En röst åt slöjdföretagarna

Relevanta dokument
STRATEGISK PLAN Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR

Projektplan. 1. Projektnamn. Näringskonsulent. 2. Projektidé

Antagen vid Nämnden för hemslöjdsfrågors sammanträde 15 februari Föredragande var kanslichef Friedrike Roedenbeck.

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Budgetunderlag

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Överenskommelse. innovationsupphandling

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför?

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda mars

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

NFH. Statlig självständig myndighet Industridepartementet Kulturdepartementet. Tillväxtverket är värdmyndighet

Verksamhetsplan

Bilaga 5 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund

STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan

Budgetunderlag Nämnden för hemslöjdsfrågor Box Stockholm tel e-post

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN januari Innehåll PRIORITERINGAR FÖR MÅL FRÄMJANDE AV HEMSLÖJD... 4 NÄMNDENS KANSLI...

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014

Beslut i detta ärende har fattats vid Nämnden för hemslöjdsfrågors sammanträde den 10 februari 2017.

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

Genuskompetens för konstchefer

Västra Götalandsregionens Kultur- och Regionutvecklingsnämnder Inbjudan

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

KIM-projektet. Kommunalt och Ideellt Medskapande. Projektplan 2: Hur möter vi framtidens samhällsutmaningar tillsammans?

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

att med eleven i centrum och läroplanen som ramverk, gemensamt verka för ökad måluppfyllelse.

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

KOP nätverket för konst och publikfrågor

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Verksamhetsplan Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum

Nämnden för hemslöjdsfrågors verksamhetsplan 2015

Regionalt dansnätverk

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Arbetsplan. Förslag planering:

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Betänkandet SOU 2018:33 Konstnär oavsett villkor?

Valseger 2014 valplan grön ungdom väst och göteborg

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Minnesanteckningar - Vårdsamverkan Skaraborg den 23 februari, 2010

Årsrapport, 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster

en monumental stickperformance med 80 personer på Färöarna Länshemslöjdskonsulenterna i Västernorrland

STYRNING OCH SAMORDNING PÅ FAMILJECENTRAL Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga

S-studenters långtidsplan fram till 2020

Protokoll från styrgruppens möte den 17 mars 2016

STRATEGISK PÅVERKAN. Bilaga 3. Grunden. Tre delar leder till målet. Sidan 1 av 6

Riktlinjer för att arrangera FFFF konferens.

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

KICK KULTURALLIANS? VAD ÄR IDEELL KVALITET I CIVILSAMHÄLLETS KULTURSAMVERKAN VAD GÖR IDEELL KULTURALLIANS? EN POLITIK FÖR IDEELL KULTURALLIANS

Utlysning: medel för implementeringsnätverk och samordningsnätverk inom energi- och klimatomställning

Till alla föreninge och församlingar inom Gemensam Framtid och equmenia

Styrgruppens möte den 15 december 2016

Riktlinjer för redovisning av projektbidrag för 2013

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Samhällsorientering i samverkan

Socialförvaltningen Sida 0 (5) Verksamhetsplan

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Verksamhetsplan Nationella rådet för finansiell samordning. Sid

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län

VERKSAMHETSPLAN 2019 Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK

PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

FN:s konvention - ett verktyg i påverkansarbetet

Bakgrund Barn lär av Lust och Nyfikenhet! Men barns tillgång till böcker har försämrats

Ekonomiskt stöd till Uppstart 2018

Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling

Verksamhetsplan för 2015

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 13 juni 2013

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

ARBETSORDNING FÖR LRF UNGDOMEN

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum Årjängs kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Projektplan för Enklare samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Uppdrag. Bakgrund. Syfte (varför?)

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

FoU-Socialtjänst Fyrbodal FouRum funktionshinder/socialpsykiatri

Underlag för anbud/uppdragsbeskrivning avseende utvärdering av Diakonias arbete gentemot aktivister och unga.

Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Transkript:

En röst åt slöjdföretagarna Inledning Projektet grundar sig i den återuppväckta debatten om behovet av en organisation för slöjd-företagare i Sverige. Under 2014 har frågan om slöjdföretagarnas arbetssituation debatteras på nätet - under tidningen Hemslöjds hemsida, bloggen A Hard Slojd Life och på Facebook. Även i en uppsats skriven av Veronica Olofsson som nyligen examinerades från programmet Ledarskapsutbildning för slöjd och kulturhantverk vid Göteborgs Universitet väcks frågan om olika perspektiv på slöjdföretagens utveckling och stöd. Mellan det övergripande örnperspektivet till företagarens myrperspektiv finner hon att kommunikationen där emellan, myrstacksperspektivet, inte alltid kommer till stånd. (Olofsson använder här begrepp från: Karlsson, David; Lekvall, Lotta; Örnarna och myrstacken. Vad vet vi om kulturnäringarna?; Nätverkstan på uppdrag av Västra Götalandsregionen 2010.) Det finns från en del slöjdföretagare en efterfrågan för nätverkssamarbete och samordning. En röst som tar tillvara slöjdföretagarnas unika perspektiv och verkar för slöjdnäringens utveckling utifrån denna grupps villkor, i samverkan med övriga hemslöjdsfrämjande institutioner. Det finns också en önskan efter en fördjupad diskussion med fokus på näringsområdet mellan slöjdföretagare, regional och statlig hemslöjdsfrämjande verksamhet. Föreningen Sveriges Hemslöjdskonsulenter stödjer ambitionen att landets slöjdföretagare organiserar sig. Det finns goda förtjänster med att slöjdföretagarnas gemensamma perspektiv lyfts fram och för att lägga grunden för en förening som verkar för slöjdarföretagarnas intressen. Förhoppningen är att en intresseorganisation ska kunna bildas, som tillvaratar slöjdarnas arbetsvillkor och som kan kommunicera dessa till Sveriges hemslöjdsfrämjande organ och andra berörda aktörer. Bakgrund Att verka som slöjdföretagare innebär specifika förutsättningar och utmaningar. En del av dessa lyfts fram i Nuteks utredning Hemslöjden som näringsgren (2008). Idag är det Nämnden för Hemslöjdsfrågor (NFH) och hemslöjdskonsulenterna som av stat och region har till uppgift att stödja slöjdnäringen. Utifrån en del slöjdföretagares perspektiv finns det brister i detta stöd. Kritik som har framförts är bland annat att företagarens bostadsort idag kan vara avgörande för vilket stöd hen får och att konsulenternas kompetens när det gäller näringsfrågor är ojämn. För att driva på utvecklingen för denna grupp av företagare behövs mer diskussioner, kontakter, nätverkande och debatter mellan de professionella utövarna och med dess främjare - NFH och hemslöjdskonsulenterna. Genom en intresseförening med näringsperspektiv skulle slöjdföretagare kunna skapa en gemensam plattform att verka från som fokuserar på slöjdarnas egna villkor och arbetsfält. Därigenom får de en större tyngd att driva intressepolitiska frågor och ingå som referens- projekt- och remissgrupper för att föra slöjdföretagens talan i olika sammanhang.

Behovet av en organisering av gruppen visar sig bland annat i KKN-satsningar där slöjden ingår. Som exempel kan nämnas Gävleborg där representanter på kommunal och regional nivå efterfrågat en organisation för slöjdarföretagare som part i diskussionerna, men också att bjuda in till olika stödjande satsningar, i samband med utveckling för KKN-näringar. Idag saknas en centrumbildning eller organisation som samlar slöjdföretagare och för deras talan. Syfte och målsättning Det övergripande syftet med projektet är att bidra till att stärka slöjdföretagarnas möjligheter att leva på sitt företagande och stimulera näringsverksamheten på slöjdområdet. Satsningen är ett led i att bidra till förnyelsen och utvecklingen av hemslöjd ur ett näringsperspektiv. Slöjdföretagarna kan genom att organisera sig öka kommunikationen sinsemellan och genom gemensam kommunikation utåt öka förståelsen för slöjdföretagandets villkor. Målsättningen med detta projekt är att möjliggöra bildandet av en intresseförening för slöjdföretagare. Detta genom att projektera förberedelse, planering, organisering och inbjudan till en konferens för landets slöjdföretagare. Konferensen är ett sätt att samla slöjdföretagare och sakkunniga inom området som genom diskussioner och workshops kan utarbeta material, strukturer och riktlinjer för hur en sådan förening kan verka. Konferensen ska bli ett tillfälle för slöjdföretagare från hela landet att mötas och diskutera slöjdnäringens villkor samt uppfylla det i hemslöjdsdiskursen framförda behovet av en organisation. En möjlighet att skapa en sammanslutning som kan framhålla slöjdföretagarnas intressen i relation till myndigheter, konsulenter och andra organisationer inom hemslöjds- och näringsområdet både regionalt och nationellt. Intresseorganisation kan bildas som en ideell förening som verkar för slöjdens utveckling som näring och kulturarv utifrån slöjdföretagarnas perspektiv. Syftet är att öka samverkan mellan slöjdföretagare, hemslöjdsfrämjande verksamheter och andra organisationer kring de målsättningar som finns på näringsområdet för slöjden. Det kan handla till exempel om att diskutera och rekommendera riktlinjer för skäliga ersättningar för tjänster och varor samt främja tillgången och samordningen kring utställningslokaler och försäljningsarenor. Projektet ska i förlängningen leda till ökad förståelse för, och förtydligande av slöjdföretagares behov och möjligheter och därmed även förbättra förutsättningarna för en växande slöjdnäring. Föreningen kan bidra till att öka förståelsen och respekten för små hantverksföretag och stärka professionaliteten gentemot uppdragsgivare. Exempelvis genom att påverka så att företagare inom småskaligt hantverk inte förväntas arbeta ideellt inför utställningar och liknande. Genom att gå samman och dela de samlade erfarenheterna med varandra får slöjdföretagarna en bättre position att agera samverkanspart, dialogpartner och nätverksmäklare i sammanhang där deras sakkunskaper och erfarenheter efterfrågas. Vad det ska vara för krav för att vara med i föreningen bör diskuteras i en större grupp slöjdföretagare under konferensen. Medlemmens målsättning bör dock inte vara att enbart slöjda för hobby, då föreningar för dessa redan finns samlade inom SHR. Personer som gått slöjdutbildningar med fokus på att helt eller delvis leva av slöjdtillverkning är en tilltänkt

målgrupp. Dit hör även de som vill försörja sig på att arrangera slöjdkurser och till exempel Skapande skola-verksamheter med slöjdinriktning. Det vägledande kriteriet bör möjligen vara ambitionen att utveckla sitt företagande inom slöjdområdet. Föreningens drift kan fortsättningsvis finansieras genom medlemsavgifter. Den skulle också kunna omfatta att delar av viss näringsverksamhet går till föreningen. Även sponsring, crowdfunding samt andra stödformer för deltagande och/eller medverkan i konferenser och arbetsgrupper är möjliga finansieringsvägar. Projektmedel torde kunna sökas för olika satsningar eller insatser som föreningen vill genomföra. Föreningens kostnader kan hållas nere genom att sköta den rikstäckande kommunikationen via internet och de tekniska lösningar som finns att tillgå i form av mail, IP-telefoni med mera. Projektets organisation och samarbetsparter Projektet är ett samarbete mellan de tre slöjdföretagarna Elina Holmgren, Anders Lindberg och Nicklas Karlsson, Föreningen Sveriges konsulenter samt Slöjd i Väst och Kulturutveckling, Gävleborg. Slöjd i Väst kommer att åta sig att förvalta och redovisa projektmedlen. Projektets styrgrupp består av Eva Carlborg som representant för Föreningen för Sveriges Hemslöjdskonsulenter, Torbjörn Lindström, chef för Slöjd i Väst, som förvaltar ekonomi och personal samt projektledaren Elina Holmgren. Arbetsgruppen består av projektledaren och de två övriga initiativtagarna Anders Lindberg och Nicklas Karlsson samt eventuellt ytterligare slöjdföretagare som vill engagera sig. Förslag på organisationer som under förarbetet till konferensen ska undersökas som samarbetsparter är: Företagarna, Coompanion, Fabriks och Hantverksföreningen, Svenska Vävrådet, Sameslöjdstiftelsen-Sámi Duodji, Konsthantverkscentrum, KRO/KIF, Tillväxtverket, NFH, Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund (SHR) samt eventuellt The World Crafts Council m fl. Vidare kan utbildningsväsendet genom Hantverkslaboratoriet, Sätergläntan, Vindelns Folkhögskola samt Göteborgs Universitet bidra med värdefulla perspektiv. Uppläggning Projektet skall organiseras med en drivande projektledare, Elina Holmgren, som ansvarar för att fördela arbetet i arbetsgruppen samt att kommunicera med Slöjd i Väst som ansvarar för ekonomin. Landets hemslöjdskonsulenter bidrar med sin arbetstid för att kommunicera med slöjdföretagare i respektive län, samt att informera huvudmän och landsting/regioner. Målsättningen inför konferensen är att samla minst en slöjdföretagare från varje län. Den två dagar långa konferensen kan innehålla föreläsningar exempelvis från KIF och NFH samt workshops som ger underlag för föreningens bildande. Exempel på dessa är avgränsningar (till exempel vem som kan bli medlem och hur), verksamhetsplanering, fastställande av medlemsavgifter, bildandet av eventuella arbetsgrupper, långsiktig

finansiering med mera. Eventuellt kan konferensen också omfatta en paneldebatt med sakkunniga representanter. Inför konferensen är ambitionen att tillsätta en interimsstyrelse som upprätthåller en grundstruktur för föreningen innan den egentliga styrelsen tillsätts vid konferensen. Under konferensen avses det sedan tillsättas en styrelse samt påbörjar en organiseringen av medlemmarna, med förhoppningen att nå ut med kontakpersoner i alla län. I förarbeten innan konferensen ingår att sammanställa ett underlag som ligger till grund för förslag och diskussioner. Det ska ge en god förberedelse för konferensdeltagarna att ta ställning till detaljerna kring hur föreningen kan drivas och finansieras. Detta förberedande material ska presenteras för deltagarna och diskuteras i den vidare gruppen slöjdföretagare. Under förarbetet avses också att kommunicera med andra organisationer i närliggande branscher för att lära av deras struktur. Besök hos, eller telefonintervjuer med representanter för andra organisationer inom KKN samt exempelvis föreningen Företagarna kan göras för benchmarking och omvärldsanalys. Det vill säga att se goda exempel och dra nytta av redan gjorda lärdomar som gjorts på andra liknande områden. Nämnden för hemslöjdsfrågors behovsinventering som presenteras under hösten 2014 kommer också att följas upp under detta arbete. Förutom att planera konferensen och dess program ingår kommunikationsarbete med att bjuda in slöjdföretagare till konferensen i samarbete med länens hemslöjdskonsulenter och andra nätverk. Därutöver att undersöka en lämplig plats för konferensen, kontakta eventuella sakkunniga föreläsare samt att engagera en för sammanhanget passande facilitator och/eller moderator som kan leda arbetet och diskussionerna under konferensen. Finansiering av projektet Finansieringen söks från Nämnden För Hemslöjdsfrågor samt från respektive län/region via de regionala hemslöjdskonsulenterna/utvecklarna. Föreningen Sveriges Hemslöjdskonsulenter kommer att bidra med arbetsinsatser i styrgruppen och Slöjd i Väst kommer att administrera projektets ekonomi och personal. Projektets utgifter blir arbetskostnader för projektledare och arbetsgrupp, kostnader för genomförande av konferensen samt kostnader för deltagarnas resor och uppehälle under konferensen. En mindre anmälnings/konferensavgift kommer att tas ut av konferensdeltagarna. Uppföljningsbara resultat Budget, se bilaga 2 Inom projektets ramar blir de mätbara resultaten effekterna och responsen på konferensen innehåll och utfall. Därtill antalet slöjdföretagare som väljer att bli medlemmar i organisationen, samt den regionala spridningen av dessa. Vidare görs en kvalitativ uppföljning av resultaten och redovisningar av de förarbeten som genomförts inför

konferensen. De frågeställningar och förslag som uppkommer under mötet sammanställs och kan användas i det fortsatta arbetet att stödja näringsaspekter av slöjden. Endast på längre sikt kan det utvärderas om den nya föreningen/organisationen uppfyller syftet att komplettera och föra in nya perspektiv i utvecklingen av hemslöjden som näringsgren och kulturarv samt effekterna av nya nätverk som skapas. Mätbara resultat på regional och nationell nivå är också graden av engagemang från slöjdföretagare, samt generellt ökad debatt och kommunikation om hemslöjdens näringsperspektiv. Tidsplan Under januari påbörjas förarbetet med kontakter via telefon och eventuella besök hos organisationer, stödorganisationer och studiebesök, samt nätverksarbete med engagerade slöjdföretagare. Därefter sammanställs materialet och konferensen program struktureras under våren. Parallellt med detta inleds arbetet med att tillsätta föreningens interimsstyrelse. Till sommaren 2015 sprids inbjudan till konferensen till samtliga län genom hemslöjdskonsulenterna, samt till de slöjdföretagare som uttryckt engagemang för frågan. Konferensen skall hållas under hösten 2015. Därefter sammanställs resultat och vidare arbetsplan utifrån konferensens resultat. Under senhösten skrivs rapport samt redovisning. Informationsplan Landets hemslöjdskonsulenter, NFH samt SHR skall informeras inför konferensen om dess syfte och upplägg. Genom dessa kontakter kan information föras vidare till landsting och länsstyrelser. Genom kommunikation med branschtidningar och tidskrifter som tidningen Hemslöjd med flera kan också projektets syfte och målsättning spridas till en vidare grupp av slöjdföretagare och intresserad allmänhet. Även facktidningar kring landsbygdsutveckling och näringsutvecklare i landets kommuner bör informeras om projektet på sikt. Uppföljning och utvärdering Inför projektets avslut ska projektets resultat och effekter analyseras samt utvärderas. Sammanställningen ska redovisas till Nämnden för Hemslöjdsfrågor, Föreningen Sveriges Hemslöjdkonsulenter och övriga bidragsgivare. Konferensdeltagarna kommer att få fylla i en enkät där de kan delge synpunkter om upplägg, kvalitet och andra synpunkter på konferensen. Den nya föreningens/organisationens utveckling kommer förhoppningsvis att kunna följas under överskådlig framtid då målsättningen ju är att den skall spela en viktig roll den fortsatta utvecklingen av hemslöjden som näringsgren.