Trafikverkets Klimatkalkyl Birgitta Aava-Olsson

Relevanta dokument
Funktionella krav med utgångspunkt från nationella mål. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg

Informationstillfälle - Skype. Klimatkalkyl Infrastrukturhållningens klimatbelastning och energianvändning i ett livscykelperspektiv.

Klimatsmart infrastruktur. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens. klimatpåverkan

Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens. klimatpåverkan

KLIMAT- OCH ENERGIEFFEKTIVISERING I ANLÄGGNINGSARBETE

Information Klimatkrav Klimatkalkyl. 13 december 2018

Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens. klimatpåverkan

Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens. klimatpåverkan

Trafikverkets klimatkrav. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Klimatkalkyl- infrastrukturhållningens energianvändning och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv

KLIMAT FÖR JAKOBSHYTTAN-DEGERÖN

Trafikverkets Klimatkalkyl. Susanna Toller

FÖRSLAG TILL KLIMATKRAV I MINDRE INVESTERINGSPROJEKT

Användarhandledning. Klimatkalkyl version 4.0

Bilaga 1 Förslag till uppdaterade krav. Gemensamma miljökrav för entreprenader - version 1. Förutsättningar och tillämpning

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

LCA i praktiken Jeanette Sveder Lundin, Skanska Sverige

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Gemensamma miljökrav för entreprenader; jämförelse remissförslag kontra slutligt förslag

Användarhandledning. Klimatkalkyl version 6.0

Asfaltdagen 2016 Kristina Martinsson

Hantering av miljön i byggskedet. NVF-seminarium Tomas Holmström Funktionsledare Miljö Förbifart Stockholm. TMALL 0141 Presentation v 1.

Så kravställer en av statens största upphandlare. Katarina Norén inköpsdirektörtrafikverket

LIVSCYKELANALYS FÖR HÅLLBARHET I VERKLIGHETEN! INTE SÅ

Användarhandledning. Klimatkalkyl version 5.0

TMALL 0794 Presentation bilder sommar v 1.0. Välkomna till Resultatkonferens Klimatkrav och Klimatkalkyl 2018

Byggandets klimatpåverkan

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Varför Tyréns EPD Byggnad Varuhus Stomme Broar Infrastruktur Utveckling. Varför LCA miljödeklarationer för byggnader?

Tjänsteutlåtande Till fastighetsnämnden Diarienummer 4762/17

RAPPORT. Klimatkalkyl version 5.0 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Byggmaterialens klimatpåverkan Mauritz Glaumann Ark Prof. em. Byggnadsanalys

RAPPORT. Klimatkalkyl version 3.0 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv

RAPPORT. Klimatkalkyl version 2.0 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv

Klimatoptimerat byggande av betongbroar

Klimatkalkyl Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

Gemensamma miljökrav för entreprenader

Denna bilaga utgör ett komplement till nuvarande vägledning (bilaga 3) och syftar till att förklara och motivera uppdaterade krav i Bilaga 1.

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM - Klimat

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Klimateffekter av Nationell plan för transportsystemet. Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, Kompl. med bilder

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Förslag till Gemensamma miljökrav för entreprenader - slutversion

Förslag till Gemensamma miljökrav för entreprenader - slutversion

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Funktion UTBF Registrator

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Konsekvensanalys av klimatkrav för byggande och underhåll av infrastruktur

RAPPORT. Klimatkalkyl version 4.0 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv

Minskning av koldioxid och energieffektivisering i investeringsprocessen. Melker Lundmark

EPD, LCA, PCR. Exempel från bergmaterial. Per Murén NCC Industry NCC Sverige AB 1

LCA Innovation nr 1 Innovation nr 2 Att miljödeklarera en byggnad Miljödeklarerad byggnad Livscykelanalys

Linköpings kommun ska inte medverka till att koldioxidhalten i atmosfären ökar. Minska utsläppen av fossilt koldioxid

Generella miljökrav vid entreprenadupphandling

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

KLIMATPÅVERKAN FRÅN BYGGANDE AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG (JÄRNA- GÖTEBORG, JÖNKÖPING LUND)

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

Är det viktigt att modellerna gör bra prognoser?

Miljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län

Klimatneutrala godstransporter på väg

Vägen till framgång Rv 50

Klimatneutrala godstransporter på väg

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Susanna Toller

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Skid-VM 2015 Falun REPORT. Beräkning av klimatpåverkan. Version Beräkning av klimatpåverkan skid-vm Page 0 (10)

Bilaga 3 Sammanfattning av workshop

Klimatpåverkan, luftkvalitet och transporter

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Västlänken och Olskroken planskildhet Klimatpåverkan, luftkvalitet och transporter

Livscykelanalys för Västra Länken Umeå

Testpiloter Infrastruktur korta presentationer. Ulf Wiklund, Tyréns Larissa Strömberg, NCC Gustav Sandqvist, Skanska

LCA Betongstomme vs Trästomme Betongbro vs träbro Fler miljöfördelar Konkreta miljöfördelar av att välja limträ

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen?

PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3

Bilaga 3. Övergripande remissbemötande avseende Gemensamma krav

Sysselsättningseffekter

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Miljökrav vid upphandling av entreprenader. Revidering

Transkript:

Trafikverkets Klimatkalkyl Birgitta Aava-Olsson TMALL 0141 Presentation v 1.0

Mål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 Transportsektorn ska bidra till det nationella miljökvalitetsmålet för begränsad klimatpåverkan. visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2045 innebär även att transportsektorns utsläpp bör vara nära noll Mål för byggande och underhåll av infrastruktur: 15 procent lägre klimatbelastning 2020 jämfört med 2015 30 procent lägre klimatbelastning 2025 jämfört med 2015 2

Växthusgasutsläpp från vägtrafiken Trafik ca 80% Direkta emissioner Indirekta från bränsle (utvinning, produktion och transport) Fordon ca 10-15% Tillverkning (inklusive råvaror) Underhåll Skrotning Infrastruktur ca 5-10% Byggande Förändrad landanvändning Drift och underhåll 3

Investeringsprojektens klimatpåverkan Betong/Cement Drivmedel Stål armering och konstruktion Asfalt Klimatpåverkan referensalternativ nationell plan 2018-2029 4

Beslutade riktlinjer Klimatkalkyl- infrastrukturhållningens energianvändning och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv TDOK 2015:0007 Klimatkrav i planläggning, byggskede, underhåll och på tekniskt godkänt järnvägsmateriel TDOK 2015:0480 5

Krav ställs vid planering, projektering och byggande Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i planläggningen Reduktionskrav på konsult eller totalentreprenad Reduktionskrav i förfrågningsunderlag utförandeentreprenad Klimatdeklaration kontroll av uppfyllande av reduktionskrav Planläggning Projektering Åtgärdsvalsstudie Byggproduktion Krav om klimatkalkyler för avstämning och kontroll av effekter av åtgärder 6

Beräkningarna i Klimatkalkyl Klimatkalkyl beräknar energianvändning och klimatbelastning utifrån Vilka resurser som används Effektsamband (emissionsfaktorer/lca-data) som beskriver energianvändning och utsläpp från utvinning, förädling, transport och användning av resurserna» Klimatkalkylens effektsamband ska i första hand avspegla ett konservativt medelvärde hos de största leverantörerna på marknaden (publicerade EPDer)» Klimatkalkylens effektsamband ska följa standard för EPDer 7

Vad innebär en klimatkalkyl? Kvantifiering av en anläggnings klimatprestanda i ett livscykelperspektiv Råvaruutvinning Förädling/processer Transport Byggande Användning Drift Underhåll Avfallshantering Standardiserat tillvägagångsätt enligt ISO 14041:2006 Resurser Emissioner För varje aktivitet i systemet och för systemet som helhet kvantifieras vad som går in och vad som går ut. 8

Klimatkalkyl görs från tidig planering till färdigt objekt Klimatkalkylen följer en investeringsåtgärd genom hela planläggningsprocessen och uppdateras vid specifika tillfällen (inför beslut) Precisionen ökas successivt i och med att mer projektspecifik data finns tillgänglig Användaren kan välja att använda generiska LCA-data, som ligger som default i modellen, eller byta ut dessa mot specifika LCA-data (kräver verifikat i form av EPD) Projektspecifik indata Typåtgärder Byggdelar Material och energiresurser LCA-data för material- och energiresurser Resultat för projektet 9

Klimatkalkylmodellen http://webapp.trafikverket.se/klimatkalkyl/ 10

Typåtgärder väg Betongtråg (1 körfält/2 körfält) GC-bro, betongbalk Grundförstärkning Betongpålar Stålpålar Träpålar KC-pelare Vägbro Betongbalk Plattram Stålbalk Plattform Räcken Broräcke Linräcke högkapacitetsräcke Trafikplats (mellan/stor) Stationsbyggnad Två landfästen med mellanliggande platta utan mellanstöd Grundläggning på packad fyllning utan grundförstärkning Asfaltbeläggning Inga broräcken Ingående byggdelar (per m 2 bro) Berg Fall A, fyll 4,4 m 3 (default) Betong 1,77 m 3 Bitumenbundna lager 1 m 2 Jordschakt Fall A 4,4 m 3 Stål, armering 0,21 ton 11

Klimatkrav i mindre projekt (< 50 milj kr totalkostnad) Införs 2018 Materialkrav Cement/Betong 0,7 kg CO2-ekv per kg cement alternativt Minskning med 25 % jmf 2015 (värde i klimatkalkylmodellen) för betong Verfifikat: EPD Armeringsstål vid tillverkning (modul A1-A3 i EPD) 0,72 kg CO2-ekv per kg stål Verifikat: EPD Konstruktionsstål vid tillverkning (modul A1-A3 i EPD) Väg- och broräcken, pålar, spont, rostfria konstruktionsstålprodukter Verifikat: EPD 12

Klimatkrav i mindre projekt (< 50 milj kr totalkostnad) forts Drivmedelskrav (enbart i storstadsregionerna) Minst 20 % av energianvändning i fordon och arbetsmaskiner ska utgöras av el från förnybara energikällor höginblandade och rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt 13

Hjälpmedel Klimatkalkylmodellen version 4 webbaserad www.trafikverket.se/klimatkalkyl Geokalkyl ett verktyg för att tidigt kunna optimera linjeval inkl masshantering, förstärkning och utformning http://www.trafikverket.se/tjanster/system-ochverktyg/prognos--och-analysverktyg/geokalkyl/ EKA en livscykelmodell för produktion av asfalt och beläggningsarbeten 14

15 Kontaktuppgifter: birgitta.aava-olsson@trafikverket.se