KONJUNKTURRAPPORT 29 april 2014

KONJUNKTURRAPPORT 29 april 2014 SVENSK EKONOMI FEM ÅR EFTER KRISEN Svensk export extra hårt drabbad

Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har drygt 10 000 medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka 540 000 anställda. Antalet medlemsföretag och anställda fortsätter att växa stadigt. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medieföretagen Vårdföretagarna Almegas konjunkturprognos sammanfattar konjunkturläget och utsikterna för de närmaste två åren i svensk ekonomi. Rapporten innehåller en prognos för Sveriges produktion (BNP) och arbetsmarknad, med särskilt fokus på tjänstesektorns inverkan på ekonomin. Rapporten ges ut två gånger per år, vår och höst, sedan oktober 2008. För ytterligare upplysningar om Almegas konjunkturrapporter, kontakta: Lena Hagman chefekonom Almega tel. 08-762 69 61, 0761-08 52 51 lena.hagman@almega.se Linnea Kvist branschanalytiker Almega tel. 08-762 66 21, 070-590 34 45 linnea.kvist@almega.se Li Jansson Arbetsmarknadsekonom Almega Tel. 08-762 69 65, 073-052 04 05 li.jansson@almega.se 2

Innehåll 1 Summering... 4 2 Internationell bakgrund... 6 2.1 Styrkan i den globala tillväxten återvänder... 6 2.2 Återhämtningen i USA fortgår som väntat... 8 2.3 Euroområdet har vänt, men tillväxten är svag... 11 2.4 BRIC-ländernas ekonomier saktar in... 13 3 Konjunkturutsikter för svensk ekonomi... 18 3.1 Hur har finanskrisen påverkat Sveriges BNP per capita?... 19 3.2 Svag uppgång för exporten... 24 Export av företagstjänster... 27 Finanskrisen hårt slag för exporten... 28 3.3 Hushållen upprätthåller högt sparande... 31 3.4 Investeringarna vänder långsamt... 33 3.5 Jobbtillväxt med flera hinder... 37 3.6 Sjunkande inflation hela första kvartalet... 43 Oväntat svag utveckling för tjänstepriserna... 44 Fortsatt svag prisutveckling för tjänster 2014... 45 Tabeller Tabell 1 Almegas konjunkturprognos, april 2014, nyckeltal Sid. 5 Tabell 2 Internationella förutsättningar Sid. 6 Tabell 3 Fasta bruttoinvesteringar inom tjänstebranscher Sid. 34 Tabell 4 Fasta bruttoinvesteringar i Sverige Sid. 36 Tabell 5 Antal sysselsatta i olika sektorer i svensk ekonomi Sid. 38 Tabell 6 Produktivitetstillväxten i svensk ekonomi Sid. 39 Tabell 7 Utvecklingen av KPI och dess komponenter Sid. 45 3

1 Summering Almega räknar med en historiskt sett långdragen återhämtning i svensk ekonomi, och prognosen för Sveriges BNP-ökning ligger kvar kring 2 procent per år för 2014-2015. Det är främst hushållen som beräknas bidra till ökad tillväxt, trots att deras sparande i år ligger kvar på de senaste årens höga nivåer. Hushållens konsumtion väntas i år öka lika mycket som deras realinkomstökning, dvs. med 2,6 procent. Övriga delar av Sveriges BNP bedöms bidra i mindre grad till BNP-ökningen. Uppgången för Sveriges export och investeringar bedöms bli trög i ett historiskt perspektiv. Jämfört med Almegas höstprognos har tillväxten justerats upp för ett fåtal länder, men också ned för vissa, främst för flera nya tillväxtekonomier, till exempel Brasilien och Indien och även för Ryssland. Den globala tillväxten väntas ändå gradvis återvinna styrka och i år nå upp till den ökningstakt som i snitt rådde innan finanskrisen, 3,4 procent. Mot bakgrund av den relativt måttliga ökning av Sveriges BNP som Almega räknar med för i år och nästa år bedöms sysselsättningen öka i något mindre omfattning i år jämfört med förra året. Företagen bedöms fortsätta att anpassa antalet anställda efter förmågan att hålla uppe produktionen per sysselsatt, detta för att motverka en försämring av produktiviteten och att drabbas av stigande kostnader per producerad enhet. Almega räknar med att Sveriges inflation i år, för andra året i rad, kommer att hamna på 0 procent i genomsnitt. Den historiskt långsamma återhämtningen i både Sverige och omvärlden har pressat ned inflationen i många länder. Fortfarande bedrivs en expansiv penningpolitik i flera länder, med målet att få efterfrågan och inflationen att återhämta sig. Sveriges produktionsnivå per capita ligger än så länge lägre än där flertalet länder normalt har legat lika många år efter tidigare finanskriser, enligt en studie av IMF. Enligt studien har länder i genomsnitt legat cirka 9 procent under den nivå som produktionen per invånare hade legat på i dag om tillväxtens trend hade fortsatt som innan krisen. Så här långt efter den senaste finanskrisens start 2008 ligger Sveriges BNP per capita på motsvarande 16 procent under trendnivån. Det hör sannolikt samman med att Sverige är ett så exportberoende land och därmed drabbats extra hårt av finanskrisens effekter på omvärldens efterfrågan. Utvecklingen för Sveriges export liknar exportutvecklingen för länder som drabbats hårdast av tidigare finanskriser, enligt IMF. I ett särskilt avsnitt i den här rapporten har Almega studerat finanskrisens effekter på exporten, både för Sverige och för våra närmaste grannländer. Där framkommer att Sverige och Finlands export drabbats extra hårt i samband med krisen 2008-2009. Att Sveriges export nu ligger så långt under den nivå som hade varit fallet om trenden innan krisen hade fortgått, innebär att det kommer krävas ett kraftigt uppsving för exporten för att återhämta det stora tappet från finanskrisen. För att åstadkomma ett 4

kraftigare uppsving krävs både en starkare efterfrågan från utlandet och en starkare internationell konkurrenskraft. Detta för att återvinna exportmarknadsandelar och få bättre fart på exporten. Finanskrisen har också lett till att många länder tappat potentiell tillväxt och konkurrenskraft. För att återvinna tillväxt krävs också strukturella åtgärder som skulle förbättra länders tillväxtförmåga. Det kan till exempel handla om att öka investeringar i modernare teknik, nya tjänsteinnovationer, effektivare arbetsorganisation och arbetsledning. Men även ökad utbildningsnivå och större tillgång till högkvalificerad arbetskraft som bidrar till att återvinna en högre produktivitetstillväxt och konkurrenskraft. 29 april 2014 Lena Hagman chefekonom Linnea Kvist branschanalytiker Li Jansson arbetsmarknadsekonom Tabell 1: Almegas konjunkturprognos, april 2014, nyckeltal Nivå Mdr kr Procentuell förändring Prognos: 2013 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hushållens konsumtionsutgifter 1763,5-0,3 4,0 1,7 1,6 2,0 2,6 2,3 Offentliga konsumtionsutgifter 998,4 2,2 2,1 0,8 0,3 2,0 0,9 0,8 Statliga 273,0 2,2 5,4 0,6 0,9 3,7 1,5-1,1 Kommunala 725,3 2,1 0,9 0,9 0,1 1,4 0,7 1,5 Fasta bruttoinvesteringar 666,7-15,5 7,2 8,2 3,3-1,3 2,2 4,6 Lagerinvesteringar, (bidrag till BNP-tillväxten) 1,9-1,6 2,2 0,5-1,2 0,2 0,1 0,0 Export 1659,2-13,8 11,4 6,1 0,7-0,9 2,9 4,7 Export av varor 1116,2-18,4 15,0 8,6-0,8-2,8 3,0 5,6 Export av tjänster 543,0-2,8 3,9 0,4 4,4 3,2 2,8 2,8 Import 1455,3-14,3 12,0 7,1-0,6-1,2 3,5 5,2 Import av varor 1035,3-16,6 16,5 8,4-2,1-2,4 3,7 5,8 Import av tjänster 420,0-7,8 1,2 3,5 3,8 1,9 2,9 3,6 BNP 3634,4-5,0 6,6 2,9 0,9 1,5 2,0 2,2 BNP kalenderkorrigerat -4,9 6,3 3,8 1,3 1,5 2,1 1,9 Nyckeltal och antaganden: Nettoexporten, bidrag till BNP-tillväxten -0,6 0,4-0,1 0,6 0,1-0,1 0,0 Sveriges exportmarknadstillväxt -12,7 12,1 6,4 1,6 2,2 4,2 5,1 Öppen arbetslöshet, (procent av arbetskraften) 8,3 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,5 Sysselsättning, (nationalräkenskaperna), förändring i procent -2,4 1,0 2,1 0,7 1,0 0,6 0,9 Produktionstillväxt i privat tjänstesektor, (förädlingsvärdet, fasta priser, kalenderkorrigerat) -2,8 4,0 5,5 2,4 3,0 2,2 2,0 Produktionstillväxt i gruv- och tillverkningsindustrin (förädlingsvärde, fasta priser, kalenderkorriger -20,7 27,2 4,1-2,6-1,3 3,6 4,0 KPI, årsgenomsnitt -0,5 1,2 3,0 0,9 0,0 0,0 1,2 KPIF, årsgenomsnitt 1,7 2,0 1,4 1,0 0,9 0,6 1,4 Hushållens sparkvot inkl. sparande i avtalspensioner och PPM 11,0 8,3 10,3 12,2 12,2 12,1 11,0 Real disponibel inkomst, förändring 2,0 1,6 3,3 3,5 2,8 2,6 0,9 Reporäntan, december 0,25 1,25 1,75 1,00 0,75 0,50 1,25 Källa: SCB, Oxford Economics, Almega. 5

2 Internationell bakgrund 2.1 Styrkan i den globala tillväxten återvänder Den globala tillväxten ökade farten under andra halvåret 2013 och återhämtningen väntas fortgå, ungefär som Almega utgått från sedan i höstas. Tillväxten har justerats upp för ett fåtal länder, exempelvis för Storbritannien, men däremot klart nedåt för exempelvis Ryssland, Indien och Brasilien, se tabell 2. Tabell 2: Internationella förutsättningar Ranking* Sveriges största och deras BNP-tillväxt: Prognos Prognos 2013 varuexportmarknader 2012 2013 2014 2015 1 Norge 2,8 0,8 1,9 2,1 2 Tyskland 0,9 0,5 1,8 1,7 3 Finland -1,0-1,4 0,1 1,5 4 Danmark -0,4 0,4 1,5 2,2 5 Storbritannien 0,3 1,8 2,6 2,4 6 USA 2,8 1,9 2,9 3,5 7 Nederländerna -1,3-0,8 0,6 0,8 8 Belgien -0,1 0,2 1,1 1,4 9 Frankrike 0,1 0,3 0,7 1,1 10 Kina 7,7 7,7 7,3 6,8 Övriga BRIC-länder**: Brasilien 1,0 2,3 1,6 2,3 Ryssland 3,4 1,3 1,0 2,5 Indien 4,6 4,7 4,7 4,9 Euroområdet -0,6-0,4 1,0 1,4 EU totalt -0,4 0,1 1,5 1,7 Köpkraftsjusterad världs-bnp 3,1 3,0 3,4 3,8 Sveriges exportmarknadstillväxt 1,6 2,2 4,2 5,1 Råoljepris, USD/fat 112 109 104 103 Källa: Oxford Economics, mars 2014. * Ranking efter SCB:s utrikeshandelsstatistik för varor. Observera att varuexporten också har ett tjänsteinnehåll som inte syns i det traditionella sättet att redovisa exporten. ** BRIC-länderna: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina. 6

Den globala produktionstillväxten väntas i år nå upp till den ökningstakt som i snitt rådde innan finanskrisen, 3,4 procent 1, se tabell 2. Nästa år väntas takten öka ännu mer, till 3,8 procent, enligt den prognos för omvärlden enligt Oxford Economics som Almega utgår ifrån. En ny osäkerhetsfaktor för prognosen är vad konflikten mellan Ryssland och Ukraina kan få för effekter på länder som har relativt stort beroende av utrikeshandel med Ryssland. Det är i nuvarande läge omöjligt att förutspå konsekvenserna av konflikten, då det är osäkert hur långvarig krisen blir, om Ryssland kommer att trappa upp sitt militära engagemang, hur omvärldens reaktioner blir, med mera. En upptrappning och lång konfliktsituation skulle naturligtvis få effekter på tillväxten i både Ryssland och andra länder. Risken för stigande energipriser om det blir störningar i leveranserna av gas från Ryssland till andra länder, skulle också påverka negativt. En långvarig kris vore extra allvarlig, eftersom världsekonomin redan är bräcklig och lider av en svagare trendtillväxt än under de senaste decennierna, enligt en ny analys från Blue Institute. 2 Enligt den riskerar utrikeshandelsberoende ekonomier som Sverige, Tyskland, Japan med flera att i så fall drabbas hårdare än andra. Räknat på BNP per capita i fasta priser bedöms den globala tillväxten bli 2,3 procent i år (köpkraftsjusterat), vilket betyder att den kommer att börja överstiga takten innan finanskrisen, då den i genomsnitt låg på 2,1 procent per år. 3 Erfarenheter från tidigare finanskriser visar att tillväxten per capita normalt nått upp i ungefär den takt som rådde innan finanskrisen sju år efter det första krisåret, alltså på medellång sikt. En studie av IMF 4 som räknat på effekter av finanskriser under de senaste 40 åren visar detta. Däremot visar studien att produktionsnivån per capita på medellång sikt sju år efter det första krisåret i genomsnitt ligger ungefär 10 procent under den nivå som den hade hamnat på om krisen inte hade inträffat och om trenden för tillväxten innan krisen hade fortsatt. Om vi utgår från IMF:s metod att räkna trenden för tillväxten före finanskriser 5 och utgår från de senaste årens utveckling från krisens början, ligger nu världs-bnp per capita 3 procent under trendnivån innan krisen. 6 IMF betonar att utvecklingen kan skilja sig betydligt mellan länder, vilket deras studie av tidigare finanskriser visar. Vissa länder har fortfarande sju år efter krisens startår legat långt under trendnivån innan de 1 Den genomsnittliga tillväxttakten innan krisen avser här perioden 1998-2004, enligt samma metod som IMF använt för att beräkna tillväxttrenden innan finanskriser, se vidare not 3. 2 Se Svensk Tillväxtbarometern, Ekonomiska effekter av Ukrainakrisen: Vad kan vi förvänta oss? Mats Kinnwall, Blue Institute, 5 mars 2014. 3 Den årliga tillväxttakten i genomsnitt per år innan krisen är beräknad för perioden 1998-2004, enligt den metod IMF valde för sin studie i World Economic Outlook, oktober 2009. 4 Se World Economic Outlook, IMF, oktober 2009. 5 IMF har räknat på trenden innan krisen genom att beräkna BNP per capita i fasta priser under en sjuårsperiod som slutar tre år innan krisens start. Almega har använt samma metod i denna rapport då vi syftar på trenden innan den senaste finanskrisens start år 2008. 6 Då jämför vi utfallet för BNP per capita i fasta priser år 2013 med den nivå BNP per capita hamnat på om trendtillväxten fortsatt från och med år 2008 fram till och med 2013. 7

krisår som studerats. Det finns också länder som lyckats återhämta det produktionstapp som krisen resulterat i. I mer än 1/4 av de länder som studerats av IMF överstiger BNP per capita på medellång sikt efter krisen trenden innan krisen. I sin senaste World Economic Outlook, från april i år, visar IMF att en rad länders produktion fortfarande ligger mer än 2,5 procent under trenden innan krisen, exempelvis Tyskland, Japan, USA, Australien, Kanada, Frankrike och Storbritannien. I denna rapport återkommer vi till var Sveriges och våra nordiska grannländers BNP per capita befinner sig nu, fem år efter krisens startår 2008 (se avsnitt 3.2). Diagram 1: BNP per capita i fasta priser, förändring efter finanskriser, skillnad i procentenheter mot trenden innan krisen. År 1 avser här år 2008. 2.2 Återhämtningen i USA fortgår som väntat Återhämtningen i USA bygger i hög grad på den expansiva penningpolitiken. Återhämtningen underlättas också av en mindre åtstramande finanspolitik i år och sannolikt även av att oron för att USA ska slå i skuldtaket undanröjts, då partierna i kongressen kommit överens om en budget och att skuldtaket kan höjas fram till mars nästa år. 8

Centralbanken, Federal Reserve, har tidigare utlovat att styrräntan (Federal Funds Target Rate) kommer att ligga kvar på låga 0,25 procent så länge arbetslösheten överstiger 6,5 procent, se diagram 2. Men, trots att nivån på arbetslösheten redan hamnat nära denna nivå, senast i mars på 6,7 procent, har Fed ändrat sitt budskap och framfört att styrräntan kan komma att ligga kvar på den låga nivån även om arbetslösheten faller under 6,5 procent. Enligt prognosen från Oxford Economics kommer arbetslösheten komma ned till 6,4 procent under fjärde kvartalet i år. I ett tal i slutet av mars förklarade Feds nytillträdda ordförande, Janet Yellen, att det fortfarande finns gott om lediga resurser i USA:s ekonomi och på arbetsmarknaden, och indikerade att penningpolitiken kommer fortsätta vara expansiv. Yellen pekade på tecken som visar att arbetsmarknaden inte är tillbaka i normal hälsa, bland annat att 7 miljoner personer jobbar deltid fast de skulle vilja jobba heltid, att företag inte anställer i snabb takt och att löneutvecklingen är långsam. Att arbetslöshetstalet fallit beror delvis på att arbetskraftsdeltagandet minskat, från 66 procent av den yrkesverksamma befolkningen innan finanskrisen, till cirka 63 procent i år. Det är också tecken på att efterfrågan i ekonomin ännu inte återställts till mer normala förhållanden. Diagram 2: Arbetslösheten i USA samt EMU, andel av arbetskraften 9

Efter den ovanligt kalla vintern i USA, som dämpat bland annat produktionen och bostadsbyggandet i början av 2014, väntas de positiva konjunktursignalerna för USA åter visa sig. Federal Reserve väntas fortsätta trappa ned sina köp av bostads- och statsobligationer, vilket inleddes i slutet av förra året. Oxford Economics räknar med att nedtrappningen kommer att avslutas i september i år och att Feds Funds rate kommer börja höjas först i mitten av nästa år. De för övrigt ljusare bedömningarna om världskonjunkturen under de närmaste åren har lett till att investerare vågar söka sig till placeringar med större risk, till exempel aktier som ger högre avkastning. Det har lett till färre placeringar i lågavkastande statsobligationer, vilket resulterat i stigande räntor på dessa statspapper, bland annat i USA, se diagram 3. Diagram 3: USA:s Federal Funds rate samt ränta på 10-åriga statsobligationer Under finanskrisen styrde kapitalförvaltare om sina portföljer till tryggare placeringar, såsom i statsobligationer i länder med relativt stabila ekonomier. Men under förra året ökade alltså riskaptiten och placerare viktade om i sina portföljer mot större andel aktier och andra mer riskfyllda placeringar. Det har återspeglats i stigande långräntor. 10

Ytterligare en effekt av Feds nedtrappning är ett ökat kapitalutflöde från tillväxtekonomier, som exempelvis Indien, Indonesien, Brasilien, Mexiko och Turkiet, för placeringar på annat håll som väntas ge högre avkastning. Att en svagare tillväxt i dessa länder har börjat skönjas kan också förklara en del av det ökade kapitalutflödet från dessa länder, 7 se vidare avsnitt 2.4. 2.3 Euroområdet har vänt, men tillväxten är svag Efter att ha fallit sedan slutet av 2011 ökade produktionen inom euroområdet för första gången under andra kvartalet 2013, med 0,3 procent från föregående kvartal. 8 Därefter har produktionen fortsatt att stiga uppåt, om än långsamt. Almega räknar med en gradvis starkare tillväxt i området under 2014-2015, se tabell 2. För enskilda krisländer, som Grekland, Italien, Portugal och Spanien, vänder tillväxten svagt uppåt i år. Nästa år bedöms Grekland visa starkast tillväxt bland dessa fyra, på 1,7 procent, medan de övrigas BNP bedöms öka med 1,2 procent vardera. Oron kring dessa skuldtyngda länder har lugnat ned sig markant under den period som följt efter att chefen för den Europeiska centralbanken (ECB), Mario Draghi, i juli 2012 utlovade att ECB är redo att göra whatever it takes 9 för att eurosamarbetet ska kunna upprätthållas. Det ökade förtroendet på finansmarknaderna hör mer konkret samman med att ECB i september 2012 utlovade att centralbanken är beredd att köpa krisländers statsobligationer på andrahandsmarknaden om det skulle behövas, under förutsättning att länderna går med på att uppfylla krav för att få ned sina budgetunderskott, genom det så kallade OMT-programmet. 10 Långräntorna för PIGS har fallit ordentligt sedan dess, vilket avspeglar ett ökat förtroende för att de ska klara sin skuldsanering, se diagram 4. Portugal, Grekland och Spanien har dessutom förbättrat sin konkurrenskraft genom att sänka sina exportpriser relativt konkurrentländer, vilket gynnat deras export, som tog mer fart under förra året. I Italien däremot har arbetskostnaderna per producerad enhet utvecklats i linje med de största länderna i Eurozonen och inte fallit som för de övriga PIGS relativt konkurrentländer. Italiens export låg i stort sett still under 2013 jämfört med året innan. Förbättringen av tillväxten för PIGS-länderna bidrar till att eurozonens BNP inte längre faller utan i stället bedöms öka, med 1 procent i år och med 1,4 procent nästa år. Utvecklingen går ändå långsamt och även för euroländer som Frankrike, Nederländerna och Belgien. 7 Se IMF, World Economic Outlook, oktober 2013 samt april 2014. 8 Säsongrensat. 9 På svenska vad som än krävs (fritt översatt). 10 OMT står för Outright Monetary Transactions. 11

Ett av tecknen på svag efterfrågan är den låga inflationen i eurozonen, som senast i mars uppgick till endast 0,5 procent. Inflationen har fallit från en topp på 3 procent i slutet av 2011. Den europeiska centralbankens fortsatta räntesänkningar har bidragit till nedgången. Styrräntan har sänkts, från 1,5 procent i oktober 2011, till 0,25 procent i november förra året. För att undvika deflation behöver ECB sannolikt sätta in fler åtgärder. Euroländerna ligger som helhet efter USA i återhämtningen, vilket återspeglas av att arbetslösheten låg kvar på den höga nivån kring 12 procent under 2013, se diagram 2. Den bedöms falla långsamt, nästa år till 11,8 procent, enligt Oxford Economics prognos. Diagram 4: Räntan på 10-åriga statsobligationer 12

Eurozonens potentiella tillväxt har minskat jämfört med innan finanskrisen, enligt Oxford Economics beräkningar. En viktig faktor som håller nere tillväxten efter finanskrisen är den fortsatta omstruktureringen av banksektorn, tuffare regelverk för bankerna och mer begränsade möjligheter för banker att bevilja lån för företags investeringar i ny produktionskapacitet, i tjänsteinnovationer med mera. En historiskt långsam återhämtning för investeringar som kan lyfta tillväxten bidrar alltså till att den potentiella tillväxten inte väntas återhämta sig snabbare. Den ökade långtidsarbetslösheten i Eurozonen, särskilt bland de yngre, väntas leda till att det blir ännu svårare för dem som varit arbetslösa länge att uppfylla de ökade kraven på utbildning och kompetens för en stor del av de jobb som är lediga, dvs. kunskapsintensiva jobb som är viktiga för att återvinna en högre potentiell tillväxt. Dessutom minskar befolkningen i yrkesverksam ålder inom Eurozonen, vilket också minskar utbudet av arbetskraft med den kompetens som efterfrågas för de lediga jobben. Denna utveckling liknar den vi nu ser i Sverige, se vidare faktarutan på sidan 41. 2.4 BRIC-ländernas ekonomier saktar in Utvecklingsländerna utgör en allt större del av världens BNP och har under de senaste årens lågkonjunktur visat en starkare tillväxt jämfört med så kallade gamla industriländer. Detta trots att tillväxten under förra året började mattas av även för utvecklingsländerna. Tillsammans svarar Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (BRIC- länderna) för 26 procent av den totala produktionen i världen, eurozonen för 14 procent och USA för 19 procent. 2025 förväntas Kina och Indiens BNP tillsammans överstiga de sju största OECD-ländernas (G7). År 2060 beräknas de ha 1,5 gånger större BNP än G7, enligt OECD. Det kan jämföras med att de år 2010 utgjorde enbart cirka hälften av G7:s BNP. 11 Med andra ord får dessa ekonomier en allt större betydelse för världsekonomin. En orsak till den senaste tidens avmattning är den nedtrappning av de kvantitativa lättnaderna som den amerikanska centralbanken inledde i december förra året. Signalerna redan i maj 2013 om att denna nedtrappning skulle inledas ledde till finansiell oro i flera tillväxtländer. Anledningen till detta är att kapital började flöda ut ur dessa länder för placeringar på annat håll, till exempel i aktier. Med andra ord var signalerna om den nära förestående nedtrappningen av Feds stödköp av obligationer tecken på att USA:s ekonomi blir allt starkare. Förtroendet för en fortsatt återhämtning av efterfrågan i USA ökade riskaptiten för placeringar i aktier, som i sin tur speglar förväntningar om stigande vinster i de företag man köper aktier i. 11 OECD, Looking to 2060: Long term global growth prospects, November 2012. 13

Kapitalutflödet från flera nya tillväxtländer, bland andra Indien och Brasilien, har lett till en valutaförsvagning i dessa länder, och som ett försök att motverka detta har ländernas centralbanker höjt sina styrräntor. De höjda räntorna har en hämmande effekt på tillväxten i dessa länder. 12 Diagram 5: Andel av Global BNP, köpkraftsjusterat, 2011 Övriga 35% Brasilien 3% Ryssland Indien 3% 6% Japan 6% Eurozonen 14% USA 19% Kina 14% Källa: IMF, World Economic Outlook database, april 2013. Brasilien BNP-tillväxten i Brasilien har gradvis mattats av sedan början av 2010. Tillväxttakten vände dock uppåt igen under tredje kvartalet 2012 och den positiva trenden höll i sig till mitten av förra året då tillväxttakten återigen mattades av. Under fjärde kvartalet 2013 låg den på knappt 2 procent. 13 Även Brasilien har drabbats av kapitalutflöden med fallande börs och försvagad valuta som följd. Den försvagade valutan i kombination med hög inflation har lett till förväntningar om mer åtstramande penningpolitik, trots en relativt låg BNP-tillväxt. Det finns dessutom tecken på att låg produktivitetstillväxt, låga investeringar och dåligt fungerande infrastruktur medfört en trendmässigt försvagad tillväxt. 14 I slutet av mars sänkte Standard & Poor s Brasiliens kreditbetyg till BBB- med motiveringen svag ekonomisk tillväxt, svag finanspolitik, försämrad utrikesbalans och ett minskat förtroende för landets finanspolitik. Presidetvalet i oktober minskar dessutom den sittande presidenten, Dilma Rousseffs möjlighet att göra några 12 IMF, World Economic Outlook, april 2014. 13 Brazilian Institute of Geography & Statistics (IBGE), Macrobond. 14 Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars 2014. 14

större policyförändringar innan dess. Tillväxten förväntas hamna på 1,6 procent 2014 och 2,3 procent 2015, se tabell 2. Ryssland Sedan början av 2012 har Rysslands BNP-tillväxt gradvis mattats av. Under fjärde kvartalet 2013 låg tillväxten på 2 procent. 15 Börsen har fallit sedan januari i år och rubeln har försvagats i takt med att krisen i Ukraina har förvärrats. Centralbanken höjde räntan i början av mars för att stötta valutan, men trots detta försvagades rubeln när investerare flyttade kapital utomlands. Försvagningen beror sannolikt delvis på vad eventuella ekonomiska sanktioner skulle komma att innebära för den redan svaga ekonomin i Ryssland. 16 Risken för recession i landet har ökat. Valutareserverna i utländsk valuta minskade med nästan 10 procent under första kvartalet i år och situationen kan snabbt förvärras. Ryska företag och banker har relativt stor andel utländsk finansiering och dessa skulder blir allt dyrare i takt med att rubeln försvagas. Det faktum att utländska långivare ser en allt större risk med att investera i landet driver också upp räntekostnaderna. Dessa finansieringsproblem kan bidra till ökad risk för recession i landet. 17 Vårt huvudscenario är dock fortsatt tillväxt, men prognosen har reviderats ned till en BNP-ökning på 1,0 procent 2014 och 2,5 procent 2015, se tabell 2. Diagram 6: BNP-tillväxt i BRIC-länderna till och med 4:e kvartalet 2013 15 Russian Federal State Statistics Service (Rosstat), Macrobond. 16 Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars 2014. 17 Oxford Economics, Research Briefing, Russia and Ukraine, Mars 2014. 15

Indien Sedan början av 2010 har BNP-tillväxten i Indien gradvis mattats av. Under fjärde kvartalet 2013 låg den på 4,7 procent, vilket är det sjunde kvartalet i rad med en tillväxt på under 5 procent. Det är långt under genomsnittet för de senaste tio åren (2004-2013) på nära 8 procent per år. Tillväxten har hämmats av svag konsumtion och svaga investeringar. 18 Indien har dock varit relativt skonad från den finansiella oron jämfört med många andra tillväxtekonomier. Börsen har stigit senaste halvåret och rupien har varit stabil. En förklaring till detta kan vara ökat förtroende för centralbanken som genomfört en rad räntehöjningar under hösten 2013 för att bekämpa inflationen. 19 Tillväxten förväntas hamna på 4,7 procent 2014 och 4,9 procent 2015, se tabell 2. Kina Efter att i slutet av 2012 ha visat tecken på återhämtning har Kinas tillväxt återigen försvagats. Under fjärde kvartalet förra året låg tillväxttakten på 7,7 procent, ner från 7,8 procent under tredje kvartalet. En svagare tillväxt är delvis en naturlig följd av att regeringen vill växla över från en investeringsdriven hög tillväxt till en mer hållbar konsumtionsdriven tillväxt. 20 Kinas regering diskuterar även en eventuell reglering av det omfattande skuggbanksystemet, vilken idag utgör nästan 12 procent av den totala lånestocken i Kina, en ökning från 2 procent för 10 år sedan. En sådan reglering skulle ge regeringen bättre kontroll över utlåningsinstituten, men riskerar samtidigt att få en hämmande inverkan på Kinas tillväxt eftersom dessa låneinstitut då skulle bli tvungna att rätta sig efter ett antal lagar och regleringar för banker som t.ex. kapitaltäckningskrav på 20 procent. Detta skulle minska kreditstocken och tillgången till kapital och därmed få stor inverkan på Kinas tillväxt. 21 I mitten av mars ökade centralbanken i Kina växelkursspannet för renminbin till 2 procent mot USD (upp från 1 procent). Det är ytterligare ett steg i riktningen mot att göra valutan mer marknadsanpassad. En tidigare dubblering av fluktuationsspannet gjordes 2012 från 0,5 till 1 procent och enligt ett uttalande från centralbanken kommer den under kontrollerade former att fortsätta öka reminbins flexibilitet. Detta för att göra renminbin mer marknadsorienterad samt underlätta investeringsflöden in och ut ur landet. 22 18 Oxford Economics, Country Economic Forecast, India, Mars 2014. 19 Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars 2014. 20 Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars 2014. 21 Oxford Economics, Country Economic Forecast, Kina, Mars 2014. 22 New York Times, 15 mars 2014. 16

I början av april i år lade Kina fram ett mini-stimulanspaket med satsningar på bland annat infrastruktur och skattesänkningar, för att stötta ekonomin och skapa jobb eftersom tillväxten blivit svagare än väntat. Vi utgår från att tillväxten hamnar på 7,3 procent 2014 och 6,8 procent 2015, se tabell 2. 23 Enligt världsbanken förväntas Kinas tillväxttakt gradvis minska till en genomsnittlig årstakt på cirka 5 procent per år 2026-2030 24. 23 Oxford Economics. 24 China 2030, Building a Modern, Harmonious, and Creative High-Income Society, Världsbanken 2012. 17

3 Konjunkturutsikter för svensk ekonomi Almega räknar fortfarande med en historiskt sett långdragen återhämtning i svensk ekonomi under perioden 2014-2015, och vår prognos för Sveriges BNP-ökning ligger kvar kring 2 procent per år, vilket vi också räknade med i vår höstprognos förra året. Almega räknar med att återhämtningen i svensk ekonomi, som inleddes under tredje kvartalet 2013, fortsätter i år, även om uppgången för Sveriges export och investeringar bedöms öka måttligt i ett historiskt perspektiv. Det är främst hushållen som beräknas bidra till ökad tillväxt, även fast deras sparande i år ligger kvar på de senaste årens höga nivåer. Hushållen gynnas av en fortsatt god realinkomstökning och vi bedömer att hela ökningen i år kommer att användas för ökad konsumtion. Vi räknar alltså med att hushållens konsumtion kommer att öka med 2,6 procent i år, och att det kommer att bidra med 1,3 procentenheter till BNP-tillväxten på 2 procent. Nästa år blir bidraget något mindre, men ändå störst bland samtliga delar av BNP. Offentlig konsumtion beräknas bidra relativt lite i år och nästa år till BNPtillväxten, med 0,3 respektive 0,2 procentenheter. Nästa år väntas ökade investeringar bidra mer än i år till ökningen av BNP, med 0,8 procentenheter till tillväxten på 2,2 procent, enligt Almegas prognos. I år väntas investeringarna bidra mindre, med 0,4 procentenheter till BNP-tillväxten. Nettoexporten väntas knappt påverka tillväxten, även om importen ökar något snabbare än exporten. Det förklaras av att värdet på Sveriges export är högre än importens värde. Förra året var exportvärdet 14 procent högre än importvärdet. Även lagerförändringen i ekonomin väntas påverka tillväxten i liten grad under 2014-2015, se tabell 1. Förutom att ökad inhemsk konsumtion bidrar till ökad import väntas importen ta mer fart under 2014-2015 i samband med att exportindustrins produktion och investeringar då väntas öka takten. Även ökade investeringar inom tjänstesektorn kan väntas bidra till ökad import nästa år. Almega har i flera tidigare konjunkturrapporter belyst trenden mot ett ökat import- och tjänsteinnehåll i den svenska produktionen och dess inverkan på Sveriges tillväxt 25. I följande avsnitt 3.1 presenterar Almega en studie av hur långt Sveriges BNP per capita kommit i återhämtningen efter finanskrisens första år 2008. Vi har då valt att använda samma metod som IMF tidigare använt för att räkna på effekter av tidigare finanskriser på medellång sikt (se även avsnitt 2.1). I avsnitt 3.2-3.6 ger vi en djupare bakgrund till Almegas prognoser över hushållens konsumtion, Sveriges export, investeringar, arbetsmarknad samt inflation. 25 Se exempelvis Almegas konjunkturrapporter från oktober 2012, april 2013 samt oktober 2013, som kan hämtas från www.almega.se 18

3.1 Hur har finanskrisen påverkat Sveriges BNP per capita? Nu har det gått sex år från finanskrisens start 2008. Det kraftiga raset i den globala produktionen och även för Sveriges BNP kom under andra halvåret 2008, men varningstecken på att krisen var på gång fanns redan i början av året. Orderingången till industrin och tjänstesektorn hade börjat dämpas redan i början av 2008. I USA hade problemen med stigande räntor på bostadslån börjat märkas redan året innan och leda till bland annat kreditförluster i banksystemet och en mer restriktiv kreditgivning samt fallande bostadsinvesteringar. Efter investmentbanken Lehman Brothers konkurs i september 2008 blev finanskrisen mer akut. Reaktionen blev bland annat kraftigt stigande räntor mellan banker, akuta likviditets- och solvensproblem i det finansiella systemet och kreditåtstramning för hushåll och företag. Kreditförluster kopplade till USA:s bolånemarknad spred sig globalt och världsekonomin drabbades av den djupaste recessionen sedan andra världskriget. I Sverige började den totala produktionen, BNP, falla kraftigt från fjärde kvartalet 2008 och fallet fortsatte under 2009. Sveriges BNP minskade med totalt 5,6 procent 2008-2009. Under 2010 inleddes en återhämtning, men den kom av sig under de följande åren då både industri- och tjänsteproduktionens tillväxt tappade fart. Industrins produktion började till och med minska under 2012-2013. Under 2013 stärktes efterfrågan för endast ett begränsat antal branscher i både industrin och tjänstesektorn, och återhämtningen kan betecknas som ovanligt trög. Almega har under de senaste åren räknat med en långsam återhämtning i svensk ekonomi mot bakgrund av lärdomar från tidigare finanskriser. Vi har lutat oss mot forskning av tidigare finanskriser och vad de brukar få för effekter på ekonomin. Internationella Valutafonden, IMF, presenterade exempelvis 2009 en studie av effekter på bland annat BNP per capita av tidigare finanskriser under de senaste 40 åren. 26 Studien syftade på att studera effekter på medellång sikt, dvs. sju år efter finanskrisens startår. Vi visar i denna rapport hur långt Sveriges ekonomi kommit i återhämtningen hittills, fem år efter det första krisåret 2008. IMF visade att tidigare finanskriser normalt följts av en långdragen återhämtning av länders produktionsnivå, vilket hänger samman med utdragna och återhållande effekter av sådana kriser. Med andra ord tar det normalt lång tid att komma till rätta med kreditförluster och få det finansiella systemet att fungera mer normalt igen. Erfarenheten är att de flesta länders produktionsnivå inte når upp till trendnivån på medellång sikt till följd av en finanskris. Däremot brukar ökningstakten för BNP per capita på medellång sikt ha återgått till den takt som rådde innan krisen (se även tidigare avsnitt 2.1). Lägre investeringar, sysselsättning och produktivitet bidrar till det utdragna produktionstappet. Stimulans-, men även strukturella åtgärder, kan emellertid snabba på upphämtningen, 26 Se IMF, World Economic Outlook, oktober 2009. 19

enligt IMF:s slutsatser av sin forskning och de historiska erfarenheterna från tidigare finanskriser och olika länder. Sveriges BNP per capita minskade under krisåren 2008-2009 med sammanlagt 7,2 procent. Därefter, år 2010, kom ett uppsving från den låga nivån, med 5,7 procent, men sedan dess har ökningstakten trappats ned, och legat på endast 1 procent i genomsnitt per år under 2011-2013. IMF valde att räkna fram trenden innan finanskriser över sjuårsperioder fram till 3 år innan krisernas start, för att undvika möjliga störningar på tillväxttakten åren innan kriserna som studerats. För Sverige låg tillväxten för BNP per capita räknat i fasta priser på 3,1 procent per år i genomsnitt under perioden 1998-2004. Efter produktionsraset 2008-2009 har Sveriges BNP per capita ökat med 2,1 procent i genomsnitt per år 2010-2013, och alltså ännu inte kommit tillbaka till tillväxttakten enligt trenden innan krisen. Utvecklingen för Sveriges BNP per capita ser därmed ut att ha gått ännu långsammare under de senaste åren än den utveckling som IMF noterat för flertalet länder efter tidigare finanskriser. Diagram 7 nedan visar trenden före krisen räknat från och med 1993 och framåt för att illustrera den långsiktiga trenden. Då vi jämför nivån för BNP per capita år 2013 med den nivå vi skulle hamnat på om Sveriges BNP per capita ökat med 3,1 procent per år från och med 2008 ligger nivån för Sveriges BNP per capita 16 procent under trenden. Diagram 7: BNP per capita i Sverige, fasta priser 20

Sveriges BNP per capita var alltså hela 16 procent lägre år 2013 än den nivå den hade legat på om tillväxten per capita från 2008 hade fortsatt att utvecklas i samma takt som trenden innan krisen. Alltså befinner sig Sveriges produktionsnivå per capita till och med 2013 något lägre än där flertalet länder har brukat ligga samma antal år efter tidigare finanskriser. Enligt IMF:s studie har länder i genomsnitt legat nära 9 procent under trendnivån fem år efter det första krisåret, och efter sju år 10 procent under trenden före krisen, se diagram 1 på sidan 8 samt diagram 8 nedan. Diagram 8: Sveriges BNP per capita i fasta priser till och med år 2013. Skillnad i procentenheter mot trenden innan krisen 27, samt motsvarande skillnad för ett genomsnitt av länder till och med sju år efter tidigare finanskriser. 27 Diagrammet visar skillnaden i procent mellan den faktiska utvecklingen av BNP per capita och den nivå BNP per capita hade legat på per år om trenden innan krisen hade fått fortsätta från och med första krisåret, i det här fallet 2008. 21

Utsikterna för att Sveriges BNP per capita på kort sikt, dvs. ett fåtal års sikt, ska komma tillbaka till trenden innan krisen är närmast obefintliga, då avståndet fortfarande är så stort till trendnivån innan krisen. Enligt IMF:s studie indikerar det att Sverige tappat i potentiell tillväxt, dvs. den tillväxt som är möjlig då landets produktionsresurser används fullt ut. För att närma sig den tidigare trenden krävs sannolikt en kombination av ökade investeringar i ny produktionskapacitet, forskning och utveckling, modernare teknologi och tjänsteinnovationer med mera. Det krävs även ökad sysselsättning inom kunskapsintensiv produktion som kan höja Sveriges produktivitets- och potentiella tillväxt. Den historiskt långsamma återhämtningen hör samman med att den senaste finanskrisen ledde till den djupaste recessionen 28 i världsekonomin sedan andra världskriget. IMF varnade redan 2009 för att återhämtningen skulle komma att bli långsam, för mer långdragna effekter på den globala produktionen av fortsatta problem inom det finansiella systemet, fortsatt hög arbetslöshet, med mera. Erfarenheter från tidigare finanskriser visar också att utvecklingen kan skilja sig betydligt mellan länder, vilket IMF betonar utifrån sin studie. Några ekonomier har hamnat på en varaktigt lägre tillväxttakt än den som rådde innan krisen. Andra når upp till tidigare trendtillväxt, men lyckas inte återhämta den produktion som gått förlorad i förhållande till om krisen inte inträffat och tillväxten fortsatt enligt trenden. Det finns också länder som lyckats återhämta produktionstappet och återgå till den tillväxttakt som rådde innan krisen. Almega har jämfört utvecklingen för Sveriges BNP per capita med motsvarande i Norge, Finland och Danmark. Dessa grannländer är Sveriges viktigaste exportmarknader tillsammans med Tyskland, se tabell 1. Norges BNP per capita har återhämtat sig snabbare än i de övriga grannländerna, men låg under 2013 ännu 12 procent under trendnivån fem år efter första krisåret 2008. Danmark och Sverige ligger ännu lägre, 14 procent respektive 16 procent lägre än deras respektive trend innan krisen, och Finland lägst, hela 23 procent lägre än trendnivån. Diagram 9 visar utvecklingen för de nordiska ländernas BNP per capita från år 1950 och fram till i dag. Här syns också nedgången för tillväxten per capita under lågkonjunkturen i början av 1990-talet, särskilt för Sverige och Finland. 28 Med recession menas fallande produktion under minst två kvartal i rad. 22

Diagram 9: BNP per capita i Sverige, Norge, Finland och Danmark, fasta priser, 1950-2013 Det finns säkert en rad förklaringar till skillnaderna i utvecklingen av BNP per capita mellan länderna, en är att deras näringsstruktur skiljer sig åt. Norge med sin stora oljeproduktion gynnas då oljeinkomsterna växer med ökad efterfrågan från omvärlden, medan Danmark, Finland och Sverige är mer beroende av efterfrågan på andra typer av exportprodukter. Även näringsstrukturen och länderinriktningen för exporten skiljer sig åt mellan länderna, vilket inverkat på deras återhämtning (se avsnitt 3.2). Erfarenheter från tidigare finanskriser har också visat att det går att påverka utvecklingen, och att faktorer som sysselsättning, investeringar och produktivitet är avgörande. Utvecklingen för dessa faktorer även innan krisen kan spela en stor roll för utvecklingen efter krisen. IMF:s studie visar att minskad tillväxt för den totala faktorproduktiviteten förklarar ungefär en tredjedel av den lägre nivån på BNP per capita sju år efter en finanskris startår. Studien visar sammanfattningsvis att högre arbetslöshetsnivåer, svagare investeringar och produktivitetstillväxt är de faktorer som till stor del förklarar nedgången för BNP per capita på medellång sikt efter finanskriser. 23

Diagram 10: Tillväxt för total faktorproduktivitet 29 i Finland, Norge, Danmark och Sverige 3.2 Svag uppgång för exporten Från början av 2011 mattades Sveriges exporttillväxt av, och under första och andra kvartalet 2013 minskade exporten jämfört med föregående år. Under andra halvåret 2013 upphörde fallet, men exporten låg fortfarande kvar på en låg nivå, ungefär i nivå med andra halvåret 2012. Med andra ord hade exporten i slutet av förra året ännu inte tagit fart. Fortfarande var det framförallt varuexporten som drog ned den totala exportutvecklingen. Under fjärde kvartalet minskade den med 1 procent medan tjänsteexporten ökade med 3,2 procent, se diagram 11. 29 Total faktorproduktivitet är ett mått som fångar in samtliga faktorer som påverkar produktivitetstillväxten. 24

Diagram 11: Sveriges export, fasta priser, årstakt till och med 4 kvartalet 2013 Prognosen för Sveriges exportmarknadstillväxt för 2014 är 4,2 procent, vilket är en nedjustering jämfört med Almegas prognos från i höstas. Det är ändå nästan en fördubbling av exportmarknadstillväxten jämfört med 2013, då den låg på 2,2 procent. En exportmarkandstillväxt på 4,2 procent är ändå fortfarande en relativt låg tillväxt historiskt sett. Snittet för marknadstillväxten under perioden 2000-2013 låg på nästan 5 procent per år, och tittar man enbart på tiden innan finanskrisen 2000-2007 så låg den årliga tillväxttakten på i snitt hela 7,1 procent. 30 Men tanke på att världshandeln samtidigt ökat så har svensk exportutveckling varit svag. 31 Detta gäller framförallt varuexporten där exporttillväxten mattats av sedan början av 2011 och fortfarande inte nått upp till de tillväxtnivåer den hade före finanskrisen. Under 2015 väntas Sveriges exportmarknadstillväxt ta ytterligare lite fart och hamna på lite över 5 procent. Sveriges export har ökat långsammare än marknadstillväxten under 30 Oxford Economics, mars 2014, Almega. 31 SCB, Sveriges ekonomi statistiskt perspektiv, nummer 1-2014. 25

det senaste decenniet, vilket även beräknas bli fallet under perioden 2014-2015, enligt Almegas prognos. 32 Almega räknar med att exporten i år kommer att öka med knappt 3 procent. Både varuoch tjänsteexporten förväntas bidra till den ökningen. Det är fortfarande en svag ökning om man jämför med exportökningen innan finanskrisen som mellan åren 2000-2007 låg på i snitt 6,3 procent per år. Utfallet för 2013 blev inte så lågt som Almega väntat, minus 0,9 procent istället för förväntade -2,3 procent. Mycket beroende på en oväntat stor andel merchanting, 33 vilken drog upp tjänsteexporten. Merchanting utgjorde 13,4 procent av tjänsteexporten 2013, vilket innebär en ökning med 0,5 procentenhet jämfört med 2012. Värdet av merchanting har mer än tredubblats de senaste 10 åren. 34 Tjänstebranscher står för en stor andel av merchanting, drygt 60 procent (se diagram 12). Merchanting inom varuproducerande branscher har varit relativt stabil under senare år medan det framförallt är den merchanting som härrör från tjänstebranscher som ökat från år 2006. 35 Redovisingen av merchanting i statistiken kommer i september i år att ändras i samband med en ny EU-förordning. Förändringen i höst blir att merchanting kommer att ingå i varuexporten. Merchanting kommer alltså att registreras som en del av varuvärdet för den vara som handeln avser istället för export av en tjänst. Observera dock att nationalräkenskaperna även i fortsättningen kommer att hantera merchanting som en handelsmarginal i produktionen och föra den till den bransch som producerar marginalen. Det blir därmed ingen förändring i redovisningen av produktionen eller revidering av förädlingsvärden bakåt i tiden i nationalräkenskaperna mot bakgrund av den ändrade hanteringen av merchanting på exporten. Med andra ord kommer tjänstesektorns förädlingsvärde att påverkas av utvecklingen för merchanting även fast den samtidigt kommer att redovisas som varuexport, (se även effekter på produktivitetstillväxten i avsnitt 3.5). 32 Marknadstillväxten enligt Oxford Economics i mars 2014 samt prognos för Sveriges export enligt Almega, april 2014. 33 Merchanting utgör en vinstmarginal från försäljning av varor som producerats utomlands och säljs därifrån utan att passera den svenska gränsen. 34 SCB, Nationalräkenskaperna. 35 SCB, Sveriges ekonomi statistiskt perspektiv, nummer 1-2014. 26

Diagram 12: Näringslivets produktion av merchanting 36, miljoner kronor i fasta priser Export av företagstjänster Företagstjänster har, som tidigare nämnts, drabbats av den svaga efterfrågan från omvärlden, dels indirekt via exportindustrins svaga investeringar samt via relativt svag efterfrågan på insatstjänster till exportindustrins produktion. Efterfrågan på företagstjänster direkt från exportmarknaderna ser inte lika dyster ut. Under 2013 minskade visserligen exportvärdet för juridiska- marknadsförings- samt FoU-tjänster, men ökade relativt starkt för tekniska, samt data- och informationstjänster. Sammantaget för de nämnda företagstjänsterna ökade exportvärdet med 5 procent under 2013 jämfört med 2012, enligt Riksbankens betalningsbalansstatistik. 36 Fullständiga data över merchanting finns endast tillgänglig i årsstatistiken och data redovisas här enbart fram till och med år 2011 som är det senaste tillgängliga året med definitiva årsberäkningar. 27

Den ovan nämnda exporten av företagstjänster är exempel på tjänster som exporteras direkt till slutkunder på exportmarknaden. Data- och informationstjänster hade under 2013 ett exportvärde på cirka 58 miljarder kronor. Diverse konsulttjänster inom juridik, redovisning och administration hade ett exportvärde på drygt 14 miljarder kronor. Marknadsförings-, FoU- samt tekniska tjänster hade ett samlat exportvärde på cirka 45 miljarder. Enbart dessa nämnda exempel på företagstjänster som exporteras svarade för nära 1/4 av Sveriges totala tjänsteexport under 2013. 37 Det finns även fler företagstjänster som exporteras utöver dem vi har nämnt. Finanskrisen hårt slag för exporten Sveriges ekonomi och export håller på att återhämta sig ifrån den senaste finanskrisen. Återhämtningen väntas dock ta tid och som tidigare nämnts kan den ha fått långsiktiga konsekvenser på den ekonomiska tillväxten. Sveriges export av varor och tjänster sjönk kraftigt under finanskrisen 2009, med 12 procent. Sedan dess har den sakta återhämtat sig, men frågan är om exporten tagit någon långsiktig skada av krisen. Tittar man närmare på utfallet av exporten och jämför med vilken exportnivå Sverige skulle kunnat ha haft om exportens tillväxttakt innan krisen fortsatt fram tills idag 38 ligger dagens exportnivå långt under trendnivån. Exporten under 2013 var i själva verket 28 procent lägre än vad den hade varit om tillväxttrenden före krisen hade fortsatt fram tills idag (se diagram 13). 39 Om vi jämför med erfarenheter från tidigare finanskriser enligt IMF:s studie 40 visar Sveriges export en utveckling i paritet med länder vars export drabbats hårdast av tidigare finanskriser. Enligt IMF:s studie har exporten i dessa hårdast drabbade länder sju år efter krisens start legat cirka 25 procent under trenden innan krisen. I genomsnitt för samtliga studerade länder har exportens nivå legat cirka 6 procent under trendnivån sju år efter krisens start. Att Sveriges export ligger så långt under trendnivån talar för att det kommer krävas ett kraftigt uppsving för exporten för att på några års sikt återhämta det stora tappet från finanskrisen. För att åstadkomma ett kraftigare uppsving krävs både en starkare efterfrågan från utlandet generellt, men även en starkare internationell konkurrenskraft för att vinna exportmarknadsandelar och få bättre fart på exporten. Ett sätt att öka konkurrenskraften är att investera i produktutveckling, i nya innovationer, tekniska lösningar, ny teknologi m.m., som lyckas skapa ökad efterfrågan på Sveriges exportprodukter från exportmarknader. Det kan handla om ett ökat 37 Enligt betalningsbalansstatistiken, Riksbanken, april 2014. 38 Här har vi räknat fram trendtillväxten innan krisen på motsvarande sätt som vi gjort för Sveriges BNP per capita, enligt samma metod som IMF, se förklaring på sidan 20. 39 Oxford economics 40 Se World Economic Outlook, oktober 2009, kapitel 4. 28

tjänsteinnehåll i varuexporten som lyfter exportens förädlingsvärde, men också om ökad export av rena tjänster som kan lyfta exporten ytterligare. Även exporten av produkter från exempelvis basindustrin kan lyfta med hjälp av produktutveckling samt forskning och utveckling. Diagram 13: Sverige, export av varor och tjänster, fasta priser, miljoner USD Även exporten från Norge, Danmark och Finland har drabbats relativt hårt av den senaste finanskrisen. Dessa länders export är betydligt lägre än vad den hade varit om den tillväxttakt som rådde innan krisen hade fortsatt fram tills idag. För Finlands del är exporten hela 38 procent lägre samt för Norge och Danmark 16 respektive 24 procent lägre (se diagram 14). De nordiska ländernas export skiljer sig åt, vilket rimligtvis är en av förklaringarna till att de återhämtat sig så pass olika. Dels vad gäller vilka länder de exporterar till, men även vilka typer av produkter som de exporterar. Finlands största varuexportmarknader är Sverige och Tyskland, men även Ryssland är en viktig handelspartner. Norges viktigaste exportmarknader är Storbritannien och 29