t=0
46 Parametrar i trefasreaktorer Gas-vätska jämviktsförhållandet Ki termodynamiska teorier gasers löslighet i vätskor henrys konstant Överföringskoefficienterna kli, kgi korrelationsekvationer vätske- / gasfilmens tjocklek k Li = Tabell 5.3 D Li δl k Gi = D Gi δg
47 Trefasreaktorer Numerisk lösning Återblandning Newton-Raphson Medströms reaktorer Runge-Kutta, Backward difference Motströms randvärdesproblem Ortogonal kollokation (COLSYS)
48 Gas-Vätske Reaktorer Icke katalytisk eller homogent katalyserad Gasfas Vätskefas ( + homogen katalysator) Komponenter i gasfas diffunderar till gasvätske gränsytan och löser sig i vätskefasen Molekyler desorberas från vätskefasen till gasfasen
49 SO2 -> H2SO4
50 Gas-Vätske Reaktorer Reaktioner (tabell 6.1) Rening av industriella gaser En komponent med låg koncentration i gasfasen absorberas med en kemisk reaktion till vätskefasen Den kemiska reaktionen gör att absorptionen av gaskomponenten blir mycket snabbare än om det skulle vara frågan om rent fysikalisk absorption --> mindre anläggning Ex. Absorption av H2S i aminlösning
51 Gas-vätskereaktorere
52 Gas-Vätske Reaktorer Spray kolonn Wetted wall kolonn Packad kolonn Botten kolonn Absorptionsprocesser Låg gashalt Stor överföringsyta Motströmsprincipen Där den reagerande gasens koncentration är lägst kommer den i kontakt med en färsk absorptionsvätska
53 Gas-vätskereaktorer
54 Gas-Vätske Reaktorer Syntes av kemikalier Tankreaktor (Fig. 6.3) god omrörning goda värmeegenskaper gasen dispergeras i vätskefasen Bubbel kolonn (Fig. 6.4) Gasen leds in genom en fördelare Motström (effektivare) eller medström Gasejektor : större fasgränsyta (Fig. 6.6) Återcirkulation för bättre temperatur-reglering Gasfasen kolvströmning Vätskefasen ~ återblandad
55 Tankreaktor
56 Gas-Vätske Reaktorer Packad kolonn Absorption av gaser Motströmsprincipen, gasen uppåt, vätskan nedåt Fyllkroppar skapa stor gas-vätske gränsyta Tillverkas av keramik, plst och metall Gasen distribueras bra p.g.a. fyllkropparna kanalbildning kan uppstå i vätskefasen, kan avhjälpas med distributionsplattor Kolvströmning i gas och vätskefasen
57 Gas-Vätske Reaktorer Bottenkolonn Absorption av gaser Motströmsprincipen Olika typers bottnar Bubble cap Tryckförlusten mindre än i packad kolonn Lättare att kontrollera strömningsförhållandena än i en bottenkolonn
58 Bubbelkolonner Gas-lift
59 Bubbelkolonner
60 Bubbelkolonner
61 Packad kolonn
62 Fyllkroppar
63 Distributionsplattor
64 Bottenkolonn
65 Klock botten
66 Gas-Vätske Reaktorer Gas-skrubbers Spraytorn (Fig. 6.14) Vätskan fördelas med en distributör Vätskan duschas nedåt i små droppar gasen strömmar uppåt i motström Venturi skrubber (Fig. 6.15) Vätskan dispergeras i en venturi-halsmed gasen Lämpliga för mycket snabba reaktioner
67 Spraytorn
68 Venturi skrubber
69 Gas-Vätske Reaktorer Valkriterier (Tabell 6.2) Bubbelkolonn för långsamma reaktioner Kolonn, skrubber eller spraytorn för snabba reaktioner Packad bädd eller bottenkolonn för hög omsättningsgrad för gasfasreaktanten
70 Ämnesmängdbalanser N i A= mol m2 s m2
71 Gas-Vätske Reaktorer Ämnesmängdbalanser Kolvströmning n Li, in N bli ΔA r i ΔV L =n Li, ut Vätskefasen d n Li dv R = N bli a v ε L r i d ngi b =±N Gi av Gasfasen av =fasgränsyta/reaktorvolym L = vätskans volymandel dv R
72 Gas-Vätske Reaktorer Ämnesmängdbalanser Fullständig återblandning n Li, in N bli A r i V L =n Li, ut Vätskefasen n Li n 0 VR Li =N bli a v ε L r i n n Gasfasen = N a V av =fasgränsyta/reaktorvolym Gi 0 Gi R L = vätskans volymandel b Gi v
73 Gas-Vätske Reaktorer Ämnesmängdbalanser Satsreaktor Vätskefasen dn Li dt = N bli a v ε L r i V R dngi b = N Gi av V R Gasfasen dt av =fasgränsyta/reaktorvolym L = vätskans volymandel
74 Gas-Vätske Reaktorer Gas-Vätske filmen Ämnesflöde i Gas-Vätske filmen NbLi NbGi Tvåfilmteorin Kemisk reaktion och molekylär diffusion pågår samtidigt i vätskefilmen, tjockleken L Endast molekylär diffusion i gasfilmen, tjockleken G Ficks lag b N Gi =+ D Gi dcgi dz z=δ G N bli = D Li dc Li dz z=δ L
75 Gas-Vätske Reaktorer Gas-Vätske filmen Gasfilmen D Gi dc Gi dz in A= D Gi dc Gi dz ut A D Gi d 2 c Gi dz 2 =0 b b s N Gi =k Gi c Gi c Gi Kan lösas analytiskt Flödet beroende av gasfilmkoefficienten och koncentrationsdifferensen
76 Gas-Vätske Reaktorer Gas-Vätske filmen Vätskefilmen D Li dc Li dz in D Li A r i AΔz = D Li Randvillkor d 2 c Li dz 2 dc Li dz A ut r i =0 b N Gi = N Li vid z=0 c Li =c bli vid z=δ L
77 Gas-Vätske Reaktorer Gas-Vätske filmen Vätskefilmen Ekvationen kan lösas analytiskt för isoterma betingelser i vissa specialfall i övriga fall löses ekvationen numeriskt med t.ex. ortogonal kollokation
78 Gas-Vätske Reaktorer Reaktionstyper Fysikalisk absorption Mycket långsam reaktion Ingen reaktion i vätskefilmen och i vätskans huvudmassa. Linjära koncentrationsprofiler i filmerna Den kemiska reaktionens hastighet samma i vätskefilmen och i vätskans huvudmassa. Inga koncentrations-gradienter i vätskefilmen Långsam reaktion Ingen kemisk reaktion i vätskefilmen, kemisk reaktion i vätskans huvudmassa. Linjära koncentrationsprofiler i vätskefilmen
79 Gas-Vätske Reaktorer Reaktionstyper Reaktion med ändlig hastighet Snabb reaktion Kemisk reaktion i vätskefilmen och i vätskans huvudmassa. Icke linjära koncentrationsprofiler i vätskefilmen Kemisk reaktion i vätskefilmen. Ingen kemisk reaktion i vätskans huvudmassa. Icke linjära koncentrationsprofiler i vätskefilmen. Gasfaskomponentens koncentration=0 i vätskefasen Oändligt snabb reaktion Kemisk reaktion i vätskefilmen Diffusionskoefficienterna bestämmer reaktionsplanets läge
80 Koncentration i vätskefilmen
81 Gas-Vätske Reaktorer Mycket långsam reaktion Inga koncentrationsgradienter i vätskefilmen Beror på om diffusionsmotståndet har c c effekt eller ej K A= s GA c bla K A= b GA c bla b b N GA = N bla =k GA c GA K A c bla
82 Gas-Vätske Reaktorer Långsam reaktion Diffusionsmotståndet i både gas- och vätskefilmen bromsar absorptionen men inga reaktioner antas pågå i vätskefilmen c b b s N GA = k GA c GA c GA Nb = k LA LA N bla = b s c LA LA b c bla K A c GA KA k LA 1 k GA
83 Gas-Vätske Reaktorer Reaktion med ändlig hastighet i vätskefilmen Kemiska reaktioner i vätskefilmen Reaktion i vätskefilmen b N GA N bla Ingen reaktion i gasfilmen b s N GA = N GA = N sla K A= s c GA c bla D LA d 2 c LA dz Transportekvationen 2 r A =0
84 Reaktion med ändlig hastighet i vätskefilmen Transportekvationen kan lösas analytiskt för vissa specialfall vätskefilmen är isotermisk nollte, första och andra ordningens kinetik
85 Reaktion med ändlig hastighet i vätskefilmen Nollte ordningens kinetik d 2 c LA dz N sla = 2 νa k = D LA b c bla K A c GA M 1 KA k LA M = 1 k GA ν A kd LA 2 k 2LA c bla
86 Påskyndningsfaktorn Förhållandet mellan den kemiska absorptionshastigheten och den rent fysikaliska absorptionshastigheten E A= N b c GA K K k s LA EA är alltid 1 A LA A cb LA 1 k GA
87 Reaktion med ändlig hastighet i vätskefilmen Första ordningens kinetik d 2 c LA dz N sla = 2 D LA b K A c GA c bla cosh M tanh M K A 1 M k LA k GA M = = ν A kc LA ν A kd LA k 2LA Hattas tal Ha=
88 Reaktion med ändlig hastighet i vätskefilmen Andra ordningens kinetik man kan ej få exakta analytiska lösningar Pseudoförsta ordningens kinetik r A = kc A c B koncentrationen av vätskefas-komponenten B är så hög att dess konsumption i vätskefilmen är försumbar Ekvationerna för första ordningens kinetik kan tillämpas
89 Reaktion med ändlig hastighet i vätskefilmen Approximativa lösningar för reell andra ordningens kinetik komponent A konsumeras helt i vätskefilmen, cbla=0 M E A= tanh M E i E A E i 1 Ei=1 E i E A E A k LA k GA b ν B D LA c GA E i 1 EA bestäms iterativt N sla = b c GA KA E A k LA ν A D LB c blb K A 1 k GA Approximativa ekvationer i tabell 6.4 (för att undvika iterationen)
90 Snabba reaktioner Specialfall av reaktioner med ändlig hastighet Gasfaskomponenten konsumeras helt i vätskefilmen och dess bulkfaskoncentration = 0 Samma uttryck som för reaktioner med ändlig hastighet kan användas men cbla=0
91 Oändligt snabba reaktioner Komponenterna reagerar fullständigt i vätskefilmen D d c =0 dz Reaktionsplan där reaktionen sker, Figur LA LA 2 νb δl z '= reaktionsplanets koordinat D LB c LB νa D LA c sla νb D LB c slb
92 Vätskefilmkoefficienten k LA = D LA δ k LB = D LB δ D = diffusionskoefficient D LB = vätskefilmtjocklek k LB = D k LA LA
93 Oändligt snabb reaktion Flödet b c GA N sla = ν A D LB ν B D LA KA k LA K A c blb 1 k GA Absorptionshastigheten av A bestäms endast av A:s och B:s koncentrationsnivåer och deras diffusionskoefficienter Om flera reaktioner sker samtidigt kan det förekomma flera reaktionsplan
94 Ämnesflöden i reaktorbalanserna Ämnesflödesuttryckena sätts in i ämnesmängdbalanserna för de ideala reaktortyperna (sats-, kolv- och återblandningsreaktor) b s N Gi = N Gi = N sli N bla = N sla För mycket långsamma och långsamma reaktioner (ingen reaktion i vätskefilmen)
95 Ämnesflöden i reaktorbalanserna För andra typer av reaktioner (med reaktion i vätskefilmen) fås flödet N bli = D Li dc Li dz z=δ L
96 Lösning av massbalanserna Numeriskt algebraiska ekvationer Newton-Raphson differentialekvationer Backward difference Runge-Kutta randvärdesproblem ortogonal kollokation
97 Lösning av massbalanserna antal ekvationer N st. i vätskefasen N st. i gasfasen Om reaktionen i vätskefilmen skall lösas, N st. Energibalansen 1 st i gasfasen 1 st i vätskefasen Totalt 3N+2 ekvationer N = antal komponenter
98 Antalet ekvationer En kemisk reaktion ν A A ν B B Pr odukter Med reaktionsomfattningen ξ= n LA nga n0 LA n0 GA νa = n LB ngb n0 BA n0 GB νb kan utnyttjas istället för balans-ekvationerna för A (L), A(G), B(L) och B(G), om vätskefaskomponenten B:s flyktighet är låg kan systemet lösas med balansekvationerna för A(L) och A(G)
99 Volymströmmarna i gas-vätske reaktorer Vätskans volymström kan antas vara konstant V L V 0 L V G= RT ngi P gasens volymström förändras med temperaturen, trycket, stökiometrin, lösligheten och massöverföringsegenskaperna
100 Gas-Vätskefilm koefficienter Ämnesflödet genom gasfilmen b s b s N GA = N GA =k GA c GA c GA Me d partialtryck b s N GA = N GA =k ' GA p A p sa Idealgaslagen ger sambandet k GA =k ' GA RT
101 Gas-Vätske jämvikten Definition c sla För gaser med låg löslighet med Henrys konstan He A = K A= s c GA p sa He ' A = c sla Sambandet K A= p sa x sla He A RT KA kan uppskattas med termo-dynamiska teorier ofta är dock Henrys konstant tillräcklig
102 Gas-Vätske reaktor Klorering av p-cresol P-kresol + Cl2 -> monoklorparakresol monoklorparakresol + Cl2 -> diklorparakresol Återblandningsreaktor Newton-Raphson Gas-Vätske filmen Ortogonal kollokation
103 Klorering av parakresol
Innehåll. Bilagor 1-8
Innehåll 1 2 3 4 5 6 7 Inledning Stökiometri och kinetik Homogena reaktorer Katalytiska tvåfasreaktorer Katalytiska trefasreaktorer Gas-vätskereaktorer Reaktorer med en reaktiv fast fas Bilagor 1-8 Reaktorer
Läs merIndustriella Reaktorer 2005
Industriella Reaktorer 2005 Föreläsare: Johan Wärnå rum 252 Kompendium, Industriella Reaktorer Uppgifter i Industriella Reaktorer Föreläsningar mån 13-15 Ri ti 8-10 Stina to 13-15 Ri fre 10-12 Stina Industriella
Läs merReaktionssystem. (1) och (3), 1:a ordning (2) och (4) (5) olika ordning konsekutiva eller parallella
Reaktionssystem (1) och (3), 1:a ordning (2) och (4) olika ordning konsekutiva eller parallella (5) blandade reaktioner consecutive competitive halogenering och hydrering av kolväten framställning av diestrar
Läs merTentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M. Man får svara på svenska eller engelska!
2007-08-31 Sid 2(6) Uppgift 1 (5 poäng) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer
Läs merTentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 13 april 2007 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!
2007-04-13 Sid 2(5) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 13 april 2007 kl 8:30-12:30 i V Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer att besöka tentamenslokalen
Läs merTentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!
2006-12-22 Sid 2(5) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer att besöka tentamenslokalen
Läs merTentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 20 december 2008 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Docent Louise Olsson
Kommentar [PM1]: Här fyller du i ev. diarienummer. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 20 december 2008 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Docent Louise Olsson Louise Olsson
Läs merRepetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck
Läs merTentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen
Comment [PM1]: Här fyller du i ev. diarienummer. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen Examinator: Docent Louise
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar
Läs merBindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.
5.7 Temperatur sammansättningsdiagram. Fixera p i stället för T. Diagram som fig. 5.36. Om p A * > p B * blir T A * < T B *. (g) är övre enfasområdet, (l) undre. Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan
Läs merLouise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdagen den 11 april 2012 kl 8:30-13:30 i Väg och vattensalarna Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka
Läs merAvsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate
Avsnitt 2. Kapitel 2 Kemisk kinetik Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 2 Innehåll 2. 2.2 Hastighetsuttryck: en introduktion
Läs merKapitel 12. Kemisk kinetik
Kapitel 12 Kemisk kinetik Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter
Läs merKinetik, Föreläsning 1. Patrik Lundström
Kinetik, Föreläsning 1 Patrik Lundström Varför kinetik inom kemin? Hur lång tid som behövs för att bilda viss mängd produkt Hur en reaktion beror av temperatur Hur katalys påverkar reaktion och reaktionshastighet
Läs merKapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt
Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8
Läs merKapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi
Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri
Läs merKemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)
Kemisk reaktionskinetik. (Kap. 14.1-4. 14.5-6 ej i kurs.) Reaktionshastighet kemisk jämvikt. Reaktionshastighet avgör tiden att komma till jämvikt. Ett system i jämvikt reagerar inte. Jämviktsläge avgörs
Läs merSelektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen
Selektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen Simon Pedersen 27 februari 2012 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Oorganisk och Organisk Kemi Handledare Andreas
Läs merLouise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Tisdag den 18 december 2012 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen
Läs merYTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt
YTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt Under föreläsningarna 8 och 9 kommer vi att gå igenom ett antal koncept som är viktiga i ytkemi och försöka göra en termodynamisk beskrivning
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 204-08-30. a Vid dissociationen av I 2 åtgår energi för att bryta en bindning, dvs. reaktionen är endoterm H > 0. Samtidigt bildas två atomer ur en molekyl,
Läs merRepetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.
Repetition F11 Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: G m = G m + RT ln P P Repetition F11 forts. Ångbildning o ΔG vap = ΔG P vap + RT
Läs merKinetik. Föreläsning 1
Kinetik Föreläsning 1 Varför kunna kinetik? För att till exempel kunna besvara: Hur lång tid tar reaktionen till viss omsättningsgrad eller hur mycket produkt bildas på viss tid? Hur ser reaktionens temperaturberoende
Läs merLouise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Tisdag den 2 april 2013 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på
Läs mer4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra
4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid
Läs merEnergitransport i biologiska system
Energitransport i biologiska system Termodynamikens första lag Energi kan inte skapas eller förstöras, endast omvandlas. Energiekvationen de sys dt dq dt dw dt För kontrollvolym: d dt CV Ändring i kontrollvolym
Läs merKemisk Dynamik för K2, I och Bio2
Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2 Fredagen den 11 mars 2005 kl 8-13 Uppgifterna märkta (GKII) efter uppgiftens nummer är avsedda både för tentan i Kemisk Dynamik och för dem som deltenterar den utgångna
Läs mer18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1)
18. Fasjämvikt Om ett makroskopiskt system består av flere homogena skilda komponenter, som är i termisk jämvikt med varandra, så kallas dessa komponenter faser. 18.0.1. Tvåfasjämvikt Jämvikt mellan två
Läs merTemperatur T 1K (Kelvin)
Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt
Läs merLaboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik
Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot
Läs merKinetik, Föreläsning 2. Patrik Lundström
Kinetik, Föreläsning 2 Patrik Lundström Kinetik för reversibla reaktioner Exempel: Reaktion i fram- och återgående riktning, båda 1:a ordningen, hastighetskonstanter k respektive k. A B Hastighetsekvation:
Läs merKap. 7. Laddade Gränsytor
Kap. 7. Laddade Gränsytor v1. M. Granfelt v1.1 NOP/LO TFKI3 Yt- och kolloidkemi 1 De flesta partiklar som finns i en vattenmiljö antar en laddning Detta kan bero på dissociation av t.ex karboxylsyra grupper:
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merKapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright
Läs merKinetik. Föreläsning 2
Kinetik Föreläsning 2 Reaktioner som går mot ett jämviktsläge ALLA reaktioner går mot jämvikt, här avses att vid jämvikt finns mätbara mängder av alla i summaformeln ingående ämnen. Exempel: Reaktion i
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V
CHLMERS 1 (3) TENTMEN I TERMODYNMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V Hjälpmedel: Kursböckerna Elliott-Lira: Introductory Chemical Engineering Thermodynamics och P. tkins, L. Jones:
Läs merMaterialfysik vt Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt. [Mitchell ]
530117 Materialfysik vt 2010 5. Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt [Mitchell 3.2.1 ] 5.4.1 Nukleation Nukleation (också kärnbildning på svenska, men nukleation används allmänt) är processen där en ny
Läs mer5.4.1 Nukleation Materialfysik vt Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt. Nukleation av en fast fas. Nukleation av en fast fas
5.4.1 Nukleation 530117 Materialfysik vt 2010 5. Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt [Mitchell 3.2.1 ] Nukleation (också kärnbildning på svenska, men nukleation används allmänt) är processen där en ny
Läs merLösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors
Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl 08.00 14.00 Lösningsförslag Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors 1. (a) Joule- expansion ( fri expansion ) innebär att gas som är innesluten
Läs merDestillationskolonn. kylvatten. magnetventil. 8st Pt100-givare. Enhet för temperaturgivare. Värmemantel
Destillationskolonn 3 Uppställningen består av en destillationskolonn med åtta Pt100- givare för att mäta temperaturen på de olika bottnarna. Magnetventilen, som är placerad på toppen av kolonnen, kontrolleras
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 2012-05-23 1. a Molekylerna i en ideal gas påverkar ej varandra, medan vi har ungefär samma växelverkningar mellan de olika molekylerna i en ideal blandning.
Läs merRepetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien
Läs merRepetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F10 Gibbs fri energi o G = H TS (definition) o En naturlig funktion av P och T Konstant P och T (andra huvudsatsen) o G = H T S 0 G < 0: spontan process, irreversibel G = 0: jämvikt, reversibel
Läs merVätskans densitet är 770 kg/m 3 och flödet kan antas vara laminärt.
B1 En vätska passerar nedåt genom ett vertikalt rör med innerdiametern 1 dm. Den aktuella vätskan är kemiskt instabil och kräver en extra omsorgsfull hantering. Detta innebär bl.a. att storleken av den
Läs merHur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)
entamen i kemisk termodynamik den 4 juni 2013 kl. 14.00 till 19.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje
Läs merRepetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd
Läs merIdealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.
Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell
Läs merKap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet
Kap 2 Reaktionshastighet Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet Vilka faktorer påverkar reaktionshastigheten? Exempel: zink i saltsyra Zink i saltsyra: https://www.youtube.com/watch?v=x0qzv92smbm
Läs merKinetik. Föreläsning 4
Kinetik Föreläsning 4 Fotokemi Med fotoreaktioner avses reaktioner som initieras av ljus. Exempel: Cl 2 + h ν Cl 2 * 2Cl Ljus = små odelbara energipaket med frekvens ν (Hz = s -1 ) є = h ν h = Plancks
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merBiokemi. SF1538 Projekt i simuleringsteknik. Skolan för teknikvetenskap. Introduction. Michael Hanke. Kemiska reaktioner
1 (35) : Biokemi Skolan för teknikvetenskap SF1538 Projekt i simuleringsteknik 2 (35) Innehåll : 1 2 3 : 4 5 6 7 8 3 (35) Introduktion : Biokemiska är basen till livet Undersökningen av reaktionskedjor
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats
Läs merFysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls
Läs merEXPERIMENTELLT PROV ONSDAG Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare.
EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG 2011-03-16 Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! Tabell- och formelsamling får EJ användas. Skriv
Läs merFö. 11. Bubblor, skum och ytfilmer. Kap. 8.
Fö. 11. Bubblor, skum och ytfilmer Kap. 8. 1 Skum: dispersion av gasfas i vätskefas (eller i fast fas) 2γ P R P > P F W Sammansmältning av små till stora bubblor: Spontan process, ty totala ytarean minskar,
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs merKapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning
Kapitel 11 Innehåll Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar 11.1 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktssäkning 11.6 11.7 Kolligativa
Läs merTransportfenomen i människokroppen
Transportfenomen i människokroppen Kapitel 8-9. Porösa medier och Transvaskulär transport 2016-02-15 Porösa medier Glatt muskelvävnad Nanomaterial Grus (granulat) Svampliknande Fibermatris i polymergel
Läs merALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING
Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i
Läs merTentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof.
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen
Läs merTermodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.
Termodynamik FL1 Grundläggande begrepp Energi Energi Energi kan lagras Energi kan omvandlas från en form till en annan. Energiprincipen (1:a huvudsatsen). Enheter för energi: J, ev, kwh 1 J = 1 N m 1 cal
Läs merKapitel 11. Egenskaper hos lösningar
Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar Kapitel 11 Innehåll 11.1 Lösningssammansättning 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 Ångtryck över lösningar 11.5 Kokpunktshöjning
Läs merLektion 5: Innehåll. Bernoullis ekvation. c 5MT007: Lektion 5 p. 1
Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation c 5MT007: Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) c 5MT007: Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re)
Läs merHydrodynamik Mats Persson
Föreläsning 5/10 Hydrodynamik Mats Persson 1 De hydrodynamiska ekvationerna För att beskriva ett enkelt hydrodynamiskt flöde behöver man känna fluidens densitet,, tryck p hastighet u. I princip behöver
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2010-12-14 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merTentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13
Tentamen i Termodynamik för K och B 081025 kl 8-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas.
Läs meru = Ψ y, v = Ψ x. (3)
Föreläsning 8. Blasius gränsskikt Då en en friström, U, möter en plan, mycket tunn platta som är parallell med friströmshastigheten uppkommer den enklaste typen av gränsskikt. För detta gränsskikt är tryckgradienten,
Läs merRäkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2
Bengt Carlsson last rev September 21, 2010 Kommunal och industriell avloppsvattenrening Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2 1) Betrakta en totalomblandad biologisk reaktor enligt Figur 1. Q, Sin,
Läs merTentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl
entamen i kemisk termodynamik den 7 januari 04, kl. 8.00 3.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamlin för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad!.
Läs merPorösa medier Transvaskulär transport
Porösa medier Transvaskulär transport Porösa medier Kontinutitetsekvationen v = φ B φ L Källtermer pga. massutbyte med blodoch lymfkärl Definitioner Specifik area: s = total gränsarea total volym Porositet:
Läs merFFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar
FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar Christian Forssén, Institutionen för fysik, Chalmers, Göteborg, Sverige Oct 2, 2017 10. Värmeledning, diffusionsekvation Betrakta ett temperaturfält
Läs merPoissons ekvation och potentialteori Mats Persson
1 ärmeledning Föreläsning 21/9 Poissons ekvation och potentialteori Mats Persson i vet att värme strömmar från varmare till kallare. Det innebär att vi har ett flöde av värmeenergi i en riktning som är
Läs merExempel ode45 parametrar Miniprojekt 1 Rapport. Problemlösning. Anastasia Kruchinina. Uppsala Universitet. Januari 2016
Problemlösning Anastasia Kruchinina Uppsala Universitet Januari 2016 Anastasia Kruchinina Problemlösning 1 / 16 Exempel ode45 parametrar Miniprojekt 1 Rapport Anastasia Kruchinina Problemlösning 2 / 16
Läs merOrdinära differentialekvationer,
(ODE) Ordinära differentialekvationer, del 1 Beräkningsvetenskap II It is a truism that nothing is permanent except change. - George F. Simmons ODE:er är modeller som beskriver förändring, ofta i tiden
Läs merFö. 9. Laddade Kolloider. Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar
Fö. 9. Laddade Kolloider Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar 1 De flesta partiklar (t.ex. kolloider) som finns i en vattenmiljö antar en laddning. Detta kan bero på dissociation av t.ex karboxylsyra
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum: 2004-08-21 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar
Läs merKapitel V. Praktiska exempel: Historien om en droppe. Baserat på material (Pisaran tarina) av Hanna Vehkamäki
Kapitel V Praktiska exempel: Historien om en droppe Baserat på material (Pisaran tarina) av Hanna Vehkamäki Kapitel V - Praktiska exempel: Historien om en droppe Partiklar i atmosfa ren Atmosfa rens sammansa
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 11 Intermolekylära krafter Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå samt beskriva
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 2: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Metaller är kända för att kunna leda värme, samt att överföra värme från en hög temperatur till en lägre. En kombination
Läs merTentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära
Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november
Läs merVi betraktar homogena partiella differentialekvationer (PDE) av andra ordningen
Produktlösningar Vi betraktar homogena partiella differentialekvationer (PDE) av andra ordningen u( u( u( u( u( A B C D E 0 (ekv 0) y y y som är definierad på ett (ändligt eller oändlig rektangulär område
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merKap 4 energianalys av slutna system
Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =
Läs merBestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin
Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer
Läs merKapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Läs merSammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)
Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/9 2008 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Kemitekniska processer Provmoment: adokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 118TG Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2017-10-23 Tid: 09:00 13:0 0 Hjälpmedel: Valfri
Läs merKapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Läs mer1. Lös ut p som funktion av de andra variablerna ur sambandet
Matematiska institutionen Stockholms universitet Avd matematik Eaminator: Torbjörn Tambour Tentamensskrivning i Matematik för kemister K den 0 december 2003 kl 9.00-4.00 LÖSNINGAR. Lös ut p som funktion
Läs merMembranegenskaper-hur modellera/förstå?
Membranegenskaper-hur modellera/förstå? Vilopotential över membran (Nernst eller GHK V- ekv) Joners fördelning vid jämvikt (Donnans regel + laddningsneutralitet) I-V relation vid linjära resp. icke-linjära
Läs merVI. Reella gaser. Viktiga målsättningar med detta kapitel
VI. Reella gaser Viktiga målsättningar med detta kapitel Veta vad virialutvecklingen och virialkoefficienterna är Kunna beräkna första termen i konfigurationsintegralen Känna till van der Waal s gasekvation
Läs merBiobränsleoptimerad oxidationskatalys för framtidens avgasefterbehandling
Biobränsleoptimerad oxidationskatalys för framtidens avgasefterbehandling September 2013 hösten 2017 FFI Energi och miljö, stödsumma: 6,55 MSEK KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Agenda Bakgrund Projektets
Läs merOm trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).
EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt
Läs merVI. Reella gaser. Viktiga målsättningar med detta kapitel. VI.1. Reella gaser
I. Reella gaser iktiga målsättningar med detta kapitel eta vad virialutvecklingen och virialkoefficienterna är Kunna beräkna första termen i konfigurationsintegralen Känna till van der Waal s gasekvation
Läs merProvmoment: Tentamen Ladokkod: A116TG Tentamen ges för: TGKEB16h. Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00
Grundläggande kemiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: A116TG Tentamen ges för: TGKEB16h 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018-05-29 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Tillåtna hjälpmedel är miniräknare, Alvarez
Läs mer10. Kinetisk gasteori
10. Kinetisk gasteori Alla gaser beter sig på liknande sätt. I slutet av 1800 talet utvecklades matematiska sätt att beskriva gaserna, den så kallade kinetiska gasteorin. Den grundar sig på en modell för
Läs merCh. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH
GRUNDLÄGGANDE BEGREPP System (slutet system) = en viss förutbestämd och identifierbar massa m. System Systemgräns Omgivning. Kontrollvolym (öppet system) = en volym som avgränsar ett visst område. Massa
Läs mer