Vad vet vi om kompetensbehoven i Uppsala län 2009?

Vad vet vi om kompetensbehoven i Uppsala län 2009? En översikt [juni 2009] 0

Innehållsförteckning Kompetensförsörjning avgörande för länets utveckling 2 Bakgrund 2 Sammanfattande slutsats 2 Arbetsmarknaden i Uppsala län en översikt 5 Vilka vet något om kompetensbehoven i länet? 7 Arbetsförmedlingen Prognos Arbetsmarknad 7 Avtagande arbetskraftsbrist 7 Statistiska Centralbyrån Arbetskraftsbarometern 8 Brist på yrkeserfarenhet hos arbetssökande 8 Svenskt näringsliv Sökande sökes! 9 Bristen på arbetskraft leder till minskad tillväxt 9 Företagarna Småföretagsbarometern 10 Kompetensbristen inte längre det största tillväxthindret för småföretagarna 10 Organisationskommittén för yrkeshögskolan 11 Specificerade utbildningar efter arbetsmarknadens behov 11 Svenska Handelskammarförbundet 11 Rekryteringsläget Optimistiskt trots krisen 12 Manpower Arbetsmarknadsbarometern 12 Svag ökning av arbetsgivarnas rekryteringsbehov 12 Källförteckning 14 1

Kompetensförsörjning avgörande för länets utveckling Bakgrund År 2008 konstaterade Nutek i en rapport att näringslivets problem att hitta kompetent arbetskraft var det främsta hindret för tillväxt och expansion. 1 Idag, mitt under rådande lågkonjunktur, är läget ett annat. De omedelbara rekryteringsproblemen har minskat i de flesta branscher. På längre sikt får vi räkna med att problemen återkommer, med större kraft än tidigare. Vilka kompetenser behövs då? Hur kan vi bädda för en framtida effektiv kompetensförsörjning? Det är vad projektet Kompetensforum Uppsala län handlar om. Bakom Kompetensforum Uppsala län står Regionförbundet, Uppsala kommun, Östhammar kommun, Centrum för livslångt lärande och Arbetsförmedlingen. Projektet involverar även näringslivsorganisationer, ett antal branscher samt utbildnings-anorndare. Projektet delfinansieras av Europeiska Regionalfonden i Östra Mellansverige. Sammanfattande slutsats När det gäller kompetensförsörjning pekas ofta regioner ut som en viktig nivå, t ex i regeringens förslag till ny gymnasieskola och i samband med etableringen av Yrkeshögskolan. För att kunna anpassa utbildningssystemet till näringslivets och arbetsmarknadens behov krävs underlag om arbetsgivarnas framtida rekryteringsbehov. Det är flera aktörer i Sverige som följer den svenska arbetsmarknadens utveckling. Arbetsförmedlingen, Statistiska Centralbyrån, Företagarna och Myndigheten för yrkeshögskolan ger årligen ut rapporter, medan andra aktörer som Svenska Handelskammarförbundet och Svenskt Näringsliv presenterar analyser mer oregelbundet. Majoriteten av rapporterna har ett nationellt fokus. Slutsatserna gäller hela branscher, trots att stora regionala avvikelser från 1 Projekt - Näringslivets och arbetslivets kompetensförsörjning 2

riksgenomsnittet förekommer. Det saknas i stort sett heltäckande analyser av hur arbetskraftens sammansättning ser ut på lokal och regional nivå. Det bästa tillgängliga underlaget återfinns inom Arbetsförmedlingen, men även deras slutsatser grundas på ett litet regionalt urval. Företagarna bryter ner information på länsnivå, utan att ge någon vidare detaljerad bild av rekryteringsbehoven inom olika branscher. I denna rapport har tillgänglig information sammanställts kortfattat och övergripande. Genomgången av underlaget på vilket utbildningssystemet förväntas utforma behovsanpassade utbildningar från är påfallande magert, i synnerhet på regional nivå. Trots rapportens korthet rymmer den i stort sett dagens kunskapsläge. Detta är vad vi har att gå på. 2 Genomgången visar att näringslivets behov generellt sett brukar bedömas med olika tidshorisonter. Det finns beskrivningar av rekryteringsbehov inom de närmaste två åren, på medellång sikt och framåtblickande på längre sikt. Olika tidshorisonter fordrar olika mätmetoder. 1. Kort sikt (0-2 år) bygger huvudsakligen på enkäter och intervjuer med företag. Kallas ofta prognoser. 2. Medellång sikt (2-10 år) baseras på en kombination av företagsenkäter och statistiska analyser av branschutveckling, demografi och befintligt utbildningsutbud. Kallas omväxlande prognoser/scenarier. 3. Lång sikt (10-50 år) innehåller mer eller mindre kvalificerade framskrivningar av utvecklingstrender och kvantitativa uppskattningar av framtida arbetskraftsutbud. Beskrivs vanligen i scenarier. För att säkerställa en god bild av det regionala rekryteringsbehovet framöver behöver olika metoder kombineras. Den tillgängliga informationen behöver kompletteras med breda enkätundersökningar av hela näringslivet och branschvis, samtal med företrädare för branschorganisationer och företag samt med långsiktigt inriktade beskrivningar av framtidens arbetsliv och arbetsmarknad. 2 Rapporten har inspirerats av Kompetensbehovet i Sörmland. Regionförbundet levererar 2008:10. Rapporten har sammanställts av Maria Didi, med stöd av Tomas Stavbom, båda på Regionförbundet Uppsala län. 3

Historien har samtidigt visat oss att prognoser sällan prickar rätt. Den kompetensbrist som rådde inom många branscher under 2008 har endast några månader senare förbytts i varsel, övertalighet och uppsägningar. Genomgången speglar därför i många avseenden situationen för ett år sedan. Sedan dess har läget förändrats dramatiskt. För närvarande sker en omstrukturering av arbetslivet, med stor omflyttning av arbetskraft mellan företag i nedgång till företag i uppgång och mellan branscher. Många passar på att utveckla sin kompetens under lågkonjunkturen för att stå starkare när arbetsmarknaden vänder. Om utbildningssystemet ska kunna stödja kompetensförsörjningen gäller det att inte bara se till dagsläget. Det gäller att blicka framåt. Bortsett från konjunkturella svängningar kan några slutsatser dras inför framtiden: - Sveriges befolkning blir allt äldre och stora pensionsavgångar är att vänta. - Antalet ungdomar som ska ersätta den äldre generationen på arbetsmarknaden räcker inte till. Ökad inflyttning till länet kan mildra problemen. - Omstruktureringen av arbets- och näringsliv kommer att fortsätta. Vissa branscher kommer att minska antalet anställda, medan andra ökar. - Majoriteten av alla arbetsplatser kommer att behöva nyrekrytera inom de närmaste åren. - Regionförstoringen vidgar arbetsplatsernas rekryteringsområde. - Arbetsmarknaden bortser från kommun- och länsgränser. - Effektiv kompetensförsörjning kräver mer samverkan mellan arbetsplatser och utbildningsanordnare. - Kunskapsunderlaget om rekryteringsbehoven behöver förbättras, trots svårigheterna. 4

Arbetsmarknaden i Uppsala län en översikt Uppsala län har cirka 327 200 invånare och består av åtta kommuner: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Uppsala är den största med drygt 190 100 invånare och Älvkarleby den minsta med cirka 9 000 invånare. 3 Arbetslösheten är relativt låg i regionen. Under det första kvartalet 2009 var arbetslösheten i länet 2.6 procent vilket kan jämföras med rikets 3.7 procent. Under det senaste året har arbetslösheten ökat i alla länets kommuner. Figur 1: Arbetslöshet i länets kommuner, Arbetslösheten april 2008 i och länets april kommuner. 2009. (Källa: AF) 4,0% 3,5% 2009-03 2008-04 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% I Uppsala län sysselsätter offentlig sektor (vård & omsorg, utbildning & forskning, myndigheter & organisationer) betydligt fler än riksgenomsnittet, medan privat sektor med t ex handel & kommunikation, finans & företagstjänster respektive industri är områden som sysselsätter mycket färre personer än riksgenomsnittet. 3 www.regionfakta.com 5

Arbetsmarknaden i Uppsala län uppvisar mycket stora skillnader mellan olika delar av länet. I norra länsdelen finns en generellt sett svagare arbetsmarknad, med en stor andel sysselsatta inom den exportberoende verkstadsindustrin som drabbats hårt av den globala nedgången i efterfrågan. I Uppsala stad, som befolkningsmässigt utgör ca 60 procent av länet är andelen sysselsatta inom offentlig sektor med vård, tjänster, undervisning och mycket forskningsberoende verksamhet betydligt högre än riksgenomsnittet. I den södra och västra delen av länet är särskilt transportsektorn framträdande. Figur2: Andel förvärvsarbetande i Uppsala län efter näringsgren 2007 (Källa: SCB) Okänd 1% Hälso- och sjukvård, 19% Jord- och skogsbruk, 2% Tillverkning 11% Bygg 7% Energi- och vatten 2% Utbildning och FoU 16% Myndigheter, försvar, organisationer 8% Företagstjänster 12% Personliga och kulturella tjänster 7% Handel, transport, kommunikation 15% 6

Vilka vet något om kompetensbehoven i länet? Arbetsförmedlingen Prognos Arbetsmarknad Två gånger per år sammanställer Arbetsförmedlingen rapporten Prognos Arbetsmarknad. Syftet är att ge en kortsiktig bild av hur de svenska länens arbetsmarknad utvecklas och vilka rekryteringsbehov som finns. I undersökningen för hösten 2009 i Uppsala län bestod urvalet av 268 slumpmässigt utvalda arbetsplatser med en svarsfrekvens på 68 procent. 4 Respondenterna fick bland annat svara på frågor om de upplevt någon arbetskraftsbrist i samband med rekryteringar det senaste halvåret. Arbetsförmedlingen sammanställer även andra rapporter som berör det framtida rekryteringsbehovet hos svenska arbetsgivare. Bland dessa kan Arbetsmarknadsutsikterna och Var finns jobben? nämnas. Båda utkommer årligen och ger en god bild av arbetsmarknadsläget och framtidsutsikterna för olika yrkesgrupper på nationell nivå i Sverige. Avtagande arbetskraftsbrist Arbetsmarknadsprognosen för hösten 2009 i Uppsala län visade att rekryteringsproblemen inom det privata näringslivet minskat markant. Nu uppgav ca 16 procent av de tillfrågade arbetsgivarna att det förelåg en arbetskraftsbrist vilket kan jämföras med tidigare undersökningar där siffran legat relativt stabilt på omkring 30 procent. Störst var bristen inom verkstadsindustrin samt personliga och kulturella tjänster där en fjärdedel angett rekryteringsproblem. Bland de offentliga arbetsgivarna ansågs bristen något högre, framför allt vad gäller läkare och lärare inom grundskolan. 5 Yrkeskategorier med störst brist på arbetskraft i Uppsala län 2009-2010 Distriktssköterskor Läkare Geriatriksjuksköterskor Tandläkare Förskollärare Sjuksköterskor (grundutbildade) Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Civilingenjör, maskin Gymnasielärare i yrkesämnen VVS-ingenjörer 6 4 Arbetsförmedlingen (2009), Prognos Arbetsmarknad Uppsala 2009/2010, s 25 5 Arbetsförmedlingen (2009), Prognos: Arbetsmarknad Uppsala 2009/2010, s 8-9 6 Arbetsförmedlingen (2009), Yrkesbarometern 2009-2010 Uppsala län. 7

Statistiska Centralbyrån Arbetskraftsbarometern Varje år genomför Statistiska centralbyrån (SCB) en nationell enkätundersökning bland ett brett urval av arbetsgivare. Syftet med undersökningen är att ta fram information om det nuvarande arbetsmarknadsläget och de framtida utsikterna på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper. Arbetsgivarna tillfrågas bland annat om hur de bedömer tillgången på sökande med en viss utbildning samt hur antalet anställda bedöms förändras på ett respektive tre års sikt. Resultaten presenteras i Arbetskraftsbarometern. SCB sammanställer även rapporten Trender och prognoser som utkommer vart tredje år. Upplagan från 2008 beskriver den senaste utvecklingen inom områdena befolkning, utbildning och arbetsmarknad med utsikter fram till 2030. Brist på yrkeserfarenhet hos arbetssökande 2008 års Arbetskraftsbarometer beskrev svenska arbetsgivares kortsiktiga kompetensbehov inom följande fyra utbildningsområden: teknik, vård, utbildning och samhällsvetenskap. Inom det tekniska området rådde det stor brist på både nyutexaminerade och yrkeserfarna personer. Detta gällde framför allt personer med gymnasiekompetens och högskoleutbildade civilingenjörer som inriktat sina studier mot byggnadsteknik, teknisk fysik samt elektronik- och material teknik. Även inom vårdområdet bedömdes efterfrågan på kompetent personal som stor. Detta gällde framför allt yrkeserfarna samt nyutexaminerade läkare, veterinärer och specialistutbildade sjuksköterskor. Liknande tendenser återfanns inom undervisningsområdet. Undersökningen visade att det rådde brist på både yrkeserfarna och nyutexaminerade förskolelärare och fritidspedagoger. Minst efterfrågan gällde nyutexaminerade arbetssökande inom det samhällsvetenskapliga området. De tillfrågade arbetsgivarna uppgav framför allt ett anställningsbehov av erfarna systemvetare, psykologer, jurister samt personal- och beteendevetare. 7 7 Statistiska Centralbyrån (2008), Arbetskraftsbarometern 08,7 8

Utbildningar där arbetsgivare angivit att det rådde brist på sökande år 2008: Nyutexaminerade Yrkeserfarna Sjuksköterskor, specialistutbildade Tandläkare Verkstadsutbildade Civilingenjör, maskin-, fordons- och farkostteknik Fritidspedagoger Byggutbildade Jord- och skogsbruksutbildade Styr- och reglerteknisktutbildade Styr- och reglerteknisktutbildade Högskoleingenjör, byggnadsteknik 8 Svenskt näringsliv Sökande sökes! Svenskt Näringslivs rapport Sökande sökes! baseras på en landsomfattande enkätundersökning där företagare beskrivit sin egen rekryteringssituation. I 2008 års undersökning deltog cirka 7 100 företag vilket motsvarar omkring 55 procent av de tillfrågade. Den övervägande delen av respondenterna var medlemsföretag med över fem anställda. Enkäten innehöll 24 frågor om tidigare och kommande rekryteringsbehov samt upplevda rekryteringssvårigheter. 9 Bristen på arbetskraft leder till minskad tillväxt Resultaten från rekryteringsenkäten 2008 visade att tre av fyra företag upplevt rekryteringsproblem under de senaste åren. Detta utgjorde även ett stort tillväxthinder. Totalt bedömdes omkring 17 000 svenska företag ha hindrats från att öka sin produktion på grund av arbetskraftsbrist. Den främsta orsaken bakom företagens rekryteringsproblem var, enligt undersökningen, svårigheten att hitta personal med rätt yrkeserfarenhet. Mest problematiskt var det inom byggsektorn, transport samt IT- och telekombranschen. Andra yrkesområden som hade problem att rekrytera var vården samt industri- och teknikområdet. 10 8 Statistiska Centralbyrån (2008), Arbetskraftsbarometern 08, s 16 9 Svenskt Näringsliv (2008), Sökande sökes! Rekryteringsenkäten 2008, s 41 10 Ibid, s 7-20 9

Företagarna Småföretagsbarometern Företagarnas rapport Småföretagsbarometern är en konjunkturenkät som genomförs två gånger per år. Resultaten presenteras på både nationell nivå och länsnivå. Syftet är att undersöka hur de svenska småföretagen uppfattar det ekonomiska läget och hur deras förväntningar ser ut den närmaste framtiden. Enkäten innehåller även frågor kring de enskilda företagens rekryteringssituation. Den nationella undersökningen för våren 2009 omfattade4 102 företagare inom det privata näringslivet med färre än 50 anställda. 11 Antalet tillfrågade småföretag i Uppsala län uppgick till 175 stycken. Kompetensbristen inte längre det största tillväxthindret för småföretagarna Småföretagsbarometern för våren 2009 visade att det blivit enklare för företagen i Uppsala län att rekrytera kompetent personal. Under hösten 2008 uppgav cirka 21 procent av de tillfrågade företagen en brist på arbetskraft. Denna andel minskade under våren till omkring 11 procent. Den bransch där rekryteringsproblemen var som mest framträdande var byggindustrin. Därefter följde uppdragsverksamhet och övriga privata tjänster. 12 Småföretagens arbetskraftsbrist i Uppsala län våren 2009 11 Företagarna, Swedbank och Sparbankerna (2009), Småföretagsbarometern Uppsala län, s 1 12 Ibid, s 31 10

Organisationskommittén för yrkeshögskolan Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning genomför regelbundna analyser om behovet av framtida KY-utbildningar. För att få starta en KY-utbildning krävs att det finns ett tydligt behov och en efterfrågan på den kompetens som utbildningen leder till. Under våren 2009 publicerade myndighetens organisationskommitté, inför uppbyggnaden av den nya Yrkeshögskolemyndigheten, en rapport om kompetens-behovet inom olika branscher. Bedömningarna har gjorts i samråd mellan KY-myndigheten, Arbetsförmedlingen och Skolverket. Som grund ligger prognoser från Arbetsförmedlingen och aktuella branschorganisationer samt de kartläggningar av olika yrkesroller som gjorts inom utbildningsformerna kvalificerad yrkesutbildning, påbyggnadsutbildning och kompletterande utbildning. 13 Specificerade utbildningar efter arbetsmarknadens behov Rapporten visade det framtida kompetensbehovet inom tretton olika utbildningsområden. Slutsatsen visade att det framför allt fanns ett behov av fler yrkeshögskoleutbildningar inom: Samhällsbyggnad och byggteknik (ingenjörer på mellannivå inom bygg- och anläggningsbranschen, fastighetstekniker, VVS-projektörer och mätteknik/git/gis) Teknik och tillverkning (maskinteknik, verkstadsindustri, driftteknik/energiteknik och el- och teleteknik) Data/IT (systemadministratörer och programmerare) Ekonomi, administration och försäljning (företagssäljare och redovisningsekonomer) 14 Svenska Handelskammarförbundet Svenska handelskammarförbundets analys av företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning baseras på en enkätundersökning där 532 företag runt om i landet deltagit. Majoriteten (55.6 procent) av respondenterna har mellan 10 13 Organisationskommittén för yrkeshögskolan (2009), Organisationskommittén för yrkeshögskolans syn på kompetensbehov, s 1 14 Ibid, s 1-6 11

och 100 anställda. Företagen representerar en rad olika branscher inom tillverknings- och tjänstesektorn. 15 Rekryteringsläget Optimistiskt trots krisen Analysen visade att företagens rekryteringssituation är relativt positiv trots nuvarande lågkonjunktur. Under de närmaste åren planerar över 40 procent av företagen att nyrekrytera personal och en fjärdedel av de tillfrågade tror att antalet anställda i företaget kommer att öka på kort sikt. Dock angav cirka 28 procent av företagen att de kommer att behöva göra sig av med delar av den kompetens som är viktig för att kunna konkurrera både lokalt och globalt. Analysen visade även att det på längre sikt finns ett rejält behov av att rekrytera och fylla på kompetensen på arbetsmarknaden. Över 66 procent av företagen uppgav att de troligen kommer att öka antalet anställda fram till 2015. Framför allt gäller det rekrytering av mer välutbildad arbetskraft som exempelvis ingenjörer, tekniker, ekonomer samt branschkunniga säljare, inköpare och marknadsförare. Vidare visade analysen behovet av att förstärka samverkan mellan skola och näringsliv för att säkerställa att utbildningar kopplas samman med företagens efterfrågan. 16 Manpower Arbetsmarknadsbarometern Manpower genomför kvartalsvisa analyser som baseras på hur arbetsgivare i 34 olika länder bedömer det kortsiktiga rekryteringsbehovet. Resultaten presenteras i Arbetsmarknadsbarometern. Den totala undersökningen baseras på intervjuer med drygt 70 000 arbetsgivare inom den privata och offentliga sektorn. För Arbetsmarknadsbarometern inför det tredje kvartalet 2009 intervjuades 751 svenska arbetsgivare. 17 Svag ökning av arbetsgivarnas rekryteringsbehov Arbetskraftsbarometern inför det tredje kvartalet 2009 visade att majoriteten av de undersökta branscherna i Sverige rapporterat uppgångar i 15 Svenska Handelskammarförbundet (2009), Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning, s 5 16 Ibid,, s 2-3 17 Manpower (2009), Arbetskraftsbarometern inför tredje kvartalet 2009, s 2 12

sysselsättningstrenden. De kortsiktiga rekryteringsbehoven var som högst inom hotell- och restaurangbranschen tätt följt av energisektorn. Undersökningen visade även att det rådde stora kontraster mellan de svenska regionerna vad gäller den övergripande sysselsättningstrenden. I Uppsala län rådde viss optimism på arbetsmarknaden trots att länet uppvisat den svagaste trenden på flera år. 18 18 Manpower (2009), Arbetskraftsbarometern inför tredje kvartalet 2009, s 1 13

Källförteckning Arbetsförmedlingen (2009), Prognos Arbetsmarknad Uppsala 2009/2010. Arbetsförmedlingen (2009), Yrkesbarometern 2009-2010 Uppsala län. Företagarna, Swedbank och Sparbankerna (2009), Småföretagsbarometern Uppsala län. Manpower (2009), Arbetskraftsbarometern inför tredje kvartalet 2009. Organisationskommittén för yrkeshögskolan (2009), Organisationskommittén för yrkeshögskolans syn på kompetensbehov. Statistiska Centralbyrån (2008), Arbetskraftsbarometern 08 Svenska Handelskammarförbundet (2009), Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning. Svenskt Näringsliv (2008), Sökande sökes! Rekryteringsenkäten 2008 14