samrådsunderlag City Link etapp 2 Ny tunnelförlagd 400 kv ledning Anneberg-Skanstull

samrådsunderlag City Link etapp 2 Ny tunnelförlagd 400 kv ledning Anneberg-Skanstull Samråd Februari 2014 Samråd inför tillståndsprövningar enligt ellagen och miljöbalken

Projektorganisation Svenska kraftnät Huvudprojektledare Rolf Axén Ansvarig Mark- och Tillstånd Anthon Samuelsson Ansvarig teknisk utformning Curt Wichmann Samrådsunderlag, COWI AB Uppdragsledare Maria Danling Handläggare Maria Andersson Karta/GIS Andreas Skymberg Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av COWI AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: Lantmäteriverket / Svk-GSD Org.Nr 202100-4284 Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 08 475 80 00 Fax 08 475 89 50 www.svk.se Interngranskning Monika Walfisz

3 Svenska kraftnät Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta och driva Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Svenska kraftnät har också systemansvaret för el. I det ansvaret ingår att se till att det är balans mellan produktion och förbrukning av el i Sverige och att elsystemets anläggningar i landet samverkar driftsäkert. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > > Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. > > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. > > Verka för en robust elförsörjning. Svenska kraftnät har cirka 500 anställda, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Svenska kraftnät har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. Mer information finns på webbplatsen www.svk.se. Förord Svenska kraftnät fick i januari 2004 i uppdrag av regeringen att utreda utformningen av ett framtida kraftledningsnät i Stockholmsregionen. Målet med uppdraget var att skapa ett driftsäkert och miljösäkert stam- och regionnät, som till lägsta möjliga kostnad och intrång skulle säkra regionens långsiktiga elförsörjning. Utredningen antog namnet Stockholms Ström och är ett samarbetsprojekt mellan Svenska kraftnät, Vattenfall och Fortum. I Stockholms Ström ingår ett femtiotal projekt, av vilka en planerad 400 kv-förbindelse mellan Upplands Väsby i norr och Haninge i söder utgör en central del. Projektet har fått benämningen City Link. Etapp 2 av City Link är den sträcka som korsar de mest exploaterade delarna av Stockholm. Tidigare genomförd förstudie (maj 2012) utredde olika alternativa sträckningar och utformningar av City Link etapp 2 och förordar en ca 14 km lång tunnellösning. Samråd kring förstudien och däri ingående alternativ genomfördes under försommaren 2012. Detta dokument utgör underlag för samråd med dem som anges i 6 kap. 4 punkterna 1 och 2 miljöbalken kring det alternativ för City Link Etapp 2 som Svenska kraftnät valt att arbeta vidare med. Detta samråd genomförs nu inför koncessionsansökan och ansökan om tillstånd för vattenverksamhet där myndigheter och berörda ges möjlighet att komma med synpunkter på den planerade verksamheten.

INNEHÅLL Projektorganisation 2 Svenska kraftnät 3 Förord 3 5.4 Tätning och bergförstärkning 26 5.5 Tunneldrivning under Strömmen och Stocksundet 27 5.6 Länshållningsvatten 28 5.7 Anläggande av ventilationsschakt 29 sammanfattning 6 06. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSEr 31 01. INledning 8 1.1 Bakgrund 8 1.2 Dokumentets syfte 10 1.3 Avgränsningar och Metod 10 02. TILLSTÅND OCH samråd 12 2.1 Tillståndsansökan och prövningsprocess koncession 12 2.2 Tillståndsansökan och prövningsprocess vattenverksamhet 12 2.3 Miljökonsekvensbeskrivning 12 2.4 Samråd 13 03. Alternativutredning 15 3.1 Avförda utformningar för City Link etapp 2 15 3.2 Alternativa utföranden av tunnelförläggning 16 3.3 Alternativa lokaliseringar av kabeltunneln 16 3.5 Nollalternativ 19 6.1 Introduktion 31 6.2 Grundvatten och geologi 33 6.3 Bebyggelse 35 6.4 Boende och arbetsplatsmiljöer 37 6.5 Undermarksanläggningar 42 6.6 Infrastruktur och Trafik 44 6.7 Naturmiljö 45 6.8 Ytvatten 48 6.9 Kulturmiljö 50 6.10 Landskapsbild, rekreation och friluftsliv 53 6.11 Mark 54 6.12 Övrigt 54 07. REFERENSEr 55 Lagstiftning 55 Övriga referenser 55 08. ORDLISTA OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAr 56 04. Beskrivning av huvudalternativet 21 4.1 Lokalisering av kabeltunneln 21 4.2 Utformning av kabeltunneln 21 4.3 Kraftsystemets utformning 21 4.4 Lokalisering av ventilationsschakt 23 4.5 Utformning av ventilationsschakt 24 05. Anläggande av City Link etapp 2 25 5.1 Anneberg 25 5.2 Transporter vid Anneberg 25 5.3 Mekaniserad tunneldrivning med hjälp av tunnelborrmaskin (TBM) 25

6 sammanfattning Projektet Stockholms Ström syftar till att skapa ett driftsäkert och robust stam- och regionnät inom Stockholmsregionen genom att elen matas från flera håll. 400 kv-förbindelsen City Link, som ska binda samman norra och södra Stockholmsområdet och sluta en 400 kv-ring runt regionen, är en viktig del i Stockholms Ström. Detta dokument är ett samrådsunderlag som utreder en föreslagen sträckning av City Link etapp 2, en tunnelförlagd 400 kv-förbindelse mellan transformatorstationen Anneberg i Danderyd och transformatorstationen Skanstull i Hammarbyhamnen i Stockholm. Samrådet avser att belysa de verksamheter Svenska kraftnät kommer att söka tillstånd för enligt ellagen och miljöbalken, d.v.s. anläggande och drift av en 400-kV kraftledningsförbindelse samt bortledande av grundvatten. Svenska kraftnät arbetar under hela projektets gång med att finna ett utbyggnadsförslag för 400 kv-förbindelsen som ger så liten samlad påverkan som möjligt på boendemiljöer, bebyggelse, natur-och kulturmiljöer etc. Nu har en möjlig sträckning samt ungefärliga lägen för de sex ventilationsschakt som planeras inom utredningsområdet identifierats. Ventilationsschakt kommer att anläggas vid Mörby, Stocksundet, Frescati, KTH, Stadsgårdskajen och vid station Skanstull. Kabeltunneln kommer att bli ungefär 13,6 km lång och kommer huvudsakligen att borras med tunnelborrmaskin (TBM). Tunneln borras under grundvattennivån och har sina två lågpunkter vid schakt Stocksundet och Stadsgårdskajen. Under anläggande och drift kommer grundvatten att läcka in till tunneln som behöver ledas bort. Detta planeras att ske i Anneberg, Stocksundet och Stadsgårdskajen under anläggandet och i Stocksundet och Stadsgårdskajen under driften. Det pågår ett omfattande arbete med att kartlägga grundvattenförhållanden, samt att modellera fram förväntad påverkan på grundvattnet. Det pågår även utredningar för att inhämta underlag för bedömning av mängden inläckande grundvatten till tunnel och schakt. Inom ramen för arbetet med grundvattenutredningarna har ett utredningsområde identifierats. Detta är ett väl tilltaget område som har utretts för att klarlägga hydrogeologiska och övriga georelaterade förhållanden samt förekomst av objekt som riskerar att påverkas av en eventuell grundvattensänkning. Inom utredningsområdet har ett påverkansområde tagits fram där en grundvattensänkning beräknas uppkomma. Hur stort påverkansområdet blir påverkas av många olika parametrar som hydrauliska förhållanden i jord och berg, naturliga avgränsningar, andra anläggningar i området, grundvattenbildning, inläckage av grundvatten till tunnel och schakt m.fl. Utanför påverkansområdet bedöms ingen påverkan eller skada uppstå till följd av grundvattensänkning. Byggande och drift av City Link etapp 2 innebär aktiviteter som ger påverkan på omgivningen, vilket i sin tur kan medföra konsekvenser. Byggan-

7 det av 400 kv-förbindelsen innebär bland annat borrning och sprängning av schakt samt transporter vilket ger upphov till buller, utsläpp till luft etc. Det kan ge konsekvenser för boende i närheten av tunneln, men även för trafik och infrastruktur. När grundvattennivåerna kring tunneln påverkas kan detta i sin tur ge konsekvenser för energibrunnar i tunnelns närhet och för andra undermarksanläggningar. Om grundvattensänkning får genomslag i markytan kan detta medföra konsekvenser för bland annat byggnader med grundvattenberoende grundläggning och på känsliga naturmiljöer. I kommande MKB:er kommer dessa konsekvenser att utredas mer ingående och även kvantifieras. I detta samrådsunderlag ges en mer övergripande beskrivning av identifierade intressen.

8 01. INledning 1.1 Bakgrund Svenska kraftnät fick den 29 januari 2004 regeringens uppdrag att utreda utformningen av ett framtida kraftledningsnät i Stockholmsregionen. Målet var ett åstadkomma ett driftsäkert och miljösäkert stam- och regionnät, som till lägsta möjliga kostnad och intrång klarar regionens långsiktiga elförsörjning. Utredningen fick namnet Stockholms Ström och har bedrivits i samarbete med länsstyrelsen, berörda kommuner, interkommunala samarbetsorgan och regionnätsägarna. Stockholms Ström pekar ut ett femtiotal projekt som, när de genomförs, skapar ett mer robust nät som långsiktigt säkrar Storstockholms elförsörjning. Ryggraden i Stockholms nuvarande elförsörjning är ett 400 kv nät med sträckningen Forsmark-Enköping-Södertälje-Södertörn. I förslaget till framtida nät byggs en 400 kv-förbindelse bestående av luftledning och kablar från norra Stockholm till Södertörn som skapar en 400 kv-ring runt staden. Ringstrukturer ger robusta och driftsäkra lösningar. Denna utbyggnad ger ett starkt nät som möjliggör att ett antal äldre 220 kv luftledningar kan avvecklas. I Svenska kraftnäts slutrapport till regeringen den 31 januari 2008 framgick vilka framtida förändringar som krävs för att uppfylla regeringens krav. > > Dagens och framtidens miljökrav måste tillgodoses. > > Kapaciteten måste förstärkas för att klara högre effektuttag under lång tid framöver. > > Elnäten måste kunna tåla mycket svåra fel utan att elanvändare blir utan el. Stockholmsregionen är liksom övriga delar av landet beroende av en väl fungerande elförsörjning och regionens elberoende ökar. Stockholmsregionens befolkning beräknas öka med 30 % de närmaste fyrtio åren. Elnätet behöver därför förstärkas och förnyas för att möta framtidens behov av säkra elleveranser. Kraftledningsnätet i Stockholmsregionen består idag av stamnät, regionnät och lokalnät (figur 1.1). Stamnätet är uppbyggt av ledningar och stationer för 400 kv och 220 kv och det förvaltas av Svenska kraftnät. Närmast Stockholms centrala delar finns dessutom ett 220 kv nät som tillhör Fortum Distribution AB. Detta nät ingår driftsmässigt i stamnätet och används för lokal överföring inom Stockholmsområdet. Ledningar i spänningsområdet 70-130 kv räknas som regionnät. Fortum Distribution AB har ett 110 kv ledningsnät inom Stockholms tätort och Vattenfall Eldistribution AB har ett omfattande 70 kv nät inom regionen. Lokalnäten drivs med spänningar i området 0,4-20 kv för distribution till de enskilda elkunderna. Investeringen i projektet som kallas Stockholms Ström motsvarar totalt cirka 5,5 miljarder kronor. Projektet finansieras till en tredjedel av nätföretagen vilket motsvarar de investeringar som nätföretagen skulle behöva göra i den befintliga nätstrukturen för att klara krav på bibehållen och förbättrad leveranssäkerhet, samt framtida elbelastning. Kalkyler visar att markvärdet i de 15 mil

9 Figur 1.1 Stamnätet runt Stockholm före utbyggnad. Figur 1.2 Stamnätet som det ser ut efter ubyggnad ungefär 2020.

10 luftledningsgator som kan friläggas, motsvarar de återstående två tredjedelarna för att projektet ska vara helt finansierat samhällsekonomiskt sett. Detta finansieringsansvar delar åtta kommuner och tre byggföretag. Utöver värdet på den frilagda exploateringsbara marken kan nya grönmarksområden uppstå. När City Link är klar och luftledningar rivits kommer boendemiljön att förbättras för många människor. Hela projektet Stockholms Ström omfattar drygt femtio delprojekt som berör ungefär 20 kommuner och beräknas pågå till 2020 (se figur 1.2). Delprojektet City Link är en central del av Stockholms Ström-projektet och är därför oerhört viktigt för Stockholms framtida elförsörjning. City Link binder ihop norra och södra Stockholmsområdet och sluter en 400 kv ring runt regionen som säkrar att elen kan matas från flera håll. City Link består av tre etapper, varav den första har fått tillstånd och byggs just nu. Detta samrådsunderlag avser City Link etapp 2, en 400 kv förbindelse mellan transformatorstationen Anneberg i Danderyd och en ny transformatorstation Skanstull inom befintligt stationsområde i Hammarbyhamnen i Stockholm (se figur 1.3). I förstudien benämndes den södra stationen för anslutning av City Link etapp 2 som Mårtensdal. Denna station har nu fått benämningen Skanstull. Figur 1.3 Planerad sträckning för City Link, en 400 kv förbindelse mellan Hagby och Ekudden i Stockholm. Detta samrådsunderlag avser etapp 2 av projektet. Etapp 2 är den sträcka som korsar de mest exploaterade delarna av Stockholm. Tidigare genomförd förstudie utredde olika alternativa sträckningar och utformningar av 400 kv-förbindelsen. Efter genomfört samråd för förstudien har Svenska kraftnät beslutat att arbeta vidare med en sträckning för en tunnelförlagd 400 kv-förbindelse. Planerad byggstart är 2016 och tunneln kommer att borras under tidsperiod om ca 3 år. Under denna tid kommer även ventilationsschakten att anläggas. Därefter sker kabelinstallationer etc. och driftstart av 400 kv-ledningen är planerad till 2020. 1.2 Dokumentets syfte Detta dokument utgör underlag för samråd för City Link etapp 2, inför ansökan om koncession enligt ellagen och tillstånd enligt miljöbalken. Dokumentet beskriver både anläggande och drift av 400 kvförbindelsen. Samrådsunderlaget presenterar den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och redogör för de olika miljö- och samhällsintressen som berörs av den planerade 400 kv-förbindelsen. En översiktlig bedömning görs av de konsekvenser den planerade verksamheten kan komma att få på människors hälsa och miljön. 1.3 Avgränsningar och Metod Arbetet med detta samrådsunderlag har utgångspunkt i de tidigare utredningar som gjorts inom ramen för projektet Stockholms Ström och i den förstudie som tagits fram för City Link etapp 2 som samrådsunderlag i maj 2012. I dessa utredningar ges grundförutsättningarna för lokaliseringen och utformningen av City Link etapp 2. I dessa rapporter har olika utformningar och lokaliseringar för förbindelsen utvärderats och därefter avfärdats på olika grunder, t.ex. på grund av geologiska, tekniska, miljömässiga och ekonomiska skäl. En planerad sträckning för en tunnelförlagd 400 kv-förbindelse studeras närmare i detta samrådsunderlag. Huvudalternativet presenteras som en 50 meter bred utredningskorridor inom vilken tunneln kommer att placeras. Eftersom de geologiska förhållandena vid Stocksundet kräver ytterligare undersökningar är utredningskorridoren bredare kring Stocksundet, se vidare avsnitt 4.1.

11 Parallellt med framtagandet av samrådsunderlaget pågår olika utredningar för att ge underlag för bedömning av konsekvenser av projektet. Dessa består framförallt av hydrogeologiska utredningar för att beräkna påverkan på grundvattnet som i sin tur möjliggör en bedömning av påverkan på bland annat byggnader, biotoper och energibrunnar. Även buller- och vibrationsberäkningar samt naturinventeringar har gjorts. Den hydrogeologiska utredningen, tillsammans med geologiska fältstudier, ska säkerställa de tekniska förutsättningarna för att anlägga den bergborrade tunneln och de tillhörande ventilationsschakten. I arbetet med detta samrådsunderlag har även tidigare utredningar samt digital information från länsstyrelsen och aktuella myndigheter använts. Detta samrådsunderlag betonar verksamhetens övergripande konsekvenser och går inte in på detaljer eller konsekvenser för till exempel enskilda människor, djurarter, energibrunnar och byggnader. Mer detaljerad information kommer att redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) som ska upprättas till ansökan om nätkoncession och tillstånd enligt miljöbalken.

12 02. TILLSTÅND OCH samråd 2.1 Tillståndsansökan och prövningsprocess koncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (SFS 1997:857) ett tillstånd, nätkoncession. I ansökan om nätkoncession ska bland annat ingå en MKB. Ansökan innehåller även en fastighetsägarförteckning, kartor och en teknisk beskrivning. Energimarknadsinspektionen är prövningsmyndighet för koncessionen enligt elförordningen (SFS 2013:208). Ellagen hänvisar till miljöbalkens 6 kapitel avseende innehåll och utformning av MKB samt genomförande av samråd. Markåtkomst för förbindelsen sker genom tecknande av frivilliga markupplåtelseavtal som sedan omvandlas till ledningsrätt i en lantmäteriförrättning. I förrättningen värderar lantmäteriet det intrång som tunneln och ledningarna orsakar berörda fastigheter. Värderingen ligger sedan till grund för den ersättning fastighetsägaren erhåller för intrånget och eventuell övrig skada. 2.2 Tillståndsansökan och prövningsprocess vattenverksamhet Att anlägga en tunnel medför att verksamhetsutövaren måste ha tillstånd till att leda bort grundvatten enligt 11 kap. miljöbalken. Det måste inhämtas hos mark- och miljödomstolen. Ansökan ska bland annat innehålla en MKB och under framtagande av MKB:n ska samråd genomföras enligt 6 kap. miljöbalken. Tillståndsansökan kan också komma att avse återinfiltration. Att släppa ut det bortledda grundvatten och tillkommande processvatten utgör anmälningspliktig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. Svenska kraftnät överväger att söka frivilligt tillstånd för denna verksamhet i samband med att tillstånd söks för den vattenverksamhet som krävs för byggandet och driften av tunneln. 2.3 Miljökonsekvensbeskrivning Enligt 6 kap. miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och ingå i en ansökan om tillstånd att anlägga, driva eller ändra verksamheter enligt miljöbalken när det gäller miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet. I ellagens 2 kapitel anges att en MKB ska ingå i ansökan om koncession. Syftet med en MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av åtgärdens eller verksamhetens effekter på människors hälsa och miljön. I en MKB ska både direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi identifieras och beskrivas. För City Link etapp 2 kommer två separata MKB:er att tas fram, en MKB tas fram för koncessionsprövningen och en MKB för prövningen av vattenverksamheten.

13 2.4 Samråd Enligt miljöbalken 6 kap. 4 ska den som avser bedriva en verksamhet samråda i första hand med länsstyrelsen, kommunerna och enskilda fastighetsägare. Samråd ska dessutom ske med övriga statliga myndigheter, intresseorganisationer, och berörd allmänhet om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samråd ska ske kring den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning. Samrådet pågår under hela MKB-processen, och den informationsinhämtning som sker genom synpunkter och yttranden är viktig för den slutliga utformningen och lokaliseringen av verksamheten. De yttranden och skrivelser som lämnas i samrådsskedet kommer att beaktas i kommande MKB:er. 2.4.1 Samrådets tidplan och genomförande Inför samråd kring förstudien utgick Svenska kraftnät från ett utredningsområde med alternativa lokaliseringar. Samrådet hölls med länsstyrelse och kommuner under försommaren 2012. Samrådsmöten med enskilda samt intressenter hölls i juni 2012. Samrådet annonserades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och lokaltidningar (Mitt i). Övriga berörda myndigheter och intresseorganisationer informerades om samrådet genom ett utskick. Förstudien fanns även tillgänglig på Svenska kraftnäts hemsida, www.svk.se. Efter samråden kring förstudien upprättades en samrådsredogörelse som skickades till Stockholms läns länsstyrelse. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutade länsstyrelsen att den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I det skede projektet nu befinner sig genomförs ett samråd kring en föreslagen sträckning för City Link etapp 2 samt de verksamheter som ingår i byggande och drift av kabeltunneln. Efter genomfört samråd tas en ny samrådsredogörelse fram och en ny begäran om beslut om betydande miljöpåverkan ställs till länsstyrelsen avseende den nu aktuella 1. Samrådsunderlag (med flera alternativa korridorer) tas fram. 2. Samråd, synpunkter samlas in 3. Samrådsredogörelse skickas till länsstyrelsen 6. Samrådsunderlag tas fram 5. Val av utredningskorridor 4. Beslut om betydande miljöpåverkan 7. Samråd om utbyggnadsförslaget, synpunkter samlas in 8. MKB färdigställs 9. Ansökan till EI Figur 2.1 Illustration över hur ett samråd kan gå till.

14 sträckningen och samtliga ingående verksamheter. Svenska kraftnät avser samråda med en utökad krets för att vinna tid och för att redan nu omfatta samtliga intressenter i samrådet. Samråd kring City Link etapp 2 enligt detta samrådsunderlag sker under februari-mars 2014. Figur 2.2 Ungefärlig tidplan för projektet.

15 03. Alternativutredning I enlighet med miljöbalken ska lämpligaste lokalisering väljas för en verksamhet. För att säkerställa att detta görs arbetar Svenska kraftnät kontinuerligt med att hitta en så bra sträckning som möjligt. Miljöbalken säger vidare att en MKB ska innehålla en utredning av alternativa utformningar av en verksamhet, alltså vilka tekniska lösningar som finns. Verksamhetsutövaren ska dessutom kunna motivera varför en viss teknisk lösning har valts. I förstudien presenterades en alternativutredning som behandlade alternativa utformningar och lokaliseringar av själva kabeltunneln. Dessa sammanfattas nedan och följs sedan av en sammanfattning av lokaliseringsutredningen för ventilationsschakten samt ett nollalternativ alltså konsekvenserna om projektet inte kan verkställas. 3.1.1 Markförlagda kablar I förstudien identifierades flera teoretiskt möjliga alternativ för en markkabelsträckning. Sträckningen måste i samtliga fall gå genom Nationalstadsparken samt under eller i större trafikleder genom centrala Stockholm. Ett markkabelalternativ skulle innebära så stor påverkan på infrastruktur, markanvändning och planförhållanden att alternativet inte är praktiskt genomförbart och uppfyller inte heller Svenska kraftnäts krav på tillgänglighet och driftsäkerhet varför alternativet avfördes. 3.1 Avförda utformningar för City Link etapp 2 I normalfallet byggs alla nya stamnätsförbindelser som luftledningar. För en 400 kv-förbindelse genom centrala Stockholm är dock luftledningar uteslutna av bl.a. utrymmes- och praktiska skäl. De alternativ som återstår är då markförlagda kablar, sjöförlagda kablar, tunnelförlagda kablar eller en kombination av dessa (se figur 3.1). Figur 3.1 Alternativ med markförlagd kabel och sjökabel som utretts i förstudien.

16 3.1.2 Sjökablar Flera sjökabelalternativ har utretts. Sammantaget bedöms alternativ med sjökabel ge mycket stor påverkan med avseende på spridningar av föroreningar i sediment och stor påverkan på naturmiljö, markanvändning, naturresurser, infrastruktur och planförhållanden. Alternativet bedöms inte vara genomförbart eftersom sprängning skulle kräva avstängning av Danvikstull medan sprängningsarbetena pågår - en tid omfattande ungefär 6-8 månader. Alternativet uppfyller inte heller de krav Svenska kraftnät ställer på teknik, tillgänglighet och driftsäkerhet. 3.2 Alternativa utföranden av tunnelförläggning Tunnelförlagda kablar kan enligt förstudien utföras antingen genom samförläggning i befintliga tunnlar eller genom att förlägga kablarna i ny tunnel. På grund av arbetsmiljöriskerna och ökade kostnader för säkerhetsåtgärder bedöms samförläggning i befintliga tunnlar inte vara aktuellt för City Link. Eftersom det dessutom inte finns några lämpliga tunnlar på stora delar av aktuell sträcka har alternativet avförts. Om kablarna ska förläggas i ny tunnel kan denna tunnel drivas på olika sätt. I förstudien utreddes två alternativa tunneldrivningsmetoder, konventionell tunneldrivning genom borrning och sprängning och mekaniserad tunneldrivning med hjälp av tunnelborrmaskin (TBM). Konventionell tunnelframdrivning görs genom sprängning och förinjektering samt förstärkning av berget efter genomförda sprängningar. En sprängd tunnel kräver flera angreppspunkter, s.k. mellanpåslag, där bergmassor tas ut. Det skulle medföra stora utmaningar vad gäller logistik av tunga transporter till och från tunneln i centrala Stockholm. Arbetshastigheten för konventionell tunneldrivning är ungefär 20 meter/ vecka. Med TBM går framdrivning av tunnel ungefär 5-7 gånger snabbare. Tunneldrivning med TBM utgör huvudalternativet för City Link etapp 2 och beskrivs närmare i avsnitt 4 och 5. Att driva tunneln från två håll med TBM har Svenska kraftnät undersökt och avfärdat. Anledningen är svårigheter att etablera en TBM vid station Skanstull och att det inte finns något bra sätt att hantera massorna som behöver tas ut där. Slutligen skulle en extra TBM innebära ökade kostnader för projektet med uppskattningsvis 100-150 miljoner kronor. Passagen av Strömmen studerades särskilt och i förstudien avfördes två alternativa metoder att passera Strömmen; sjökabel samt sänktunnel. Förordat alternativ i förstudien var således att passera även Strömmen genom mekaniserad tunneldrivning med TBM. Detta har under projektets gång visat sig tekniskt svårt på grund av omfattande krosszoner i berggrunden, varför det nu planeras att passera Strömmen genom konventionell tunneldrivning med borrning och sprängning. Även Stocksundet kan komma att behöva passeras med konventionell tunneldrivning, se vidare avsnitt 5.5. 3.3 Alternativa lokaliseringar av kabeltunneln Den kortaste sträckan för City Link etapp 2 skulle vara en rät linje mellan station Anneberg och station Skanstull, men sträckningen måste anpassas efter krosszoner, energibrunnar, infrastruktur, vattenpassager med mera och därför blir inte sträckningen helt rak. I förstudien presenterades ett västligt alternativ som nu valts bort på grund av att; > > Tunneln passerar under områden med pågående byggnation av Citybanan. > > Tunneln korsar den kraftigt vattenförande Stockholmsåsen. > > Tunneln korsar områden med flera tunnlar i flera nivåer där tidigare erfarenheter visar på svårigheter med att täta tunneln från inläckande grundvatten Det östra tunnelalternativet är mer fördelaktigt eftersom det inte korsar Stockholmsåsen och möter färre befintliga tunnlar jämfört med det västra alternativet. Passagen under Strömmen, där bergytan ligger 70 meter under marknivå måste dock ske på stort djup. Sammantaget bedöms denna sträckning medföra minst miljöpåverkan och därför rekommenderas den östliga sträckningen.

17 3.4 Alternativa lokaliseringar av ventilationsschakt Längs tunnelsträckningen behöver vertikala ventilationsschakt anläggas, främst för att ventilera bort överskottsvärme från kablarna när de är i drift men även för att kunna användas som evakueringsvägar från tunneln. För att utreda lämpliga lokaliseringar av ventilationsschakten har Svenska kraftnät tagit fram separata rapporter för respektive schaktläge. Schaktlägesrapporterna ingår som en del i systemhandlingen för City Link etapp 2, och kommer även att ingå som bilagor till de MKB:er som tas fram för tillståndsansökningarna. I detta samrådsunderlag sammanfattas rapporterna i nedanstående avsnitt. Rapporterna beskriver förutsättningarna för respektive schaktläge. De grundförutsättningar som måste vara uppfyllda för hur ventilationsschakten ska lokaliseras beskrivs i en övergripande systembeskrivning för tunneln. Även informationen i systembeskrivningen har använts i nedanstående avsnitt. Vid lokalisering av ventilationsschakten har hänsyn tagits dels till en ventilationsutredning och dels till lämpliga platser i marknivå. Platserna har valts med hänsyn taget till geologiska förhållanden, planförhållanden och diskussioner med berörda markägare. Tre primära kriterier för val av lokaliseringen av ventilationsschakten har antagits; > > Avstånd mellan schakt Ett av huvudsyftena med ventilationsschakten är att ventilera bort den överskottsvärme som alstras från 400 kv-kablarna i tunneln. För hög temperatur kring kablarna minskar överföringskapaciteten. Avståndet mellan schakten ska vara mellan 2 och 3 km för optimerat luftflöde. > > Avstånd till tunnel Mellan huvudtunnel och ventilationsschakt kommer en förbindelsetunnel att drivas, som inte bör vara längre än 40 meter eftersom ventilationsförutsättningarna då blir sämre. Om anslutningstunneln blir längre skulle inte kravet på minimering av uttagande av bergmassor uppfyllas och transporter och logistik skulle försvåras. Längre tunnlar bidrar till ökade kostnader. > > Säkerhetszoner till annan infrastruktur Under marken finns infrastruktur i form av exempelvis lednings- och trafiktunnlar, vilket begränsar placeringen av kabeltunneln, ventilationsschakten och förbindelsetunneln. Normalt är säkerhetsavståndet till angränsande undermarksanläggningar 10 meter. Sex ventilationsschakt planeras; Dessa har namngivits Mörby, Stocksundet, Frescati, KTH, Stadsgårdskajen och Skanstull. Lokaliseringsutredningen för dessa beskrivs kortfattat nedan tillsammans med påslaget vid Anneberg. 3.4.1 Stationsområde Anneberg Lokaliseringen av tunnelpåslag vid Anneberg har ett starkt beroende av placeringen av Svenska kraftnäts nya transformatorstation Anneberg som är under byggnation. Därför presenteras inte några alternativa lägen för tunnelpåslaget. 3.4.2 Ventilationsschakt Mörby För ventilationsshakt Mörby har fem schaktlägen utretts, varav två bedöms vara möjliga lokaliseringar; alternativ 1 och 3 (se figur 3.2). Alternativ 3 innebär dock påtagliga risker eftersom det är placerat inom vägområde och inte förenligt med en eventuell utveckling av E18. Alternativ 1 avviker 100 meter från kriteriet gällande avstånd mellan schakten. Figur 3.2 Alternativa schaktlägen Mörby. Alternativ 1 är det läge som förordas.

18 Denna avvikelse anses som försumbar. Alternativ 1 anses vara det bäst lämpade ventilationsschaktläget för schakt Mörby. Schaktplaceringen är förenlig med en framtida gång- och cykelväg både mellan E18 och utefter Mörbygårdsvägen. Schaktet påverkar inte andra tunnlars säkerhetszoner. Alternativ 2, 4 och 5 uppfyller inte de primära kriterierna och är därför inte aktuella som lokaliseringsalternativ. Nationalstadsparken, stadsbild, samt ger minst trafikstörningar under byggtiden. 3.4.3 Ventilationsschakt Stocksundet Vid Stocksundet har tunneln en av sina två lågpunkter. I anslutning till lågpunkterna ska pumpstationer för hantering av inläckande vatten från berget placeras. Schaktet kräver därför en direkt närhet till Stocksundet så att vattnet kan avledas dit. Flera alternativa schaktlägen har, på samma sätt som för övriga schaktlägen, tidigare utretts för Stocksundet. Det har vid fortsatta geologiska undersökningar visat sig att berget under Stocksundet bitvis är dåligt. Detta har medfört att flera alternativa sträckningar för tunneln under Stocksundet behöver utredas och därmed även flera alternativa schaktlägen. Utredningar pågår och i detta samrådsunderlag redovisas för Stocksundet en bredare zon för tunnelns sträckning samt ett större område med möjliga schaktlägesplaceringar. Figur 3.3 Alternativa schaktlägen Frescati. Alternativ 3 bedöms som lämpligast. 3.4.4 Ventilationsschakt Frescati Vid Frescati har fyra schaktlägen utretts, varav tre uppfyller de primära kriterierna. Samtliga alternativ ligger inom Nationalstadsparken. Alternativ 2, 3 och 4 bedöms vara möjliga lokaliseringar (figur 3.3). Alternativ 1 är förenat med stora geotekniska risker och bedöms inte vara genomförbart. Alternativ 3 är den förordade lokaliseringen och har valts på grund av att schaktläget har mest fördelaktiga geotekniska förutsättningar, och ligger intill den befintliga vägen, Vargstigen. Det minimerar också behovet av avverkning. 3.4.5 Ventilationsschakt KTH Vid KTH har sju olika schaktlägen utretts, varav sex uppfyller de primära kriterierna (se figur 3.4). Alternativ 1, 2, 3, 4, 5 och 6 bedömas vara möjliga lokaliseringar. Alternativ 7 uppfyller inte kriteriet avstånd mellan schakten och har därför avförts. Alternativ 4 är det alternativet som är mest fördelaktigt med hänsyn till påverkan på kulturmiljö, Figur 3.4 Alternativa schaktlägen KTH. Alternativ 4 bedöms som lämpligast.

19 3.4.6 Ventilationsschakt Stadsgårdskajen Vid Stadsgårdskajen har tunneln en av sina två lågpunkter. I anslutning till lågpunkterna ska pumpstationer för att ta hand om inläckande grundvatten från berget placeras. Schaktet kräver därför en direkt närhet till Strömmen, Saltsjön, så att vattnet kan avledas dit. Vid Stadsgårdskajen har två möjliga alternativ utretts (figur 3.5). Både alternativ 1 och 2 bedöms vara möjliga. Alternativ 2 bedöms mest fördelaktigt eftersom det är anläggningstekniskt gynnsamt. I området pågår även ombyggnation av Slussen. Projekten City Link och Slussen kommer att anpassas till varandra. Figur 3.6 Schaktläge för ventilationsschakt Skanstull i Mårtensdal. Figur 3.5 Alternativa schaktlägen Stadsgårdskajen. Alternativ 2 bedöms som lämpligast. 3.4.7 Ventilationsschakt Skanstull Ventilationsschakt Skanstull är beroende av närhet till Fortums befintliga 220 kv-ställverk samt placeringen av Svenska kraftnäts planerade transformatorstation Skanstull, därför presenteras inga alternativa lokaliseringar för detta schakt. Utgångspunkten har varit att placera schaktet på minsta möjliga avstånd till Svenska kraftnäts nya transformatorstation, och på grund av svåra geotekniska förhållanden är den valda platsen den närmsta möjliga (se figur 3.6). 3.5 Nollalternativ Nollalternativet är det alternativ som bedöms vara den förutsedda utvecklingen om City Link etapp 2 inte kommer till stånd. Om projektet inte genomförs kan förändringarna i och uppbyggnaden av det planerade elnätet runt Stockholm inte realiseras och därmed måste den övergripande planeringen av utredningen Stockholms Ström revideras för att förverkliga ett framtida driftsäkert och miljösäkert stam- och regionnät, som till lägsta möjliga kostnad och intrång klarar regionens elförsörjning. Hela City Link-projektet är indelat i tre etapper som är beroende av varandra. Om inte City Link etapp 2 kommer till stånd kan inte etapp 3 heller byggas. Det skulle medföra att leveranssäkerheten inom Stockholms centrala och västra delar inte kan förbättras. Det gör även att hela Stockholms Ström inte kan genomföras som planerat vilket bland annat medför att ett antal befintliga 220 kv ledningar inte kan rivas. Att en rivning av befintliga luftledningar inte blir av medför också att ungefär 60 000 personer som idag bor inom 200 meter från dessa luftledningar

20 även i fortsättningen kommer att ha en luftledning i sin närmiljö. Den mark som idag begränsas av luftledningar kommer inte heller att kunna användas till andra ändamål framöver. Slutligen innebär nollalternativet att de miljökonsekvenser som uppstår till följd av uppförande och drift av 400 kv-förbindelsen uteblir.

21 04. Beskrivning av huvudalternativet 4.1 Lokalisering av kabeltunneln En ungefär 13,6 km lång tunnel kommer att huvudsakligen borras med TBM mellan transformatorstation Anneberg i Danderyds kommun och transformatorstation Skanstull i Stockholms kommun. Det huvudalternativ som nu presenteras är en 50 meter bred utredningskorridor inom vilken tunneln kommer att placeras. Då de geologiska förhållandena vid Stocksundet kräver ytterligare undersökningar är utredningskorridoren bredare kring Stocksundet (se figur 4.1). Huvudalternativet startar i Anneberg och första sträckan söderut löper till största delen under eller i närheten av E18. Därefter passeras Mörby centrum som ligger strax öster om tunnelsträckningen, och det planerade ventilationsschaktet i Mörby. Danderyds sjukhus passeras strax söder om schakt Mörby. Därefter fortsätter tunneln under E18 ner mot schaktläge Stocksundet och passerar sedan Stocksundet samt Bockholmen. Tunnelsträckningen fortsätter sedan in under Norra Djurgården och rakt under Stockholms universitet. Vid Frescati är nästa schaktläge planerat. Ytterligare söderut passerar tunnelsträckningen strax öster om danshögskolan och vidare in under KTH och Sophiahemmet. Bredvid KTH:s gamla bibliotek är ett schaktläge planerat. Vidare söderut passeras Humlegården i dess nordöstra hörn. Därefter fortsätter tunnelsträckningen in under Östermalm där tunnelsträckningen passerar ca 150 meter öster om Hedvig Eleonora kyrka och ca 150 meter väster om Dramaten. Därefter fortsätter tunnelsträckningen ut under Nybroviken och vidare in under Skeppsholmen. Tunnelsträckningen fortsätter söderut mot Stadsgårdskajen där ytterligare ett schaktläge är planerat. Tunnelsträckningen fortsätter därefter in under Södermalm. Slutligen passeras Hammarbyleden (Hammarbykanalen) innan station Skanstull nås. 4.2 Utformning av kabeltunneln Storleken på tunneln är baserad på tidigare projekt där det visats att den optimala arean för montage, ventilation och drift är ungefär 17-20 m 2. Med den dimensioneringen skapas utrymme för montage, servicearbeten samt tillräckligt stor exponerad bergyta för att klara av borttransport av huvuddelen av överskottsvärmen från kablarna. Kabeltunneln kommer att ha en diameter på 5 meter och en tvärsnittsarea på ungefär 20 m 2. Totalt kommer ca 0,5 miljoner m 3 bergmassor att tas ut. Även säkerhetsaspekter gällande intrång i tunneln och stabilitet i byggnadskonstruktionen har varit av betydelse för kabeltunnelns utformning. För att minimera risken för skador på kablarna är principen att inga andra installationer som kräver reparationer och underhåll ska förekomma i tunneln. 4.3 Kraftsystemets utformning Kraftsystemet för 400 kv-förbindelsen kommer att utgöras av sammanlagt nio stycken kraftkablar som förläggs i tre parallella grupper om tre

22 Station Anneberg ± Schakt Mörby Schakt Stocksundet Schakt Frescati Schakt KTH Schakt Stadsgårdskajen Teckenförklaring Föreslaget läge för ventilationsschakt Möjliga schaktlägen, schakt Stocksundet 50 m utredningskorridor för tunneln (bredare korridor vid Stocksundet) Station Skanstull Schakt Skanstull 0 2 4 Kilometer Figur 4.1 Översiktlig karta över utredningskorridor för tunneln och ventilationsschakten. Intill Stocksundet redovisas en bredare korridor, vilket beror på att flera alternativ fortfarande studeras. nel. Ett exempel på hur en kabel kan se ut och är uppbyggd visas i figur 4.3. Kabelskarvar krävs bland annat för att skarva ihop levererade dellängder av kablarna. Det slutliga valet av antal och typ av skarvar kommer att göras som en del av upphandlingen av 400 kv kabelsystemet. För att säkerställa och upprätthålla kraftsystemets funktion samt möjliggöra snabb bortkoppling i händelse av elektriska fel i anläggningen krävs överkablar i varje grupp (se figur 4.2). Kablarna kommer att dimensioneras utifrån gällande överföringsbehov för det aktuella ledningsavsnittet och installeras i kabeltunneln mellan transformatorstationerna Anneberg och Skanstull. Anslutningen mellan tunnelsystemet och respektive stations anslutningspunkt utförs med markförlagd kabel på en sträcka av ca 350 meter vid station Anneberg och ca 100-150 meter vid station Skanstull. Anslutningen till station Skanstull kan alternativt komma att ske via en mindre jordtun-

23 vaknings- och styrsystem installerade i transformatorstationerna. Kommunikationen mellan dessa system sker genom optofiberkablar som installeras i kabeltunneln. För att kunna säkerställa att kraftsystemet inte blir överhettat, installeras även ett temperaturövervakningssystem. Systemet är uppbyggt av optofiberkablar som placeras i kabelförbanden utanför kabelmanteln alternativt integrerade i kraftkabeln. Systemet kan även användas för att underlätta lägesbestämning vid sökning av kabelfel. 4.4 Lokalisering av ventilationsschakt Utmed tunnelsträckningen för City Link etapp 2 kommer sex ventilationsschakt att anläggas. Ventilationsschaktens djup beror på var schaktet är beläget i förhållande till tunnellinjen. Figur 4.2 Principskiss 400 kv kablar i kabeltunneln. Kabelns ledare (1) består av aluminium eller koppar som är axiellt tätad mot vatteninträngning (svällpulver). Isolationen (2) består av tvärbunden polyetenplast (PEX). Runt isolationen läggs ett lager koppartrådar (3) som en jordad skärm samt en kopparfilm som utökat mekaniskt skydd av isolationen. Svällband (4) på båda sidor om skärmen och en aluminiumfolie. Tätning (5) mot inträngande vatten vid en eventuell skada. Kabeln förses ytterst med en mekaniskt skyddande plastmantel (6) för tunnelkabel av polyvinylklorid (PVC) och för markkabel Polyeten (PE). Samtliga material i kabeln kan återvinnas vid avveckling av ledningen. Figur 4.3 Principiell uppbyggnad av 400 kv kabel. 4.4.1 Mörby Platsen för det förordade schaktet i Mörby ligger ungefär 2,5 km från tunnelpåslaget i Anneberg. Avståndet till kabeltunneln är ca 30 meter. Schaktet planeras att anläggas ungefär 120 meter söder om Mörby centrum mellan E18 och lokalgatan Mörbygårdsvägen. Schaktet är i huvudsak placerat på en grönyta bestående av en mindre gräsplan med ett fåtal träd som ligger bredvid en parkeringsplats och återvinningsstation. 4.4.2 Stocksundet Utredningar pågår för Schaktläge Stocksundet så som beskrivits i avsnitt 3.4.3. Avståndet mellan schakt Mörby och schakt Stocksundet kommer att vara ca 1,6 km. 4.4.3 Frescati Den förordade lokaliseringen ligger ungefär 2,5 km från schakt Stocksundet. Avståndet till huvudtunneln är ca 35 meter. Området ligger i norra delen av det skogsområde som ligger söder om Frescativägen och öster om Baron Rålambs väg, några hundra meter söder om Stockholms universitets campusområde på Frescati och i den Kungliga Nationalstadsparken. Naturen på platsen utgörs av blandskog med ett stort inslag av ädellövträd, som är en del av ett större skogsområde. 4.4.4 KTH Det förordade schaktläget är placerat ca 1,9 km från schakt Frescati. Avståndet till huvudtunneln är ungefär 15 meter. Schaktet är placerat på ett gångstråk bakom KTH:s gamla bibliotek och i utkanten av Sofiahemmets parkområde. Ett antal träd kommer att beröras kring schaktläget.

24 4.4.5 Stadsgårdskajen Den förordade lokaliseringen ligger 3,1 km från schakt KTH. Schaktet planeras utefter Stadsgårdskajen insprängt i berget mellan branten och bakomliggande järnvägstunnel för Saltsjöbanan. Schaktläget ligger bredvid den ungefär 25 meter höga bergskärningen strax öster om Saltsjöbanans tunnelportal, mellan hissen upp till Fjällgatan och den västra gaveln på Fotografiska muséet. 4.4.6 Skanstull Aktuellt område utgörs av industrimark och tekniska anläggningar. Utgångspunkten har varit att placera schaktet på minsta möjliga avstånd till Svenska kraftnäts nya transformatorstation Skanstull. Ventilationshuv Teknikutrymme Ventilationsschakt 4.5 Utformning av ventilationsschakt Den del av ventilationssystemet som kommer att synas ovan mark är en byggnad (ventilationshuv) som kommer att ha en diameter av ca 4 meter och en höjd på ca 7 meter. Genom denna kommer luft att ventileras ut. Hur byggnaden exakt kommer att se ut utreds i samband med detaljplanering för vart och ett av ventilationsschakten. I ventilationsbyggnaderna kommer det att finnas trappa eller hiss ner till teknikutrymmet, för att minska utbredningen kommer det att utföras i två plan. Teknikutrymmet kommer att vara en gjuten betongkonstruktion under markytan i schaktets översta del med de ungefärliga måtten 16x6x6 meter. I teknikutrymmet installeras hiss och reservkraftanläggning. Fläktar kommer under drift att finnas i Anneberg, Frescati och Skanstull. Pumpar placeras i Stocksundet och Stadsgårdskajen på tunnelnivån. Övriga installationer är utrustning för drift av ovanstående samt utrustning för larm och säkerhet. För illustration av ett ventilationsschakt, se figur 4.4. Fläktstationerna i Anneberg, Frescati och Skanstull trycker ut luft via ventilationsschakten vid Mörby, Stocksundet, KTH och Stadsgårdskajen. Fläktstationerna kommer att utrustas med ljuddämpare. Spjäll för att förhindra ev. brandgasspridning kommer också att installeras. Schakt Skanstull utgör slutstation för tunneln och planeras inom ett område för befintlig transformatorstation. Förbindelsetunnel Kabeltunnel Figur 4.4 Principskiss över ventilationsschakt, teknikutrymme och kabeltunnel.

25 05. Anläggande av City Link etapp 2 I detta avsnitt beskrivs bygget av City Link etapp 2. Svenska kraftnät har genom utredningar och samråd kommit fram till en förordad sträckning i en tunnel som huvudsakligen borras med hjälp av TBM. En systemhandling för tunneln och kraftförbindelsen har tagits fram. Beskrivningarna i nedanstående avsnitt är hämtade från de i systemhandlingen ingående dokumenten. 5.1 Anneberg Svenska kraftnät planerar att under marknivå i Anneberg anlägga ett större förrådsutrymme för bl.a. kabelförvaring. Utrymmet kommer att bli ca 50 meter långt, 10 meter brett och 8-10 meter högt. Anläggandet av detta utrymme sker ovanför grundvattennivån och medför sålunda inget behov av grundvattenbortledning. Utrymmet kan även användas vid anläggandet av kabeltunneln, exempelvis för uppstart av TBM-borrningen, för drift och service av maskindelar, som uppställningsplats för transportfordon samt utrymme för hantering av bergmassor som kommer från tunneln. I förrådsutrymmet kommer även den ventilationsanläggning som krävs för TBM i byggskedet att stå. Ett etableringsområde för arbetet med 400 kvförbindelsen behövs bland annat för att ställa upp bodar, maskiner och reservdelar. 5.2 Transporter vid Anneberg Under den dagliga tunneldrivningen beräknas ungefär 600 m 3 bergmassor transporteras via transportband till Anneberg. De bergmassor som tas ut av TBM kan användas i anläggningsarbeten och till byggnadsändamål. Det finns enligt Svenska kraftnäts bedömning avsättning för bergmassorna på öppna marknaden, och därför kommer försäljning av bergmassorna att ske. I förrådsutrymmet i Anneberg kan ungefär 2400m 3 berg förvaras. Det kommer att behövas i snitt 25-30 lastbilstransporter per dygn för att transportera bort bergmassor och för försörjning av material. Utöver bergtransporterna kommer det ungefär en lastbil per dag till Anneberg med material som behövs för tunnelbygget, till exempel cement, stål och reservdelar. Borttransporterna är planerade att köra norrut på E18 till bergkrossar som ligger 10-30 km bort. Infartsvägen från Enebybergsvägen har i en tidigare entreprenad byggts om så att in- och utfart från arbetsplatsen kan ske på ett säkert sätt. 5.3 Mekaniserad tunneldrivning med hjälp av tunnelborrmaskin (TBM) En TBM-maskin är ungefär 200 meter lång, och har all utrustning som behövs vid tunneldrivningen med sig på bakriggen (se figur 5.1). Längst fram sitter ett borrhuvud med borrkrona. Borrkronan roterar och krossar berget. Bergkrosset faller ner och transporteras via transportband inuti maskinen till dess bakre ände, där det transporteras vidare bakåt på band, ut ur tunneln. Bakom borrhuvudet finns det som behövs för sondering, bergförstärkning samt för- och efterinjektering.

26 Figur 5.1 Exempel på TBM-maskin, med borrkronan närmast i bild. Källa: Herrenknecht AG. Efter det att TBM:en nått slutmålet vid station Skanstull demonteras de främre delarna och borrkronan för att kunna lyftas ut genom det i förväg iordningställda schaktet. De bakre delarna av TBM-maskinen kommer att dras tillbaka genom tunneln till Anneberg. 5.3.1 Strömförsörjning till TBM TBM:en har ett effektbehov av 2 MW. Förutom detta tillkommer strömförsörjning till transportband för att lasta ut bergmassorna, fläkt för tilluft till TBM:en och pumpar. Totalt beräknas ett effektbehov om 2,5 MW behövas. Maskinen försörjs med el från en separat station kopplad till det lokala eldistributionsnätet i anslutning till etableringen i Anneberg. 5.3.2 Ventilation TBM:en kräver lufttillförsel under borrningen. Detta anordnas med ljuddämpade fläktar som blåser friskluft från tunnelmynningen i Anneberg till maskinen inne i tunneln. Eftersom friktion minskar luftflödet in till maskinen så flyttas fläktpaketet med till något av ventilationsschakten utefter sträckan när dessa blir klara. 5.3.3 vattenbehov för TBM TBM kräver kylvatten under borrningen. Ca 90 % av kylvattnet kan återanvändas vilket innebär att 10 % av vattenmängden kontinuerligt behöver tillföras kylvattensystemet. Utöver kylvattnet används även vatten framför tunnelborrhuvudet för att binda damm, s.k. processvatten. Vattnet tillförs inledningsvis från tankbilar i Anneberg, men efterhand som mängden inläckande grundvatten ökar kan detta användas som processvatten efter rening. För vidare beskrivning av vattenhantering se avsnitt 5.6. 5.4 Tätning och bergförstärkning För att täta tunneln och minska inläckage av grundvatten kommer injektering att behövas göras, huvudsakligen i de större krosszonerna. Injektering innebär att cement trycks in i berget framför TBM. Det huvudsakliga syftet med injektering är att minimera en grundvattensänkning, och därmed minska det område som kan påverkas av en grundvattensänkning. Tätningen förlänger också 400 kvförbindelsens livslängd.

27 Framför TBM:en undersöks berggrunden genom att kontinuerligt borra ett flertal 50 meter långa sonderingshål. Om injektering krävs kommer den att utföras runt själva borrfronten i god tid före borrningen. Vid injektering borras ett antal borrhål i berget efter ett bestämt mönster och från borrhålen pressas sedan injekteringsmedel in. Injekteringsmedlet består av cement och en liten del tillsatsmedel. Efterinjektering med kemiska tätningsmedel görs endast om förinjekteringen inte har tätat berget tillräckligt. Injekteringsarbetet kommer att följa en övergripande strategi och vara noga planerat för att förhindra negativ påverkan på miljön. Injektering kommer att ske med godkända tätningsmedel. Bakom det roterande borrhuvudet finns utrymme för bergförstärkning i form av bergbult och armeringsnät. 5.5 Tunneldrivning under Strömmen och Stocksundet De geologiska undersökningarna har visat att bergförhållandena under delar av Strömmen och Stocksundet är dåliga för TBM-borrning och att det finns risk för vattenintrång från havet till tunneln i samband med drivningen. Mot den bakgrunden har det beslutats att minska risken för ett oplanerat stopp i tunneldrivningen orsakat av berg- och grundvattenförhållandena. Lösningen är att, för passagen under Strömmen, ett vertikalschakt drivs i läge för schakt Stadsgårdskajen ner till planerad kabeltunnelnivå i god tid före TBM:en når området. Schaktet drivs som ett så kallat blindschakt från markytan och neråt. Från schaktbotten drivs en tunnel i linje för planerad kabeltunnel på konventionellt sätt genom sprängning fram till och förbi svaghetszonen. Metoden kräver omfattande försondering, förinjektering och redu- Figur 5.2 Länshållningsvattnets utsläppspunkter under olika tider av byggskedet.

28 5.6.1 Länshållningsvattnets kvalitet Grundvattnet på tunnelnivå är salt med en bedömd kloridhalt på ca 1 000 mg/l. I samband med sprängning av schakt kan läckage av kväveföreningar ske till länshållningsvattnet då sprängämnesresterna innehåller kväve. Länshållningsvattnet kommer innan det släpps till recipient att renas med oljeavskiljare och sedimentering i bassänger. Ett kontrollprogram för kontroll av bland annat kväve, salinitet och turbiditet kommer att upprättas. Beroende på vad länshållningsvattnet innehåller kan vattnet behöva släppas till reningsverk. Vatten som tas ut vid Anneberg och Stocksuncerad drifthastighet. I takt med att den sprängda tunneln passerar svaghetszonen säkras berget genom omfattande bergförstärkning. När sedan TBM kommer fram till zonen och den sprängda tunneln dras maskinen förbi zonen och fortsätter att borra vidare söderut. Om det i de fortsatta geologiska undersökningarna visar sig att inte heller Stocksundet går att passera med TBM kommer även denna passage att ske med blindschakt i schaktläge Stocksundet samt konventionellt sprängt schakt under Stocksundet så som beskrivits ovan för Strömmen. I figur 5.2 visas var vattnet pumpas ut vid olika tider under tunnelns byggnation samt under driftskedet. Under byggandet planeras länshållningsvattnet inledningsvis att avledas via Anneberg, därefter via tunnelns två lågpunkter Stocksundet och Stadsgårdskajen. Även under driftskedet, d.v.s. när tunneln är färdigbyggd och tagen i drift, måste tunneln hållas torr. Det som då leds bort och släpps ut är det inläckande grundvattnet. Under driftskedet kommer nämnda vatten att släppas ut i Stocksundet och Stadsgårdskajen. 5.6 Länshållningsvatten Under byggskedet så väl som under drift av tunneln kommer grundvatten att läcka in, se även avsnitt 6.2. Detta vatten måste ledas bort för att hålla tunneln torr. Under byggskedet ökar mängden inläckande vatten i takt med att mer berg exponeras i tunneln. Det inläckande grundvattnet måste pumpas ut tillsammans med det vatten som krävs till processer i tunnelbyggandet och som inte återanvänds. Det utpumpade vattnet kallas samlat för länshållningsvatten. Inom ramen för projektet har bortledande av länshållningsvattnet studerats. Nedanstående information är hämtad från denna studie. Borgenviken Alternativ: Enebybergsvägen Alternativ: Rinkebyvägen via Danderyds kyrka Nora Träsk Kvarnstigen 11 Klockar Malms väg 4 Figur 5.3 Översiktskarta som schematiskt visar de två undersökta vattenvägarna från Anneberg. Rött innebär att vattnet transporteras i dike, och grönt indikerar kulvert.

29 det släpps i så fall på spillvattennätet och leds till Käppala och vattnet från Stadsgårdskajen leds till Henriksdal. 5.6.2 Vattenavledning vid Anneberg På sträckans första 5 km, mellan Anneberg och Stocksundet, kommer vattnet att pumpas ut i Anneberg. Eftersom det inläckande vattnet bedöms kunna användas som processvatten kommer det först efter 6-8 månader bli så mycket vatten att det behöver pumpas ut ur tunneln och ledas bort från Anneberg. Detta innebär att den totala tiden som vatten kommer att ledas ut från Anneberg är knappt 1 år. Från Anneberg leds vattnet via Nora Träsk till Borgenviken. Två alternativa vägar för vattenavledning har undersökts, via befintligt dike längs Enebybergsvägen eller via dagvattensystemet längs Rinkebyvägen och Danderyds kyrka (se figur 5.3). De båda alternativen möts vid Klockar Malms väg och resterande sträcka föreslås följa dagvattensystemet via Kvarnparken till Nora Träsk och vidare ut i Borgenviken. Efter genomförda kontroller av status på dagvattensystemet längs de två alternativen är projektets preliminära bedömning att alternativet längs Enebybergsvägen är att föredra. 5.6.3 Vattenavledning vid Stocksundet och Stadsgårdskajen Vid Stocksundet och Stadsgårdskajen är schakten planerade att ligga nära vattnet. För att leda vattnet ut i Stocksundet föreslås nya ledningar grävas ner i marken. Eventuellt kan befintligt dagvattensystem användas. Vid Stadsgårdskajen undersöks möjligheter att använda befintligt dagvattensystem, eventuellt behöver ny ledning byggas (se figur 5.4). När 400 kv-förbindelsen är i drift kommer allt inläckande grundvatten att avledas från Stocksundet och Stadsgårdskajen. För detta vatten krävs normalt inte någon rening. Recipientens känslighet avgör dock behovet. 5.7 Anläggande av ventilationsschakt Tre schakt, Mörby, Frescati och KTH planeras att utföras genom borrning med schaktborrningsmaskin, s.k. raiseborrning efter det att TBM har passerat läget för respektive ventilationsschakt. Denna metod medför att urborrade bergmassor kommer att kunna transporteras genom tunneln till Anneberg där det tas ut. Ventilationsschaktet ansluter till kabeltunneln via en förbindelsetunnel (figur 4.4). Figur 5.4 Ungefärligt schaktläge med tänkt placering av vattenledning vid Stadsgårdskajen.

30 Schakten Stadsgårdskajen och Skanstull kommer att sprängas uppifrån och ned innan TBM nått platsen, s.k. blindschakt. Vid Stadsgårdskajen sker sedan passagen under Strömmen på konventionellt vis genom sprängning. Fortsatta geologiska undersökningar sker vid Stocksundet och anläggandet av detta schakt sker antingen genom raiseborrning eller som ett blindschakt beroende på vilken metod som väljs för passage av Stocksundet. Under byggskedet behövs ett etableringsområde vid respektive schakt för bland annat sedimentationstankar, maskiner och manskapsbod. En väg kommer att anläggas fram till arbetsområdet. Efter utfört arbete kommer en enklare väg att finnas kvar fram till schaktet för drift och underhåll. 5.7.1 Förberedande arbeten Innan raiseborrningen sker förbereds schaktlägena genom spontning, förinjektering, schaktning och sprängning på markytan. Schaktning och sprängning sker ned till ungefär 10 meter under marknivå. De betongkonstruktioner som krävs för att skapa teknikutrymmet gjuts. Därefter avvaktas passage av TBM innan raiseborrningen påbörjas. 5.7.2 Raiseborrning Från botten av teknikutrymmet borras ett pilothål genom betongbotten och ner till den i förväg sprängda förbindelsetunneln. När hålet borrats ner till tunnelnivån monteras borrkronan och sedan borrar sig kronan uppåt. Det lossade berget faller ner till tunnelnivån, varefter det transporteras ut via kabeltunneln på band till Anneberg. För borrning av pilothålet krävs vatten för själva borrningen samt för kylning av maskinens hydraulsystem. Vattentillförsel sker via vattentankar och merparten av vattnet kommer att recirkuleras. 5.7.3 Efterarbeten När schaktet är klart förstärks berget med bult och sprutbetong. Vid behov tätas det med injektering. Slutligen kläs schaktväggarna med en tät duk som förhindrar att inläckande vatten fritt kan rinna ner i schaktet.

31 06. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 6.1 Introduktion Byggande och drift av City Link etapp 2 innebär en rad aktiviteter som ger påverkan på omgivningen, vilket i sin tur kan medföra konsekvenser. Själva byggandet av tunneln innebär bland annat borrning och sprängning av schakt samt transporter vilket ger upphov till buller, utsläpp till luft etc. Detta i sin tur kan ge konsekvenser för boende i tunnelns närhet samt för trafik och infrastruktur. En bergborrad tunnel innebär att grundvatten kommer att läcka in till tunneln och behöver ledas bort. När grundvattennivåerna kring tunneln påverkas kan detta i sin tur ge konsekvenser för energibrunnar i tunnelns närhet och för andra undermarksanläggningar. Om en grundvattensänkning får genomslag i markytan kan detta medföra konsekvenser bland annat för byggnader med grundvattenberoende grundläggning och på känsliga naturmiljöer. Inom ramen för hydrogeologiutredningarna har ett område definierats som benämns utredningsområde. Det är ett väl tilltaget område som har utretts för att klarlägga hydrogeologiska och övriga georelaterade förhållanden samt förekomst av objekt som riskerar att påverkas av en eventuell grundvattensänkning. Innanför detta utredningsområde har sedan ett påverkansområde tagits fram inom vilket en grundvattenavsänkning beräknas uppkomma. Påverkansområdets utbredning beror av ett stort antal hydrauliska parametrar såsom hydrauliska förhållanden i jord och berg, naturliga avgränsningar, andra anläggningar i området, inläckagemängder i tunnel och schakt, grundvattenbildning m.fl. Påverkansområdet är konservativt tilltaget och tar hänsyn till planerad tätning, dock inte eventuell skyddsinfiltration. Utanför påverkansområdet bedöms ingen påverkan eller skada uppstå av grundvattensänkningen. För illustration av utredningsområde och påverkansområde se figur 6.1. Hur mycket vatten som kommer att läcka in till tunneln och hur grundvattenförhållandena kring tunneln påverkas samt om grundvattenpåverkan även får genomslag till markytan är beroende av en rad faktorer. Det rör sig om bergets och jordarternas struktur och sammansättning, hur grundvattenmagasinen är förbundna med varandra, hur mycket nytt grundvatten som bildas och om grundvattennivåerna i jordlager och berggrund redan är avsänkta på grund av andra undermarksanläggningar som dränerar marken. Ett omfattande arbete med att kartlägga grundvattenförhållandena samt att modellera fram förväntad påverkan på grundvattnet och konsekvenser för olika intressen pågår. I vilken omfattning en grundvattensänkning kring tunneln kommer att påverka kringliggande intressen kommer i detalj att beskrivas i kommande MKB:er. I detta samrådsunderlag redogörs för arbetsmetodiken kring att bedöma påverkan och konsekvenser för respektive intresse. Förutsättningarna för hur olika intressen kan komma att påverkas av grundvattensänkningen varierar beroende på intressenas art. Till exempel är påverkan på sättningskänsliga byggnader beroende

32 Översikt Station Anneberg ± Schakt Mörby Schakt Stocksundet C:\DOCS\COWI\A030000\A033228\3_Pdoc\GIS\Projekt\Utredningsområde_140129.mxd Andreas Skymberg, COWI AB Svenska Kraftnät Lantmäteriet, Svk-Geodatasamverkan Teckenförklaring Föreslaget läge för ventilationsschakt Möjliga schaktlägen, schakt Stocksundet 50 m utredningskorridor för tunneln (bredare korridor vid Stocksundet) Utredningsområde Påverkansområde 0 2 4 Kilometer Schakt Frescati Schakt KTH Schakt Stadsgårdskajen Station Skanstull Schakt Skanstull Figur 6.1 Karta som visar det utredningsområde och påverkansområde som är framtaget inom ramen för hydrogeologiutredningarna. av om det i området finns blöt lera som kan påverkas medan känsliga biotoper riskerar att påverkas framför allt i randzoner mellan höga berglägen och jordfyllda sänkor. Detta beskrivs närmare under respektive avsnitt längre fram i kapitlet. Detta kapitel inleds med en övergripande beskrivning av de geologiska och hydrogeologiska förhållandena i tunnelns närhet eftersom grundvattenpåverkan är central i projektet och ligger till grund för konsekvensbedömningen på flera av de aspekter som sedan behandlas i resterade del av kapitlet. De aspekter som verksamheten sammantaget bedöms kunna påverka är bebyggelse, boendemiljö, undermarksanläggningar, infrastruktur och trafik, naturmiljö, ytvatten, kulturmiljö, landskapsbild, rekreation och friluftsliv och mark. En beskrivning av dessa följer efter det inledande avsnittet om grundvatten och geologi.

33 6.2 Grundvatten och geologi Grundvattenförhållandena inom det område som kan komma att påverkas av City Link etapp 2 är komplexa. Tunneln med tillhörande schakt kommer att byggas i vitt skilda hydrogeologiska miljöer, från täta till genomsläppliga jordarter och berg. Grundvattenförhållandena i området, framför allt i Stockholms innerstad, är dessutom sedan lång tid påverkade av olika anläggningar och åtgärder. Detta medför att grundvattenbildningen begränsas av hårdgjorda ytor och bortledning av dagvatten, att grundvatten dräneras via undermarksanläggningar och otäta ledningar samt att vatten tillförs via infiltrationsanläggningar och läckande ledningar. Nedan ges en övergripande beskrivning av områdets topografi, vattenavrinning, berggrund och jordlager samt dess grundvattenförhållanden. 6.2.1 Topografi Topografin, liksom de geologiska och hydrogeologiska förhållandena varierar längs tunnelsträckningen. Tunneln passerar under två större vattenområden i Saltsjön - Stocksundet och Strömmen. I den norra delen av sträckningen, inom Danderyd och Norra Djurgården, bildar terrängen ett typiskt småbrutet skärgårdslandskap med mindre höjdpartier och mellanliggande dalsänkor. Längre söderut upptar bergområden och dalgångar större arealer och markytan blir flackare. I väster löper en tydlig nord-sydlig sänka i vilken de isälvsavlagringar som bildar Stockholmsåsen är avsatta. Ytterligare söderut ligger vattenområdet Strömmen i en djup bergsänka. Vattenområdet avslutas mot en brant och hög bergvägg som utgör Södermalms norra strand. Södermalm är i sin helhet ett höjdområde som sluttar svagt mot söder ner mot Hammarbykanalen. Stockholmsåsens isälvsavlagringar sträcker sig i nord-sydlig riktning över Södermalm. Närmast söder om Hammarbykanalen är markytan flack till följd av att området tidigare var sjöbotten och att området utfyllts med fyllnadsjord. Därefter reser sig topografin skarpt mot Hammarbyhöjdens västöstliga bergsida. 6.2.2 Vattenavrinning Avrinning av yt- och grundvatten följer generellt topografin och rinner från högre liggande områden till lägre, framförallt till vattenområdena Lilla Värtan, Stocksundet, Edsviken, Brunnsviken, Ladugårdslandsviken, Strömmen och Hammarbykanal. Ytavrinningen på Östermalm och Södermalm är kraftigt påverkad av dagvattensystem. Avrinningen av grundvatten styrs även av geologiska förhållanden och dränering till befintliga undermarksanläggningar såsom tunnlar, länshållna schakt och grundläggningar mm. I områden med mer vattenförande jordar, exempelvis åsmaterial i Östermalm och Södermalm, ligger grundvattennivån förhållandevis lågt vilket medför tillflöde av grundvatten från omkringliggande områden med lägre genomsläpplighet. Sprickor och zoner i berg kan ge upphov till avrinningsmönster som avviker från den generella marktopografin. 6.2.3 Jordlager Områdets jordlager består huvudsakligen av morän, glaciala sediment såsom lera, silt och sand, organiska jordar samt fyllnadsjord. Morän förekommer inom hela området och har avsatts direkt på berg, och morän återfinns ytligt i områden med höga berglägen samt i gräns mot sedimentfyllda dalgångar. De glaciala sedimenten består vanligast av silt som i sin tur överlagras av lera. I lägre liggande områden förekommer mäktiga lerlager med stor utbredning, exempelvis ett flertal sänkor i Norra Djurgården, Södermalm och Östermalm. I väster ligger Stockholmsåsen vars isälvsavlagringar dominerar i nord-sydlig sträckning genom Östermalm och Södermalm. Åsen uppbyggs i dess centrala del av grova sandiga-grusiga sediment med inslag av sten och block. Stockholmsåsen var tidigare en topografisk höjdrygg, men betydande urschaktningar och utfyllnader har jämnat ut åsens ytstruktur. Återstående åshöjder finns bland annat i Gamla stan och i Bellevueparken vid södra Brunnsviken. I hela området förekommer fyllnadsjord av varierande karaktär, ursprung och mäktighet. Fyllnadsjorden är mestadel oorganisk, men organiskt material kan förekomma. Större utfyllnader har gjorts för att utöka markarealer, till exempel vid Nybroviken och längs Strandvägen, Stadsgårdskajen och längs Hammarbykanalens båda sidor. Utfyllnader har även gjorts av tidigare kärr och sjöar, såsom Fatburssjön i Södermalm och Träsksjön i Östermalm.

34 6.2.3.1 Grundvatten i jord Grundvatten i jord förekommer i undre magasin samt lokalt i övre magasin. Undre grundvattenmagasin utgörs av friktionsjordlager på berg, huvudsakligen morän eller sand, men även magasin bestående av tätare siltiga jordlager förekommer. Övre grundvattenmagasin utgörs av ytliga friktionsjordar på lera, mestadels fyllnadsjord, svallmaterial (sand) och torrskorpelera. 6.2.4 Berggrund Den kristallina berggrunden består mestadels av omvandlade sediment och magmatiska bergarter. Bergarterna uppträder ofta i form av linser, band och gångar som sträcker sig från väst till öst. De vanligaste bergarterna längs sträckan är metagråvacka, gnejs, metabasit, granit och diabas. Geologiska utredningar inom projektet har identifierat ett 70-tal zoner av olika karaktär. De flesta zonerna är orienterade mellan nordväst-nord och grupperade i tydliga kluster. Berggrundens sprickor och krosszoner finns i nordväst, nordost samt i öst-västlig riktning. Riktningar hos flertalet av områdets sprickor och zoner överensstämmer med områdets dominerande lerfyllda dalgångar och utsträckta vattenområden, såsom Stocksundet, Nybroviken och Strömmen norr om Södermalm. 6.2.4.1 Grundvatten i berg Grundvattenbildningen har avgörande betydelse för vattentillgången i berggrunden, och därmed mängden inträngande grundvatten i den planerade tunneln. Grundvattenbildningen eller grundvattenomsättningen inom ett område styrs av vattentillgång vid bergets överyta, bergets vattenledande förmåga samt topografin. Under naturliga och ostörda förhållanden kan grundvattenbildningen typiskt beräknas till 20-40 mm räknat över ett år. Vid störda förhållanden, till exempel vid en grundvattensänkning vid anläggande av bergtunnel, kan grundvattenbildningen bli betydligt högre beroende på vattentillgång och bergets hydrauliska egenskaper. Inom utredningsområdet kan antas att grundvattennivån varierar med nivåer mellan 0-40 meter över havsnivån. Områden med höga berglägen utgör grundvattenbildningsområden, medan låga bergnivåer utgör utströmningsområden, där grundvatten strömmar till ovanliggande jordlager. I anslutning till anläggningar i berget kan grundvattennivåerna vara kraftigt störda och avsänkta. Den vattenförande förmågan i berggrunden varierar inom ett brett intervall från 10-9 m/s eller lägre i berg med relativt täta vattenförande strukturer, till 10-3 m/s eller högre i berg med kraftigt vattenförande strukturer. Det finns oftast fler sprickor i ytliga delar av berget där också genomsläppligheten är högre, medan berget är tätare djupare ner och därmed har lägre genomsläpplighet. 6.2.5 Förväntad grundvattenpåverkan City Link etapp 2 kommer att anläggas under rådande grundvattennivå, vilket medför att grundvatten läcker in under såväl byggskede som driftskede. Genom tätningsarbeten reduceras mängden inläckande grundvatten och således påverkan på omgivningen. Det pågår ett utredningsarbete med att inhämta underlag för bedömning av mängden inläckande grundvatten till tunnel och schakt. Denna bedömning bygger huvudsakligen på data från ett stort antal bergborrhål, kunskap om förekomst av zoner i berg, olika typer av beräkningar samt erfarenheter från andra berganläggningar. Bedömning görs att under byggandet av kabeltunneln, som kommer att uppgå till cirka 13,6 km, kommer mängden inläckande grundvatten i hela tunneln att uppgå till 1 200 3 600 l/minut, som ett månadsmedelvärde. Mängderna är konservativt beräknade och beaktar bl.a. svårigheterna vid passagerna under Strömmen och Stocksundet, där stora inläckagemängder kan förekomma. Vid bedömningen av omfattningen av påverkansområdet har nämnda inläckagemängder beaktats. Arbete med identifiering av riskobjekt inom påverkansområdet samt utarbetande av metodik för hur dessa riskobjekt ska konsekvensbedömas och hanteras pågår också. Denna metodik beskrivs under avsnitten Bebyggelse, Naturmiljö, Undermarksanläggningar samt Mark. I kommande MKB:er kommer en mer ingående beskrivning och kvantifiering av konsekvenser att göras.

35 6.3 Bebyggelse Markanvändning och graden av urbanisering varierar längs sträckan. I Danderyd dominerar enskild småhusbebyggelse förutom längs större trafikleder där det förekommer områden med lättare industri, affärsverksamhet, kontor, kommunal verksamhet och flerfamiljshus. Norra Djurgården ligger inom Kungliga Nationalstadsparkens förvaltning och den östra delen utgörs i huvudsak av naturområden, i den västra delen finns bostadsbebyggelse, trafikleder, kommunal verksamhet och lokaler tillhörande Stockholms universitet. Längre söderut tar Östermalm och Södermalm vid med tät stadsbebyggelse och verksamheter. 6.3.1 Grundvattenberoende grundläggning Byggnader som ligger på områden med lera och är grundlagda på mark eller har trägrundläggning (d.v.s. trärustbäddar och/eller träpålar) kan vara känsliga för sänkta grundvattennivåer. Byggnader som är markgrundlagda på lera kan utsättas för sättningar om underliggande lera minskar i volym vid en grundvattensänkning. Detta sker om grundvattennivån i ett undre magasin sjunker vilket medför att leran konsolideras (minskar i volym). Byggnader grundlagda på pålar av trä och/eller trärustbäddar kan utsättas för sättningar om dessa grundkonstruktioner förstörs. Detta sker om grundvattnet i ett övre magasin sjunker så att trägrundläggningen kommer i kontakt med syre och en ruttningsprocess påbörjas i virket. Det finns också byggnader där grunden är fast grundlagd men där källargolvet ligger direkt på marken. I dessa fall kan en förändring av grundvattnet skada källargolvet utan att påverka husets övriga grundläggning. En preliminär bedömning av omfattningen av sättningskänslig mark har gjorts utifrån de översiktligt karterade lerområden definierade enligt SGU:s jordartskarta för Danderyd, samt Byggnadsgeologiska kartan för Stockholm. Ca 1 300 sättningskänsliga byggnader har hittills identifierats på sättningskänslig mark inom påverkansområdet. I detta antal ingår hus med känslig grundläggning, hus med känsliga golv och hus där information om grundläggning eller känsliga golv saknas eller ej är tillräcklig för att avskriva en risk. Den preliminära omfattningen av sättningskänsliga byggnader redovisas i figur 6.2 på nästa sida. Utförd riskbedömning är gjord på preliminära underlag och ett mer detaljerat underlag avseende sättningskänslig mark är under bearbetning inom ramen för den hydrogeologiska utredning som pågår och kommer att presenteras i kommande MKB:er. 6.3.1.1 Kontroll och skyddsåtgärder Kontroll av grundvattennivåer planeras ske genom mätningar i grundvattenrör placerade i övre och undre grundvattenmagasin. Sättningsmätningar i känsliga byggnader kommer att genomföras innan, under och efter byggnation av City Link etapp 2. Som en skyddsåtgärd för att undvika skador på byggnader till följd av sättningar kan infiltration längs tunnelsträckningen bli aktuell. Om infiltration kommer att behövas och i så fall i vilken omfattning kommer att redogöras mer i detalj när de hydrogeologiska utredningarna är färdiga och omfattningen av grundvattensänkningarna är mer utredda. Infiltrationspunkterna kommer i huvudsak att placeras på statlig och kommunal mark. 6.3.2 Vibrationer TBM-borrning alstrar mycket små vibrationer, vilket innebär att det inte finns någon risk för vibrationsskador på byggnader orsakade av TBMborrningen. Vibrationerna bedöms bli mindre än 0,1-0,2 mm/s vilket är under människans känseltröskel på 0,3-0,5 mm/s. Vanligt förekommande vibrationskänslig utrustning såsom dataservrar, transformatorer, reläer etc. påverkas inte av så små vibrationer. Vid konventionell sprängning, dvs. vid anläggande av ventilationsschaktens teknikutrymme ovanmark och förbindelsetunnel, kommer vibrationer att uppstå. Omfattningen på sprängningsarbetena är dock geografiskt mycket avgränsade och sprängsalvorna är jämförbara med de som dagligen förekommer i anläggningsprojekt i Stockholmsområdet. Det innebär att rikt- och gränsvärden enligt tillämpbara svenska standarder och föreskrifter är fullt möjliga att innehålla. Vibrationerna uppstår i byggskedet, och därför påverkas inte omgivningen under driften.

36 Figur 6.2 Karta som visar hitills identifierad grundvattenkänslig grundläggning.

37 6.3.2.1 Kontroll och skyddsåtgärder Inför mark- och sprängningsarbeten vid ventilationsschakten kommer separata riskanalyser att upprättas där byggnader, ovan- och undermarksanläggningar samt vibrations- eller störningskänsliga utrustningar eller verksamheter inventeras inom ett område av cirka 75-100 meter. Tillåtna vibrationsvärden, rikt- eller gränsvärden, kommer att sättas på dessa byggnader och anläggningar. Även förslag på mätpunktsplaceringar, besiktningsomfattning, behov av eventuell vibrationsisolering etc. redovisas i riskanalyserna. Vibrationskänslig utrustning kommer på sätt som överenskommes med berörda att skyddas. 6.4 Boende och arbetsplatsmiljöer Kabeltunneln sträcker sig från Danderyd i norr till Hammarbyhamnen i söder, genom centrala Stockholm. I tunnelns närhet bor och vistas många människor. De norra delarna karakteriseras av enfamiljshus, de centrala delarna går under Nationalstadsparken på Norra Djurgården, och de södra delarna går under områden med flerfamiljshus på Östermalm och Södermalm. Ovanför eller i närheten av utredningskorridoren för tunneln är bland annat Danderyds kyrka, Danderyds sjukhus och Dramaten lokaliserade liksom skolor samt undervisningslokaler tillhörande Stockholms Universitet och KTH. Påverkan på boende- och arbetsmiljöer längs tunnelsträckningen väntas främst ske genom stomljud från TBM-borrningen och luftburet buller kring arbetsplatserna för ventilationsschakten. För påverkan på luftkvalitet av transporter, se avsnittet 6.6 Trafik och infrastruktur nedan. 6.4.1 Allmänt om buller Med buller menas oönskat ljud eller ljud som människor störs av. Ljud är tryckförändringar som sprids i luften, precis som vågor på vattnet. Tryckförändringarna uppfattas som ljud av människans öra. Hur ljudet uppfattas beror på vilken typ av ljud det är, hur länge det varar samt vilken tid på dygnet det är. Annat som påverkar hur ljud uppfattas är hur omgivningen ser ut, ett exempel är att en gräsmatta dämpar ljud bättre än asfalt. Temperatur och vind Tabell 6.1 Naturvårdsverkets allmänna råd om byggbuller visar riktvärde dagtid, kvällstid och nattetid för bostäder och andra verksamheter. Riktvärden för ljudnivåer db (A) Helgfri mån-fre Lör-Sön och helgdag Samtliga dagar Områden Dag kl. 07-19 L Aeq Kväll kl.19-22 L Aeq Dag kl. 0 7-19 L Aeq Kväll kl. 19-22 L Aeq Natt kl.22-07 L Aeq /L AFmax Bostäder för permanent boende och fritidshus Utomhus vid fasad 60 50 50 45 45/70 Inomhus (bostadsrum) 45 35 35 30 30/45 Vårdlokaler Utomhus vid fasad 60 50 50 45 45/- Inomhus (bostadsrum) 45 35 35 30 30/45 Undervisningslokaler Utomhus (vid fasad) 60 - - - - Inomhus (bostadsrum) 40 - - - - Arbetslokaler, tyst verksamhet Utomhus (vid fasad) 70 - - - - Inomhus 45 - - - -

38 Figur 6.3 En illustration av olika ljud och deras ungefärliga ljudnivå. Källa: Socialstyrelsen har inverkan på ljudets spridning och påverkar hur ljud uppfattas. Ljud mäts i decibel (db). Den lägsta nivån är 0 db vilket motsvarar det svagaste ljud en människa med god hörsel kan uppfatta. En viskning motsvarar ungefär 30 db(a) medan trafiken på en storstadsgata motsvarar 75-85 db(a). Bakgrundsnivå är ett vanligt begrepp när buller behandlas. Bakgrundsnivå avser annat buller än det som ska studeras eller analyseras. Ett buller blir mer påtagligt i områden med låg bakgrundsnivå eller under kvälls- och nattid då bakgrundsnivåerna är lägre. En bakgrundsnivå på 20 db(a) upplevs som mycket tyst. I sovrum är det inte ovanligt att bakgrundsnivåerna är 25-30 db(a) nattid. Det beror på att det alltid finns ljud- eller bullerkällor i bostäder t ex kyl- och frysskåp, ventilation eller vattenburna radiatorer. I Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från byggarbetsplatser anges att den ekvivalenta ljudnivån inomhus inte får överstiga 45 db(a) dagtid, 35 db(a) kvällstid och 30 db(a) nattetid (se tabell 6.1). Vid tillfälliga arbeten kan högre ljudnivåer tillåtas enligt riktlinjerna (NFS 2004:15); För verksamhet med begränsad varaktighet, högst två månader, t ex spontning och pålning, bör 5 db(a) högre värden kunna tillåtas. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per timme, bör upp till 10 db(a) högre nivåer kunna accepteras. Detta bör dock inte gälla kvälls- och nattetid. I de fall verksamheten är av begränsad art och även innehåller kortvariga händelser bör höjningen av riktvärdet få uppgå till sammanlagt högst 10 db(a). 6.4.2 Stomljud I en byggnad kan ljudutbredning ske genom luftljud eller stomljud. Luftljud är som det låter, ljud från en ljudkälla som sprids genom luften till exempel från en musikanläggning. Stomljud är ljud som överförs inom en byggnadsstomme eller från fasta material såsom berg genom grundläggning och byggnadsstomme. Ett vanligt stomljud är ljud som uppstår i angränsande lägenhet när en granne borrar i en betongvägg eller när borrningsarbeten utförs i bergtunnlar. Vid TBM-borrning kan därmed stomljud uppstå i närliggande byggnader. Geologi och markförhållanden påverkar ljudets utbredning. Om berggrunden består av hårt berg, exempelvis granit, och har få sprickoch krosszoner överför den stomljud bättre än uppsprucket berg. Byggnader som är grundlagda direkt på berg kommer att få de högsta stomljudsnivåerna. Har byggnaden djup grundläggning eller har våningsplan under mark blir bullernivåerna ytterligare högre i de nedre våningarna. Om fastigheten är grundlagd på plintar eller pålar som är nerförda till berg blir borrningen hörbar en kortare sträcka under fastigheten. I byggnader grundlagda på lera eller lösare markslag hörs normalt inget stomljud alls. Generellt gäller att stomljuden avtar uppåt i en byggnad. Erfarenheter från andra projekt är att ljudet dämpas med cirka 2 db(a) per våningsplan. Jämfört med konventionell borr- och sprängteknik ger TBM mindre störningar, dels eftersom ingen sprängning sker i själva tunneln, dels eftersom framdrivningen går snabbare. En eventuell störning blir därför kortvarigare än med konventionell teknik. Hur lång tid stomljuden kan uppfattas i respektive hus längs sträckningen beror på hur snabbt TBM kan driva tunneln. Hur stor stomljudsutbredningen blir på markytan beror på hur djupt tunnellinjen går. Stomljud från TBM-borrningen kommer att kunna höras i berggrundlagda byggnader trots att maskinen till stora delar befinner sig djupt, cirka 50-100 meter under marknivå. Det beror på att hörbara ljudnivåer uppstår redan vid cirka 30 db(a) beroende på bakgrundsljudens nivå. Nattetid kan cirka 20-25 db(a) vara hörbart om bakgrundsljuden är mycket låga.

39 6.4.2.1 Förväntade konsekvenser Med hjälp av beräkningar har det till samrådsunderlaget tagits fram en prognos för hur området kring tunnelborrningen kan påverkas av stomljud. Beräkningarna utgår från ett fall med berggrundlagda byggnader eftersom det är dessa som får de högsta stomljuden, för byggnader med annan grundläggning kommer stomljudsnivåerna att bli lägre eller inte höras alls. Beräkningarna visar att det i nedre våningsplan i byggnader som är grundlagda på berg kan Stomljud, karta 1 av 3 uppkomma ljudnivåer högre än 45 db(a) när det radiella avståndet mellan byggnad och TBM-borrning är mindre än 75 meter. Eftersom tunnelborrningen utförs cirka 75 meter eller djupare under Östermalm och Södermalm kommer följaktligen stomljudsnivåerna i byggnadernas nedre plan ovan borrningsarbetena att vara mindre än 45 db(a). Den största andelen bostäder längs med utredningskorridoren finns inom Östermalm och Södermalm. Utbredningen för stomljudsnivåerna varierar något längs tunnelns utredningskorridor. Station Anneberg ± Teckenförklaring Föreslaget läge för ventilationsschakt Möjliga schaktlägen, schakt Stocksundet 50 m utredningskorridor för tunneln (bredare korridor vid Stocksundet) Påverkansområde Stomljudsnivåer, 30-35 dba Stomljudsnivåer, 35-45 dba Stomljudsnivåer, högre än 45 dba Stomljudsnivåer Stocksundet, högre än 30 dba Stomljudsnivåer Stocksundet, högre än 35 dba 0 0,5 1 Kilometer Figur 6.4 Beräknade stomljudsnivåer station Anneberg-Stocksundet för berggrundlagda hus plan 1. Vid Stocksundet redovisas bedömda stomljudsnivåer (grön- och gulskrafferade områden).

40 Detta beror på att utbredningen ökar när tunneln ligger grundare. Inom ett område på mellan cirka 300 meter (150 meter på var sida om tunneln) kan ljudnivåerna vara större än 35 db(a) under den tid TBM passerar (gult på kartan). Inom ett område på ca 600 meter (300 meter på båda sidor av tunneln) kan ljudnivåerna komma att överstiga 30 db(a), grönt område på kartorna (se figurerna 6.4, 6.5 och 6.6). Observera att beräknade stomljudsnivåer avser nedre del av en byggnad, plan 1 ovan källare, och för varje våningsplan bedöms ljudnivåerna minska med 2 db(a). Det ska betonas att illustrationerna med ljudutbredning visar den totala påverkan under hela byggtiden. Alla bostäder utsätts inte för stomljudspåverkan samtidigt, snarare ska bullerutbredningen ses som en zon som förflyttar sig fram längs tunnelsträckningen i takt med att TBM borrar. Den tid respektive fastighet eller hus utsätts för störningar i form av ökade stomljud från TBMborrningen får anses mycket begränsade. Svenska kraftnät undersöker för närvarande olika scenarion ± Teckenförklaring Föreslaget läge för ventilationsschakt Möjliga schaktlägen, schakt Stocksundet 50 m utredningskorridor för tunneln (bredare korridor vid Stocksundet) Påverkansområde Stomljudsnivåer, 30-35 dba Stomljudsnivåer, 35-45 dba Stomljudsnivåer, högre än 45 dba Stomljudsnivåer Stocksundet, högre än 30 dba Stomljudsnivåer Stocksundet, högre än 35 dba 0 0,5 1 Kilometer Figur 6.5 Beräknade stomljudsnivåer Stocksundet-Norra Djurgården för berggrundlagda hus plan 1. Vid Stocksundet redovisas bedömda stomljudsnivåer (grön- och gulskrafferade områden).

41 för att kunna driva TBM på ett så effektivt sätt som möjligt för att uppnå största möjliga framdriftshastighet samtidigt som störningar för bostäder och arbetsplatser minimeras. Framdriftshastigheten kommer att variera på olika delsträckor. I en berggrundlagd byggnads nedre delar och som finns 75 meter rakt ovan tunneln bedöms stomljudsnivåerna vara mellan 35-45 db(a) i cirka 20 dagar. Kontroll och skyddsåtgärder Det går inte att åtgärda stomljudsproblem på samma sätt som luftburet buller, till exempel genom avskärmning av bullerkällan eller ljudisolerande fönster. Störningar från stomljud hanteras i stället genom information till omgivningen om de arbeten som kommer att vidtas, de störningar som kommer att uppstå och den tid som störningarna kommer att pågå samt genom bestämmande av den tid på dygnet som bullerstörande arbeten (borrning och liknande) får pågå. Ett åtgärdsprogram föreslås där boende som under viss angiven tid utsätts för bullernivåer över viss angiven nivå erbjuds ersättnings- ± Teckenförklaring Föreslaget läge för ventilationsschakt Möjliga schaktlägen, schakt Stocksundet 50 m utredningskorridor för tunneln Påverkansområde Stomljudsnivåer, 30-35 dba Stomljudsnivåer, 35-45 dba Stomljudsnivåer, högre än 45 dba Stomljudsnivåer Stocksundet, högre än 30 dba Station Skanstull Stomljudsnivåer Stocksundet, högre än 35 dba 0 0,5 1 Kilometer Figur 6.6 Beräknade stomljudsnivåer Östermalm och Södermalm för berggrundlagda hus plan 1.

42 bostad, d.v.s. på liknande sätt som sker och har skett för andra infrastrukturprojekt. 6.4.3 Luftburet buller Arbetena med att anlägga ventilationsschakt kommer att medföra luftburet buller. Det gäller både spontning på markytan och sprängning för schaktens teknikutrymmen ovan mark. 6.4.3.1 Förväntade konsekvenser Bullernivåer från bergborrning ovan jord kan överskrida riktvärden vid fasad enligt Naturvårdsverkets riktlinjer (NFS 2004:15), men riktvärdena dagtid och inomhus kommer sannolikt inte att överskridas (45 db(a)). Även bullernivåer från schaktnings-, spontnings- och packningsarbeten är sannolikt under riktvärdena inomhus. Lastbilstransporter till och från Anneberg och arbetsområdena kring schakten kommer att bidra till trafikbuller. Sammanfattningsvis kan sägas att konsekvenserna av buller från schaktlägenas arbetsplatser är att betrakta som helt normalt byggbuller. Kontroll och skyddsåtgärder Det kommer att upprättas separata kontrollprogram där riktvärden på buller regleras. Trafiken vid Anneberg begränsas till att pågå dagtid för att störa boende och verksamheter så lite som möjligt. Transportbandet som transporterar bergmassor i Anneberg ligger dels i berget och dels utanför. Den del som ligger utanför berget föreslås att kapslas in för att minska bullerstörningarna. 6.4.4 Hälsa och säkerhet Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy är gränsen 0,4 μt i miljöer där människor stadigvarande vistas. Enligt beräkningar som gjorts kommer magnetfältet kring kabeltunneln vid årsmedelströmlast att vara under 0,4 μt på ett avstånd på 5-6 meter från tunnelväggen. Kabelförbindelsen kommer inte att medföra förhöjda magnetfält på markytan eftersom den ligger på ett djup av mellan 25-100 meter, och kommer därför inte att påverka boendemiljön. Under drift kommer det via ventilationsschakten att ventileras ut luft innehållande radon från berggrunden. Radon späds snabbt ut i utomhusluft, och utgör inga risker för människors hälsa eller miljön 6.5 Undermarksanläggningar 6.5.1 Energianläggningar En energibrunn består av borrhål i berg som utnyttjar den energi som lagras i grundvattnet och i berg. Den huvudsakliga energiöverföringen sker via vatten som är kontaktmedium mellan slangar i brunnnen och omgivande berggrund. Energibrunnarna är därför beroende av grundvattennivån i berg och riskerar att få ett minskat effektutbyte om grundvattennivån sänks. Faktorer som spelar in i hur mycket en brunn påverkas är bland annat de hydrogeologiska förhållandena kring brunnen, brunnnens djup och andra berganläggningar i dess närhet. Störst avsänkning riskeras i de brunnar som ligger närmast tunnelsträckningen. En inventering av energibrunnar har inom uppdraget för hydrogeologi gjorts via brunnsregister hos kommunerna och SGU:s Brunnsarkiv, se figur Tabell 6.2 Planerade undermarksanläggningar Pågående och planerade undermarksanläggningar Mörbytunneln kabeltunnel Solna-Danderyd-Arninge Pendeltåg Slussen bussterminal SL tunnelbana Svenska kraftnäts kabeltunnel Mörbytunneln och dess arbetstunnel löper parallellt med den föreslagna tunnelkorridoren ca 1,8-2,0 km söder om påslaget. Enligt Danderyd kommuns översiktsplan (2005) finns det planer för en pendeltågs-tunnel för sträckan Solna Station Danderyd Arninge. Denna kommer att gå ungefär parallellt med, och korsa CityLink tunneln vid två ställen, ca 2 resp. 3 km söder om påslaget. Slussen planeras byggas ut inne i Katarinaberget, med bland annat en ny infartstunnel under Saltsjöbanans spårområde och en ny bussterminal med både busshållplatser och utrymme för resenärer. Förlängning av tunnelbana mellan Kungsträdgården och Nacka.

43 Figur 6.7 Energianläggningar inom påverkansområdet för hydrogeologi.

44 6.7. Inom påverkansområdet för grundvattensänkningar har hittills identifierats drygt 1500 energianläggningar. De flesta av dessa ligger i den norra delen av området, inom Danderyds kommun, men anläggningar finns längs hela sträckningen. Inom 100 meter från tunnelsträckningen har ca 170 anläggningar identifierats och inom 30 meter finns ett 50-tal anläggningar. 6.5.1.1 Förväntade konsekvenser En sänkt vattennivå i en energibrunn leder sannolikt till en effektminskning hos anläggningen. Hur stor effektminskningen blir beror på grundvattensänkningens storlek. En mindre sänkning på 1-2 meter ger normalt en knappt märkbar påverkan på energiuttagen. En hydrogeologisk undersökning pågår för att ta reda på vilka energibrunnar som kan komma att påverkas av en eventuell grundvattensänkning. Resultaten kommer att redovisas i kommande MKB:er. I detta samrådsunderlag redogör vi för metodiken kring hanteringen av energibrunnarna. Kontroll och skyddsåtgärder En arbetsmetod enligt nedan föreslås för kontroll, förebyggande skyddsåtgärder samt åtgärder vid konstaterad skada; > > Brunnar 0-30 meter från tunneln: brunnars faktiska läge och djup mäts in varefter beslut tas om brunnar ska gjutas igen eller kan vara kvar. Mätanordningar för att registrera vattennivåpåverkan etableras. > > Brunnar 30-100 meter från tunneln: Mätanordningar för att registrera vattennivåpåverkan etableras i ett urval av tillgängliga brunnar. Uppmätt påverkan jämförs med beräknad påverkan, varifrån tunnelns faktiska påverkan beräknas. > > Brunnar >100 meter från tunneln: Mätanordningar för att registrera vattennivån etableras i ett mindre antal samt ur risksynpunkt känsliga brunnar. Uppmätt påverkan jämförs med beräknad påverkan, varifrån tunnelns faktiska påverkan beräknas. Åtgärder för att förhindra konsekvenser i energibrunnar kan bestå i att fördjupa befintlig brunn, att fylla brunn med termiskt konduktivt material som ersättning för vatten eller att borra en ny brunn. Förebyggande åtgärder görs före tunnelarbetet påbörjas och kommer att göras under tidsperioder då betydande energiuttag inte pågår. Beslut om lämplig förebyggande skyddsåtgärd tas i samråd med fastighetsägaren. 6.5.2 Övriga undermarksanläggningar Tunnelsträckningen kommer att passera ett antal befintliga undermarksanläggningar. Dessa har identifierats och undvikits vid planeringen av City Link etapp 2. Vid KTH finns en större gasledning som löper i marken där schakt KTH planeras. Gasledningen kommer att undvikas eller hanteras för att minimera påverkan. Planerade undermarksanläggningar listas i tabell 6.2. City Link kommer att samordnas med övriga anläggningar i den fortsatta planeringen. 6.5.2.1 Förväntade konsekvenser 3D-modelleringar har gjorts för att säkerställa att konflikt inte föreligger med andra undermarksanläggningar. Minst 10 meters bergtäckning kommer att kunna hållas. Dialog pågår med företrädare för anläggningar i tunnelns närhet. Gasledningen vid KTH kommer att flyttas för att möjliggöra anläggande av schakt KTH. 6.6 Infrastruktur och Trafik I det område som tunneln är planerad till är infrastrukturnätet omfattande. Infrastrukturen i markytan väntas kunna påverkas framför allt kring schaktlägena. Ventilationsschakt Mörby ligger i närheten av E18 som utgör riksintresse för väg. Underhandskontakter har hållits med Trafikverket för att säkerställa att schaktläget för Mörby inte inverkar på riksintresset, se vidare nedan. Kring Slussen pågår en omfattande ombyggnad. Samordning med Slussenprojektet kommer att ske under anläggandet av City Link etapp 2. Transporter kommer att ske under bygget av tunneln, från Anneberg samt kring de planerade schaktlägena. Från Anneberg kommer ungefär 25-30 lastbilar per dag att transportera de bergmassor som kommer från tunnelbygget med lastbil till krossanläggningar som ligger 10-30 km bort. Vid Anneberg kommer lastbilstransporterna att köra ca 500 meter ut på E18, och sedan norrut på motorvägen. Infartsvägen från Enebybergsvägen har i en tidigare entreprenad byggts om så att in- och utfart

45 från arbetsplatsen kan ske på ett säkert sätt. Vid schakt Stadsgårdskajen, schakt Skanstull och eventuellt vid schakt Stocksundet kommer borttransport av massor från ventilationsschakt, förbindelsetunnel samt från sprängningsarbeten att ske. Utöver detta kommer normal byggtrafik till och från samtliga schakt att ske några gånger per dag. Under anläggningstiden kommer även arbetsfordon att bidra med utsläpp till luft. Utsläpp till luft regleras av Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Den gäller för utomhusluft med undantag för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Luftkvalitetsförordningen anger de högsta halterna av ämnen som kväveoxider, kvävedioxider, svaveldioxid, kolmonoxid, metaller, bensoapyren, bensen, ozon och partiklar. Kommunerna har ansvar för att kontrollera luftkvaliteten. 6.6.1 Förväntade konsekvenser Enligt Trafikverket (2011) passerade det 2010 på E18 i genomsnitt ca 68 000 fordon/dygn, varav 10 % tunga fordon. Baserat på Trafikverkets mätningar skulle lastbilstransporterna från Anneberg medföra en tillfällig trafikökning på ungefär 0,5 %. Påverkan på trafiksituationen kring schakten kan väntas under byggnation, för förslag till kontroll se nedan. Arbetsfordon orsakar utsläpp framför allt av kväveoxider, kolväten, partiklar och koldioxid. Kvantifiering av utsläpp till luft kommer att göras i kommande MKB:er. Svenska kraftnät har obligatoriska miljökrav på sina entreprenörer, se nedan. 6.7 Naturmiljö Grundvattenläckage till tunneln kan komma att sänka grundvattennivån i ovanliggande grundvattenmagasin, och kan därmed påverka växttillgängligt markvatten för träd och biotoper. Hur känsliga biotoperna är för grundvattensänkning beror både på naturtyp och på geologiska och hydrogeologiska förhållanden. Grundvattenberoende biotoper som är lokaliserade i gränslandet mellan bergområden och lersänkor, på frisk-torr mark inom sk. randzoner, har störst risk att drabbas av en grundvattensänkning, figur 6.8. Även känsliga biotoper på berg och känsliga biotoper på våt-fuktig mark inom randzonen riskerar att påverkas. Arbete pågår med att kartlägga skyddsvärda träd och biotoper. En första kartläggning av skyddsvärda träd och biotoper har gjorts med hjälp av uppgifter från länsstyrelsens Trädportal samt biotopkartan i Stockholm. För Danderyd finns en översiktlig naturbeskrivning samt detaljerad beskrivning för Ekebysjöns naturreservat. Kartläggningen omfattar i dagsläget drygt 1 600 skyddsvärda träd och samtliga biotoper i Stockholms stad som finns inom utredningsområdet för hydrogeologiuppdraget. Fortsättningsvis sker fortsatt kartering av biotoper och fördjupade utredningar kring de skyddsvärda träd och känsliga biotoper som riskerar att påverkas av en grundvattensänkning. Resultaten kommer att redovisas i kommande MKB:er. 6.7.1 Undersökta och utvalda biotoper Inom påverkansområdet pågår arbete med att bedöma de biotoper som kan vara känsliga för grundvattensänkning. Detta kommer att redovisas i kom- 6.6.1.1 Kontroll och åtgärder Nuvarande schaktlägesplacering för schakt Mörby är anpassad för att ligga utanför området för riksintresse. Samordning med Slussenprojektet pågår kontinuerligt. Trafikanordningsplaner kommer att upprättas vid ventilationsschakten för säkerställande av arbetsplatsen och trafiken. Svenska kraftnät har obligatoriska miljökrav på entreprenörer att använda miljövänliga drivmedel (miljöklass 1) och ställer särskilda krav på utsläpp av koldioxid till luft. Figur 6.8 Grundvattenpåverkan i riskområdet (randzonen). Grundvattenpåverkan till följd av City Link etapp 2 uppkommer primärt i bergets spricksystem (B). Grundvattenpåverkan fortplantar sig till ovanliggande undre och övre grundvattenmagasin i jord (Fr), med följd att främst grundvattennivåer i jord och berg förändras i en randzon belägen mellan höga berglägen och jordfyllda sänkor.

46 mande MKB:er. Redan nu kan konstateras följande. Grundvattenkänsliga biotoper på berg bedöms vara gles och tät ädellövskog samt frisk gräsmark. På frisk-torr mark utgörs grundvattenkänsliga biotoper av barrskog, blandskog och ädellövskog. Grundvattenkänsliga biotoper på våt-fuktig mark utgörs av barrskog, blandskog och lövskog. Om dessa biotoper ligger inom randzoner inom påverkansområdet kan de komma att påverkas av en grundvattensänkning. Fortsatt kartläggning av biotoper och randzoner kommer att ske under projektets fortsättning och redovisas i kommande MKB:er. De biotoper som inte bedöms vara grundvattenkänsliga är skog som växer på hällmark, biotoper i öppen och halvöppen mark som t.ex. grus-sandmark, intensivskött gräsmark, torr gräsmark, fuktig gräsmark, våt gräsmark, sötvattenstrandängar, åker och vall samt odlingslotter. 6.7.2 Skyddsvärda träd Träd som enligt Naturvårdsverket (2004) är skyddsvärda har en diameter som överstiger 1 meter, är äldre än 200 år och kan vara träd med utvecklade håligheter. Inom påverkansområdet består de flesta skyddsvärda träd av ek. De flesta av dem står i Nationalstadsparken och i Danderyd. Ekens rotsystem går djupt och vid vattenbrist ökar rotens tillväxt. Eken är stresstålig och tolerant för förändringar i markvattenhalt och näringstillförsel, och är därför inte känslig för en grundvattensänkning. I Nationalstadsparken lever omkring 900 insektsarter i anslutning till ekarna, varav ungefär 60 arter är rödlistade. I Nationalstadsparken finns bland annat den bredbandade ekbarkbocken som är akut hotad. I området kring den planerade kabeltunneln finns även enstaka exemplar av ädellövträd som lind, ask, alm, lönn, bok och avenbok. Lind och alm är de trädarter det finns flest exemplar av. 6.7.3 Nationalstadsparken Nationalstadsparken sträcker sig från Ulriksdal och Sörentorp i norr till Djurgården och Fjäderholmarna i söder. Den del av Nationalstadsparken som finns inom påverkansområdet ligger i Bergshamra, på Norra Djurgården, Skeppsholmen samt områden kring KTH (se figur 6.9). Inom dessa områden finns många olika biotoper, till exempel ädellövskogar, sjöar och vattendrag, ängs- och betesmark, barrskog, sumpskog och våtmarker. Detta har resulterat i en miljö med många naturvärden och stor biologisk mångfald. Ek- och ädellövsbeståndet är Nationalstadsparkens främsta biologiska värde i ett nationellt och internationellt perspektiv. För den del av Nationalstadsparken som ligger på Norra Djurgården har kartläggning av grundvattenkänsliga biotoper samt förekomst av randzoner påbörjats. En preliminär bedömning av randzonernas utbredning tillsammans med identifierade biotoper visas i figur 6.10. Nationalstadsparken är skyddad enligt 4 kap. 7 miljöbalken och ny bebyggelse och nya anläggningar får komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. 6.7.4 Ekebysjöns naturreservat Ekebysjön ligger centralt i Danderyds kommun (figur 6.11), och dess omgivningar har dokumenterat C:\DOCS\COWI\A030000\A033228\3_Pdoc\GIS\Projekt\Nationalstadspark_140211_A4.mxd Andreas Skymberg, COWI AB Svenska Kraftnät Lantmäteriet, Svk-Geodatasamverkan 0 2 4 Kilometer Figur 6.9 Grönt streckat område visar Nationalstadsparkens utbredning och svart område är påverkansområdet. ±

47 Figur 6.10 Karta med preliminär bedömning av grundvattenkänsliga biotoper inom randzoner på Norra Djurgården. Figur 6.11 Ekebysjöns naturreservat med biotoper, avrinningsområde samt påverkansområdet för grundvattensänkningar.