UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SKOLINSPEKTÖRER MONICA HEDLUND, TELEFON 076 12 33 846 CATHRINE SAHLSTEN, TELEFON 076 12 33 257 ULLA CARLSSON ZACKRISSON, TELEFON 076 12 33680 SID 1 (16) 2009-02-09 Rapport från inspektion av Västertorpsskolan den 12-18 november 2008 Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693 Besöksadress Hantverkargatan 2F www.stockholm.se

SID 2 (16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...4 Kunskaper...4 Bedömning och betyg...4 Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling)...4 Skolbarnomsorgens verksamhet...4 BESKRIVNING AV SKOLAN...5 SAMMANFATTNING AV SKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...6 Styrkor...6 Svagheter...6 Brister som skolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning...7 Områden att utveckla...7 RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...8 Utveckling sedan den senaste inspektionen...8 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...8 Kunskaper...9 Elevhälsa... 10 Elever i behov av särskilt stöd/funktionsnedsättningar... 10 Samverkan och övergångar... 10 Bedömning och betyg...11 Skolans arbete med att främja likabehandling (Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling)...12 Samverkan mellan skola och fritidshem...13 Fritidshemmens organisation och förutsättningar...13 Målstyrning av skolbarnomsorgen... 14 Verksamheten i fritidshemmet...15 Normer och värden i fritidshemmet... 15 Barns inflytande i fritidshemmet...16 Öppen fritidsverksamhet...16 TILL SIST...16

SID 3 (16) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Enheten för inspektion utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granska hur förskolan/ skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som förskolan/skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn. observera verksamheten Inspektionen följs upp på olika sätt beroende på skolform. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på förskolan/skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella styrdokument. Dessutom bedömer vi hur riktlinjerna i dessa styrdokument följs, liksom mål och riktlinjer i Stockholms stads skolplan och förskoleplan. Förutom detta granskar vi förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. I bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets och Myndigheten för skolutvecklings definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 1 1 Från Skolverkets instrument BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.

SID 4 (16) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Stadens utbildningsinspektion granskar verksamheterna ur ett helhetsperspektiv. Inspektionen fokuseras särskilt på nedanstående områden, men inspektörerna kan även kommentera andra områden om det finns starka skäl till det. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning, Stockholms stads kvalitetsstrategi samt utifrån riktlinjer i Läroplan för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Kunskaper Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Under åren 2008-09 genomförs även en särskild granskning av hur skolorna arbetar för att elever med funktionshinder skall få stöd och hjälp som är anpassade efter deras särskilda situation. Bedömning och betyg Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling) Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd för arbetet med likabehandling. Skolbarnomsorgens verksamhet Fritidshemmets uppdrag granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Skolverkets Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem.

SID 5 (16) BESKRIVNING AV SKOLAN Västertorpsskolan är en kommunal skola i stadsdelen Hägersten - Liljeholmen. Den har för närvarande cirka 190 elever. Skolan är byggd på 50-talet, men har helt nyligen genomgått omfattande renoveringar både in- och utvändigt. I samband med ombyggnationerna har fritidshemmen fått lokaler i skolan. Förskoleklasserna är lokalintegrerade med fritidshemmet, medan skolan och fritids finns på skilda våningar i samma huskropp. Skolgården är också helt nygjord och erbjuder en stimulerande lekmiljö för alla barn. Skolan är egentligen en skola för elever från förskoleklass till och med år 6, men innevarande år finns det ingen sjätteklass. Skolan leds av rektor och en biträdande rektor som också sköter administrationen vid skolan. Skolan är organiserad i arbetslag F-1, 2-5, samt ett arbetslag med fritidshemmet och de praktisk-estetiska ämnena. Varje arbetslag har en arbetslagsledare, som ingår i ledningsgruppen. Under föregående läsår genomgick skolan en organisationsförändring och antalet medarbetare minskade. Skolan har tidigare haft en profilinriktning, men saknar sådan nu.

SID 6 (16) SAMMANFATTNING AV SKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Våra bedömningar presenteras utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inspektion har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Skolan erbjuder eleverna en trygg miljö i trivsamma lokaler Många av pedagogerna är engagerade och välutbildade Kvalitetsarbetet är väl strukturerat med ett pedagogiskt årshjul Det finns dokumentation kring elevernas kunskapsutveckling med bland annat portfolio i alla klasser Elever kan få extra stöd av lärare under eftermiddagstid Andelen högskoleutbildade i förskoleklass och fritidshemmet är relativt hög Övergångarna från förskola till förskoleklass fungerar väl De olika avdelningarna erbjuder en varierad fritidshemsverksamhet Arbetet med normer och värden är en väl integrerad det i fritidshemmet Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolan delvis brister i, bland annat följande: Ledningsorganisationen för fritidshemmet är otydlig Kvalitetsredovisningen saknar viktiga delar, till exempel skrivningar om förskoleklass och fritidshemmet, samt analyser i allmänhet Samarbetsformerna mellan skola och fritidshem har en ojämn kvalitet Bristande helhetssyn och samverkan kring undervisningens innehåll och utformning Bristande variation i arbetssätt och arbetsformer samt ämnesintegration Det saknas kontinuitet och sammanhang för elevernas lärande i ett F-9- perspektiv

SID 7 (16) Specialläraren arbetar inte i förskoleklassen, vilket innebär att stöd inte sätts in så tidigt som möjligt. Likabehandlingsplanen innehåller inte en beskrivning kring alla verksamheter Fritidshemmets personal har bristfällig kännedom om Skolverkets allmänna råd och verksamhetens uppdrag Brister som skolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning Teaterverksamhet under fritidshemstiden i annans regi för en terminskostnad av 500 kronor. Enligt skollagen ska all verksamhet vara avgiftsfri. Föräldrar betalar dessutom avgift för skolbarnomsorg enligt maxtaxan. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, bör prioriteras: Samverkan mellan skola och fritidshem behöver utvecklas Samarbetsformerna, internt och externt bör utvecklas i ett F-9- perspektiv Kvalitetsredovisningen bör utvecklas så att den omfattar alla verksamheter och analyserna bör fördjupas Ledningsorganisationen bör tydliggöras Arbetsformer och arbetssätt i undervisningen behöver utvecklas och varieras Specialläraren bör arbeta med alla klasser från förskoleklass Fritidshemmets uppdrag behöver synliggöras Pedagogisk kompetensutveckling kring Skolverkets Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem behövs

SID 8 (16) RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Utveckling sedan den senaste inspektionen Stadens inspektörer har inte inspekterat skolan under de senaste fem åren. Skolverket inspekterade skolan under 2006. En kvarstående brist från denna inspektion är att likabehandlingsplanen inte är fullständig. Arbetet med ämnesövergripande teman, vilket Skolverket lyfte fram som en styrka, har dock minskat, vilket vi bedömer vara en försämring av det skolgemensamma arbetet för elevernas helhetssyn på lärandet. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Ledningen vid Västertorpsskolan är relativt ny. Rektor började i april 2007 och biträdande rektor 1 oktober 2008. Under deras första tid vid skolan har det pågått ett omfattande renoveringsarbete och många praktiska göromål har tagit tid. Ledningen har också gjort omfattande neddragningar och därmed omorganiserat verksamheten. Alla dessa förändringar har skapat oro och turbulens bland personalen. Det betyder att det pedagogiska lednings- och kvalitetsarbetet vid Västertorpsskolan har fått stå tillbaka. Nu har ledningen påbörjat ett kvalitetsarbete med ett pedagogiskt årshjul som grund. I detta finns beskrivet när skolan ska genomföra olika tester, enkäter, utvecklingssamtal, konferenser, kvalitetsredovisning med mera. Årshjulet ger en struktur för kvalitetsarbetet och vi ser detta som en styrka för skolan. Många av lärarna anser att skolan nu kan få en nystart och engagemanget är stort. Däremot anser inte personalen i förskoleklasserna och fritidshemmen att de känner sig delaktiga i den nya utvecklingsprocessen. Desto viktigare blir det för skolan att samlas kring en vision och att välja några områden att fokusera kvalitetsarbetet kring. Kvalitetsredovisningen kan utvecklas i flera avseenden. Det är oklart om den omfattar alla verksamheter och analyserna kan utvecklas. Stockholms interna ledningssystem (ILS) kommer att användas vid nästa kvalitetsredovisning. Ledningsgruppen deltar också i stadens pågående fortbildning kring kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet diskuteras med lärarna och förskollärarna 1,5 timme två gånger per vecka. Fritidspersonalen har möten på fredagar tillsammans med ledningen, men där går tiden ibland åt till att arbeta mer praktiskt. För skolans utveckling är det viktigt att all personal involveras i kvalitetsarbetet och i diskussioner kring hur skolan och fritidshemmen kan samverka. Vi bedömer detta som ett utvecklingsområde. Ledningsorganisationen är i vissa delar oklar, då det till exempel inte är klart vem av skolledarna som ansvarar för ledningen av fritidshemsverksamheten. Alla medarbetare bör veta vem som är närmaste arbetsledare. Det är alltså något som ledningen bör bestämma snarast. Skolans arbetsplan omfattar huvudsakligen skolans utveckling men saknar förslag och planer för vilka åtgärder som krävs för en integrerad samverkan mellan skola

SID 9 (16) och fritidshem. Det är något som skolans ledning är medveten om och vi bedömer att det är ett prioriterat utvecklingsområde som ledningen bör arbeta med. Kunskaper Västertorpsskolan har många erfarna och engagerade pedagoger, där flera har dubbla examina. Dessa har först en förskollärarexamen och sedan har de läst vidare till lärare. Det ger möjligheter till en pedagogik som kan ta tillvara det bästa från både förskolans och skolans pedagogik. Det är något som lärarna och ledningen bör fortsätta att beakta för att ge eleverna en så god inlärningsmiljö som möjligt. Eleverna har ganska goda resultat på de nationella proven, men vår bedömning är att de kan förbättras ytterligare med mer varierade arbetssätt. Vår bedömning är att skolan idag inte har så varierad undervisning och att det är få inslag av laborativa arbetssätt och att elevernas delaktighet inte är så stor. Enligt läroplanen bör eleverna få pröva olika arbetssätt för att utveckla sin förmåga att lära och för att själva hitta de sätt att lära som passar dem bäst. I den självskattning som pedagogerna gjort anser de själva att detta är ett område som behöver utvecklas. Skolan har tidigare arbetat med ämnesintegrerade teman där eleverna fått möjlighet att kombinera eget utforskande lärande med kreativt skapande verksamhet. Detta saknar de, enligt egen utsago nu, och vi bedömer att skolan behöver utveckla undervisningsformerna så att det ges utrymme för mer variation, lek och skapande i undervisningen. Vi bedömer att ett utökat samarbete med fritidspersonalen skulle kunna bidra till en sådan utveckling. Skolan har för närvarande inte ett bibliotek, men det ska byggas upp igen efter renoveringen. Det finns en del skönlitterära böcker i klassrummen och klasserna besöker regelbundet kommunbiblioteket. Förskoleklasserna har ett varierat arbetssätt med en bra balans mellan styrd och fri lek. Den mer styrda skolförberedande verksamheten pågår dagligen mellan klockan 08:30. och 11:30. Klassen arbetar oftast i helklass. Vi anser att variationen med att arbeta även i mindre grupper kan utvecklas för att höja kvaliteten. Det pågår ett implementeringsarbete med att stärka det språkutvecklande arbetet med stöd av specialläraren genom ett strukturerat arbetssätt med Bornholmsmetoden. I förskoleklassen finns heldagsomsorg och samma personal följer eleverna under hela dagen. Det ser vi som positivt för barnens utveckling. Andelen godkända resultat på de nationella proven i år 5 i procent Ämne 2006 2007 2008 matematik 94 92,5 92 svenska 94 91 92 engelska 84 97 100

SID 10 (16) Resultaten på de nationella proven visar på en god utveckling i engelska medan övriga resultat inte har förändrats nämnvärt från föregående år. Alla elever har en dokumentportfölj/portfolio, där de sparar arbeten som visar kunskapsprocess och måluppfyllelse. Denna används som underlag vid återkommande utvärderingar av elev och lärare samt vid utvecklingssamtal med elev, lärare och föräldrar. Utifrån detta formuleras elevens individuella utvecklingsplan, IUP. Genom att följa de nya bestämmelserna om omdömen har skolan dokumentation i alla ämnen för alla elever. Vi ser det som mycket positivt att eleverna under eftermiddagarna kan få hjälp av sina lärare i skolämnena. Lärarna finns alltså tillgängliga under fritidshemstid. En utveckling av samverkan mellan lärare och fritidspersonal skulle ytterligare bidra till att få en helhetssyn på elevernas utveckling och lärande. Skolan håller nu på att formulera mål för år 3 och reviderar kursplanerna i samband med detta. Revideringen är klar i svenska för år 1-5 och arbetet fortsätter nu med de andra ämnena. Skolan utvecklar nu sin screening av eleverna i svenska enligt ett så kallat årshjul. Arbetet är delvis påbörjat. Elevhälsa Skolans elevhälsoteam är nytt för läsåret, då både speciallärare och skolsköterska är nyanställda. Det finns en arbetsgång för elevhälsoarbetet som är beskriven i sex steg. Den omfattar både åtgärder från skola och fritidshem. En gång per termin genomförs klasskonferenser - en med fritidshemmet och en med skolan. Vi anser att dessa konferenser bör slås samman för en helhetssyn på barnet/eleven. Speciallärarens koppling till förskoleklasserna var otydlig vilket vi bedömer som en svaghet med tanke på betydelsen av tidiga insatser. Elever i behov av särskilt stöd/funktionsnedsättningar Specialläraren går regelbundet igenom alla elevers kunskapsutveckling i främst matematik, svenska och engelska. Hon arbetar sedan med dessa elever i grupper med en till fyra elever. Det finns flera olika hjälpmedel för elever med dyslexi, som till exempel Daisyspelare, Lexia, talsyntes och talböcker. Specialläraren ger också råd och stöd till lärare och visar dem hur datorprogram fungerar, så att eleverna sedan kan använda programmen i klassrummet. Specialläraren är relativt nyanställd vid skolan men har påbörjat ett gott utvecklingsarbete. På skolan finns en liten grupp för elever med koncentrationssvårigheter. När en elev placeras där sker det utifrån en utredning om eleven. Verksamheten i gruppen är personaltät och för de elever som är på fritids följer stödet med under eftermiddagstid. Eleverna integreras i olika klasser efter individuell förmåga. Samverkan och övergångar Idag finns ett väl fungerade samarbete på barnnivå vad det gäller fem- och sexåringar i området. Samtliga femåringar i området ingår i musikundervisningen på skolan. Denna undervisning resulterar i en mycket populär årlig Majakonsert i Västertorpsskolans aula för förskolans femåringar och skolans sex- och

SID 11 (16) sjuåringar. Förskolan och skolans yngre elever har även lekdagar i parken Lugnet och julfirande och julgransplundring tillsammans. Däremot inleds inte samarbetet mellan förskoleklass och blivande klasslärare förrän det är fastställt vem som blir ny lärare. Skolan erbjuder också femåringar som sökt till skolan ett besök på dagtid i förskoleklass och möjlighet att äta lunch i skolans matsal med personal från förskoleklassen. Vid övergången från förskolan till förskoleklass erbjuds ett överlämnandesamtal på förskolan där även föräldrar inbjuds att delta. Skolans rektor kallar till föräldraråd fyra gånger per läsår. På dessa möten diskuteras utvecklingsfrågor som är aktuella för skolan. All personal presenterar sig varje höst för alla föräldrar vid ett gemensamt föräldramöte. Föräldrarna informeras om vad som händer på skolan genom månads- eller veckobrev som publiceras på skolans hemsida. Föräldramöten äger rum löpande i respektive klass och barngrupp. Utvecklingssamtal erbjuds en gång per termin och då kan även skolbarnsomsorgen delta om så önskas. På skolans hemsida finns aktuell information och mailadresser samt telefonnummer. Alla föräldrar är hjärtligt välkomna att när som helst medverka i skolan och skolbarnomsorgen för att få en inblick i verksamheten. Västertorpsskolan samarbetar med föreningslivet i ett projekt som heter Idrottslyftet. Syftet med detta är att öka intresset och deltagandet i föreningslivet. Vi bedömer att övergångarna från förskolan till förskoleklass fungerar väl. Samverkan internt och med mottagande 7-9-skolor i ett F-9-perspektiv behöver dock utvecklas. Bedömning och betyg Skolan har endast klasser i år 1-5 vilket betyder att inga betyg sätts. Däremot arbetar lärarna nu med skriftliga omdömen enligt de nya direktiven. Lärarna har pågående diskussioner kring de skriftliga ömdömena och kvaliteten i dessa diskuteras. Det pågår också ett arbete med målen i år 3. Skolan har en lokal tolkning av kursplanernas mål att uppnå. Revideringar av samtliga kursplaner för år 1-5 (6) pågår dock och vid vår inspektion var svenskämnet klart. Som underlag för diskussionerna har skolan bland annat använt Skolverkets kommentarmaterial. Det pågår också samtal med eleverna kring målen, men lärarna uppger att många ännu inte förstått tankarna med mål. I en del klassrum finns målen uppsatta på väggarna. För att träna eleverna att reflektera över hur de når målen tränas de i att reflektera under bland annat SET-lektionerna (social och emotionell träning). Eleverna har de olika måldokumenten samlade i sina portfolios. Alla elever har en individuell utvecklingsplan (IUP), som dock följer olika mallar. Skolan håller på att utarbeta en gemensam mall, vilket kommer att underlätta för såväl föräldrar som lärare.

SID 12 (16) Skolan genomför utvecklingssamtal minst två gånger per år, men fritidspersonalen deltar inte i dessa samtal. Vi anser att detta är ett utvecklingsområde för att bättre kunna samtala med föräldrarna om elevens/barnets hela dag. En del lärare skickar hem målen inför utvecklingssamtalen, men skolan har ingen gemensam policy kring detta. Personalen uppger att alla gör olika. Några skickar hem veckans planering och andra gör det inte. För att skolan ska kunna erbjuda likvärdig information kring målen bör skolan enas om ett system för detta. Målen är dock väl kända av elever och föräldrar Stadsdelen har tidigare anordnat samtal kring betyg och bedömning vid två tillfällen för alla lärare. Bedömningar diskuteras också i viss mån inom skolan. Det finns också en struktur för kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper med bland annat fonologiska test, olika läsförståelse- och stavningstest som LUS, DLS samt nationella prov med åtföljande analys. Detta ser vi som positivt för att säkerställa att eleverna får rätt stöd och för att säkerställa god bedömning av deras måluppfyllelse. Skolans arbete med att främja likabehandling (Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling) Skolan har en trygghetsgrupp. Eleverna vet vilka som ingår i den, då medlemmarna gått runt i klasserna och presenterat sig. Den personal som har rastvakt bär gula jackor, vilket gör det lätt för barnen att se dem. Livskunskap är inlagt på elevernas schema. Trygghetsgruppen och all personal har gått utbildning i SET (social och emotionell träning, som följer Birgitta Kimbers material). Förskoleklassen och skolår 1 använder materialet fullt ut. För att stärka elevernas självförtroende och skapa en atmosfär där man kan ta itu med och lösa problem använder skolan flera olika verktyg såsom etiska samtal, SET- modellen, kill- och tjejgrupper, drama, massage mm. I arbetet med att träna sociala färdigheter har personalen på fritids en mycket viktig uppgift eftersom de ser barnen under hela dagen i både strukturerad verksamhet och fri lek. Det medför många tillfällen till träning av sociala förmågor. Skolan har ett pågående arbete kring en gemensam värdegrund med hjälp av ett förväntansdokument som inkluderar elever, föräldrar och personal. Arbetet har inletts med föreläsning av Björn Lindell 2 och diskussionerna fortsätter nu under läsåret. Varje år genomför skolan trivselenkäter i år 2-6. Trivselenkäterna för läsåren 05/06 och 06/07 visar att en relativt stor andel av eleverna inte trivdes. Därför är det viktigt att skolan följer upp trivseln och analyserar orsakerna till eventuell otrivsel tillsammans med elever och föräldrar så att adekvata åtgärder kan sättas in. 2 Björn Lindell är en ofta anlitad föreläsare. Han är beteendevetare och föreläser bl a kring mobbning och socialpsykologi. Han har även skrivit ett antal böcker t ex Att sätta gränser

SID 13 (16) I skolans likabehandlingsplan anges syfte och mål med planen, både kort- och långsiktiga mål samt hur det förebyggande arbetet ska bedrivas. Åtgärder vid eventuella kränkningar samt hur dokumentation ska ske anges också. Planen saknar dock en beskrivning av verksamheten på fritidshemmen och är inte heller tydlig avseende förskoleklassen vilket vi menar måste finnas med i enlighet med Skolverkets allmänna råd. Även hur man agerar vid vuxnas eventuella kränkningar av barn bör tydliggöras. I samband med arbetet med en gemensam värdegrund bör även likabehandlingsplanen tas med. Samverkan mellan skola och fritidshem Vi bedömer att samverkan mellan skola och fritidshem sker i relativt begränsad omfattning. Fritidshempersonalens roll och uppdrag under skoltid är inte fastställd på skolan och innehållet varierar beroende av personkemi och kompetens. Samverkan mellan skola och fritidshem sker i klass 1 och 2. I någon klass används personen till att kunna gå iväg och besöka närliggande bibliotek medan i någon annan klass sker utbyte och samverkan inom social och emotionell träning (SET). Fritidshemmets personal vikarierar för lärare i alla klasser vilket påverkar kontinuiteten och möjligheter att bygga upp samarbetet. Fritidshemspersonalen upplever att samverkan sker på skolans villkor. Vår bedömning är att det finns behov av pedagogiska samtal om de olika personalkategoriernas förväntningar på varandra, liksom en samsyn om vad samverkan mellan skola och fritidshem innebär. Det skulle gynna en utveckling mot en gemensam syn på barnens hela dag. Fritidshemmens organisation och förutsättningar Skolbarnsomsorgen vid Västertorps skola består av fritidshemsverksamhet. Förskollärare i förskoleklassen ingår i arbetslag med lärare i år 1-2 medan barnskötare i förskoleklasser ingår i fritidshemmets arbetslag. Den personal som arbetar i förskoleklasserna har också en timmes planering. Det finns totalt 136 barn inskrivna på fritidshemmet. Ansvariga för skolbarnsomsorgen är biträdande rektor och rektor som ytterst ansvarig. Vi bedömer att det behöver klargöras vem av skolledarna som har det direkta verksamhetsansvaret med arbetsledning och styrning av verksamheten. En anställd har ett samordningsansvar för verksamheten och leder möten med fritidshemmets arbetslag. Samordnaren träffar rektor en gång i veckan. Samarbetet mellan hemvister fungerar förhållandevis väl men kan dock utvecklas inom de personalstyrda aktiviteterna. Personalen är förhållandevis välutbildad, erfaren och engagerad, vilket vi ser som en styrka. Barngrupperna är dock stora, vilket begränsar möjligheterna till varierade aktiviteter och kan leda till hög ljudnivå. Lokalerna är nyrenoverade och fritidshemmet har inför höstterminen flyttat in i skolan. Uppackning och inredande av lokalerna pågick i samband med inspektionen och personalen diskuterade hur utformningen av miljön skulle ske på

SID 14 (16) bästa sätt. Förskoleklasser finns på ett plan och fritidshem för år 1-3 på planet ovanför. Vi anser att det väl motsvarar Skolverkets allmänna råd kring trygghet och kontinuitet för de yngsta barnens behov av heldagsomsorg med att vara kvar i samma lokaler under hela dagen och med sin personal. Hemvisten för fritidshemmet år 1-2 är delvis samordnad med skoldelen även om inte klassrummen används under verksamheten. Vi bedömer att skolan bör utvärdera och i samband med uppbyggnad av tvåparallellig verksamhet se över hur hela skolans lokaler kan användas bättre till skolverksamhet under barnets hela dag. Lokalerna är i huvudsak ändamålsenliga men barnens behov av lugn och ro bör säkerhetsställas för årskurs 1 och 2. Hemvisterna består av stora klassrum och antalet mindre rum är begränsade. Korridorerna har fått fast inredning med stolar och bord vilket bidrar till att minska springet. Varje stort rum har flera funktioner som behöver anpassas så att ljudnivån dämpas i möjligaste mån. Barn och personal i fritidshemmet I tabellen nedan redovisas antalet barn i grupperna samt antalet personal på fritidshemmet beräknat i årsarbetare. Avdelningens namn Avdelnings typ Barn/avd Antal heltidsanställda fritidspedagoger eller motsvarande* Antal heltidsanställda barnskötare och övrig personal Summa Galaxen/ förskoleklass 51 1,5 0,75 2,25 vintergatan Tellus 1-2 60 1,88 2,0 barnskötare+ 3,0 3,88 extra resursstöd Jupiter 3 25 1 0 1,0 Totalt 136 4,38 4,75 7,13 *Med motsvarande menas fritidspedagog eller lärare med examen från en statlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna **Inklusive verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd Andel fritidspedagoger eller motsvarande 62 % (Jfr: Sthlms stad ht 2007-40 %) Antal barn per personal: 14,9** / 19,1 exklusive verksamhetsstöd (Jfr: Stockholms stad hösten 2007-16,6) Två tjänster är kombinationstjänster med ämnesläraruppdrag i skolan vilket är nytt sedan hösten 2008. Att som personal hinna att kombinera båda uppdragen är en utmaning i sig. De kan ställas inför frågor om vilket som är huvuduppdraget, eftersom de inte alltid är på plats när verksamheten startar, utan kommer senare när den redan är igång. Vi anser att skolan bör prioritera att rekrytera fler fritidspedagoger med semestertjänst inför nästa tjänstetillsättning. Enligt personalen och skolledningen har ett flertal av personalen uppehållsanställning vilket gör att befintlig personal inte kan täcka all verksamhet under loven. Det bidrar till att kontinuiteten i verksamheten kan brista. Målstyrning av skolbarnomsorgen Det finns en struktur för mötesformer och planeringstider, men enligt personalen finns svårigheter att genomföra detta i praktiken. Det innebär bristande kontinuitet

SID 15 (16) i planeringen av verksamheten och konsekvensen blir att personalen ofta upplever sig arbeta oplanerat på rutin, vilket vi ser som en svaghet. Vi bedömer att förutsättningarna för planering, uppföljning, utvärdering och dokumentation av fritidshemmens verksamhet kan förbättras. Skolverkets Allmänna råd Kvalitet i fritidshem bör ligga till grund för planeringen av verksamheten. Vi bedömer att dessa är kända av personalen i varierande grad, vilket vi ser som en brist i strävan att uppnå de nationella målen. Personalen behöver få kompetensutveckling i styrdokumenten för skolbarnomsorgen vilket kan bidra till att synliggörande av verksamheten förbättras. Verksamheten i fritidshemmet Vi bedömer att verksamheten kompletterar skolan tids- och innehållsmässigt. Verksamheten erbjuder barnen en varierad verksamhet med både styrd och fri lek. Personalstyrda aktiviteter kan vara rörelse i idrottssal i kill- och tjejgrupper, musik, bakning, skapande verksamhet och utflykter i närmiljön till närliggande parker. Barnen kan göra egna val under den fria leken inom- och utomhus. Då kan de välja mellan att spela pingis, lyssna på musik, rita, spela spel, leka i dockvrån, bygga med lego eller läsa. De äldsta barnen har egen hemvist där anpassningar i lärmiljön har gjorts för att möta de äldsta fritidshemsbarnens behov och intressen. Personalen har tydliga strukturer för att dela den stora barngruppen på fritidshemmet om 60 barn, vilket bidrar till att det fungerar förhållandevis väl. Under en eftermiddag varje vecka erbjuder skolan en avgiftsbelagd verksamhet för 500 kronor/termin (Vår teater). Personalen får göra anpassningar i verksamheten för att både passa start- och sluttider av teaterverksamheten vilket vi anser delvis stör verksamheten. Verksamheten får inte vara beroende av avgifter, vilket vi bedömer att den är. Barnen äter mellanmål i matsalen och går dit gruppvis. De har bestämda platser i matsalen vilket bidrar till en tryggare miljö. Fritidshemmet har en väl fungerande daglig kontakt med föräldrar vid hämtning och lämning. Fritidshemmets personal ordnar inga egna utvecklingssamtal men finns med på skolans samtal om föräldrar så särskilt önskar. Förskoleklassen informerar föräldrar via veckobrev som läggs ut på hemsidan vilket är uppskattat av föräldrarna. Normer och värden i fritidshemmet Vi bedömer att fritidshemmen i hög grad arbetar för de normer och värden som beskrivs i läroplanen (Lpo94). De barn vi pratat med är i allmänhet trygga på skolan, känner till de regler som gäller och har förtroende för personalen. På fritidshemmet finns det tre personer som arbetar som elevassistenter för barn i behov av särskilt stöd. Vi anser att det är en styrka att barn/barngrupper kan få extra verksamhetsstöd vid behov.

SID 16 (16) Barns inflytande i fritidshemmet Vi bedömer att barnens inflytande fungerar i relativt hög grad. Före mellanmålet har alla grupper samling med kontroll av närvaron och samtal om skoldagen och information om dagens aktiviteter. Om det finns tid används även en del avsamlingen för sång, lek eller värdegrundssamtal. De barn vi pratade med tyckte att samlingarna var viktiga och oftast roliga. Flera barn hade egna önskemål om aktiviteter i verksamheten. Vi anser att personalen i högre grad kan tillvarata dessa önskemål. Öppen fritidsverksamhet Västertorpsskolan bedriver en integrerad öppen fritidsverksamhet i befintligt fritidshem för årskurs 3-eleverna. Det är endast fem barn inskrivna och enligt vår bedömning motsvarar inte lokaler och innehållet i verksamheten fullt ut rekommendationerna i Skolverkets Allmänna råd för öppen fritidsverksamhet. Det brukar oftast inte räcka med att locka tillräckligt många barn att gå kvar i en förlängd fritidshemsverksamhet. Fritidsförvaltningen bedriver fritidsklubbsverksamhet i närliggande parklekar men uppgift saknas om antalet barn som är inskrivna i den verksamheten. TILL SIST Västertorpsskolan befinner sig i början av ett förändringsarbete. Skolan har uppmärksammat och håller på med en utveckling av värdegrundsarbetet. Det är viktigt att det påbörjade värdegrundsarbetet genomsyrar all verksamhet på skolan. Skolan bör utveckla en gemensam helhetssyn på barnens/elevernas lärande och utveckling genom samverkan i ett F-9-perspektiv. Skolan har goda förutsättningar genom tillgången till bra lokaler och välutbildad personal. Stockholm 2008-12-17 Monica Hedlund Ulla Carlsson-Zackrisson Cathrine Sahlsten