VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Umeå universitetsbibliotek
Inledning Umeå universitetsbibliotek är det största vetenskapliga biblioteket i norra Sverige. Vi arbetar nära kärnverksamheten för att uppnå Umeå universitets visioner och mål. Det ställer krav på oss att erbjuda ett professionellt akademiskt stöd av internationell kvalitet. Det är svårt att göra verksamheten rättvisa och visa på den bredd som finns. Det dagliga arbetet där alla engagerade medarbetare bidrar till helheten förtjänar att lyftas fram speciellt. Det är viktigt att lyfta fram helheten, men för att visa på den rörelse verksamheten befinner sig i har vi för 2015 också valt att lyfta fram några speciella utvecklingsprojekt för att visa på det. Ett pilotprojekt som rönt stort intresse är Medicinska bibliotekets 3D-skrivarprojekt, där man med inspiration från Umeå universitets satsning på additiv tillverkningsteknik, teknikens framsteg på medicinområdet och erfarenheter från amerikanska forskningsbibliotek undersökt intresset från forskare, lärare och studenter för tillgång till 3D-skrivare som en tjänst i biblioteket. Description & Access (RDA) som innebär ökade möjligheter att tillföra nya typer av material till framtidens bibliotekskataloger och göra dem mer synliga. Hur söker framtidens biblioteksanvändare information? Det har varit huvudfrågan i projektet Sök på golvet, som bedrivits vid Konstnärligt campus, ett projekt som tänjt på gränserna för vad ett sökverktyg kan vara, och involverat såväl yngre skolelever som studenter från universitetet i arbetet med att tänka fritt och framåt. 2015 var också det år då biblioteksstyrelsen fattade beslut om en ny organisation som lagt grunden för ett ständigt förändringsarbete. Forskningsbiblioteken arbetar under ett starkt förändringstryck och 2015 var ett led i en dynamisk process. Det är därför svårt att sätta punkt, utan ett utropstecken passar nog bättre för vår verksamhet! Mikael Sjögren Överbibliotekarie Ett annat projekt som rönt intresse såväl nationellt som internationellt är ett av Kungliga biblioteket finansierat projekt om den nya katalogiseringsstandarden Resource
Test av 3D-teknik på biblioteket Med inspiration från Umeå universitets satsning på additiv tillverkningsteknik, teknikens framsteg på medicinområdet samt olika 3D-skrivarprojekt vid amerikanska bibliotek, bedrev Medicinska biblioteket (MB) ett pilotprojekt med 3D-skrivare under höstterminen 2015. Anders Karlsson, Petra Svanborg och Erik Johansson, vid MB och i projektgruppen, vad var syftet med projektet? Huvudsyftet var att undersöka om 3D-skrivare är en teknologi som bör införlivas i bibliotekets ordinarie verksamhet och har en naturlig roll i bibliotekets publika IT- och lärmiljö. Mest intresserade var vi av att se om det fanns något intresse från användarna att biblioteket erbjuder 3D-skrivare i sin ordinarie verksamhet. Den 3D-skrivartyp som testats vid MB bygger på att en digital modell delas upp i lager av en utskriftsprogramvara. Den digitala modellen laddas upp till 3D-skrivaren som trycker ut plast via ett upphettat munstycke, som gör att plasten nästan övergår till flytande form. Plasten trycks sedan ut lager för lager ovanpå varandra och smälter samman och härdar därefter snabbt, vilket gör att objektet sakta byggs upp lager för lager tills man har ett färdigt fysiskt objekt i sin hand. Projektgruppen för 3D-skrivaren: Anders Karlsson, Erik Johansson och Petra Svanborg. Under projekttiden har biblioteket dels en gång i veckan erbjudit föreläsningen 3D-skrivare på en timme som en introduktion till området, dels en obligatorisk individuell workshop där deltagaren fått lära sig att självständigt hantera 3D-skrivaren. Efter genomgången workshop har deltagaren räknats som certifierad användare av skrivaren och kunnat boka utskriftstid för modeller de själva skapat eller laddat ner. Totalt certifierades 55 användare vid den individuella workshopen, förutom bibliotekets egen personal, under hösten. 35 av dessa var studenter vid Umeå universitet, 14 anställda vid Umeå universitet eller Sveriges lantbruksuniversitet och tre anställda vid Västerbottens läns landsting. Några få från allmänheten hittade också hit. Foto: Malin Nilsson Vad har projektet resulterat i? Projektet utvärderas fortfarande, men den enkät som skickats ut till de certifierade användarna visar entydigt att de gärna ser såväl fortsättning som utveckling av den här tjänsten. Det är med glädje vi också konstaterar att projektet uppmärksammats av universitetet i samband med beslutet att förlägga en nystartad fokusmiljö och kliniskt träningscenter i anslutning till Medicinska biblioteket. Ett mycket påtagligt resultat är det stora intresse 3D-projektet skapade, såväl hos studenter som universitets- och landstingsanställda. Det är sällan vi upplevt så här hög intresse- och entusiasmnivå i biblioteket tidigare! Det tillhör annars inte vanligheterna att studenter spontant utropar det är så himla coolt, vid visningar av biblioteket, vilket nu hänt vid ett flertal tillfällen när vi visat 3D-skrivaren för dem och berättat att de har möjlighet att själva testa tekniken på biblioteket. 3D-utskrivet kranium. Foto: Erik Vesterberg
Förnyad miljö på Medicinska biblioteket Nytt sätt att belysa arkivens skatter? Under 2015 förbättrades de redan populära studiemiljöerna på Medicinska biblioteket (MB) så att fler behov bland studenterna tillgodoses. Medicinska bibliotekets lokaler på sjukhusområdet kännetecknas av öppenhet och ljus. Här finns plats för både pratglada grupparbeten och fokuserade enskilda studier. Beroende på behovet för dagen kan man välja på olika miljöer; gruppdiskussioner i separata rum eller mitt bland bokhyllorna, enskilt arbete i läsesal eller med utsikt över omgivningarna. Under året förbättrades även möjligheterna att samarbeta två-och-två med större bord, sköna stolar och ljuddämpande skärmar som avskiljare mellan platserna. Medicinska bibliotekets förbättrade studiemiljö. Foto: Erik Vesterberg Studenten Martin Thureson pluggar gärna i den förnyade miljön på övre plan på Medicinska biblioteket. Martin Thureson, student på termin 7, Läkarprogrammet, trivs ännu bättre nu med att plugga på MB: Jag tycker om de trevliga och ljusa miljöerna och att det är en god stämning här. Biblioteket är också en bra mötesplats, något som man inte hittar i sjukhusmiljön. Biblioteket erbjuder många resurser som underlättar studier och inlärning som till exempel flyttbara skrivtavlor, stora flyttbara datorskärmar, ståbord, skelett, kranium och en modell av hjärnan. 2015 testades även en 3D-skrivare, läs mer om detta på föregående uppslag. Foto: Erik Vesterberg Arkivmaterial skulle kunna bli mer sökbart och därmed synligare än det är idag. I ett projekt som Umeå universitetsbibliotek drivit med stöd av Lunds universitetsbibliotek, Kungliga biblioteket och Riksarkivet, har en ny katalogiseringsstandard undersökts för att utreda i vilken utsträckning den kan användas för arkivmaterial. Miriam Säfström, enhetschef för Metadata och systemstöd vid Kungliga biblioteket (KB) och med i referensgruppen för projektet, säger att det har varit spännande att få möjlighet att bidra till ett värdefullt projekt: Vi ser redan nyttan av arbetet och projektgruppen har grundtestat de nya internationella katalogiseringsmodellerna för ett material de inte är optimerade för. Denna grundforskning har lett till en djupare förståelse av regelverket, vilken även uppmärksammats internationellt, vilket är jätteroligt! Nu ser jag fram emot det mer svårmätbara resultatet: vad de nya kunskaperna leder till och hur vi tar tillvara den nya kompetensen. Beslutet om en svensk övergång till Resource Description & Access (RDA) innebär inte bara en ny katalogiseringsstandard inom biblioteksvärlden utan också ökade möjligheter att tillföra nya typer av material till framtidens bibliotekskataloger och göra dem mer synliga. Det kan exempelvis röra sig om brev, manuskript eller fotografier som finns i arkivens egna arkivförteckningar. RDA kan användas för att knyta ihop och visa upp relationer mellan biblioteksmaterial, som publicerade böcker i original och översättning, med deras respektive manuskript i arkiv. Författaren Sara Lidmans arkiv från Umeå UB är ett av de exempelarkiv som har använts i projektarbetet. Anneli Fredriksson, Hanna Fick och Helena Lindblom, bibliotekarier vid Umeå UB, har i projektet Nya metadata i bibliotekens vardag undersökt hur den nya katalogiseringsstandarden kan användas för arkivmaterial och vilka möjligheter och problem som uppkommer i den processen. RDA håller nu på att implementeras i Sverige i olika steg och kommer att nå ut till biblioteken under 2017. Projektet har presenterats i flera sammanhang, bland annat på konferensen Archiving 2015 i Los Angeles, 19-22 maj och som en projektrapport. En artikel finns också publicerad i Scandinavian Library Quarterly. Foto: Helena Lindblom
Ett klick bort! Ambitionen är att så mycket som möjligt av de samlade resurserna ska finnas enkelt och snabbt bara ett klick bort! Det gäller rara böcker, handskrifter, de forskningspublikationer som producerats vid vårt universitet likaväl som elektroniska tidskrifter och databaser. Mycket av det senare förvärvar Universitetsbiblioteket via nationella avtal och licenser, för den äldre litteraturen är digitalisering ofta ett bra sätt att möta de förväntningar på åtkomst som modern forskning och studier ställer. Universitetsbiblioteket digitaliserar äldre litteratur ur samlingarna i princip erbjuds digitalisering av alla böcker i beståndet där upphovsrätten inte omöjliggör det. Dessa finns sedan fritt tillgängliga. Universitetets äldre avhandlingar digitaliseras. Foto: Christer Karlsson Allt fler tar del av äldre verk, rapporter och avhandlingar i och med att de kan läsas i digitaliserad form. 1700-talsfilosofen Daniel Boëthius bok, Försök till en läro-bok uti natur-rätten, toppar årets lista med nära 4000 nerladdningar tillsammans med litteratur kring samisk kultur och språk, lokalhistoria, hantverk, äldre referensverk, den första katolska bibeln på svenska mm. Sedan 2012 digitaliserar Universitetsbiblioteket avhandlingar och forskningsrapporter från Umeå universitet för perioden före elektronisk publicering blev obligatorisk. De ca 1000 publikationer som idag digitaliserats har under året laddats ner totalt drygt 180.000 gånger tack vare synligheten via Google och andra söktjänster. Foto: Christer Karlsson Boëthius, Daniel: Försök till till en läro-bok uti natur-rätten (1799) Marklund, Erik: Övre Norrland i litteraturen (bibliografi) Lundblad, Gustav: Litteratur om Övre Norrland 1951 1960 (bibliografi) Benelius, J.P.E: Vår herres Jesu Kristin Nya testamente (1895) Bygdén, Leonard: Hernösands stifts herdaminne, del 1 (1923) Bygdén, Leonard: Hernösands stifts herdaminne, del 4 (1926) Bygdén, Leonard: Hernösands stifts herdaminne, del 2 (1923) Bygdén, Leonard: Hernösands stifts herdaminne, del 3 (1925) Marklund, Erik: Övre Norrland i litteraturen (register) Lindahl, Erik: Lexicon lapponicum (1780) De 10 mest nedladdade böckerna. De 30 mest nerladdade böckerna svarar för 49 procent av nerladdningarna. Resterande 703 för återstående 51 procent. Work-oriented design of computer artifacts (1988) Kost, klass och kön (1990) Ett utvalt släkte: väckelse och sekularisering - Evangeliska fosterlands-stiftelsen... (2003) Looking good : a study of gendered body ideals among young people (2000) Barn, föräldrar och idrott : En intervjustudie om fostran inom fotboll och golf (2000) Ordning och behandling: psykiatri och sinnessjukvård i Sverige under 1800-talets första hälft (1982) Child welfare and professionalization (1991) Legal reform and private enterprise: the Vietnamese experience (1999) Skogssamiska studier : möten i kultur och näringar 1650 1800 (1999) Profession on the move : Changing conditions and gendered development in physiotherapy (2001) De 10 mest nedladdade avhandlingarna. Humaniora och samhällsvetenskap dominerar stort bland de 30 första i listan med avhandlingar från 1982 till 2003. 553 854 810 807 771 767 759 818 730 673 667 653 609 582 547 526 1283 2103 3887 4561
Sök på golvet Hur söker framtidens biblioteksanvändare information? Hur marknadsförs och tillgängliggörs på bästa sätt bibliotekets resurser? Det är två frågor som varit centrala för Sök på golvet-projektet. Redan 2012 genomfördes en kvalitativ undersökning bland studenter och doktorander på Konstnärligt campus som visade att medvetenheten om våra omfattande samlingar var låg. Särskilt beträffande e-media fanns betydande luckor. Med fokus på ett visuellt och användarvänligt digitalt gränssnitt genomfördes under senhösten 2013 och våren 2014 ett pilotprojekt med studenter från Designhögskolan och skolbarn från Lövånger skola. Projektet resulterade i en prototyp för ett icke-textbaserat sökgränssnitt som applicerades på den interaktiva golvskärmen i HUMlab-X och presenterades på IFLA:s (International Federation of Library Association) årliga konferens i Lyon. Med medel från Kungliga biblioteket (KB) påbörjades under 2014 en fördjupning under projektnamnet Sök på golvet, del 2. Tillsammans med knappt tjugotal studenter från det ettåriga programmet Industrial Design Intensive utvidgades och fördjupades arbetet med att skapa ett interaktivt och inspirerande gränssnitt för biblioteket. Även samarbetet med barnen fortsatte och skolbarnen engagerades för att ge sina visioner om framtidens informationssökande. Sök på golvet-projektet är ett utpräglat samarbetsprojekt med ett flertal mycket aktiva parter. Förutom Designhögskolan och HUMlab-X utvecklades samarbete med Lövånger folk- och skolbibliotek och Kulturverket. Utöver resurstillskottet från KB och Universitetsbibliotekets insats har alla inblandade investerat i projektet. Studenter och barn arbetade alltså med samma frågeställning, d.v.s. hur kan bibliotekets sökverktyg göras mindre textdominerat och mer överblickbart? Barnens tankar implementerades av systemtekniker på HUMlab-X medan studenterna själva valde vilken teknik som skulle utgöra basen för deras koncept. De arbetade gruppvis med nya sätt att utforma bibliotekets kontaktytor mot användaren digitalt. Studenter och barn arbetade delvis parallellt men möttes också i en gemensam workshop samt vid presentationstillfällen för att ta del av varandras idéer. Studenter och barn samarbetar om framtidens bibliotek. Foto: Anders Lennver Barnens projektarbete resulterade i en framåtblickande sökprototyp baserad på ett informationsinhämtande som involverar rörelse, symboler, form och inte minst det associativa tänkandet. Att söka information är på det interaktiva golvet i HUMlab-X såväl en individuell som en kollektiv process i det universum av resurser som svävar och kan fångas in av användaren/användarna och kombineras. Barnens sökprototyp. Studenterna presenterade inom ramen för projektet koncept för hur bibliotekets webbsida med sökfunktion, presentation av tjänster etc. kan utformas och läggas upp på ett sätt som bättre utnyttjar de interaktiva möjligheter som föreligger samt är visuellt attraktivt och inspirerande. En grupp lanserade konceptet Blended Space. Det innebär att det digitala gränssnittet och den fysiska miljön ska utformas på likartat sätt vad gäller exempelvis form och färg. På så sätt kan den biblioteksatmosfär Bild: Johan von Boer som ofta framhålls i positiva ordalag även förbättra den digitala versionen av det moderna hybridbiblioteket. En annan grupp presenterade ett sökverktyg, Bubble Search, som genom sitt presentationssätt kan fungera som en inspirationskälla. Illustration av Bubble Search. De generella slutsatser som dragits av projektet är att det är av stor vikt att utformningen tillåter interaktivitet från användarens sida. Att less is more är också en genomgående tendens. Detta för att upprätta överblickbarhet, stringens och konsekvens. Det kan i viss mån tyckas paradoxalt då man också efterfrågade en mer inspirerande presentation av beståndet och tjänster. Att erbjuda ett alternativt söksätt som är mer associativt vid sidan av det mer traditionella var ett sätt att adressera detta. I maj 2015 hölls en konferens i HUMlab-X på Konstnärligt campus. Projektet avslutades i oktober i och med skriftlig avrapportering till KB. Bild: Breno Moreira, Enrico Sinatra, Tasos Tsesmetzis
Ett specialbibliotek inom konst, arkitektur och design Lenita Brodin Berggren, platssamordnare för biblioteket på Konstnärligt campus (KC), tittar tillbaka på året 2015 som innehöll många samarbeten, uppstartade föreläsningsserier och arrangemang av nordisk konferens bland annat. Lenita Brodin Berggren, vad kan du berätta om året? Att initiera samarbeten har varit ett viktigt uppdrag för biblioteket redan från start. Projektet Sök på golvet- del 2 som är det tredje samarbetsprojektet mellan biblioteket, HUMlab och Designhögskolan, presenterades under året. Temat var att utveckla nya sätt att visualisera och söka bibliotekets resurser. Studentföreläsning i Konstnärligt campus bibliotek. Foto: Berit Renström Nu har biblioteket funnits i tre år. Vilka lärdomar har ni gjort? Av de samarbetsprojekt som vi initierat på Konstnärligt campus har vi bland annat lärt oss, att vi behöver bli bättre på att synliggöra våra resurser utanför biblioteket. Vi har blivit medvetna om att många upplever det lättare att ta till sig information om bild och text kombineras. På Konstnärligt campus finns Umeå universitetsbibliotek som främst vänder sig till studenter, lärare och forskare vid de tre konstnärliga högskolorna. I specialbiblioteket, beläget mellan Bildmuseet och Konsthögskolan, finns böcker, tidskrifter och elektroniska resurser som är ämnesmässigt inriktade mot samtida konst, arkitektur och design. Biblioteket är det enda specialbiblioteket inom dessa ämnen i norra Sverige. Även allmänheten är välkommen att använda biblioteket. Vår idé om att bjuda in studenter till biblioteket för att berätta om sina specialområden har etablerats under året. Föreläsningarna är välbesökta och har också blivit en mötesplats för de olika utbildningarna. På söndagar bjuder vi in konstnärer och pedagoger som talar om hur litteratur inspirerat dem. Till de senare hittar även en intresserad allmänhet. Någon särskild händelse som du vill nämna från året? För andra året hölls Forskardagarna som är organiserat av alla verksamheter på Konstnärligt campus. I år var vi med i planeringsgruppen vilket gjorde att vi kunde etablera en djupare kontakt med både forskare, lärare och doktorander. Biblioteket är det enda specialbiblioteket för konst, design och arkitektur norr om Stockholm. Känner ni er isolerade? Ett viktigt nätverk för oss är Arlis Norden, en förening för nordiskt konstbibliotekariesamarbete. Varje år arrangeras en konferens i något utav de nordiska länderna. Förra året stod Umeå som värd för konferensen. Genom Arlis har vi etablerat kontakt med kollegor i de nordiska länderna som vi har ett stort utbyte av. Konst förmedlas inte bara genom bild utan också i form av ljud och film. Sedan två år tillbaka är Lenita ledamot i styrelsen AVMS (Audiovisual and Multimedia Section) inom IFLA. Studenter i biblioteket på Konstnärligt campus. Foto: Mattias Pettersson
Söktjänst och elektroniska resurser Forskarstöd, publicering och Studieverkstad Mycket arbete har lagts på bibliotekets söktjänst, vilket är välmotiverat med tanke på den höga användningen. Mer innehåll, nya funktioner, tydligare presentation och förbättrad rankning av sökresultat är några saker det jobbats med. Användningen av söktjänsten ökade med 17 % under 2015. Drygt 2 miljoner sökningar gjordes, eller 5 795 sökningar per dag. Arbetet med att få in så stor del som möjligt av bibliotekets samlingar i söktjänsten har bland annat resulterat i att stora delar av Forskningsarkivets material tagits med. Det gäller publikationer, mikrofiche, kartor och bilder, varpå Gustaf Hallströms fotografisamling om drygt 7 000 fotografier är ett exempel. Även Universitetsbibliotekets småtrycksamling (mindre trycksaker som inte är böcker eller tidskrifter) har gjorts sökbar via söktjänsten. De böcker som finns vid campusbiblioteket i Örnsköldsvik gjordes också sökbara via söktjänsten. En lösning för grafisk presentation av nya böcker togs fram och integrerades i startsidan på bibliotekets webbplats. Användningen av de elektroniska resurserna är fortsatt mycket stor. Mer än en miljon tidskriftsartiklar laddades Nya böcker presenterade på bibliotekets webbplats. ner av Umeå universitets forskare och studenter under 2015. De elektroniska resurserna genererar en hel del frågor och suppportärenden från forskare och studenter, eftersom förväntningen är omedelbar tillgång under dygnets alla timmar till de mer än 16 000 e-tidskrifterna och 200 000 e-böckerna, från hundratals olika förlag och leverantörer. Det nationella samarbetet rörande de elektroniska resurserna som leds av Kungliga biblioteket resulterade i ett par nya gemensamma system, dels ett leverantörsoberoende med namnet Knowledgebase+ (KB+), för de elektroniska resurserna, dels en plattform för användningsstatistik. Det krävdes en hel del merarbete i vår lokala länkserver/tidskriftsdatabas (SFX) för att kunna dra nytta av arbetet som gjorts i KB+. Den dagliga kontakten med och stödet till forskare i frågor som avhandlingar, open access, bibliometri, val av publiceringskanal samt registrering av poster i DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet), ökar stadigt. Till stor del beror detta på nya krav från forskningsfinansiärer och utvärderande myndigheter, t.ex. Utbildningsdepartementet, Vetenskapsrådet, det egna lärosätet och EU:s nya ramprogram för forskning och innovation. Användningen av Umeå universitets publikationer via DiVA låg under 2015 på drygt en miljon nedladdade fulltexter. Statistiken gäller nedladdningar globalt, eftersom DiVA är fritt åtkomligt via internet. Fokus har under året varit inriktat på kvalitetssäkring av metadata och utveckling av publiceringsdatabasen DiVA. Ett omfattande arbete har gjorts för att tillmötesgå de nya nationella kvalitetskraven, vilket lett till utökade granskningsrutiner i DiVA. Datakvaliteten har höjts, ämnesklassningen utökats och export till interna och nationella system som synliggör Umeå universitets vetenskapliga produktion har säkerställts. Även täckningsgraden i DiVA har utökats, och ett retroaktivt arbete har genomförts där högsta möjliga metadatakvalitet för publiceringsår 2010 och framåt säkerställts. Sedan januari 2015 ansvarar Universitetbiblioteket för utförandet av bibliometriska analyser inom Umeå universitet, och en bibliometrikertjänst är förlagd till biblioteket. Bibliometriska analyser har gjorts som underlag för utvärdering och medelstilldelning samt för rapportering av vetenskaplig produktion till Utbildningsdepartementet och forskningsfinansiärer. Spikningsceremoni vid planket i Studiesalen. Undervisning har skett i publiceringsstrategier och open access för forskningshandledare. Även doktorandkurser, informationsträffar för DiVA-administratörer och institutionsbesök har genomförts. Nya rutiner för avhandlingar har införts, vilket förenklat och effektiviserat processen kring spikning av avhandling för både doktoranden och biblioteket. Foto: Andreas Nilsson
Öppen tillgång till forskningsdata är ett krav som kommer från nationella och internationella forskningsfinansiärer. Biblioteket har därför inlett ett samarbete med Svensk Nationell Datatjänst (SND) som har ett nationellt uppdrag när det gäller tillgängliggörande av forskningsdata. Ett arbete har initierats kring ett pilotprojekt med Universitetsbiblioteket, SND, universitetets IT-enhet respektive arkivenhet samt en forskargrupp. Ett projekt om Office 365 som samarbetsplattform för forskningsprojekt har startats av universitetets IT-enhet tillsammans med EU-projektet Fair Tax. Diskussioner har inletts om huruvida biblioteket skulle kunna ha verksamhetsansvar för plattformen. Undervisning och Studieverkstad Universitetsbiblioteket erbjuder en rad stödfunktioner för att möjliggöra för alla studenter att fullfölja sin utbildning med goda resultat. Vid halvårsskiftet genomfördes en planerad omorganisation, då ansvaret för samordning av bibliotekets undervisning och Studieverkstaden flyttade till avdelningen Vetenskaplig kommunikation. De undervisande bibliotekarierna bildar där tillsammans med skriv- och studiehandledarna ett gemensamt team, Studieverkstaden. Biblioteket arbetar i dag proaktivt med studenter, forskare och lärare med att utveckla studenternas generella kompetenser i samarbete med institutionerna, samt erbjuda utbildning i informationskompetens till studenter på grundnivå. Läsande student i Studiesalen. Studieverkstaden erbjuder studenter stöd i akademiskt skrivande, muntliga redovisningar och effektiva studievanor, liksom även stöd i informationssökning och referenshantering. Team Studieverkstaden ger också forskarstöd. Under 2015 har ett par doktorandkurser hållits för forskarstudenter vid samhällsvetenskaplig, humanistisk och medicinsk fakultet. Omkring 20 kurser i referenshanteringsprogram har anordnats under 2015 för denna grupp. Utöver det har doktorander och forskare getts handledning i informationssökning, referenshantering, akademiskt skrivande på engelska samt studieteknik. Förutom den reguljära verksamheten i form av föreläsningar, workshoppar, individuell handledning och Foto: Andreas Nilsson utveckling av undervisning och undervisningsmaterial vill vi lyfta fram följande aktiviteter från verksamhetsåret 2015: Sök- och skrivverkstäder (SoS) varje vecka där studenter har möjlighet få svar på frågor om informationssökning, akademiskt skrivande på svenska och engelska, studieteknik/studievanor samt muntliga presentationer. En förlängd version av SoS, Uppesittarkväll, anordnades i april. Under året utvecklades kursen Write it in your own words ytterligare. Det pedagogiska upplägget presenterades på NU-konferensen i Umeå, som hölls 2014 i Umeå, på seminariet Rättssäker examination med Urkund, anordnat av Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), och på ett nätverksmöte för ekonomi- och statistikbibliotekarier i Stockholm. Studieverkstaden anordnade en utbildningsserie i studieteknik till studenter vid psykologprogrammet, inför deras arbete som mentorer för studenter med funktionsnedsättning. Mentorsutbildningen sker i samverkan med Studentcentrum. Nya föreläsningar om uppskjutande anordnades också under 2015. Umeå UB publicerade två bidrag i antologin Bortom förlägenheten: bibliotekariens pedagogiska roll i utveckling utgiven av Kungliga biblioteket. Umeå UB är aktiva i nätverket för forskningsbibliotekets pedagogiska roll samt i utvecklingen av Skrivguiden.se. Under året fokuserades också på produktion av digitala lärresurser. Ett antal filmer producerades för att ge bättre service till distansstudenter och främja andra pedagogiska upplägg (exempelvis flipped classroom). Bibliotekarier har deltagit i akademisk undervisning i biblioteks- och informationsvetenskap i momenten kunskapsorganisation och informationssökning/informationsåtervinning. Umeå UB är också representerat i Biblioteks- och informationsvetenskaps programkommitté. Studieverkstadens Marlene Bickham föreläser under Uppesittarkvällen 2015. Foto: Erik Vesterberg
Pedagogisk utveckling med e Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) är en fristående enhet under Umeå universitetsbibliotek som har som uppdrag att främja högskolepedagogisk utveckling vid Umeå universitet. Detta gör vi genom att stödja lärare att utveckla sin lärarprofessionalitet och pedagogiska skicklighet samt genom att bidra till utvecklingen av högskolepedagogiska lärmiljöer på campus och nät. Pedagogisk digital kompetens och e-lärande blev etablerade begrepp vid Umeå universitet under 2015. UPL bidrog till detta genom flera utbildningsinsatser och projekt. En ny kurs med namnet Pedagogisk digital kompetens (PDK) lanserades och genomfördes två gånger under året som en del i det högskolepedagogiska kursutbudet. Kursen vänder sig till lärare som vill utveckla sin förmåga att använda digitala resurser i ett pedagogiskt sammanhang samt fördjupa den egna pedagogiska digitala kompetensen. Ett par citat från kursutvärderingen vittnar om att kursen var uppskattad och relevant: Mycket bra och lärorik kurs, bra att man kunde testa olika verktyg och bli av med en del av sin teknikskräck. Fått många nya idéer och en känsla av att det här är inte så krångligt som man trodde. Inspelning av föreläsning. Under året har ett pilotprojekt genomförts avseende en ny videotjänst för Umeå universitet. Ett enhetligt, modernt sätt att hantera mediefiler på är nödvändigt för att lärare och studenter enkelt och säkert ska kunna använda video i undervisningen. Det som efterfrågas är att kunna skapa, transkodera, spela upp, lagra och dela med sig av sin media. I pilotprojektet har förvaltningsgruppen för objektet e-lärande (UPL och IT-enheten) utrett om tjänsten SUNET Play (lokalt namn UmU Play) möter dessa behov. Projektet omfattade över 150 testanvändare från 15 olika institutioner. Synpunkter samlades in via enkäter och intervjuer och resultatet blev positivt. Innan årsskiftet lämnades ett avtalsförslag på tjänsten till universitetsjuristerna. Foto: UPL Under hösten 2015 beslutades av rektor att även lärplattformen Moodle ska ingå i det centrala utbudet av IT-stöd, förutom Cambro, Adobe Connect och Urkund. Detta ställer ökade krav på en effektiv och bred pedagogisk stödverksamhet för användarna. Under året har stödverksamheten kring systemen i e-lärandeobjektet fokuserat på att förkorta svarstiderna i supportsamarbetet med Enheten för IT-stöd och systemutveckling (ITS), samt utveckla ett utbildningspaket för introduktion till hur lärare skapar och utvecklar sitt virtuella klassrum i Cambro (längre fram även Moodle). Under året har ytterligare utbildningsinsatser om Cambro och Adobe Connect erbjudits i UPL:s kurslokaler eller ute på olika institutioner, och ett seminarium om Urkund genomfördes i syfte att öka medvetenheten om detta textmatchningsverktygs möjligheter. Rektor Lena Gustafsson besöker Universitetspedagogik och lärandestöd. Foto: Erik Vesterberg Kursdeltagare diskuterar kring en uppgift. E-lärande och pedagogisk digital kompetens dök även upp i ett flertal presentationer vid den 12:e högskolepedagogiska konferensen som UPL arrangerade under hösten. Till exempel presenterades sju pedagogiska utvecklingsprojekt som tilldelats PUNKTUM-medel (Pedagogisk Utveckling av Nyfikenhet och KreativiteT vid UMeå universitet), några av dessa var specifikt inriktade på flexibelt lärande och digital kompetens. Undrar vilka begrepp som kommer att bli 2016 års inneord inom högskolepedagogik? Foto: UPL
Ekonomi- och personalstatistik Ekonomi Umeå universitetsbiblioteks (UmUB) myndighetskapital minskar med -2 520 tkr 2015. Detta är en följd både av det ekonomiska resultatet för året samt en följd av att UmUB och Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) nu är separata enheter. Den största kostnadsökningen under året har varit inom området förvärv där kostnaderna har ökat med ca 2 600 tkr. UmUB:s myndighetskapital uppgår 31 december till 15 826 tkr varav 3 097 tkr avser förvärven. Intäkter 2015 Universitetsbiblioteket Anslag styrelsen/lokaler/bidrag/försäljning m.m. Kostnader 2015 Universitetsbiblioteket Personalkostnader Litteratur Avskrivningar Lokaler Drift Överföringar kostnader för verksamheter UPL/UB 149 634-59 511-34 358-1 906-44 077-10 527-1 775 Summa kostnader -152 154 Förändring myndighetskapital Universitetsbiblioteket -2 520 Personalstatistik UmUB har under en femårsperiod haft mycket stora pensionsavgångar, under 2015 gick dock bara två personer i pension. De stora pensionsavgångarna har varit och är en stor utmaning för verksamheten och det har arbetats intensivt med översyn av processer och arbetsflöden eftersom de rekryteringar som gjorts i samband med pensionsavgångarna inte nödvändigtvis inneburit att det rekryterats samma kompetens som den som lämnat verksamheten och att tjänster inte återbesatts fullt ut. UmUB har en kompetent och välutbildad personal som har god beredskap och vilja att utvecklas i sitt arbete. Under 2015 har stort fokus i arbetet legat på omorganisationen och kompetensöverföring. Under kommande år läggs större fokus på att identifiera framtida kompetensbehov. Arbetsmiljö UmUB har en god arbetsmiljö, såväl fysisk som psykosocial. Den är en viktig förutsättning för att arbetet ska kunna bedrivas på ett sådant sätt att risken för skador och sjukdomar elimineras så långt det är möjligt. Den goda arbetsmiljön vid UmUB bidrar också till trivsel, högre produktivitet och förbättrad kvalitet i arbetet. Arbetsmiljöarbetet är en integrerad del i bibliotekets ordinarie arbete. Medvetenheten om miljö- och klimataspekter är stor bland UmUB:s personal. Dessa aspekter beaktas i all verksamhet och vid inköp och upphandlingar. Kategori Antal anställda Varav ej fast anställd Antal årsarbetare Bibliotekarie 65 2 60,75 16,75 44 Biblioteksassistent 8 0 7,75 4,75 3 Övriga* 38 2 33,8 19,3 14,5 Totalt 111 4 102,3 40,8 61,5 *I kategori övriga inräknas administratörer, arkivpersonal, bokbindare, avdelningschefer, IT-personal, vaktmästare, kommunikatörer, bibliometriker, HR-specialist, språkkonsulter, studievägledare, tekniker och överbibliotekarie. Kön Kategori Medelålder Antal Kvinnor Bibliotekarie 49 48 Biblioteksassistent 53 3 Övriga 48 18 Män Bibliotekarie 45 17 Biblioteksassistent 60 5 Övriga 52 20 Totalt 49 111 Skyddsronder har genomförts, både fysiska och psykosociala, vilket lett till ett antal aktiviteter i arbetsmiljöplanen. Några exempel på aktiviteter som har genomförts under 2015 för att förbättra arbetsmiljön är att UmUB har fortsatt arbetet med individuell anpassning av enskilda arbetsplatser och flexibla lösningar för gemensamma arbetsytor, höj- och sänkbara bord har köpts in till alla medarbetare som önskat detta. Friskvårdsgruppen har fortsatt sitt arbete med bl.a. att föreslå gemensamma aktiviteter för friskvårdstimmarna. Lika villkor En rad aktiviteter har genomförts inom ramen för UmUB:s lika villkors-arbete. Verkstäder om diskriminering och trakasserier har genomförts och utvärderats på samtliga avdelningar och en fast lika villkors-punkt har införts på avdelningarnas arbetsplatsträffar. M K
Biblioteket i siffror Personalomsättning Avslutade anställningar: Anledning Antal Tjänstledig för att pröva annan anställning 0 Pension 2 Begärt entledigande 0 Tidsbegränsad anställning har upphört 4 Totalt 6 Nyanställningar: Arbetet med att UmUB ska ha ett mångfaldsperspektiv i bilder och texter har påbörjats och biblioteks- och IT-studenter har introducerats för lika villkorsarbete. I UmUB:s lokaler har Umeå Pride uppmärksammats genom bokutställning, och en Pride-flaggning skedde också för hela universitetet med initiativ från lika villkorsgruppen. Olika religiösa högtider uppmärksammades med temautställningen Vinterhögtider. UPL har avslutat internutbildningen om Makt, genus och könsmedveten pedagogik och arbetar nu med hur detta ska implementeras i kurser och annan undervisning. UmUB:s egen Plan för lika villkor har omarbetats och omvärldsbevakning har skett genom konferenser, nätverk och utbildningar. Besökare Kommentar: UB:s sjunkande besökssiffror för 2013 berodde på tekniskt problem med den automatiska avläsningen av in- och utpasserande under några månader. 1 200 000 1 000 000 800 000 KC 600 000 Campus Ö-vik 400 000 MB 200 000 UB UB 739 135 684 386 588 122 483 064 644 067 753 154 MB 209 819 204 325 202 288 196 719 182 356 163 829 Campus Ö-vik 37 904 38 830 48 802 46 562 38 043 36 392 KC 3 999 15 082 16 401 12 180 Anledning Antal Besök bibliotekets webb 2 000 000 Tillsvidareanställning 2 Vikariat och övriga tidsbegränsningar 7 Totalt 9 Kommentar: Besök på bibliotekets webbplatser, undantaget Studieverkstadens webbplats som ligger i Umeå universitets plattform Infoglue. 1 500 000 1 000 000 500 000 2011 2012 2013 2014 2015 2010 2011 2012 2013 2014 Besök 1 092 240 1 253 778 1 578 568 1 690 156 1 770 265
Tryckta böcker Kommentar: Förutom de tryckta böckerna så har e-böcker förvärvats under året genom enskilda köp, förlagspaket och utökat innehåll i befintliga abonnemang. Totalt uppgick antalet e-böcker till 277 420 (2015-12-31). 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Pliktleverans Inköp Gåvor Nedladdning e-böcker, avsnitt Kommentar: E-boksavsnitt kan vara hela kapitel såväl som enstaka sidor. 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 Pliktleverans 10 061 9 984 8 910 9 529 9 800 8 500 Inköp 5 773 8 639 8 869 7 114 7 128 6 270 Gåvor 8 567 6 142 5 878 5 635 4 192 2 059 E-boksavsnitt 230 298 224 095 581 428 505 830 596 652 777 936 Antal lån av tryckta böcker Kommentar: Siffror för KC ingick i UB:s siffror t.o.m. 2014. 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 KC Campus Ö-vik MB UB Nedladdning av tidskriftsoch tidningasartiklar 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 2011 2012 2013 2014 2015 UB 146 610 137 378 126 193 117 147 109 322 113 654 MB 31 879 29 163 26 471 23 545 18 431 21 736 Campus Ö-vik 13 377 11 598 11 341 9 983 8 975 9 442 KC 3 454 Tidskrifts- och tidningsartiklar 2011 2012 2013 2014 2015 1 096 421 1 124 422 1 245 840 1 591 440 1 573 524
Nedladdning av UmU-publikationer Kommentar: Till skillnad från övrig statistik som redovisar användning av anställda och studenter så gäller DiVA-statistiken nedladdningar globalt, eftersom DiVA är fritt åtkomlig via internet. 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 Publikationer 586 195 614 526 824 620 1 044 892 1 051 230 1 037 601 Deltagare i undervisning 12 000 10 000 Forskningsarkivet 8 000 KC 6 000 Campus Ö-vik 4 000 MB 2 000 UB UB 6 445 5 752 4 536 5 713 5 668 5 364 MB 3 576 2 933 2 066 3 030 3 103 3 026 Campus Ö-vik 768 632 550 256 306 258 KC 83 53 Forskningsarkivet 15 146
Umeå universitetsbibliotek