Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004
Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad kvalitet i yrkesutbildningen samt inför en lärlingsutbildning inom gymnasieskolans ram. Småföretagen efterfrågar i första hand medarbetare med gymnasieutbildning, enligt en undersökning Sifo utfört på uppdrag av Företagarna 1. Fyra av tio småföretag efterfrågar medarbetare med yrkesinriktad gymnasial och eftergymnasial utbildning. Under decennier har yrkesutbildningen monterats ned i Sverige, vilket har lett till att småföretagen idag har stora svårigheter att rekrytera yrkesutbildade medarbetare 2. Följden har blivit att arbetskraftsbrist och en hög arbetslöshet lever sida vid sida. Nära två av tio småföretag anger att arbetskraftsbrist är det viktigaste tillväxthindret, trots den svaga konjunkturen 3. I takt med att de stora företagen lägger ut sin produktion till andra länder och tidigare anställda blir egenföretagare, beror tillväxten i allt större utsträckning på nya och små företag. Sveriges 670 000 småföretag med färre än 50 anställda svarar för en tredjedel av den totala sysselsättningen, och det är framför allt i de små företagen som nya arbetstillfällen skapas. Diagram 1. Småföretagen skapar sysselsättning Anm. Förändring av antalet anställda i respektive storleksgrupp Källa: Företagarnas beräkningar utifrån SCB:s företagsstatistik. Företagarnas undersökning Företagarna har låtit Sifo intervjua 600 företag med en till 19 anställda om deras rekryteringsbehov och syn på den för dem så centrala gymnasieutbildningen. Av undersökningen framgår att hälften av småföretagen med en till 19 anställda behöver rekrytera en eller flera medarbetare de närmaste tre åren. Den svaga konjunkturen till trots anger ett av tio av dessa företag att de behöver rekrytera tre till fem anställda under denna period. 1 Sifo intervjuade 600 företag med en till nitton anställda i februari 2004 på uppdrag av Företagarna. 260 företag, som angivit att de behöver rekrytera medarbetare de närmaste tre åren, svarade på frågan från vilken utbildningsnivå de behöver rekrytera medarbetare. 2 I Företagarnas Småföretagsbarometer, hösten 2003, anger de tillfrågade småföretagen att medarbetare med yrkeserfarenhet och yrkesutbildning är särskilt svåra att rekrytera. 3 Företagarnas Småföretagsbarometer, hösten 2003. 2
Diagram 2. Bedömer ni att företaget behöver rekrytera medarbetare de närmaste tre åren? Ja, företaget behöver rekrytera en eller flera medarbetare de närmaste tre åren 70 60 50 Procent 40 30 20 10 0 1-4 anst 5-19 anst Totalt Vi står inför ett generationsskifte i näringslivet. Var fjärde företagare är född på 40-talet och i nära hälften av småföretagen kommer anställda att gå i pension de närmaste tio åren. Vissa branscher och delar av Sverige kommer märkbart att drabbas av fyrtiotalisternas pensioneringar genom bland annat ett minskat lokalt serviceutbud. Drygt var tredje företagare räknar med att ha svårigheter att rekrytera medarbetare de närmaste åren. Diagram 3. Har ni anställda som kommer att gå i pension de närmaste fem till tio åren? Ja, har anställda som kommer att gå i pension de närmaste fem till tio åren 60 50 40 Procent 30 20 10 0 1-4 anst 5-19 anst Totalt Nya företag måste växa fram som lägger basen för framtida tillväxt och arbetstillfällen. Gymnasiekommittén hörsammade i sitt förslag betydelsen av att entreprenörskap integreras i gymnasieskolan. Men andra grundläggande frågeställningar erbjöd kommitténs förslag inte några svar på. Företagarna välkomnar därför särskilt att regeringen nu lyfter fram den länge försummade yrkesutbildningen. Fyra av tio av de småföretag, som behöver rekrytera medarbetare de närmaste tre åren, efterfrågar medarbetare med gymnasial eller eftergymnasial yrkesutbildning. 4 Hela sex av tio av de småföretag som behöver rekrytera medarbetare, efterfrågar medarbetare med gymnasieutbildning. Efterfrågan på medarbetare med teoretisk gymnasieutbildning har ökat de senaste två åren. Samtidigt är behoven av att rekrytera högskoleutbildade medarbetare på samma nivå som i Företagarnas undersökning 2002 5. Två av tio företag med rekryteringsbehov, efterfrågar medarbetare med högskoleutbildning. 4 Sifo intervjuade 600 företag med en till 19 anställda. 260 företag som angav att de behöver rekrytera svarade på frågan: vilken eller vilka utbildningsnivåer ska dessa anställda ha som miniminivå? 5 Företagarna, Morgondagens yrkesutbildning, 2002 3
Diagram 4. Vilken eller vilka utbildningsnivåer ska dessa anställda ha som miniminivå? Nyrekryteringsbehov, utbildningsnivå 35 30 25 Procent 20 15 10 5 0 Grundskola Teoretisk gymnasieutbildning Yrkesinriktad gymnasieutbildning Eftergymnasial yrkesutbildning (s.k. kvalificerad utbildning) Universitets- eller högskoleutbildning Småföretagen har länge efterlyst en kvalitetshöjning i yrkesutbildningen generellt, samt en satsning på hantverksutbildningar i gymnasieskolan, för att ersätta alla de hantverkare som går i pension de närmaste tio åren. Trots näringslivets stora efterfrågan på medarbetare med yrkesinriktade utbildningar, så behandlades yrkesutbildningen mycket styvmoderligt i Gymnasiekommitténs förslag om den framtida gymnasieskolan. Det finns i småföretagen en samstämmighet om att eleverna under sin studietid får alldeles för grunda yrkesinriktade kunskaper och en dålig inblick i hur arbetslivet fungerar. En tredjedel av småföretagen menar att kvaliteten på yrkeskunskaperna har försämrats eller kraftigt försämrats hos nyutexaminerade från gymnasieskolan de senaste tio åren, enligt Företagarnas undersökning 6. Fyra av tio företag anger att de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna passar företaget dåligt eller mycket dåligt. En lika stor andel av småföretagen uppger emellertid att denna utbildning passar företaget ganska eller mycket bra 7. Småföretagen påvisar en samsyn om hur kvaliteten i utbildningen och arbetslivsförankringen kan förbättras. Hela fyra av fem företag anser att den yrkesinriktade gymnasieutbildningen bör innehålla mer arbetsplatsförlagda inslag. Det är mycket positivt att regeringen nu poängterar betydelsen av en bättre koppling till arbetslivet.. Det är ett grundläggande mänskligt behov att förstå varför vi lär oss olika saker. Genom ökad samverkan mellan skola och näringsliv och en bättre integration av teori och praktik skapas denna förståelse. Det är dags att bryta en trend som medför att det tar allt längre tid för eleverna att komma ut i arbetslivet! Hela tre fjärdedelar av företagen framhåller i vår undersökning att framför allt den sociala kompetensen samarbetsförmågan och förståelsen för arbetslivets krav på sina anställda - bör stärkas i dagens gymnasieskola. Arbetsplatsförlagd utbildning ger kunskap om vad utbildningen syftar till, samt en känsla för till vilket arbetsliv eleverna utbildar sig. Utbildning som sker i arbetslivet är oöverträffad när det gäller att läsa av arbetsmarknadens behov och se till att utbildningen leder till anställning efter avslutad utbildning. Eller varför inte till ett eget företag? 6 378 företag, som har nyutexaminerade medarbetare med denna bakgrund, har svarat på denna fråga. 7 Denna fråga har Sifo ställt till 600 företag. 4
Tabell 1. Vilka kunskaper anser du behöver stärkas i dagens gymnasieskola? Kunskaper som småföretagen anser behöver stärkas i dagens gymnasieskola Totalt 1-4 anställda 5-19 anställda Den sociala kompetensen 75 67 82 Yrkesinriktade kunskaper 28 31 25 Kunskaper i svenska 26 18 32 Kunskaper i historia 24 32 17 Kunskaper i matematik 12 9 15 Kunskaper i engelska 5 6 4 Datorkunskaper 4 4 4 I ett alltmer internationaliserat arbetsliv i snabb teknisk omvandling förutsätts att medarbetarna har såväl yrkeskunskaper som goda kunskaper i svenska, matematik och engelska. Samtidigt förväntas alla medarbetare ha en förståelse för helheten, en vilja att utvecklas med företaget och kunna hantera kundkontakter. Den sociala kompetensen lyfts fram som mycket eller ganska viktig vid rekrytering i stort sett av alla småföretag, även yrkeskunskaperna är helt centrala, följt av kunskaper i svenska, matematik och engelska i fallande ordning 8. Hela fyra av fem ungdomar i åldern 18 till 20 år kan tänka sig att bli företagare (Nutek 2003, Unga kvinnor och män, morgondagens företagare?) Men alltför få går från tanke till handling. Ska fler ungdomar våga ta steget krävs det att ungdomarna har goda förebilder, att regelverk, skatter och attityder uppmuntrar till företagande och att skolan från förskola till högskola stimulerar entreprenöriellt tänkande och eget företagande. För att bryta trenden att en hög arbetslöshet går hand i hand med arbetskraftsbrist i vissa branscher, efterlyser Företagarna en samstämmighet mellan utbildningens dimensionering, innehåll och kvalitet och arbetsmarknadens efterfrågan. Det växer idag upp en rad utbildningar i lärlingsliknande former runt om i landet med engagerade småföretagare som motorer. För att åstadkomma en mer balanserad arbetsmarknad krävs det ett stort engagemang och kraftfulla insatser från såväl näringsliv som regeringen. Företagarna välkomnar därför särskilt att regeringen nu inför en gymnasial yrkesutbildning i lärlingsliknande former och visar ett engagemang för att ge de elever som väljer en yrkesinriktad utbildning en utbildning av god kvalitet. En politik för tillväxt kräver en gymnasieutbildning med både spets och bredd. En gymnasieutbildning med god arbetslivsförankring, som lockar eleverna dit jobben finns och som stimulerar till eget företagande! Gymnasieutbildningen bör lägga en god grund för eget företagande, samt stimulera entreprenöriella egenskaper (såsom kreativitet, förmågan att tänka nytt och eget, utveckla och våga tro på och framföra sina idéer samt bilda och se nyttan av nätverk). Företagarna motsätter sig kraftigt att minimiantalet lärarledda lektioner inom de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna minskas, såsom Gymnasiekommittén föreslagit. Företagarna anser att utbildningen ska förläggas där kvaliteten är högst. Ett riktmärke bör vara att omkring hälften av gymnasieskolans yrkesutbildning bör förläggas till arbetslivet. Den arbetsplatsförlagda utbildningen bör komma in tidigt i utbildningen och arbetslivet vara med vid dess utformande. De allra minsta företagen bör få ersättning då de tar emot elever för arbetsplatsförlagd utbildning eller lärande i arbetslivet. 8 Företagarna, Morgondagens yrkesutbildning, 2002. 5
Företagarna välkomnar en gymnasial yrkesutbildning i lärlingsliknande former som ger såväl goda teoretiska som yrkesmässiga kunskaper. Företagarna efterlyser bättre möjligheter till vidareutbildning för dem som läser en yrkesinriktad utbildning på gymnasiet, genom ett ökat antal platser inom kvalificerad yrkesutbildning (eftergymnasial yrkesutbildning). Företagarna efterlyser ökande möjligheter att delta i utbildning i lärlingsliknande former, för personer som vill omskola sig efter gymnasiet. Rapporten är författad av Lena Heldén Filipsson, ekonom på Företagarna Postadress 106 67 Stockholm Besöksadress Sergelgatan 1 Telefon 08-406 17 00 Telefax 08-24 55 26 e-post info@foretagarna.se Internet www.foretagarna.se 6