3/14/2018 Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus 1 Boot-strapping Flerspråkig utveckling

Relevanta dokument
Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

Att hantera två eller flera språk

Eva-Kristina Salameh Språkens Hus 1 Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Flerspråkig utveckling

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

Förutsättningar för pragmatisk utveckling

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Rektor med vetande 15 mars 2017


Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

h ens us.se

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Språksvårigheter och flerspråkighet

Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Barn och elever med språkstörning

Hälsobesök 18 månader

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4

Logopedimottagning barn och ungdom

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

När andraspråket dröjer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Småprat Small talk (stressed vowels are underlined)

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!

Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Kvällens litteratur. Tvåspråkighet VT07. Lite inledande saker. Kvällens upplägg. 1. Ettspråksmodellen

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Hur förskola och skola kan stödja flerspråkiga barns språkutveckling

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Språket som verktyg för inlärning

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012

Moderna språk som modersmål

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter

VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET?

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Logopediska eftertankar och framtidsvisioner ULRIKA NETTELBLADT

Engelska när man inte vill och kan

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Chapter 1 : Who do you think you are?

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

RÖDA TRÅDEN ENGELSKA ÅK 2 ÅK

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa?

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Read, work and talk! - och Lgr 11

Bedömning av pragmatisk förmåga. Karolinskas pragmatikbedömningsformulär

Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet

Läs- och skrivsvårigheter, ADHD och autism: Hur hänger det ihop? Vilka är konsekvenserna för praktiken?

3 års hälsobesök i team

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Om autism information för föräldrar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Engelska, år Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Språkstörning i kombination med flerspråkighet

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD

Britta Larsson Lindberg, specialpedagog Lärare i svenska, engelska och franska Specialpedagog, Ängkärrskolan

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN

EAL Support vid AISB

Transkript:

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling www.sprakenshus.se Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Flerspråkig utveckling Den språkliga utvecklingen börjar inte senare går inte långsammare Ingen dubbel enspråkighet Fonologi (språkljud) Grammatik Lexikon Pragmatik Boot-strapping Learning one language bootstraps the learning of a second one ; när barnet möter ett nytt språk har det redan kunskaper i ett språkligt system som det kan utnyttja för att underlätta inlärandet av det nya språket (Paradis 2010). Barn som redan börjat utveckla ett språk, kan utnyttja sin tidigare kunskap om språkliga strukturer inklusive ordkunskap, när de möter ett nytt språk. Detta medför en snabbare utvecklingstakt än vid strikt isolerad inlärning av två språk (Armon-Lotem 2010). Språkens Hus 1

Exempel på kodväxling Si tu eres puertoriquento your father is a puerto rican you should at least de vez en cuando you know hablar español Om du är puertorican, din far är puerto rican, så bör du i alla fall då och då vet du tala spanska Språklig socialisering barn uppfostras språkligt Den vuxne tar barnets perspektiv i samtal med barnet Babytalk överdriven prosodi språket bryts ner i smådelar anpassat uttal och grammatik Vuxna verbaliserar vad barn gör Samtal i form av frågor och svar, även sagoläsning Språklig socialisering barn växer upp språkligt Barnet förväntas anpassa sig till den aktuella kommunikativa situationen Barngruppen viktig Observation och lyssnande Språket lärs ut som en helhet Upprepningar när barnet inte förstår Vuxna verbaliserar inte vad barnen gör Frågor är äkta frågor Flerspråkighet och språkstörning Definition av språkstörning Viktigt att skilja mellan bristande exponering för svenska och språkstörning Ett flerspråkigt barn måste uppvisa en störning i samtliga språk Nödvändigt med bedömning även av modersmålet Tidig diagnos viktig flerspråkighet orsakar ALDRIG en språkstörning Språkens Hus 2

Komorbiditet eller samsjuklighet med andra diagnoser Ca 80 % av undersökta barn med AST utan intellektuell funktionsnedsättning uppvisade språkliga svårigheter (Norrelgen et al. 2015) En stor del av barnen med ADHD i studie av Bruce et al. (2006), uppvisade problem framförallt med språkförståelse och pragmatik. Pragmatiska svårigheter Pragmatik språket sociala användning, dvs ett språkligt beteende Den domän som därför är mest påverkad av kulturella skillnader Nödvändigt att fråga föräldrarna om bedömaren tycker att barnets pragmatik är avvikande Pragmatisk förståelse och inferens Nettelbladt & Salameh 2013 Slutledning (inferens) Förstå information i grupp Välja och introducera ny och relevant information vid narrativer Bedöma vad den andra personen vet Att ta bort ett språk Kulturella skillnader för icke-verbal kommunikation anses försvåra Föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser eller barn med olika typer av hjärnskador kan därför fortfarande få rådet att bara tala ett språk med barnet Forskningen sparsam men alltmer evidens för att detta inte är ett hinder för flerspråkighet (Kay-Raining Bird, Genesee & Verhoeven 2016, Uljarevic, Katsos, Hudry & Gibson 2016) Större hinder att barnet utesluts ur familjegemenskapen när man kommunicerar på modersmålet Språkens Hus 3

Språkliga svårigheter hos barn med AST Högre frekvens av brytning Individualiserade betydelser på ord Grammatiska svårigheter i varierande grad svårigheter med pronomen, preteritum svårigheter med ja/nej-frågor Pragmatiska svårigheter svårigheter att tolka social kontext stereotyp användning av språket nedsatt pragmatisk förståelse, t.ex. inferens, ironi, skämt, ordspråk ekolali svårigheter att förstå bildspråk svårigheter att förstå icke-verbal kommunikation Barn inom autismspektrat som inte har någon språkligt sen utveckling uppvisar ofta liknande pragmatiska svårigheter Oscar 6 år, mandarin, engelska Yu 2016 Född i USA ett par år efter föräldrarnas ankomst. Hemma pratas för det mesta mandarin. När han diagnostiserades vid 2;6 års ålder, blev föräldrarna uppmanade att bara använda ett språk, engelska, för språklig intervention och kontakt med jämnåriga samt för skolgången. De första orden kom vid 4 åå, använder nu mest 1-ordssatser och mycket ekolali. Familjen består av farfar, föräldrar och en äldre syster, samt en tillfälligt boende kusin från Kina. Familjens nätverk finns inom den kinesiska gemenskapen. Familjen tycker det är svårt att kommunicera med honom på engelska. Ibland har de svårt att uttrycka sig, och ofta släpper de ämnet. Endast storasyster kan kommunicera bra på engelska. När Oscar sitter med familjen vid matbordet för att äta middag, genomlider han dagens ensammaste timme. Alla i köket är aktiva med att duka och ställa fram karotter. Alla familjemedlemmar diskuterar ivrigt på mandarin. Men när de vänder sig till Oscar, talar de alla engelska. Ät ris, säger Oscars pappa, och sitt ordentligt. Det är bara det att det inte finns något ris på bordet. På mandarin betyder uttrycket äta ris att äta i allmänhet, men detta försvinner i översättningen. Oscar 6 år, mandarin, engelska forts Yu 2016 Vid ett tillfälle är modern och Oscar i trädgården. Även om familjen försöker hålla sig till engelska, pratar modern ibland mandarin med Oscar, då hon upplever att kommunikationen på engelska känns formell. Oscar träffar av misstag en växt med sin spade, och modern säger på mandarin Ska mamma ge dig smäll på rumpan? Oscar lägger ifrån sig spaden och börjar gå därifrån. Modern börjar leende sjunga en ramsa på mandarin Mamma ska ge dig smäll på rumpan, låt mig ge dig smäll på rumpan så får du blommorna. Oscar ger henne en käpp av plast och modern skrattar: Visa mig rumpan? Var är rumpan? Oscar skrattar och håller händerna över sin rumpa. De håller på så här ett tag och Oscar upprepar vad modern säger på mandarin. ADHD Problem med språkförståelse och pragmatik Ouppmärksamhet talrika ämnesbyten Hyperaktivitet överdrivet talande Impulsivitet svarar innan en fråga är avslutad avbryter ofta Svag kontroll över associationer Språkens Hus 4

En pojke med ADHD svarar på frågan Where do you live? There is a stupid kid who lives next door to me and his brother plays on this baseball team and they never win any games but the Cleveland Indiana are really winning a lot of baseball games this year. My dad takes me to games and I love peanuts but I can t eat them because I have braces and they get stuck (Heyer 1995:280) Ayan 8;4 år somali Inrem av skolan. Fa har tolk efter >10 år. Pat började på muslimsk fsk vid 4 åå, verksamheten på svenska. Går i åk 1 nu, hög närvaro. 1/4. syskon 4, 3 och 1 år. Hemma talas i stort sett bara somali. Enl fa är somali starkast. Koncentrationssvårigheter. Pratar gärna i klassen men har svårt att göra sig förstådd. Har svårt att tillgodogöra sig undervisningen Enl skolan har hon ett bristande ordförråd på svenska, har mkt svårt att förklara och inget sammanhang i sina utsagor. Räcker ofta upp handen, men vet inte vad hon ska svara. Bedöms ha nersatt språkförståelse, allra svårast är muntlig instruktion i grupp. Språkliga bedömningar på somali och svenska visar på en lite sen och ojämn språkutv. Ett neuroling test som görs på somali visar att hon bara klarar att upprepa 3 orelaterade ord, perserverar ibland, dvs upprepar ord som använts i tidigare uppgifter. Ordmobilisering också problem. När hon under 1,5 minuter skall räkna upp olika kläder blir det byxor, tröja, shorts, lakan. För olika sorters mat blir det bara ris, makaroner, pasta, makaroner, kyckling. Perserverar även här. Litteratur Kay-Raining Bird, E, Genesee, F & Verhoeven, L. 2016. Bilingualism in children with developmental disorders: A narrative review. Journal of Communication Disorders, 63, 1-14 Uljarevic, M, Katsos, N Hudry, K & Gibson, J. 2016. Practioner review: Multilingualism and neurodevelopmental disorders an overview of recent research an discussion of clinical implications. Journal for Child Psychology and Psychiatry, 57(11), 1205-1217 Gonzales-Barrero, AM & Nadig. A. 2017a. Verbal fluency in bilingual children with Autism Spectrum Disorders. Linguistic Approaches to Bilingualism. 7;460 475 Gonzales-Barrero, AM & Nadig, A. 2017b. Can bilingualism mitigate setshifting difficulties in children with autism spectrum disorders? Child Development. doi: 10.1111/cdev.12979 Språkens Hus 5