Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Vad återstår att göra för att minska jordbrukets påverkan på miljön? Vilka styrmedel är mest effektivast? Lagstiftning/ miljöersättningar/ rådgivning
Det svenska landsbygdsprogrammet Jordbruksverket är programansvarig myndighet Jordbruksdepartementet har det övergripande ansvaret
Administration och ekonomi Jordbruksverket verkställer utbetalning av ersättningar På regional nivå har länsstyrelserna ansvar för genomförandet
Det svenska landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet omfattar ca 5185 miljoner kr per år Därav används ca 52 % till stöd för miljövänligt jordbruk och ca 3 % till miljörådgivning Övriga större poster är investeringsstöd 11 %, Stöd till LFA områden 13 %, Stöd till LEADER områden för landsbygdsutveckling 3 %.
Miljöersättningar för att minska övergödningen idag (2008) Minskat kväveläckage Fånggrödor (124 000 ha, varav 51 000 ha vårbrytning) Vårbearbetning (11 000 ha) Skyddszoner längs vattendrag (3 600 ha) Miljöskyddsåtgärder (240 000 ha)
Miljöersättningar för att minska övergödningen Nyanläggning av våtmarker inom miljöersättningen - totalt 4050 ha åren 2000-2008 Ekologisk produktion 432 000 ha, varav 232 000 certifierat
Förslag till ändringar EU har beslutat att flytta över pengar från gårdsstödet till utveckling av landsbygden. Även andra pengar kommer att satsas nationellt.
Förslag till ändringar Nya utmaningar ska prioriteras, EU:s fokusområden: Klimat Förnybar energi Vattenkvalitet Biologisk mångfald Omstrukturering av mjölksektorn Bredband på landsbygden
Nya förutsättningar- Vattendirektiv Områden ska prioriteras Vattnen ska uppnå god status Katalog -64 åtgärder för bättre vattenstatus Bild: Anna Hagerberg
Förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelserna och Jordbruksverket ska prioritera sin miljörådgivning till områden kring vattenförekomster med brister i statusklassning
Nya förutsättningar- Östersjön Baltic Sea Action Plan (BSAP) kräver fler åtgärder i jordbruket Foto:Stina Olofsson, Fårö juli 2005
BSAP- Baltic Sea Action Plan (Rapport NV5985) Kväve (ton/år) Fosfor ton/år Beting 20 800 290 Förändrad - 4 200-10 belastning 2000-2006 återstår: 16 600 280
Förslag till ändringar i miljöersättningarna Ersättningsnivåerna höjs för: Våtmarker Fånggrödor Vårbearbetning Områdena där stöd utgår utvidgas Ersättningsnivåerna höjs för miljöskyddsåtgärder
Åtgärder i BSAP fosfor och kväve FÖRESLAGNA ÅTGÅRDER Greppa Näringen (425 ton N/ 7 ton P) Fånggrödor och vårbearbetning (375 ton N) Reglerbar dränering, 2000 ha (22 ton N) Reducerad jordbearbetning (250 ton N) Skyddsavstånd vid gödselspridning (20 N/1,5 P) Skyddszoner (6 ton P) Ökade restriktioner stallgödselspridning (193 N)
Bildexempel Förslag till nya ersättningar för utvald miljö Skyddszoner på erosionsbenägen mark. Vallbevuxen zon eller mindre område vid ytvattenbrunnar eller i svackor på åkermark Minst 0,25 ha, 4000 kr per ha Foto: Stina Olofsson, SJV
Bildexempel Förslag till nya ersättningar för utvald miljö Anläggning av dammar för fosforavskiljning. Mindre dammar för att avskilja fosfor. Högst 90 % av anläggningskostnaden. Foto: Stina Olofsson, SJV
Bildexempel Förslag till nya ersättningar för utvald miljö Reglerbar dränering. En högre grundvattennivå skapas än vad dräneringssystemet ger upphov till. Detta görs via reglerbrunnar. Högst 1,5 brunnar per ha 8000 kr per brunn. Foto: Stina Olofsson, SJV
Greppa Näringen 12 % 18 % 11 % 6400 rådgivningsmedlemmar 1130 våtmarksmedlemmar 665 000 ha Drygt 200 rådgivare 17 % 31 000 besök 17 % 11 200 växtnäringsbalanser i databasen 20 % 27 % 28 % 48 % Resultat 39 % Kväveutlakning - ca 1000 ton Fosforläckage - ca 10-20 ton? 45 % Ammoniakavgång minskat? 60 %
Resultat från växnäringsbalanser 2001-2008, kväveöverskott,1857 gårdar 160 140 120 100 80 60 40 20 0-6,4 kg/ha - 8,2 kg/ha - 3,0 kg/ha Växtodling Mjölk Gris Första Sista
Resultat från växnäringsbalanser 2001-2008, fosforöverskott, 1857 gårdar 8-3,4 kg/ha 6-0,8 kg/ha 4 2 0-2 -4-0,4 kg/ha Växtodling Mjölk Gris Första Sista
Åtgärder fosforförluster -före och efter 2000, % genomfört Anpassa fosforgivor Har aktuell markkarta Anpassar efter markkarta Minskat inköp av mineralfosfor Hindra fosforförluster Myllar mineralgödselfosfor Anlagt skyddszoner Bevuxna översvämningsmarker Motverkar vinderosion Motverkar ytavrinning Väldränerat Anpassar fosfor i fodret Efter grovfoderanalys Efter djurslag Efter blöt- eller torrfoder Antal aktuella gårdar 458 452 263 263 277 183 103 209 409 250 252 53 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100
Vattendirektivsgrupper Leds av rådgivare: Inledande möte i grupp ca 10-20 personer Kartläggning av utförd rådgivning Vattenvårdsplan för gården Enskild rådgivning Foto: Stina Olofsson
Nya förutsättningar- Klimat Lustgas från mark och stallgödsel Metan från djurens fodersmältning och stallgödsel Koldioxid från energi- och markanvändning Foto: Stina Olofsson, fält intill Rönneå, 2007
Slutsatser- Vilka styrmedel behövs? Lagstiftning i botten logiska regler Frivillighet Miljöersättningar Information och rådgivning Samverkan
Tack för uppmärksamheten!