År sred ov is n i ng 2017
SPARBANKSSTÄMMA med sparbankens huvudmän hålles på Ivetofta Sparbank i Bromölla torsdagen den 26 april kl 18.30. 2
INNEHÅLL VD:s kommentarer 4 Förvaltningsberättelse 5 Fem år i sammandrag 7 Resultaträkning 10 Balansräkning 11 Eget kapital 12 Kassaflödesanalys 13 Noter till de finansiella rapporterna 14 Revisionsberättelse 47 Företagsstyrning 50 Huvudmän, styrelse mm 51 Foto, omslag: Roger Karlsson, Purple Passion Kommunikation, Karlshamn Org nr: 538201-3109 Säte: Bromölla 3
VD:s kommentarer Så har ännu ett år passerat och det är åter dags för en årsredovisning. Förra året skrev jag Ivetofta Sparbank är stark och mår väl och det finns ingen anledning att skriva något annorlunda nu. Antalet kunder ökar och i de kundundersökningar som genomförts får bankens ett gott betyg, dessutom gör banken sitt bästa rörelseresultat i bankens historia. Men det gäller att vi inte slår oss till ro utan att vi hela tiden utvecklas med de nya trenderna, samtidigt som vi tar till vara på bankens historia och traditioner. Utveckling är en förutsättning för att vara en relevant bankpartner för kunderna över tid och vi är övertygade om att sparbanksidén kommer att vara en framgångsfaktor även i framtiden. Bankens styrelse har under 2018 arbetat fram en ny affärsplan och i den finns bl a bankens översiktliga mål; Nöjda kunder, Hög marknadsandel, Stark ekonomisk ställning samt att banken ska Bidra till en positiv samhällsutveckling. Nöjda kunder Under våren 2017 genomförde vi en uppföljning av den kundundersökning som vi gjorde första gången 2015. Tre områden omfattas, Din bild av Sparbanken, Sparbanken jämfört med andra banker och Mötet med banken. De tre områdena sammanvägs till ett totalt index, och 2015 kom vi på en fin femteplats av totalt elva deltagande sparbanker, ett bra resultat i konkurrens med andra väl omtyckta sparbanker. Ett viktigt syfte med en kundundersökning är att få synpunkter på hur verksamheten kan utvecklas och efter undersökningen 2015 har vi arbetat för att bli ännu mer proaktiva gentemot kund och i själva kundmötet. Vi är mycket stolta och glada över resultatet från årets undersökning där vi på samtliga 24 frågor fick ett ännu bättre resultat än vid 2015 års mätning och där vi denna gång hamnade på en mycket glädjande andraplats av totalt fjorton deltagande sparbanker. Hög marknadsandel Enligt de mätningar vi gjort så har banken en marknadsandel på ca 60 % inom såväl privat- som företagssektorn inom verksamhetsområdet. Under 2017 ökade bankens affärsvolym med nästan 10 % vilket är en fantastiskt bra siffra med tanke på att sparbankerna i genomsnitt ökade med knappt 5 %. Ett annat mått som vi följer är vilken andel av gjorda fastighetsaffärer inom Bromölla kommun som går genom sparbanken. De senaste 10 åren har banken haft en stabil nivå på ca 60 % av fastighetsaffärerna, men 2017 tog vi ytterligare ett kliv och andelen av fastighetsaffärerna som gick via sparbanken var hela 73 %. Detta är siffror som vi är mycket nöjda med och det kan vara en utmaning att öka dessa från en redan väldigt hög nivå, men självklart är det en målsättning att öka såväl marknadsandel som de kundvolymer som förvaltas i banken. Stark ekonomisk ställning Rörelseresultatet för 2017 är det bästa i bankens historia. En viktig grund till resultatutvecklingen är de volymökningar som tillkommit genom de senaste årens kundtillströmning. Som framgår längre fram i årsredovisningen så har banken stabila nivåer inom såväl soliditet som kapitaltäckning. Detta gör att banken kan fortsätta erbjuda finansiering och samtidigt känna sig trygg inför kommande utmaningar och eventuellt ytterligare höjda kapitalkrav. Bidra till en positiv samhällsutveckling Det egna kapital som byggts upp genom bankens 113-åriga historia gör att vi kan fortsätta leverera finansiell service till våra kunder med tillgång till lokala kontor och hög tillgänglighet för rådgivning inom bankrelaterade frågor. En sparbank är en viktig sponsor för det lokala föreningslivet men framförallt så ger sparbanken bra förutsättningar för finansiering till projekt som i sin tur bidrar till en positiv samhällsutveckling inom bankens verksamhetsområde, precis så som sparbanksidén var tänkt från början. Tack för ännu ett år Alla siffror och resultat beror i slutändan på det fina arbete som utförs av våra medarbetare i den dagliga verksamheten. Vi ska vara en lokal fullservicebank där kunden upplever att den blir sedd och lyssnad på. Med hög tillgänglighet och service ger vi en god och kvalitativ rådgivning avseende allt inom spara/placera, lån, pension, betala och försäkring. Som avslutning vill jag tacka bankens huvudmän och alla våra kunder för ännu ett spännande år tillsammans, och naturligtvis medarbetare och styrelse för ett fantastiskt arbete under året som gått! Vi finns till för, och tack vare, våra kunder! Bromölla i mars 2018 Christian Jönsson 4
Redovisning för verksamhetsåret 2017 Styrelsen för Ivetofta Sparbank i Bromölla får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2017, sparbankens 113:e verksamhetsår. Allmänt om verksamheten Ivetofta Sparbank i Bromölla bildades 1905 och bankens verksamhetsområde är Bromölla kommun. Vi är en självständig och starkt lokalt förankrad sparbank. Vi erbjuder genom våra två fullservicekontor en service som vi är ensamma om i vårt verksamhetsområde. Vår kundbas består av såväl privatpersoner, lantbruk, andra företag och organisationer och vi eftersträvar alltid en nära relation som ska bidra till trygghet och långsiktighet. Bankens vision är Att vara en självständig bank som bidrar till en bättre ekonomisk vardag för alla och affärsidén som ska leda till visionen lyder Vi ska vara en självständig fullservicebank med bas i Bromölla kommun. Genom lokal närvaro, hög kompetens, behovsanpassade produkter och tjänster samt korta beslutsvägar bidrar vi till ekonomisk utveckling och trygghet för våra kunder genom livet. Genom uthållig lönsamhet kan vi vara delaktiga i projekt för en positiv samhällsutveckling. Vi ska upplevas som ett självklart val. Den digitala utveckling och förändring av kundbeteenden som nu sker innebär en spännande utmaning och framtid för oss som en lokal sparbank. Som framgår av vision Förvaltningsberättelse och affärsidé vill vi vara en bank för alla, det innebär att vi ska vara en bank som tilltalar såväl den traditionelle kunden som den som håller sig med det senaste inom den digitala världen. Vårt samarbete med övriga sparbanker och Swedbank gör detta möjligt. En sparbank ska bidra till utveckling inom sitt verksamhetsområde och låta bankens vinster gå tillbaka till bygden och de människor och företag som bor och verkar i den. Genom att stödja det lokala föreningslivet och erbjuda kreditgivning till företags och privatpersoners investeringar arbetar Ivetofta Sparbank för en positiv samhällsutveckling. Vi vill också genom information om vardagsekonomi, inte minst i skolorna till våra barn och ungdomar, bidra till en ökad medvetenhet om vikten av en sund ekonomi och ett eget sparande. Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Personal och utveckling Medelantal anställda under 2017 var 21 vilket är en minskning med en anställd jämfört med året innan. I Ivetofta Affärsvolym, tkr 2017 2016 Utlåning till allmänheten, inkl. garantier 1 832 721 1 690 674 Förmedlad utlåning, i huvudsak Swedbank Hypotek AB 456 996 433 306 Inlåning från allmänheten 1 873 265 1 768 339 Förmedlade placeringar, i huvudsak Swedbank Robur AB 1 192 405 998 106 Övriga 620 881 564 781 Total affärsvolym 5 976 268 5 455 206 Affärsvolym Bankens affärsvolym, vilket är summan av volymerna i egen balansräkning samt förmedlade volymer till andra institut, ökade under året med 521 mkr vilket motsvarar en ökning på 9,6%. I posten Övriga ingår bl a kundernas placerade förmögenheter i försäkringslösningar och värdepappersdepåer. Swedbank Robur 1.192 Affärsvolym, 5.976 mkr Inlåning 1.873 Utlåning 1.833 Övrigt 621 Swedbank Hypotek 457 5
Sparbank pågår ett ständigt arbete att utbilda och utveckla personalen och detta arbete syftar till att kunna anpassa kompetensen utifrån olika kundbehov. Kompetensen hos bankens medarbetare är en viktig förutsättning för att banken ska kunna behålla och även arbeta för att förstärka sin starka marknadsposition i verksamhetsområdet och även för att möta de krav som ställs/kommer att ställas från myndigheter. Resultat Rörelseresultatet, före bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 23 071 tkr (21 476 tkr). Räntemarginalen blev 1,68% (1,67%) och räntenettot, skillnaden mellan intäktsoch kostnadsräntor, har ökat med 4,8%, från 35 881 tkr till 37 596 tkr. Räntenettot belastas med avgift för insättningsgarantin med 1 373 tkr (1 358 tkr). Bankens aktieinnehav i Swedbank gav under året en utdelning på 6 072 tkr (4 745 tkr). Bankens reserveringar och konstaterade kreditförluster uppgår netto till 1 535 tkr (2016 positivt netto 263 tkr), en kreditförlustnivå på 0,1% (+0,02%). Inlåning Sparbankens inlåning från allmänheten har ökat med 104 926 tkr, från 1 768 339 tkr till 1 873 265 tkr, vilket motsvarar en ökning på 5,9%. Utlåning Sparbankens totala utlåning till allmänheten uppgick vid 2017 års utgång till 1 807 211 tkr mot 1 668 374 tkr vid 2016 års slut, vilket motsvarar en ökning med 138 837 tkr eller 8,3%. Likviditet Målsättningen med bankens likviditets- och finansförvaltning är att, genom iakttagande av styrelsens fastställda policy samt sunt affärsomdöme, optimera avkastningen på bankens likviditet på lång sikt med ett lågt risktagande. Information om bankens likviditetssituation finns i kassaflödesanalysen på sidan 13 och not 3 Finansiella risker under rubriken Likviditetsrisk. Finansiella instrument och riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivning och den övriga finansverksamheten. Under not 2 Redovisningsprinciper och not 3 Finansiella risker finns detaljerad information om hur bankens finansiella instrument redovisas och hur de risker som finns hanteras. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen framgår under rubriken Ledande befattningshavares ersättningar i not 10 Allmänna administrationskostnader. Framtida utveckling I snart tre år har vi nu haft reporäntan på en negativ nivå och den senaste ändringen gjordes i februari 2016. Sedan dess har reporäntan legat på -0,50%. Riksbankens prognos från februari 2018 är att reporäntans nivå kommer att börja långsamt stiga i slutet på 2018 och under 2019 passera 0%. Både Riksbanken och de flesta analytiker tror att reporäntan sedan ska fortsätta att höjas långsamt för att vid årsskiftet 2020/2021 ligga på ca 1 %. 2017 gjorde Ivetofta Sparbank sitt bästa rörelseresultat i bankens historia och styrelsen ser fram emot ett 2018 där banken fortsätter att sätta fokus på mötet med kund, möten där bankens medarbetare tillsammans med kund gör en behovsanalys som leder till rätt produkt och tjänst till rätt kund. Det är ett arbetssätt som vi tror på och som vi tror ger nöjda och trogna kunder vilket i förlängningen leder till att banken kan ha en långsiktig stark volymutveckling och intjäning. Resultatet före kreditförluster år 2018 beräknas uppgå till 24-25 mkr. 1900 In- och utlåning 2008-2017, mkr 1800 1700 1600 1500 1400 1300 1200 1100 Inlåning Utlåning 1000 6 900 2009 2011 2013 2015 2017
Fem år i sammandrag, nyckeltal 2017 2016 2015 2014 2013 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 5 976 5 455 5 129 4 806 4 514 förändring under året, % 9,6 6,4 6,7 6,5 5,3 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 16,0 16,4 15,3 15,4 15,5 Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 211 414 1 181 228 1 046 107 1 052 576 - Kärnprimärkapitalrelation (ej år 5) Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp 22,5 22,1 23,4 21,6 - Primärkapitalrelation (ej år 5) Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp 22,5 22,1 23,4 21,6 - Total kapitalrelation (ej år 5) Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp 22,5 22,1 23,4 21,6 - Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav - - - - 2,6 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav - - - - 2,3 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 1,7 1,7 1,8 2,0 2,1 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,0 1,0 1,1 1,1 1,2 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 5,1 5,0 5,4 5,4 5,9 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,58 0,60 0,54 0,56 0,54 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,60 0,60 0,60 0,62 0,63 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 63 63 55 43 37 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,4 0,4 0,7 1,1 1,4 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,1 0,0 0,2 0,2 0,3 Övriga uppgifter Medelantal anställda 21 22 21 20 21 Antal kontor 2 2 2 2 2 7
Fem år i sammandrag, resultat- och balansräkning, tkr 2017 2016 2015 2014 2013 Resultaträkning Räntenetto 37 596 35 881 36 030 37 078 38 525 Provisioner, netto 13 311 11 702 11 775 10 592 10 790 Nettoresultat av finansiella transaktioner 624 968 1 168 770 405 Övriga intäkter 6 671 4 817 4 833 4 478 4 117 Summa intäkter 58 202 53 368 53 806 52 918 53 837 Allmänna administrationskostnader -28 380-28 157-24 909-25 284-25 143 Övriga kostnader [1] -5 216-3 998-4 398-4 089-4 072 Kreditförluster -1 535 263-2 956-3 271-4 887 Summa kostnader -35 131-31 892-32 263-32 644-34 102 Rörelseresultat 23 071 21 476 21 543 20 274 19 735 Bokslutsdispositioner 0 0 0 396 5 291 Skatter -3 837-3 720-3 895-3 677-4 706 Årets resultat 19 234 17 756 17 648 16 993 20 320 Balansräkning Kassa 2 137 4 058 4 556 4 067 4 705 Belåningsbara statsskuldförbindelser 69 006 70 423 69 807 - - Utlåning till kreditinstitut 120 603 104 242 271 621 216 998 122 091 Utlåning till allmänheten 1 810 202 1 673 164 1 552 189 1 497 125 1 442 612 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 110 832 144 674 54 675 136 767 146 642 Aktier och andelar 99 988 102 689 83 509 80 220 70 439 Materiella tillgångar 19 289 20 323 21 545 22 688 23 309 Övriga tillgångar 9 700 10 399 7 747 8 312 9 944 Summa tillgångar 2 241 757 2 129 972 2 065 649 1 966 177 1 819 742 Skulder till kreditinstitut 0 0 25 016 50 006 0 Inlåning från allmänheten 1 873 265 1 768 339 1 709 363 1 594 239 1 522 025 Övriga skulder 7 431 8 581 10 862 13 427 11 696 Avsättningar för pensioner m m 2 956 3 887 4 347 4 900 4 632 Summa skulder och avsättningar 1 883 652 1 780 807 1 749 588 1 662 572 1 538 353 Obeskattade reserver 0 0 0 0 396 Eget kapital 358 105 349 165 316 061 303 605 280 993 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 241 757 2 129 972 2 065 649 1 966 177 1 819 742 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 8
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 19 234 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 19 234 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Kapitalbasen uppgår till 272 512 tkr (261 516 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 96 913 tkr (94 498 tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 320 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Reservfond 2008-2017, mkr 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 9
Resultaträkning, tkr 1 januari - 31 december Not 2017 2016 Ränteintäkter 40 468 39 687 Räntekostnader -2 872-3 806 Räntenetto 4 37 596 35 881 Erhållna utdelningar 5 6 613 4 760 Provisionsintäkter 6 16 907 15 303 Provisionskostnader 7-3 596-3 601 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 624 968 Övriga rörelseintäkter 9 58 57 Summa rörelseintäkter 58 202 53 368 Allmänna administrationskostnader 10-28 380-28 157 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 20-1 250-1 222 Övriga rörelsekostnader 11-3 966-2 776 Summa kostnader före kreditförluster -33 596-32 155 Resultat före kreditförluster 24 606 21 213 Kreditförluster, netto 12-1 535 263 Rörelseresultat 23 071 21 476 Skatt på årets resultat 13-3 837-3 720 Årets resultat 19 234 17 756 Rapport över totalresultat, tkr 1 januari - 31 december 2017 2016 Årets resultat 19 234 17 756 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -10 294 14 724 Komponenter som har omklassificerats till RR 0 624 Årets övrigt totalresultat -10 294 15 348 Årets totalresultat 8 940 33 104 10
Balansräkning, tkr Per den 31 december Not 2017 2016 Tillgångar Kassa 2 137 4 058 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 14 69 006 70 423 Utlåning till kreditinstitut 15 120 603 104 242 Utlåning till allmänheten 16 1 807 211 1 668 374 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 16 2 991 4 790 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 17 110 832 144 674 Aktier och andelar 18 99 938 102 689 Aktier och andelar i intresseföretag 19 50 0 Materiella tillgångar 20 - Inventarier 651 719 - Byggnader och mark 18 638 19 604 Övriga tillgångar 13, 21 5 140 5 426 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 4 560 4 973 Summa tillgångar 2 241 757 2 129 972 Skulder, avsättningar och eget kapital Inlåning från allmänheten 23 1 873 265 1 768 339 Övriga skulder 24 2 779 3 229 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 4 652 5 352 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 2 956 3 887 Summa skulder och avsättningar 1 883 652 1 780 807 Eget kapital Reservfond 280 139 262 383 Fond för verkligt värde 58 732 69 026 Årets resultat 19 234 17 756 Summa eget kapital 27 358 105 349 165 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 241 757 2 129 972 11
Rapport över förändringar i eget kapital, tkr Fond för Årets Totalt eget 2016 reservfond verkligt värde resultat kapital Ingående eget kapital 2016-01-01 244 735 53 678 17 648 316 061 Årets resultat 0 0 17 756 17 756 Årets övrigt totalresultat 0 15 348 0 15 348 Årets totalresultat 0 15 348 17 756 33 104 Vinstdisposition 17 648 0-17 648 0 Utgående eget kapital 2016-12-31 262 383 69 026 17 756 349 165 Fond för Årets Totalt eget 2017 reservfond verkligt värde resultat kapital Ingående eget kapital 2017-01-01 262 383 69 026 17 756 349 165 Årets resultat 0 0 19 234 19 234 Årets övrigt totalresultat 0-10 294 0-10 294 Årets totalresultat 0-10 294 19 234 8 940 Vinstdisposition 17 756 0-17 756 0 Utgående eget kapital 2017-12-31 280 139 58 732 19 234 358 105 12
Kassaflödesanalys (indirekt metod), tkr 1 januari - 31 december 2017 2016 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 23 071 21 476 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av-/nedskrivningar (+) 1 250 1 222 Kreditförluster (+) 1 535-263 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -151 301 Betald inkomstskatt (-) -3 837-3 720 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 21 868 19 016 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -138 573-120 711 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 104 926 58 976 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) 0-25 016 Förändring av övriga tillgångar (+/-) 699-2 828 Förändring av övriga skulder (+/-) -1 151-2 282 Kassaflöde från den löpande verksamheten -12 231-72 845 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 120 488 50 053 Investering i finansiella tillgångar (-) -93 601-145 085 Förändring av kapitalförsäkring 931 459 Förändring avsatt till pensioner -931-459 Förvärv av materiella tillgångar (-) -216 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 26 671-95 032 Årets kassaflöde 14 440-167 877 Likvida medel vid årets början 108 300 276 177 Likvida medel vid årets slut 122 740 108 300 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 2 137 4 058 Utlåning till kreditinstitut 120 603 104 242 Summa enligt balansräkningen 122 740 108 300 13
Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2017 och avser Ivetofta Sparbank i Bromölla, org. nr. 538201-3109, med säte i Bromölla. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 31, Bromölla. 2 Redovisningsprinciper ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 12 mars 2018. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 26 april 2018. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDE AV FÖRETAGETS FINANSIELLA RAPPORTER Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tilllämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. NYA IFRS OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU EJ BÖRJAT TILLÄMPAS Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte tillämpats i förtid vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering från 2018. Standarden innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas, inför en nedskrivningsmodell som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster och förändringar av principer för säkringsredovisning bl a med syfte att förenkla och att öka samstämmigheten med bankens interna riskhanteringsstrategier. Nedan beskrivs denna standards bedömda påverkan uppdelat på kvalitativ och kvantitativ påverkan. BEDÖMDA EFFEKTER AV INFÖRANDET AV IFRS 9 Klassificering och värdering När det gäller klassificering och värdering av utlåning har sparbanken dragit slutsatsen att dessa tillgångar innehas i en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflö- 14
den, samt att dessa kassaflöden ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Detta innebär att banken även i fortsättningen kommer att redovisa och värdera utlåning till upplupet anskaffningsvärde. Sparbanken har en långsiktig investering i aktier i Swedbank AB som för närvarande klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas som följaktligen värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta innehav kommer i enlighet med IFRS 9 att forsätta redovisas och värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat, men till skillnad mot IAS 39 så kommer någon omklassificering av tidigare orealiserade resultat från övrigt totalresultat till resultatet inte att göras i samband med en försäljning och realisation av tidigare orealiserade resultat. Vid försäljning kommer istället en omföring göras från fond för verkligt värde till balanserat resultat som en transaktion inom eget kapital. Sparbanken har också ett innehav i onoterade aktier vars verkliga värde tidigare bedömts inte kunna beräknas tillförlitligt och fram till 2018 redovisas till anskaffningsvärde. Tillämpningen av IFRS 9 medför att detta innehav ska värderas och redovisas till verkligt värde, då något undantag inte längre tillåts. Banken har utvecklat rutiner för att värdera detta innehav till verkligt värde. Effekten av denna ändring bedöms som begränsad. För klassificering och värdering av bankens finansiella skulder så innebär IFRS 9 inte några förändringar jämfört med IAS 39. Förväntade kreditförluster De nya reglerna för nedskrivningar som består i att förväntade och inte bara inträffade kreditförluster ska redovisas förväntas öka reserveringen för kreditförluster på utlåning jämfört med tidigare reservering. En allmän förväntan är att de nya reglerna också kan komma att medföra en större volatilitet i reserverna och därför också i resultatet. Ett arbete för att ta fram nya modeller har gjorts under 2017 för beräkning och reservering av förväntade kreditförluster. Skillnaderna mellan bankens nuvarande redovisningsprinciper för nedskrivningar och de principer som kommer att tillämpas från och med 1 januari 2018 är bland annat att; -- reserveringar för kreditförluster kommer inte längre bara att redovisas på utlåning utan även på lämnade lånelöften och på investeringar i skuldinstrument som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat, -- reserveringar för kreditförluster på utlåning inte längre bara kommer att redovisas för osäkra lån, -- i samband med att en ny kredit lämnas kommer en reserv motsvarande 12 månaders förväntad kreditförlust att redovisas, -- när det inträffat en betydande ökning av kreditrisk så kommer en kreditförlustreservering att göras motsvarande de förväntade kreditförlusterna för den återstående löptiden, inte bara på osäkra lån. Säkringsredovisning Sparbanken kommer inte att övergå till att redovisa säkringsredovisning enligt IFRS 9, utan kommer att fortsätta tillämpa samma redovisningsprinciper som tidigare. Upplysningar IFRS 9 medför följändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument: Krav vilka kommer att påverka de upplysningar som ska lämnas. Banken genomför för närvarande en gap-analys för att identifiera vilka förändringar som måste genomföras för att uppfylla dessa krav. Ett arbete pågår med att anpassa system och rutiner för att uppfylla dessa krav. Bedömda kvantitativa övergångseffekter vid införandet av IFRS 9 Sparbanken har genomfört en analys av storleken på de kvantitativa effekterna på sparbankens egna kapital när IFRS 9 börjar tillämpas 1/1 2018. Dessa framgår i nedan tabell fördelat på förväntade kreditförluster samt klassificering och värdering. De uppskattade effekterna är beräknade med utgångspunkt i information som till dags dato är känd. De uppskattade effekterna kan komma att ändras eftersom sparbanken ännu inte a) fastställt samtliga ändringar i redovisningsprinciper som följer av IFRS 9 b) slutfört validering av de kvantitativa effekterna från införandet av förväntade kreditförluster Uppskattad påverkan på eget kapital vid övergång till IFRS 9 uppdelad på balanserade resultat och fond för verkligt värde. Utlåning till allmänheten Obligationer Uppskjuten skattefordran Reservfond Fond för verkligt värde Utgående balans 31/12 2017 1 807 211 179 838 0 280 139 58 732 Uppskattad effekt av tilllämpning av IFRS 9, förväntade kreditförluster -1 106-111 267-950 - Uppskattad effekt av tillämpning av IFRS 9, klassificering och värdering - - - -716 716 Uppskattad ingående balans 1/1 2018 1 806 105 179 727 267 278 473 59 448 15
IFRS 15 intäkter från avtal med kunder ersätter från och med den 1 januari 2018 existerande IFRS relaterade till intäktsredovisning, såsom IAS 18 Intäkter, IAS 11 Entreprenadavtal och IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram. Banken förtidstillämpar inte IFRS 15 2017. IFRS 15 baseras på att intäkt redovisas när kontroll över vara eller tjänst överförs till kunden, vilket skiljer sig från nuvarande princip att intäkt redovisas vid överföring av risker och förmåner. IFRS 15 inför nya sätt att fastställa hur och när intäkter ska redovisas, vilket innebär nya tankesätt jämfört med hur intäkter redovisas idag. Banken har analyserat två intäktsströmmar vilka bedömts viktiga att ta ställning till inom ramen för IFRS 15. Banken erhåller kvartalsvis provisionsintäkter från Swedbank för förmedling av fonder. Bankens slutsats är att prestationen för tjänsten är utförd då förmedlingen av fonden är gjord.då marknadsvärdet som utgör underlag för provisionsbeloppet inte är känt i förväg råder det stor osäkerhet om det totala provisionsbeloppets storlek. Det skulle inte vara förenligt med IFRS 15 att redovisa det uppskattade provisionsbeloppet som intäkt i förtid då stor osäkerhet råder om beloppets storlek. Intäkterna kommer därmed redovisas på samma sätt som idag, dvs när provisionsbeloppet och marknadsvärdet på den förmedlade fonden är känt vilket leder till kvartalsvis intäktsredovisning av provisionsintäkten. Den andra intäktsströmmen avser provisioner från Swedbank för förmedling av hypotekslån. Banken erhåller provision baserat på räntekostnader som belastar kunden. Bankens bedömning är att nuvarande redovisningsprinciper att redovisa intäkten i takt med att provisionsbeloppet blir känt kan behållas. IFRS 15 kommer därmed inte ha någon påverkan på bankens resultat, ställning eller eget kapital 2018. Övriga nya ellerändrade IFRS med framtida tillämpning förväntas inte komma att ha någon väsentlig effekt på sparbankens finansiella rapporter. UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER, SAMT UTDELNING Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: -- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar -- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning -- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen -- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan) -- Kostnader för insättningsgaranti och stabilitetsavgift Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag. PROVISIONS- OCH AVGIFTSINTÄKTER En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. 16
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. PROVISIONSKOSTNADER Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: -- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas -- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument) -- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas -- Valutakursförändringar ALLMÄNNA ADMINISTRATIONS- KOSTNADER Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. SKATTER Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. FINANSIELLA INSTRUMENT Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och andra räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. 17
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivat Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tilllämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. 18
Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. LÅNELÖFTEN Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäk- 19
rad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. METODER FÖR BESTÄMNING AV VERKLIGT VÄRDE Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tilllägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurser. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposten Aktier och andelar. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (I) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (II) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärdet i de fall när ett tillförlitligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 4 986 tkr (530 tkr). KREDITFÖRLUSTER OCH NEDSKRIVNINGAR PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisats för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråktagande av pant, även när ianspråktagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mel- 20
lan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. IANSPRÅKTAGEN PANT Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med företagets principer för värdering av finansiella instrument. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader. 21
MATERIELLA TILLGÅNGAR Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnad, rörelsefastighet i Bromölla se nedan - byggnad, rörelsefastighet i Näsum se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 5-10 år - inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Rörelsefastigheten i Bromölla Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaden består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnaden. - Stomme 100 år - Stomkompletteringar, innerväggar m.m. 30 år - Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. 20 år - Installationer; tele/data, armaturer m.m. 15 år - Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. 30 år - Inre ytskikt, golvbeläggning, maskinell utrustning m.m. 15 år Rörelsefastigheten i Näsum Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastighetens beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tilllämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA TILLGÅNGAR Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. I årets bokslut har inget behov av nedskrivning bedömts föreligga. 22
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd pension en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Härutöver finns avgiftsbestämd pensionsplan för VD. Pensionsavsättning Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna i särskilt avtal utfäst att anställd kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om den ytterligare ersättning än den som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger. Denna del är säkrad genom kapitalförsäkring. AVSÄTTNINGAR En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tilllämpligt, de risker som är förknippade med skulden. ANSVARSFÖRBINDELSER (EVENTUALFÖRPLIKTELSER) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. KREDITRISK Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. 23
24 Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. I sparbankens kreditgivning eftersträvas högt uppställda mål avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. Kreditriskexponering 2017 brutto och netto, tkr Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 351-351 351 0 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 1 303 931 2 318 1 301 613 1 283 053 18 560 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 97 555 0 97 555 61 505 36 050 Pantbrev i jordbruksfastigheter 127 037 2 250 124 810 124 810 0 Pantbrev i andra näringsfastigheter 140 952 2 221 138 731 128 628 10 103 Företagsinteckning 51 857 607 51 250 50 880 370 Övriga 5 97 483 4 582 92 901 12 829 80 072 varav: kreditinstitut 4 282-4 282 4 282 0 Summa 1 823 448 11 955 1 807 211 1 666 338 145 155 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ AAA6 50 330-50 330-50 330 - AA 18 676-18 676-18 676 Andra emittenter - A 6 20 097-20 097-20 097 - BBB eller lägre 87 778-87 778-87 778 Summa 176 881-176 881-176 881 Derivat - A 6 51-51 - 51 Summa 51-51 - 51 Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 95 956-95 956-95 956 Utställda lånelöften 69 927-69 927-69 927 Utställda finansiella garantier etc 36 528-36 528-36 528 Summa 202 411-202 411-202 411 Total kreditriskexponering 2 202 791 11 955 2 186 554 1 666 338 524 498 Kreditriskexponering 2016 brutto och netto, tkr Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Redovisat värde Värde av säkerheter Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 8 417-8 417 8 417 0 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 1 238 853 3 074 1 235 779 1 213 027 22 752 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 52 944 0 52 944 52 944 0 Pantbrev i jordbruksfastigheter 129 563 2 250 127 313 125 513 1 800 Pantbrev i andra näringsfastigheter 105 259 2 179 103 080 102 528 552 Företagsinteckning 43 558 540 43 018 42 386 632 Övriga 5 101 751 3 928 97 823 11 494 86 329 varav: kreditinstitut 2 096-2 096 2 096 0 Summa 1 680 345 11 971 1 668 374 1 556 309 112 065 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA6 70 423-70 423-70 423 Andra emittenter - A 6 40 129-40 129-40 129 - BBB eller lägre 100 658-100 658-100 658 Summa 211 210-211 210-211 210 Derivat - A 6 169-169 - 169 Summa 169-169 - 169 Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 101 908-101 908-101 908 Utställda lånelöften 54 875-54 875-54 875 Utställda finansiella garantier etc 30 546-30 546-30 546 Summa 187 329-187 329-187 329 Total kreditriskexponering 2 079 053 11 971 2 067 082 1 556 309 510 773 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 Inklusive krediter till stat och kommun 3 Inklusive bostadsrätter 4 Inklusive bostadsrättsföreningar 5 Inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor s rating 25
Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen. Med hjälp av detta verktyg är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och Risk för obestånd. Riskklassificeringsverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Oreglerade och osäkra fordringar, tkr Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2017 2016 Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 1 183 1 830 Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 160 31 Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 190 0 Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 3 722 Fordringar förfallna > 360 dgr 5 373 4 319 Summa 6 909 6 902 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor 3 485 4 101 - företagssektor 289 826 215 732 - hushållssektor 1 525 855 1 460 512 varav enskilda företagare 266 234 280 186 Summa 1 819 166 1 680 345 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 8 630 11 314 - företagssektor 8 242 4 150 - hushållssektor 388 7 164 Osäkra lånefordringar 18 863 18 873 - företagssektor 11 521 11 005 - hushållssektor 7 342 7 868 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 11 955 11 971 - företagssektor 6 200 5 050 - hushållssektor 5 755 6 921 Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor 3 485 4 101 - företagssektor 283 626 210 682 - hushållssektor 1 520 100 1 453 591 varav enskilda företagare 264 280 279 186 Summa 1 807 211 1 668 374 26
LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas och rapporteras löpande. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning och del av värdepappersportfölj får lägst uppgå till 10% av inlåningen från allmänheten. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Likviditetsexponering 2017, tkr Kontraktuellt återstående löptid (odiskonterat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Tillgångar Kassa 0 0 0 0 0 2 137 2 137 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 0 0 0 69 006 0 0 69 006 Utlåning till kreditinstitut 120 603 0 0 0 0 0 120 603 Utlåning till allmänheten 56 206 22 425 66 781 334 592 233 167 1 094 040 1 807 211 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 2 991 2 991 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 0 20 117 87 759 0 2 956 110 832 Derivat 0 0 0 16 34 0 50 Materiella tillgångar 0 0 0 0 0 19 289 19 289 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 105 078 105 078 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 0 0 0 4 560 4 560 Summa tillgångar 176 809 22 425 86 898 491 373 233 201 1 231 051 2 241 757 Skulder Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 Inlåning från allmänheten 1 642 227 94 367 107 315 28 547 0 0 1 872 456 Derivat 0 0 208 601 0 0 809 Övriga skulder 0 0 0 0 0 2 779 2 779 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 0 0 0 4 652 4 652 Avsättningar 0 0 0 0 0 2 956 2 956 Summa skulder 1 642 227 94 367 107 523 29 148 0 10 387 1 883 652 Total skillnad -1 465 418-71 942-20 625 462 225 233 201 1 220 664 358 105 Längre än 5 år Utan löptid Summa redovisat värde 27
Likviditetsexponering 2016, tkr Kontraktuellt återstående löptid (odiskonterat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Tillgångar Kassa 0 0 0 0 0 4 058 4 058 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 0 0 20 057 50 366 0 0 70 423 Utlåning till kreditinstitut 104 242 0 0 0 0 0 104 242 Utlåning till allmänheten 58 815 24 346 71 960 277 241 208 105 1 027 907 1 668 374 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 4 790 4 790 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 0 30 264 110 523 0 3 887 144 674 Derivat 0 0 0 26 143 0 169 Materiella tillgångar 0 0 0 0 0 20 323 20 323 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 107 946 107 946 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 0 0 0 4 973 4 973 Summa tillgångar 163 057 24 346 122 281 438 156 208 248 1 173 884 2 129 972 Skulder Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 Inlåning från allmänheten 1 465 318 135 659 154 796 10 764 0 0 1 766 537 Derivat 0 0 451 1 352 0 0 1 803 Övriga skulder 0 0 0 0 0 3 229 3 229 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 0 0 0 5 351 5 351 Avsättningar 0 0 0 0 0 3 887 3 887 Summa skulder 1 465 318 135 659 155 247 12 116 0 12 467 1 780 807 Total skillnad -1 302 261-111 313-32 966 426 040 208 248 1 161 417 349 165 Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av inlåning från allmänheten bedöms dock ha förväntad löptid överstigande 12 månader. Längre än 5 år Utan löptid Summa redovisat värde MARKNADSRISK Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgör de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tidsoch beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränteris- 28
ken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, d v s avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Enligt finanspolicyn är målsättningen att minst 60% av sparbankens räntebundna krediter ska vara säkrad med bunden inlåning eller ränteswappar. För de lån med rörlig ränta där sparbanken garanterat en högsta ränta gentemot kund har återförsäkring skett genom avtal om räntetak. Dessa avtal ger sparbanken ersättning för det räntebortfall som kan uppstå när kundernas räntetak överskrids. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrade lån och swapavtal respektive avtal om räntetak. Nedan under rubriken Derivat och säkringsredovisning finns information om kontraktsvärden och verkliga värden för innehavet av derivat för säkring. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gapanalys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 644 tkr. Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Ränteexponering 2017, tkr Räntebindningstider för tillgångar och skulder Högst Längre än 1 mån 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Tillgångar Kassa 0 0 0 0 0 0 0 2 137 2 137 Belåningsbara statsskuldförbindelser 31 554 37 452 0 0 0 0 0 0 69 006 Utlåning till kreditinstitut 120 603 0 0 0 0 0 0 0 120 603 Utlåning till allmänheten 1 143 080 224 000 80 723 19 588 103 090 236 730 0 0 1 807 211 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 0 0 2 991 2 991 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 36 393 71 483 0 0 0 0 0 2 956 110 832 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 128 977 128 977 Summa tillgångar 1 331 630 332 935 80 723 19 588 103 090 236 730 0 137 061 2 241 757 Totalt Skulder Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inlåning från allmänheten 1 666 865 70 538 94 062 13 253 28 547 0 0 0 1 872 456 Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 10 387 10 387 Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 358 105 358 105 Summa skulder och eget kapital 1 666 865 70 538 94 062 13 253 28 547 0 0 368 492 2 241 757 Differens tillgångar och skulder -335 235 262 397-13 339 6 335 74 543 236 730 0-231 431 Räntederivat, fast ränta erhålls 1 30 000 210 000 0 0 0 0 0 0 240 000 Räntederivat, fast ränta erläggs 2 0 30 000 0 20 000 135 000 55 000 0 0 240 000 Kumulativ exponering -305 235 137 162 123 823 110 158 49 701 231 431 231 431 0 1 & 2 Nominellt värde 29
Ränteexponering 2016, tkr Räntebindningstider för tillgångar och skulder Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Tillgångar Kassa 0 0 0 0 0 0 0 4 058 4 058 Belåningsbara statsskuldförbindelser 0 70 423 0 0 0 0 0 0 70 423 Utlåning till kreditinstitut 104 242 0 0 0 0 0 0 0 104 242 Utlåning till allmänheten 1 240 155 129 636 2 448 30 043 266 092 0 0 0 1 668 374 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 0 0 4 790 4 790 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 140 787 0 0 0 0 0 3 887 144 674 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 133 411 133 411 Summa tillgångar 1 344 397 340 846 2 448 30 043 266 092 0 0 146 146 2 129 972 Totalt Skulder Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inlåning från allmänheten 1 492 088 108 889 139 357 15 439 10 764 0 0 0 1 766 537 Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 14 270 14 270 Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 349 165 349 165 Summa skulder och eget kapital 1 492 088 108 889 139 357 15 439 10 764 0 0 363 435 2 129 972 Differens tillgångar och skulder -147 691 231 957-136 909 14 604 255 328 0 0-217 289 Räntederivat, fast ränta erhålls 1 15 000 171 500 0 0 0 0 0 0 186 500 Räntederivat, fast ränta erläggs 2 0 1 500 15 000 20 000 100 000 50 000 0 0 186 500 Kumulativ exponering -132 691 269 266 117 357 111 961 267 289 217 289 217 289 0 1 & 2 Nominellt värde Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 644 tkr (-/+ 1 115 tkr). Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. Ett område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering). I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 418 tkr (465 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Sparbankens aktieinnehav framgår av not 18. En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med 999 tkr (1 027 tkr). 30
OPERATIVA RISKER Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar -- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, -- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, -- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, -- behörighetssystem, -- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt -- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING 2017 Nominellt belopp/återstående löptid Upp till 1 år >1 år - 5 år >5 år Total Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt, tkr Swappar 50 000 190 000 0 240 000 0 809 Capar 25 000 135 000 10 000 170 000 50 0 Summa 75 000 325 000 10 000 410 000 50 809 2016 Nominellt belopp/återstående löptid Upp till 1 år >1 år - 5 år >5 år Total Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt, tkr Swappar 36 500 150 000 0 186 500 0 1 803 Capar 35 000 140 000 30 000 205 000 169 0 Summa 71 500 290 000 30 000 391 500 169 1 803 Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 1 799 tkr (1 789 tkr) och på säkringsinstrument (derivat) till 1 891 tkr (1 809 tkr). Mellanskillnaden 92 tkr (20 tkr) är således periodens redovisade ineffektivitet och ingår i Nettoresultat av finansiella transaktioner. Ineffektiviteten beror dels på verkligt värdeförändringar i ränteswapparnas rörliga ben (sparbanken erhåller rörlig ränta) samt att säkrade poster och säkringsinstrument (derivat) inte är perfekt matchade i respektive tidsficka. 31
4 Räntenetto tkr tkr Ränteintäkter 2017 2016 Utlåning till kreditinstitut 2 1 Utlåning till allmänheten 42 680 42 614 Räntebärande värdepapper 695 635 Derivat - säkringsredovisning -2 910-3 604 Övriga 1 41 Summa 40 468 39 687 Varav: ränteintäkt från osäkra fordringar 406 694 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut -489-443 Inlåning från allmänheten -2 364-3 322 varav: kostnad för insättningsgaranti -1 373-1 358 Övriga -19-41 Summa -2 872-3 806 Summa räntenetto 37 596 35 881 % % Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % 1,68 1,67 av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 1,70 1,71 Medelränta utlåningen 2,38 2,57 Medelränta inlåningen 0,13 0,19 (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 5 Erhållna utdelningar tkr tkr Aktier och andelar 6 613 4 760 Summa 6 613 4 760 6 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner 3 703 3 652 Utlåningsprovisioner 3 860 3 683 Inlåningsprovisioner 1 878 1 768 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 278 240 Värdepappersprovisioner 5 977 4 921 Avgifter från kredit- och betalkort 332 293 Övriga provisioner 879 746 Summa 16 907 15 303 7 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner -2 423-2 600 Värdepappersprovisioner -931-767 Övriga provisioner -242-234 Summa -3 596-3 601 32
tkr tkr 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2017 2016 Aktier/andelar 9 4 Räntebärande värdepapper 156 168 Andra finansiella instrument 41 331 Valutakursförändringar 418 465 Summa 624 968 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen 207 103 Ned- och uppskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas -257 208 Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 165 172 Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde 896 990 Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde -807-968 Ineffektiv del av förändring i verkligt värde på säkringsinstrument i kassaflödessäkring 2-2 Valutakursförändringar 418 465 Summa 624 968 9 Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter 58 57 Summa 58 57 10 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden -10 113-10 400 - sociala avgifter -3 860-4 096 - kostnad för pensionspremier -1 411-2 011 - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -865-786 - övriga personalkostnader -926-924 Summa personalkostnader -17 175-18 217 Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon -394-338 - IT-kostnader -7 166-5 507 - konsulttjänster -597-393 - revision -688-467 - fastighetskostnader -1 227-2 185 - övriga -1 133-1 050 Summa övriga allmänna administrationskostnader -11 205-9 940 Summa -28 380-28 157 33
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader, tkr 2017 2016 Ledande Ledande befattnings- Övriga befattnings- Övriga havare anställda havare anställda Löner 3 333 6 780 3 530 6 870 Sociala kostnader 1 246 2 614 1 302 2 794 Summa 4 579 9 394 4 832 9 664 Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktören har beslutats av styrelsen. Verkställande direktörens och övrig banklednings ersättning utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses de 3 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2017, tkr Grundlön/ Samman- Övriga Pensions- Vinstandelsstyrelsearvode trädesarvode förmåner kostnad stiftelse Summa Lars Svensson, styrelsens ordf. 106 113 0 0 0 219 Per-Erik Gunnarsson, styrelsens v. ordf. 59 56 0 0 0 115 Christer Adelsbo 43 49 0 0 0 92 Monica Bodinger 14 10 0 0 0 24 Mikael Efverman 43 41 0 0 0 84 Rolf Gustavsson 43 57 0 0 0 100 Malin Wildt-Persson 29 46 0 0 0 75 Kristina Dahl 14 8 0 0 0 22 Filip Engström 29 4 0 0 0 33 Christian Jönsson, VD 1 019 22 4 367 34 1 446 Andra ledande befattningshavare (3 personer) 1 527 0 31 406 95 2 059 Summa 2 926 406 35 773 129 4 269 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2016, tkr Grundlön/ Samman- Övriga Pensions- Vinstandelsstyrelsearvode trädesarvode förmåner kostnad stiftelse Summa Lars Svensson, styrelsens ordf. 103 134 0 0 0 237 Per-Erik Gunnarsson, styrelsens v. ordf. 57 58 0 0 0 115 Christer Adelsbo 41 50 0 0 0 91 Monica Bodinger 41 44 0 0 0 85 Mikael Efverman 41 46 0 0 0 87 Rolf Gustavsson 41 49 0 0 0 90 Kristina Dahl 41 42 0 0 0 83 Christian Jönsson, VD 968 22 5 347 30 1 372 Andra ledande befattningshavare (3 personer) 1 752 0 41 416 85 2 294 Summa 3 085 445 46 763 115 4 454 Kommentar till tabell Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Övriga förmåner avser ränteförmån och kostförmån. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Samtliga pensioner är oantastbara, d v s ej villkorade av framtida anställning. Förutom lön under uppsägningstiden, som är 12 månader, utgår vid uppsägning från bankens sida ett avgångsvederlag med 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören 6 månaders uppsägning. 34
tkr tkr Lån till ledande befattningshavare 2017 2016 Verkställande direktör 933 771 Styrelseledamöter 7 573 6 670 Summa 8 506 7 441 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 78 (84) tkr i krediter utan säkerhet. Beviljade blancokrediter uppgår till 285 (267) tkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 2 kap 11 visas på företagets hemsida, www.ivetoftasparbank.se. Medelantalet anställda 2017 2016 Sparbanken antal antal - varav kvinnor 14 15 - varav män 7 7 Totalt 21 22 Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor 1 2 - antal män 7 6 Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor 2 2 - antal män 2 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer tkr tkr Cederblads Revisionsbyrå AB Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 143 376 Revisionsgruppen i Borås AB Revisionsuppdrag 82 91 KPMG AB Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 463 0 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. 11 Övriga rörelsekostnader tkr tkr 2017 2016 Avgifter till centrala organisationer -658-642 Försäkringskostnader -324-388 Säkerhetskostnader -356-320 Marknadsföringskostnader -2 600-1 407 Övriga rörelsekostnader -28-19 Summa -3 966-2 776 35
tkr tkr 12 Kreditförluster, netto 2017 2016 Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -1 649-982 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 1 225 402 Årets nedskrivning för kreditförluster -1 232-1 747 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 98 81 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 23 2 509 Årets nettokostnad för kreditförluster -1 535 263 13 Skatter Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad -3 837-3 997 Justering av skatt hänförlig till tidigare år 0 277 Totalt redovisad skattekostnad -3 837-3 720 Avstämning av effektiv skatt 2017 2017 2016 2016 % tkr % tkr Resultat före skatt 23 071 21 476 Skatt enligt gällande skattesats 22,0 5 076 22,0 4 725 Skatt avseende ej avdragsgilla kostnader 162 199 Skatt avseende ej skattepliktiga intäkter -1 401-1 103 Skatt hänförlig till tidigare år 0-277 Effekt av ändrade skatteregler 0 176 Redovisad effektiv skatt 16,6 3 837 17,3 3 720 14 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 2017 2016 Verkligt Redovisat verkligt Redovisat värde värde värde värde Belåningsbara statsskuldförbindelser m m - svenska kommuner 69 006 69 006 70 423 70 423 Summa 69 006 69 006 70 423 70 423 Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 1 006 423 Summa 1 006 423 15 Utlåning till kreditinstitut Swedbank - svensk valuta 117 317 101 931 - utländsk valuta 3 286 2 311 Summa 120 603 104 242 varav: Riksbanken 0 0 36
tkr tkr 16 Utlåning till allmänheten 2017 2016 Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 1 819 166 1 680 345 Summa 1 819 166 1 680 345 Varav: osäkra 18 863 18 873 individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 11 955 11 971 Redovisat värde, netto 1 807 211 1 668 374 Förändring av nedskrivningar Individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans 1 januari 2017 11 971 Årets nedskrivning för kreditförluster 1 232 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -23 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -1 225 Utgående balans 31 december 2017 11 955 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Värdejustering på bundna lån enligt säkringsredovisning 809 1 801 Värdejustering på takräntelån enligt säkringsredovisning 2 182 2 989 Summa 2 991 4 790 17 Obligationer och andra långfristiga värdepapper Emitterade av andra låntagare - icke finansiella företag 35 217 65 593 - finansiella företag 72 659 75 194 - kapitalförsäkring för säkring av pensionsförpliktelse 2 956 3 887 Summa 110 832 144 674 18 Aktier och andelar Aktier och andelar 99 938 102 689 Summa 99 938 102 689 Varav: noterade värdepapper på börs 94 992 97 703 onoterade värdepapper 4 946 4 986 Företag Antal Börsvärde Redovisat värde Aktier - Swedbank AB A 480 000 94 992 94 992 - Sparbankernas Kort AB 79 79 - Sparbankernas Försäkrings AB 387 387 - Indecap Holding AB 20 4 480 Summa 94 992 99 938 37
tkr tkr 19 Aktier och andelar i intresseföretag 2017 2016 Övrigt 50 0 Summa 50 0 varav: Noterade värdepapper på börs 0 0 Onoterade värdepapper 50 0 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Inköp 50 0 Utgående balans 31 december 50 0 Intresseföretag 2017 Resultat Eget kapital Kapitalandel Antal andelar Redovisat värde Finanssupport i Sydsverige AB, 559131-1575, Vittsjö 0 250 20,00% 500 50 Summa 0 250 500 50 20 Materiella tillgångar tkr tkr tkr Inventarier Byggn. och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2016 16 168 26 818 42 986 Förvärv 0 0 0 Utgående balans 31 december 2016 16 168 26 818 42 986 Ingående balans 1 januari 2017 16 168 26 818 42 986 Förvärv 216 0 216 Utgående balans 31 december 2017 16 384 26 818 43 202 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2016-15 193-6 248-21 441 Årets avskrivningar -256-966 -1 222 Utgående balans 31 december 2016-15 449-7 214-22 663 Ingående balans 1 januari 2017-15 449-7 214-22 663 Årets avskrivningar -284-966 -1 250 Utgående balans 31 december 2017-15 733-8 180-23 913 Redovisade värden Per 1 januari 2016 975 20 570 21 545 Per 31 december 2016 719 19 604 20 323 Per 1 januari 2017 719 19 604 20 323 Per 31 december 2017 651 18 638 19 289 21 Övriga tillgångar 2017 2016 Positivt värde på derivatinstrument 50 169 Fordran aktuell skatt 4 551 4 250 Övriga tillgångar 539 1 007 Summa 5 140 5 426 tkr tkr 38
22 Förutbetalda kostnader tkr tkr och upplupna intäkter 2017 2016 Förutbetalda kostnader 437 441 Upplupna ränteintäkter 517 890 Upplupna provisioner 3 330 3 139 Övriga upplupna intäkter 276 503 Summa 4 560 4 973 23 Inlåning från allmänheten Allmänheten - svensk valuta 1 869 986 1 766 035 - utländsk valuta 3 279 2 304 Summa 1 873 265 1 768 339 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 118 921 111 919 Företagssektor 252 208 175 360 Hushållssektor 1 497 785 1 476 465 Varav: enskilda företagare 180 783 184 973 Övriga 4 351 4 595 Summa 1 873 265 1 768 339 24 Övriga skulder Negativt värde på derivatinstrument 809 1 803 Upplupna räntekostnader på swappar 53 116 Preliminärskatt räntor 304 367 Anställdas källskattemedel och arbetsgivaravgifter 1 034 598 Övriga skulder 579 345 Summa 2 779 3 229 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader 345 1 235 Övriga upplupna kostnader 4 204 4 012 Förutbetalda intäkter 103 105 Summa 4 652 5 352 26 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Pensionsförpliktelser avseende tidigare VD Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden 3 887 4 347 Pensionsutbetalning -674-668 Värdeförändring under året -257 208 Nettoskuld vid årets slut 2 956 3 887 Härav säkrat via kapitalförsäkring 2 956 3 887 39
tkr tkr 27 Eget kapital 2017 2016 För specifikation av förändringar i eget kapital, se rapport över förändring i eget kapital på sidan 12. 28 Ställda säkerheter Inga inga 29 Eventualförpliktelser Ansvarsförbindelser (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter 0 410 - Garantiförbindelser - övriga 25 510 21 890 Övriga ansvarsförbindelser 11 018 8 246 Summa 36 528 30 546 30 Åtaganden (nom belopp) - Kreditlöften 69 927 54 875 - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 95 956 101 908 Summa 165 883 156 783 40
31 Finansiella tillgångar och skulder, tkr 2017 Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Derivat som används i säkringsredovisning Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa 2 137 0 0 0 2 137 2 137 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 0 69 006 0 0 69 006 69 006 Utlåning till kreditinstitut 120 603 0 0 0 120 603 120 603 Utlåning till allmänheten 1 807 211 0 0 0 1 807 211 1 807 211 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 2 991 0 0 0 2 991 2 991 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 110 832 0 0 110 832 110 832 Aktier och andelar 0 99 988 0 0 99 988 99 988 Derivat 0 0 0 50 50 50 Upplupna intäkter 4 122 0 0 0 4 122 4 122 Övriga finansiella tillgångar 539 0 0 0 539 539 Summa 1 937 603 279 826 0 50 2 217 479 2 217 479 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 Inlåning från allmänheten 0 0 1 873 265 0 1 873 265 1 873 265 Derivat 0 0 0 809 809 809 Övriga skulder 0 0 1 970 0 1 970 1 970 Upplupna kostnader 0 0 4 549 0 4 549 4 549 Summa 0 0 1 879 784 809 1 880 593 1 880 593 2016 Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Derivat som används i säkringsredovisning Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa 4 058 0 0 0 4 058 4 058 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 0 70 423 0 0 70 423 70 423 Utlåning till kreditinstitut 104 242 0 0 0 104 242 104 242 Utlåning till allmänheten 1 668 374 0 0 0 1 668 374 1 668 374 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 4 790 0 0 0 4 790 4 790 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 144 674 0 0 144 674 144 674 Aktier och andelar 0 102 689 0 0 102 689 102 689 Derivat 0 0 0 169 169 169 Upplupna intäkter 4 532 0 0 0 4 532 4 532 Övriga finansiella tillgångar 1 007 0 0 0 1 007 1 007 Summa 1 787 003 317 786 0 169 2 104 958 2 104 958 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 Inlåning från allmänheten 0 0 1 768 339 0 1 768 339 1 768 339 Derivat 0 0 0 1 803 1 803 1 803 Övriga skulder 0 0 1 426 0 1 426 1 426 Upplupna kostnader 0 0 5 246 0 5 246 5 246 Summa 0 0 1 775 011 1 803 1 776 814 1 776 814 41
Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2017 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 69 006 0 0 69 006 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 107 876 2 956 0 110 832 Aktier och andelar 94 992 0 4 996 99 988 Derivat 0 50 0 50 Summa 271 874 3 006 4 996 279 876 Skulder Derivat 0 809 0 809 Summa 0 809 0 809 2016 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 70 423 0 0 70 423 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 140 787 3 887 0 144 674 Aktier och andelar 97 703 0 4 986 102 689 Derivat 0 169 0 169 Summa 308 913 4 056 4 986 317 955 Skulder Derivat 0 1 803 0 1 803 Summa 0 1 803 0 1 803 I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3). Aktier och andelar Totalt Öppningsbalans 2016-01-01 530 530 Anskaffningsvärde förvärv 4 480 4 480 Försäljningslikvid försäljning -24-24 Utgående balans 2016-12-31 4 986 4 986 Öppningsbalans 2017-01-01 4 986 4 986 Anskaffningsvärde förvärv 50 50 Försäljningslikvid försäljning -40-40 Utgående balans 2017-12-31 4 996 4 996 42
Känslighetsanalys Då sparbankens innehav av finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3) ej är av väsentligt belopp i förhållande till sparbankens balansräkning så har ingen känslighetsanalys gjorts. Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obliga- tioner och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Innehavet i ej noterade aktier redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. 32 Närstående Närståenderelationer Det finns inga närståenderelationer. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10. 43
44 33 Kapitaltäckning Från och med 2014 regleras upplysningar om kapitaltäckningen främst i Förordning (EU) 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag (CRR). Kompletterande regler har införts i svensk lag och i föreskrifter från Finansinspektionen. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärdering. Sparbankens interna kapitalutvärdering är en process som beräknar kapitalbehovet i förhållande till bl a: -- sparbankens riskprofil, -- identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, -- s k stresstester och scenarioanalyser, -- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt -- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Kapitalutvärderingsprocessen är en integrerad del i sparbankens verksamhet. Processen ska utgå från bankens nuvarande verksamhet och ta hänsyn till eventuella framtida förändringar av bankens strategi och inriktning. För att säkerställa att riskerna är riktigt identifierade och korrekt avspeglar bankens riskprofil ska kapitalutvärderingen antas flera gånger per år i bankens styrelse. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. 4 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag FFFS 2008:25. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.ivetoftasparbank.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. tkr tkr Kapitalbas 2017 2016 Kärnprimärkapital: instrument och reserver Reservfond 280 139 262 383 Fond för verkligt värde 58 732 69 026 Balanserad vinst 19 234 17 756 Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 358 105 349 165 Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Ytterligare värdejustering. Försiktig värdering -280-313 Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster -66 079-69 580 Balanserad vinst -19 234-17 756 Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital -85 593-87 649 Kärnprimärkapital 272 512 261 516 Kapitalbas 272 512 261 516 Kapitalrelationer, buffertar m m Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 211 414 1 181 228 Kärnprimärkapitalrelation 22,50% 22,14% Primärkapitalrelation 22,50% 22,14% Total kapitalrelation 22,50% 22,14% Buffertkrav 4,50% 4,00% Varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50% 2,50% Varav kontracyklisk buffert 2,00% 1,50% Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 10,00% 10,14% Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka sparbanken har en investering (belopp under tröskelvärdet på 10,00 procent) 33 859 33 110
2017-12-31 2016-12-31 Kapitalkrav Riskvägt Kapitalkrav Riskvägt exponerings- exponeringsbelopp belopp Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp Kreditrisk enligt schablonmetoden 1. Institutsexponeringar 2 570 32 129 4 687 58 591 2. Företagsexponeringar 15 984 199 798 17 448 218 101 3. Hushållsexponeringar 31 940 399 248 30 380 379 750 4. Exponeringar med säkerhet i fastighet 31 275 390 937 26 952 336 895 5. Fallerande exponeringar 1 966 24 578 2 010 25 127 6. Aktieexponeringar 2 713 33 909 2 649 33 110 7. Övriga poster 2 072 25 906 2 298 28 728 Summa 88 520 1 106 505 86 424 1 080 302 Operativa risker Operativ risk enligt basmetoden Summa exponeringsbelopp för operativ risk 8 269 103 359 8 028 100 351 Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden 124 1 550 46 575 Summa kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp 96 913 1 211 414 94 498 1 181 228 Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen. 34 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2020-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Ivetofta Sparbank i Bromölla har per 2017-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en volym på 457 mkr. För detta har sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2017 på 3 331 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har sparbanken förmedlat fondsparande på 1 061 mkr och försäkringssparande på 254 mkr. För detta har sparbanken erhållit 5 062 tkr respektive 819 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som inlåningsprovisioner. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 45
Ort och datum samt underskrift av styrelsen Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Bromölla den 12 mars 2018 Lars Svensson, ordförande Per-Erik Gunnarsson, vice ordförande Christer Adelsbo Malin Wildt-Persson Mikael Efverman rolf Gustavsson Filip Engström Christian Jönsson, verkställande direktör Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 12 mars 2018. Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 26 april 2018. Revisionsberättelse har avgivits den 15 mars 2018 Kalle Wrane Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedd revisor 46
Till sparbanksstämman i Ivetofta Sparbank, org.nr 538201-3109. Rapport om årsredovisningen Uttalanden Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Ivetofta Sparbank för år 2017. Revisionsberättelse Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Ivetofta Sparbanks finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Utlåning till allmänheten och reserveringar Utlåning till allmänheten uppgår till väsentliga belopp. Detta innebär att identifiering av osäkra krediter och uppskattning av belopp för nedskrivning har betydande påverkan på bankens resultat och ställning. Därför har jag ansett redovisningen av utlåning till allmänheten vara ett särskilt betydelsefullt område i revisionen. Jag har granskat bankens kontroller i processen för att identifiera kredit med ökad kreditrisk, samt kontrollerna i processen för att beräkna eventuellt reserveringsbehov. Jag har granskat och bedömt enskilda krediters värdering utifrån tillgänglig information om det enskilda engagemanget och tillhörande säkerheter. Urvalet av krediter som har bedömts i revisionen har utgått från bankens bevakningsprocess som bygger på såväl intern som extern information om kredittagarna. För fullständigheten av bevakningsengagemang har jag även granskat ett urval krediter som av banken inte har bedömts vara bevakningsengagemang mot tillgänglig information om det enskilda engagemanget och tillhörande säkerheter. Mina uttalanden i denna rapport om årsredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till styrelsen i enlighet med revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till Ivetofta Sparbank enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på min bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits Ivetofta Sparbank. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt min professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlas inom ramen för revisionen av, och i mitt ställningstagande till, årsredovisningen som helhet, men jag gör inga separata uttalanden om dessa områden. Jag har även bedömt huruvida upplysningar i årsredovisningen avseende kreditreserveringar och osäkra fordringar är ändamålsenliga. Annan information än årsredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och återfinns på sida 4 samt sidorna 50 52. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Mitt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och jag gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med min revision av årsredovisningen är det mitt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar jag även den kunskap jag i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om jag, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är jag skyldig att rapportera detta. Jag har inget att rapportera i det avseendet. 47
Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av sparbankens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att likvidera sparbanken, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar jag mig en förståelse av den del av sparbankens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om sparbankens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att sparbanken inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Jag måste också förse styrelsen med ett uttalande om att jag har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka mitt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer jag vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Jag beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindra upplysning om frågan. 48
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Ivetofta Sparbank för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust. Jag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till Ivetofta Sparbank enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som sparbankens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av sparbankens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för sparbankens organisation och förvaltningen av sparbankens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma sparbankens ekonomiska situation och att tillse att sparbankens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och sparbankens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende: Mitt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av sparbankens vinst eller förlust, och därmed mitt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med sparbankslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot sparbanken, eller att ett förslag till dispositioner av sparbankens vinst eller förlust inte är förenligt med sparbankslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av sparbankens vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på min professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för sparbankens situation. Jag går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för mitt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen. Kalle Wrane, Västermalmsgatan 21, 504 66 Borås, utsågs till Ivetofta Sparbanks revisor av sparbanksstämman den 29 april 2014 och har varit sparbankens revisor sedan 1 januari 2014. Bromölla den 15 mars 2018 Kalle Wrane Auktoriserad revisor företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot sparbanken, eller på något annat sätt handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. 49
Företagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tilllämpliga delar. Huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 40 huvudmän. Huvudmännen väljs för en tid av fyra år och hälften av dessa väljs av Bromölla Kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på nästkommande sidor. Sparbankstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken. Styrelsemedlemmarna väljs för en tid av tre år. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 8 ledamöter, varav 1 representerar personalen. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandatperioder för dessa återfinns på nästkommande sidor. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning, vars syfte är att beskriva dels styrelsens arbetssätt och dels på vilket sätt styrelsen avser att styra och kontrollera verksamhetens utveckling mot ställda affärsmål och risknivåer. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden har också ansvar för att styrelsen erhåller tillfredställande information och underlag för sina beslut, samt att styrelsens arbete årligen utvärderas. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, identifiera risker, fastställa/ompröva policys/ instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2017 har styrelsen sammanträtt vid elva tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, IKLU, verksamhetsplan, policys inom olika områden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. Sparbankens compliance har varit sekreterare i styrelsen. Styrelsen har även genomfört en konferens på två dagar med inriktning på bankens vision, affärsidé, strategier och övergripande mål samt intern kapital- och likviditetsutvärdering. Styrelsens arbetsutskott Utskottet fattar beslut i bl a kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar och protokollförs. I utskottet ingår som ledamöter styrelsens ordförande Lars Svensson, styrelsens vice ordförande Per-Erik Gunnarsson och VD Christian Jönsson. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. 50
Sparbankens huvudmän, styrelseledamöter och revisorer Huvudmän Vald första Mandatperiod Valda av Bromölla Kommunfullmäktige gången per årsstämma Alexandra Andersson Bromölla 2013 2015-2019 Bengt-Olof Bengtsson Bromölla 2015 2015-2019 Gudrun Bengtsson Bromölla 2011 2015-2019 Joachim Bengtsson Bromölla 2015 2015-2019 Eric Berntsson Bromölla 2015 2015-2019 Monica Bodinger näsum 2003 2015-2019 Emil Busk Bromölla 2015 2015-2019 Domokos Denes Bromölla 2011 2015-2019 Bo Ferm Håkanryd 1988 2015-2019 Malin Friberg valje 2007 2015-2019 Daniel Haker Bromölla 2015 2015-2019 Lucienne Holm Bromölla 2015 2015-2019 Tommy Höppner Bromölla 2002 2015-2019 Ann-Christin Jönsson Bromölla 2015 2015-2019 Sven-Erik Larsson näsum 2013 2015-2019 Berit Lind gualöv 2010 2015-2019 Iren Möller Bromölla 2015 2015-2019 Simone Nilsson Bromölla 2016 2015-2019 Tommy Nordkvist Bromölla 1984 2015-2019 Linda Väbro Bromölla 2015 2015-2019 Valda av huvudmännen Stig Johansson Bromölla 2011 2014-2018 Magnus Jönsson Bromölla 1997 2014-2018 Birgitta Liljedahl Andersson Bromölla 2012 2014-2018 Linda Ludorowski-Boberg Bromölla 2009 2014-2018 Lena Martinsen näsum 2002 2014-2018 Rolf Gustavsson Bromölla 2003 2015-2019 Sven Götesson näsum 2002 2015-2019 Lena Nordström Bromölla 2000 2015-2019 Ronnie Persson Bromölla 2012 2015-2019 Valla Sigurdardottir Bromölla 2014 2015-2019 Bo Svensson näsum 2013 2016-2020 Ewa Flood Nordkvist Bromölla 2012 2016-2020 Per-Erik Gunnarsson Bromölla 1986 2016-2020 Niklas Pihl Bromölla 2012 2016-2020 Lars Svensson Bromölla 1997 2016-2020 Christer Adelsbo Bromölla 1994 2017-2021 Mikael Efverman Bromölla 2009 2017-2021 Alf Karlström näsum 2013 2017-2021 Johnny Lundkvist Bromölla 1995 2017-2021 Lars Persson Bromölla 2004 2017-2021 51
vald första Mandatperiod gången per årsstämma Styrelseledamöter Lars Svensson, ordförande Bromölla 2004 2015-2018 Per-Erik Gunnarsson, vice ordförande Bromölla 1990 2017-2020 Christer Adelsbo Bromölla 1994 2015-2018 Malin Wildt-Persson näsum 2017 2017-2020 Mikael Efverman Bromölla 2010 2016-2019 Rolf Gustavsson Bromölla 2002 2016-2019 Christian Jönsson, verkställande direktör Fjälkinge Filip Engström, personalrepresentant Bromölla Revisorer Kalle Wrane, auktoriserad revisor Borås 2014 2016-2018 Kontorsförteckning Bromölla, Storgatan 31, tel 0456-453 30 Näsum, Genvägen 4, tel 0456-245 25 52
Genvägen 4 Box 35, 295 04 Näsum Tel 0456-245 25 Storgatan 31 Box 42, 295 21 Bromölla Tel 0456-453 30