www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Martin Gandal Övertagandet av hemsjukvård Haparanda stad
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och kontrollmål... 2 2.3. Revisionskriterier... 2 2.4. Metod, material, avgränsning... 2 3. Utredning och avtal... 4 4. Granskningsresultat... 6 4.1. Verksamheten har överförts i enlighet med avtalet mellan kommun och landsting... 6 4.2. Den nya verksamheten har inlemmats i Haparanda stad... 7 4.2.1. Organisation (ansvars- och befogenhetsfördelning)... 7 4.2.2. Ekonomi (budget, redovisning)... 9 4.2.3. Verksamhet (planering, uppföljning och kontroll)... 10 4.3. Den skatteväxling som skett har täckt kommunens kostnader... 12 4.4. Övriga iakttagelser... 13 5. Bilaga... 14 Haparanda stad
1. Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i Haparanda stad har genomfört en granskning av stadens övertagande av hemsjukvården från landstinget i Norrbottens län. Syftet med granskningen har varit att bedöma om stadens hälso- och sjukvårdsinsatser inom hemsjukvården bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Vår sammanfattande revisionella bedömning är att stadens hälso- och sjukvårdsinsatser inom hemsjukvården i allt väsentligt bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Vår bedömning baseras på följande granskningsiakttagelser: Verksamheten har i allt väsentligt överförts i enlighet med avtalet mellan stad och landsting. Granskningen visar att socialnämnd och kommunstyrelse kan verifiera att de säkerställt verksamhetsöverföring i form av personalöverföring och skatteväxling. Den nya verksamheten har i huvudsak inlemmats i Haparanda stad vad avser organisation, ekonomi och verksamhet. Granskningen visar att ansvar och befogenheter har fördelats. I huvudsak särskiljs verksamheten i budget och redovisning, samt ingår i ordinarie planering, uppföljning och utvärdering. Det finns risk att den skatteväxling som skett inte till fullo täckt stadens kostnader. Vilka förväntade kostnader som staden hade har inte kunnat styrkas. Granskningen visar att i vad som går att utläsa av redovisningen har skatteväxlingen i allt väsentligt täckt kommunens kostnader. Inkluderas kostnader för delegerad 1 hälso-och sjukvård, vilka inte framgår av budget eller redovisning, finns risk att skatteväxlingen inte till fullo täckt kommunens kostnader. För att utveckla verksamheten bör följande rekommendationer prioriteras: Socialnämnden fortsätter arbetet med att tydliggöra ansvarsgränser och samarbetsytor mellan hemsjukvården och primärvården tillsammans med landstinget i Norrbottens län Socialnämnden och kommunstyrelsen överväger behovet av att närmare följa verksamheten för hemsjukvård samt se över behovet av strategier för hantering av framtida kostnadsökningar Socialnämnden och kommunstyrelsen överväger behovet av mer detaljerad budgetering och redovisning av hemsjukvårdens totala kostnader 1 Med delegering menas att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften. Detta får endast ske om det är förenligt med en god och säker vård. Den som blir delegerad en uppgift skall vara reellt kompetent att utföra den. Personen måste förstå vad delegeringen innebär. Den som genom delegering fått en viss arbetsuppgift är ansvarig för att denna blir utförd. Haparanda stad 1 av 17
2. Inledning 2.1. Bakgrund Kommunens revisorer har med hänsyn till risk och väsentlighet bedömt det angeläget att göra en granskning inom ovan rubricerat område. Hemsjukvården har från 1 februari 2013 överförts från landstinget till kommunerna i länet. I avtal om det ändrade huvudmannaskapet klargörs gränsdragning och ansvarsförhållanden mellan den kommunens respektive landstingets verksamhet. Vidare regleras i avtalet verksamhetens finansiering (skatteväxling) samt överföring av personal mellan huvudmännen. Genomförd risk- och väsentlighetsanalys visar att det finns risker med huvudmannaskapsförändringar i form av oklara ansvarsförhållanden och ansvarsfördelningar som kan leda till effektivitetsförluster. 2.2. Syfte och kontrollmål Syftet med granskningen är att bedöma om stadens hälso- och sjukvårdsinsatser inom hemsjukvården bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen riktar sig mot följande områden: Verksamheten har överförts i enlighet med avtalet mellan kommun och landsting Den nya verksamheten har inlemmats i Haparanda vad avser: organisation (ansvar och befogenhetsfördelning), ekonomi (budget, redovisning), verksamhet (planering, uppföljning och kontroll) Den skatteväxling som skett har täckt kommunens kostnader i förväntad utsträckning. Revisionsobjekt är socialnämnd och kommunstyrelse. 2.3. Revisionskriterier Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Norrbottens län Kommunallagen 6 kap. 1 och 6 kap. 7 2.4. Kommuninterna styrande och redovisande dokument som rör granskningsområdet Metod, material, avgränsning Granskningen avgränsas i tid huvudsakligen till år 2015. Övrigt se bakgrund och revisionsfråga. En genomgång och analys har gjorts av adekvat dokumentation. Intervjuer har genomförts med socialnämndens ordförande, socialchef, biträdande förvaltningschef/medicinskt ansvarig sjuksköterska, enhetschef hälso- och sjukvårdsenheten samt stadens ekonomichef. Haparanda stad 2 av 17
Rapporten har skickats för sakgranskning till samtliga personer som intervjuats. Som en del av granskningen har en webb-enkät genomförts. Biståndshandläggare, hemtjänstchef, chef inom hälso- och sjukvård samt legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal har fått besvara en webb-enkät med 27 påståenden om övertagandet av hemsjukvården. Enkätresultaten i sin helhet framgår av bilaga. Enkäten har skickats ut till 14 personer, 11 har besvarat enkäten. I och med att över tre av fyra personer besvarat enkäten får undersökningsresultatet betecknas som tillförlitligt. Enkätresultatet kan därmed utgöra bedömningsunderlag. I förarbetet till kommunaliseringen av hälso-och sjukvård i hemmen formulerades mål 2 för överförandet av hemsjukvårdsansvaret från landstinget i Norrbotten till länets kommuner. Påståendena i enkäten är formulerade utifrån dessa övergripande mål. 1. Revisionell bedömning av kontrollmål Verksamheten har överförts i enlighet med avtalet mellan kommun och landsting, bedöms utifrån dokumentanalyser och intervjuer. 2. Revisionell bedömning av kontrollmål Den nya verksamheten har inlemmats i Haparanda vad avser: organisation (ansvar och befogenheter), ekonomi (budget och redovisning), verksamhet (planering, uppföljning och kontroll), bedöms utifrån dokumentanalyser, intervjuer och resultat från webb-enkät. 3. Revisionell bedömning av kontrollmål Den skatteväxling som skett har täckt kommunens kostnader i förväntad utsträckning, bedöms utifrån dokumentanalyser och intervjuer. Granskningsresultatet redovisas utifrån i projektplanen uppställda kontrollmål samt utifrån de övergripande målen med att kommunalisera hemsjukvården. 2 Patientfokus, helhetssyn och samordning av insatser, vårdkvalitet och patientsäkerhet, tillgänglighet, samhällsekonomisk nytta och undvikande av parallella organisationer, attraktiv arbetsgivare Haparanda stad 3 av 17
3. Utredning och avtal Våren 2011 beslutade landstingsstyrelsen och kommunförbundet Norrbottens styrelse att ge i uppdrag att utreda förutsättningarna för, och lämna förslag till, en kommunalisering av hemsjukvården från 1 februari 2013. Tre principer var till grund för utredningsarbetet: 1. Patientfokus 2. Största möjliga samhällsnytta 3. Undvika parallella organisationer Resultatet från utredningen var att följande förslag togs fram för att åstadkomma en sammanhållen hälso- och sjukvård i ordinärt boende dygnet runt: Ansvaret för hemsjukvård inklusive hembesök 3 för patienter från 18 år överförs från Norrbottens läns landsting till kommunerna i Norrbotten. Tröskelprincipen 4 tillämpas och omfattar hemsjukvård, hembesök samt rehabilitering och habilitering. I kommunaliseringen ingår även hjälpmedel, palliativ vård, sjukvårdsartiklar och bostadsanpassning. Den hemsjukvård och de hembesök som kommunaliseras avser hälso- och sjukvård till och med sjuksköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå. Uppgörelsen omfattar ett kommunalt ansvar för medicinsk fotvård i särskilt boende och inom hemsjukvården, samt en ekonomisk reglering av den hälsooch sjukvård som landstinget köper av kommunerna. Omfattningen av den verksamhet som skatteväxlas grundar sig på statistik och schablonberäkningar, samt berör 116 årsarbetare (87,3 distriktssköterskor, 24,3 arbetsterapeuter, 4,4 sjukgymnaster). Totalt 123,4 mkr motsvarande 22 skatteören. Från den 1 februari 2013 kommunaliserades hälso- och sjukvården i ordinärt boende i Norrbottens län. Kommunerna tog då över ansvaret för all sjukvård och rehabilitering/habilitering i ordinärt boende upp till distriktssköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast för personer 18 år och äldre. Ansvaret gäller dygnet runt. Även för hjälpmedel som måste provas ut i hemmet har kommunerna ansvar. 3 Socialstyrelsens definition av hembesök: Öppenvårdsbesök i patientens bostad eller motsvarande. 4 Tröskelprincipen ska gälla, vilket innebär att patienten i första hand ska ta sig till vårdcentralen för vård. Kommunen ansvarar för den hälso- och sjukvård som ges i det egna hemmet till personer som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation (t ex psykiska besvär, saknar stöd från anhöriga) inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral/mottagning. Tröskelprincipen innebär även att ansvaret för hembesök hos personer som inte är inskrivna i hemsjukvården ingår i kommunens uppdrag. Beslut om att en patient tillhör hemsjukvården eller har behov av hembesök fattas av den legitimerade personal, på sjukhus, vårdcentraler och i kommunerna som möter patienten. Det innebär att båda huvudmännen kommer att göra bedömningar om patienten själv eller med stöd av annan kan uppsöka vårdcentral/mottagning eller ej. Haparanda stad 4 av 17
I den kommunaliserade hälso- och sjukvården ingår hembesök, d v s. enstaka eller kortvarigt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser, samt hemsjukvård d v s hälso- och sjukvårdsinsatser som är varaktiga över tid. På landstinget kvarstår ansvaret för hälso- och sjukvård i ordinärt boende för barn och unga upp till och med 17 års ålder. I övrigt har landstinget ansvar för läkarinsatser och konsultativa insatser vid exempelvis palliativ vård i hemmet genom läkare och palliativa team. Ansvaret omfattar även rehabiliterings- och habiliteringsinsatser på mottagning, patientutredningar som läkare ansvarar för, asylsjukvården, samt läkemedel och nutritionsprodukter. Haparanda stad 5 av 17
4. Granskningsresultat 4.1. Verksamheten har överförts i enlighet med avtalet mellan kommun och landsting Genom de dokument som granskats och de intervjuer som genomförts framgår att: Verksamhetsöverföring från landstinget i Norrbottens län och kommunerna ska enligt avtalet 5 ske i form av överföring av personal och skatteväxling. Haparanda stad deltog inte i den länsgemensamma införandeprocessen som skedde med stöd av kommunförbundet Norrbotten. Staden genomförde en egen införandeprocess tillsammans med hälsocentralen i Haparanda. Vi noterar att rutiner och regler för personalöverföring 6 från landstinget till kommunerna vid kommunaliseringen av hemsjukvården har tillämpats i Haparanda stad. Vi noterar även att socialnämndens budgetram ökade inför år 2013 motsvarande skatteväxlingens omfattning. Efter att kommunfullmäktige 2012-06-25 beslutade att hälso-och sjukvård i hemmen skulle kommunaliseras, tillsattes en projektgrupp för att utarbeta förslag för överföring av verksamheten. Projekttid var i realiteten 2012-03 t.o.m. 2013-01. I stadens införandeprojekt diskuterades: Interna utvecklingsfrågor, t.ex. frågor kring systemstöd. Behov, förväntningar, motiv, t.ex. kravet på dygnet runt-verksamhet och samverkan. För att kunna fullgöra hemsjukvårdsuppdraget dygnet runt genomfördes en verksamhetsförändring/resurssamordning, d.v.s. nattpatrullens tidigare bemanning med undersköterskor konverterades delvis till sjukskötersketjänster. Syftet var att stärka sköterskebemanningen i kommunen på kvällar och helger. Nattpattrullen flyttades organisatorisk från hemtjänsten till ny organisation för hälso-och sjukvård. Externa svårigheter, t.ex. lagar och avtal. Följande områden och behov av kompetenser diskuterades också i projektet: Roller, ansvar, arbetsuppgifter: t.ex. relationen mellan legitimerad personal och hemtjänsten. Träffar hölls med intresserade distriktssköterskor samt distriktsarbetsterapeuter. Syftet var att diskutera målbilder, förväntningar, farhågor/rädslor, värderingar/normer och uppfattningar. Organisation och samverkan: t.ex. mellan biståndshandläggare och slutenvård Utbildning, lön, villkor Lokal, teknik, försörjning, t.ex. krav på IT-stöd och inköp Socialnämnden uppfattar att den informerades i tillräcklig omfattning om arbetet som gjordes inom ramarna för införandeprojektet. Information lämnades muntligt och skriftligt under projekttiden. På verksamhetsnivå sker idag fortlöpande samverkansträffar mellan företrädare för stadens hälso- och sjukvårdsverksamhet och hälsocentralen i 5 Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Norrbottens län. 6 Avtalets bilaga 4 Regler och rutiner för överföring av personal vid kommunalisering av hemsjukvården. Haparanda stad 6 av 17
Haparanda. På politisk nivå samverkar staden med landstinget via sociala beredningen där staden företräds av socialnämndens ordförande. I bilaga 1 7 till avtalet framgår att skatteväxlingen skett efter avdrag för intäkterna, vilket innebär att kommunerna behöver ta egna beslut om avgifter för hembesök och hjälpmedel. Vidare framgår att det bör vara en strävan att alla kommuner tillämpar samma avgifter. Kommunfullmäktige beslutade 2013-12-16 att anta de av kommunförbundet Norrbotten föreslagna avgifterna. Vidare ska en utvärdering av avgifterna göras efter ett år, 2014. Socialnämnden har hittills inte tagit ut sådana avgifter. Frågan har återaktualiserats under år 2015. Det finns en muntlig överenskommelse på verksamhetsnivå om att Haparanda stad köper utförandet av medicinsk fotvård av hälsocentralen i Haparanda. Haparanda stad är en pilotkommun som med stöd av Sveriges kommuner och landsting arbetar för att anpassa stadens vårdadministrativa system till nationell patientöversikt (NPÖ) 8 under år 2015. D.v.s. Haparanda stad går enligt plan in som producent i NPÖ under året, vilket bör främja patientsäkerheten. Revisionell bedömning, kap. 4.1: Verksamheten har i allt väsentligt överförts i enlighet med avtalet mellan Haparanda stad och landstinget i Norrbottens län. Bedömningen baseras på att socialnämnd och kommunstyrelse kan verifiera att de säkerställt verksamhetsöverföring i form av personalöverföring och skatteväxling. Vi föreslår att socialnämnden kommunicerar sina överväganden i avgiftsfrågan till kommunfullmäktige. Vi föreslår att socialnämnden överväger behovet av att teckna ett lokalt avtal med hälsocentralen i Haparanda för att säkerställa att hemsjukvårdspatienter får tillgång till medicinsk fotvård i ordinärt och särskilt boende. 4.2. Den nya verksamheten har inlemmats i Haparanda stad Genom de dokument som granskats och de intervjuer som genomförts framgår att: 4.2.1. Organisation (ansvars- och befogenhetsfördelning) Kommunstyrelsen ska enligt reglemente följa den kommunala hälso- och sjukvården samt verka för en god kommunal hälso- och sjukvård. Socialnämndens ansvar för hälso-och sjukvård i ordinärt boende framgår inte av nämndens reglemente. Reglementet fastställer nämndens ansvar för kommunens hälso-och sjukvård i de särskilda boendeformerna. 7 Slutrapport, Kommunaliserad hälso-och sjukvård i hemmen 2013. Beslutad av politiska styrgruppen 2012-03-29. 8 NPÖ är ett nationellt initiativ som syftar till att ge direktåtkomst till medicinsk information från andra vårdgivare. Haparanda stad 7 av 17
Enheten för hemsjukvård, HSL och rehab 9 (HSL-enheten) är organiserad inom äldreomsorgen. Enheten leds av chef med ansvar för ekonomi, verksamhet och personal. I enheten är samtlig legitimerad personal samlad: distriktsköterskor (dsk), sjuksköterskor (ssk), sjukgymnast (sg) samt arbetsterapeut (at) Antalet årsarbetare inom hemsjukvården år 2015 uppgår till 4,0 åa dsk, 1,0 sg, 1,0 at. 2,1 åa ssk natt (nattpattrullen) arbetar delvis inom hemsjukvården. Vid verksamhetsöverföringen bestod organisationen för hemsjukvård av 3,0 åa dsk, 0,2 åa sg, 1,0 at samt 2,1 åa ssk natt (nattpattrullen). 0,8 åa dsk avvändes för att finansiera den delvisa konverteringen inom nattpatrullen från undersköterskor till sjuksköterskor. Inför år 2014 tillkom 1,0 åa dsk. Organisationsförändringen skedde för att säkra patientsäkerhet och vårdkvalitet dygnet runt. Inför år 2015 tillkom 0,8 åa sg. Roller och ansvar är definierade för den legitimerade personalen. Den legitimerade personalens samarbete med enhetschef för hemtjänsten och biståndshandläggarna är också definierat. Genom webb-enkät som genomförts framgår att, avseende målen: Patientfokus: Kommunaliseringen av hemsjukvården ger bättre förutsättningar för att i alla situationer ha patientens behov i centrum och därmed undvika organisatoriska gränsdragningsdiskussioner. Helhetsyn och samordning av insatser: Upplevelsen av god kvalitet ökar när patienten/brukaren får insatser som uppfattas som en helhet. En sammanhållen hemsjukvård innebär att en huvudman förfogar över både ansvar och resurser. Samarbetet mellan hemsjukvården, hemtjänst och biståndshandläggare uppfattas fungera tillfredställande. Resultatet indikerar att de interna samarbetsformerna har utvecklats sedan kommunaliseringen. 8 av 10 instämmer i att personalkontinuiteten för hemsjukvårdspatienterna är tillfredställande. Resultaten indikerar att personalkontinuiteten har förbättrats sedan kommunaliseringen. Vårdkvalitet och patientsäkerhet: Ett samlat hemsjukvårdsansvar höjer säkerheten i informationsöverföringen och gagnar patientsäkerhet och vårdkvalitet. Ansvaret för att upprätta gemensam plan för hemsjukvårdspatienter som även har behov av socialtjänstinsatser uppfattas tydligt. 6 av 10 instämmer i att patientsäkerheten är hög. Patientsäkerheten upplevs ha förbättrats sedan kommunaliseringen. 9 Sjukvård i SSK boenden, rehabenheten, tekniska hjälpmedel, hemsjukvården, hjälpmedel hemsjukvården, korrtidsenheten, nattpatrull, bostadsanpassning. Haparanda stad 8 av 17
Samhällsekonomisk nytta och undvikande av parallella organisationer: Kommunens organisation med personal i särskilt och ordinärt boende är idag ändamålsenligt utformad för vård- och omsorgsinsatser och anpassad till verksamhet dygnet runt. 6 av 10 instämmer till viss del/instämmer inte alls i att ansvarsgränserna mellan hemsjukvården och primärvården är tydliga. Ansvarsgränserna mellan hälso-och sjukvård och primärvården uppfattas ha förtydligats något sedan kommunaliseringen. 4.2.2. Ekonomi (budget, redovisning) I avtalet om övertagande av hälso-och sjukvård i ordinärt boende mellan landstiget och kommunerna i Norrbottens län motsvarade skatteväxlingen (22 öre): 4,9 mnkr i Haparanda stad. 0,19 årsarbetare sjukgymnast 1,0 årsarbetare arbetsterapeut 3,8 årsarbetare distriktssköterskor Skatteväxlingen ligger till grund för justering av socialnämndens budgetram inför år 2013. Någon öronmärkning av vad 22 öre motsvarar görs inte idag. HSL-enhetens samlade verksamhet visar år 2014 ett negativt resultat på 1 030 tkr. De två största negativa utfallen finns hos nattpatrullen 678 tkr samt hos sjukvården i särskilda boenden 324 tkr. Anledningen till detta är något som själva verksamheten inte bedöms kunna påverka. Inom nattpattrullen var lönekostnaden felbudgeterad, på särskilda boenden var behovet av sjuksköterskor större än förväntat. Kostnader för hjälpmedel i hemmet (hjälpdel hemsjukvård) är en post som har ökat sina kostnader, -213 tkr. Hjälpmedelsverksamheten är den del av hemsjukvården som uppvisar störst negativ avvikelse. Anledningen bedöms vara ett ökat behov från kundernas sida samt att verksamheten införskaffat nytt material med högre månadshyra. I budgetarbetet inför år 2015 beaktades utfallet år 2014 i viss utsträckning. Budget för hälso-och sjukvård i särskilt boende, nattpatrull och hjälpmedel hemsjukvård höjdes. Vi noterar att HSL-enhetens budget för år 2015 understiger utfallet för år 2014. Budget för hemsjukvården år 2015, 4 798 tkr, motsvarar i princip utfallet för år 2014 exklusive arbetsledning. I den ekonomiska redovisningen separeras kostnader för hälso- och sjukvård för olika verksamheter. Under ansvaret för HSL (7108) finns nio verksamheter upplagda. Enligt muntlig uppgift bokförs kostnaderna för samtliga hembesök på ansvar hemsjukvård (70140). Detta framgår dock inte av redovisningen. Av redovisningen framgår inte när hemtjänsten eller nattpattrullen utför uppdrag för hemsjukvården. Haparanda stad 9 av 17
4.2.3. Verksamhet (planering, uppföljning och kontroll) Inom hemsjukvården har åtaganden formulerats för år 2015 som stödjer tre av åtta nämndsmål. Hemsjukvården har åtaganden inom målområdena: kundnöjdhet, budget i balans, digital information och teknik, t.ex. arbeta med samordnad individuell plan (SIP), samt uppdaterad information på Haparanda stads hemsida. Kommunstyrelsen följer upp socialnämnden via delårsrapport och årsrapport. Kommunstyrelsen gör ingen särskild uppföljning av hemsjukvården. Socialnämnden följer upp HSL-enheten, ekonomi och verksamhet, via delårsrapport och årsrapport samt patientsäkerhetsberättelse. Den verksamhetsstatistik som finns består av uppgifter om antalet inskrivna i hemsjukvården samt antalet utförda hembesök. Verksamhetsstatistikens kvalitet har varit ett utvecklingsområde sedan kommunaliseringen. Årligen redovisas antalet inskriva hemsjukvårdspatienter till kommunförbundet Norrbotten per den 26 november. Antalet inskriva hemsjukvårdspatienter år 2014 uppgick till 135 (117). Antalet timmar utförd delegerad HSL registreras av hemtjänsten i socialnämndens verksamhetsystem. Även kvaliteten på registreringen av antalet timmar delegeras HSL har varit ett utvecklingsområde sedan kommunaliseringen. Antalet timmar delegerad HSL utförda av hemtjänsten uppgick till 7 828 under år 2014. Per april 2015 har hemtjänsten utfört 606 (660) timmar delegerad HSL. Motsvarande uppgifter för nattpatrullen har inte funnits tillgängliga. Hemsjukvården följs upp och utvärderas i vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse 10. Avseende år 2013 och 2014 framgår ett antal utvecklingsområden. Vissa av dessa områden gäller även år 2015 och framgår även av granskningens webb-enkät. Rekryteringen av medarbetare till hemsjukvårdsorganisationen har varit lyckad Resurserna (via skatteväxlingen) räckte inte till då antalet hemsjukvårdspatienter ökade i mycket stor omfattning efter övertagandet Samverkan med primärvården har varit god Informationstillgången har varit bra, men funktionaliteten i systemet har under året varit lite tveksam med inkörningsproblem Vårdtagare kommer hem utan föregående planering, vilket blir en allvarlig risk för patientsäkerheten Utmaning under år 2015 är utveckling av sjuksköterskans ledningsfunktion och handelande funktion för övrig personal. Styrelsen för kommunförbundet Norrbotten 2014-09-18 behandlade uppföljning av kommunaliserad hälso-och sjukvård i ordinärt boende i Norrbottens län. Av beslutet framgår att kansliet (för kommunförbundet Norrbotten) tillsammans med kommunerna och landstinget får i uppdrag att komma tillrätta med de brister som redovisas i rapporten. Haparanda stad deltog inte i denna uppföljning. Staden är medveten om de utvecklingsområden som pekas ut i slutrapporten. 10 Enligt patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659) ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en så kallad patientsäkerhetsberättelse. Haparanda stad 10 av 17
Genom webb-enkät som genomförts framgår att, avseende målen: Vårdkvalitet och patientsäkerhet: Ett samlat hemsjukvårdsansvar höjer säkerheten i informationsöverföringen och gagnar patientsäkerhet och vårdkvalitet. 7 av 10 instämmer till viss del i att samordnad individuell plan (SIP) tillämpas tillfredställande. Vi noterar att: Staden genomförde en utbildning i samordnad individuell plan under hösten 2014. Staden under år 2014 tillsammans med hälsocentralen i Haparanda tog fram en rutin för förstärkt samverkan i öppenvård 11, bl.a. avseende arbetet med SIP/informationsöverföring. Området beskrivs som ett fortsatt utvecklingsområde. Uppfattningen är att det finns en vilja att hitta lösningar hos båda vårdgivarna. 9 av 10 uppfattar att rutiner för avvikelsehantering är tydliga samt att de följs. Denna bild stärks av patientsäkerhetsberättelsen avseende år 2014. Tillgänglighet: Kommunernas övertagande av hemsjukvård innebär bättre förutsättningar för tillgänglighet till vård och omsorg i hemmet dygnet runt. Kommunaliseringen uppfattas ha skapat förbättrade förutsättningar för tillgänglighet till vård och omsorg i hemmet dygnet runt. Samhällsekonomisk nytta och undvikande av parallella organisationer: Kommunens organisation med personal i särskilt och ordinärt boende är idag ändamålsenligt utformad för vård- och omsorgsinsatser och anpassad till verksamhet dygnet runt. Svarsgruppen är splittrad i påståendena om kommunaliseringen: Förbättrat förutsättningarna för effektivare resursanvändning Hemsjukvården följts upp och utvärderats i tillräcklig omfattning 11 Syfte med rutinen är att samverka mellan kommun och landsting kring personer som har behov av stärkta insatser. Syftet är att hitta förebyggande och behovsanpassade insatser kring de mest sjuka äldre och att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika aktörer. Målet är att tillgodose den äldres behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården och omsorgen. Haparanda stad 11 av 17
Revisionell bedömning, kap. 4.2: Den nya verksamheten har i huvudsak inlemmats i Haparanda stad vad avser organisation, ekonomi och verksamhet. Bedömningen baseras på att ansvar och befogenheter har fördelats, i huvudsak särskiljs verksamheten i budget och redovisning, samt ingår i ordinarie planering, uppföljning och utvärdering. Verksamheten har agerat på brister i arbetet med SIP/informationsöverföring. Statistik förs över verksamhetens volymer. Vi föreslår att nämnden fortsätter sitt arbete med att tydliggöra ansvarsgränser och samarbetsytor mellan hemsjukvården och primärvården tillsammans med landstinget i Norrbottens län. Vi föreslår att socialnämnden och kommunstyrelsen överväger behovet av mer detaljerad budgetering och redovisning av hemsjukvårdens totala kostnader. Vi föreslår att socialnämnden uppdaterar sitt reglemente så att det även framgår att nämnden ansvarar för hälso-och sjukvård i ordinärt boende. 4.3. Den skatteväxling som skett har täckt kommunens kostnader Genom de dokument som granskats och de intervjuer som genomförts framgår att: Vid övertagandet utgick Haparanda stad från att hemsjukvården är ett område som kommer att öka i omfattning över tid. Den fördelningsnyckel som användes i hemsjukvårdsutredningen gav 3,8 åa dsk, 1,0 at samt 0,19 sg. Någon mer detaljerad beräkning av kommunens egna förväntade kostnader inför övertagandet har inte kunnat styrkas. En treårig mellankommunal utjämning infördes i Norrbottens län för åren 2013-2015. Systemet är uppbyggt som en så kallad strut. Kommuner med högre tillkommande kostnader än intäkter erhåller ett bidrag från övriga kommuner i länet. Haparanda stad erhåller ca 100 tkr år 2015 (ca 200 tkr). Socialnämndens budgetram ökade p.g.a. övertagandet av hemsjukvården med 4,9 mkr inför 2013. Därutöver beslutade kommunfullmäktige 2012-12-17 om höjning av nämndens budgetram med 91 tkr 2014 och 177 tkr 2015. Socialnämnden har fått kompensation för löneökningar under perioden. Vid avstämning av redovisningen framkommer att kostnaderna för hemsjukvård (ansvar 70140) och hjälpmedel hemsjukvård (70141) under år 2014 uppgått till 4,8 mnkr (3,2). Negativt utfall uppgår till ca 250 tkr för år 2014. I dessa siffor är kostnader för hembesök dolda. Nattpatrullens eller hemtjänstens eventuella del av hemsjukvården framgår inte av redovisningen. Kostnaderna förväntas framöver öka i en takt som kan innebära större framtida budgetavvikelser inom HSL- enheten och hemtjänsten. Stadens kostnad för delegerad HSL utförd av hemtjänsten under år 2014 kan beräknas till cirka 2,4 mnkr 12. Kostnaden belastar hemtjänstens budget. Räknat med 2014 års självkostnadspris kan stadens kostnad för delegerad HSL utförd av hemtjänsten under april 2015 beräknas till cirka 180 tkr 13. Detta innebär dock inte alla kostnader för delegerad HSL är att hänföra till hemsjukvården. 12 7 828 h utförd delegerad HSL*305 kr/h självkostnad hemtjänst 13 606 h utförd delgerad HSL*305 kr/h självkostnad hemtjänst Haparanda stad 12 av 17
Representant från socialnämnden uppfattar att den skatteväxling som skett i stort täckt kommunens kostnader i förväntad utsträckning. Representanter från socialnämndens verksamhet uppfattar inte att den skatteväxling som skett i stort täckt kommunens kostnader i förväntad utsträckning. Revisionell bedömning, kap 4.3: Den skatteväxling som skett har i vad som går att utläsa av redovisningen i allt väsentligt täckt kommunens kostnader. Inkluderas kostnader för delegerad HSL utförd av hemtjänsten, finns risk skatteväxlingen inte till fullo täckt kommunens kostnader. Vilka förväntade kostnader som staden hade har inte kunnat styrkas. Vi föreslår att socialnämnden och kommunstyrelsen överväger behovet av att närmare följa hemsjukvårdsverksamheten samt se över behovet av strategier för hantering av framtida kostnadsökningar. 4.4. Övriga iakttagelser Patientfokus: Kommunaliseringen av hemsjukvården ger bättre förutsättningar för att i alla situationer ha patientens behov i centrum och därmed undvika organisatoriska gränsdragningsdiskussioner. Helhetsyn och samordning av insatser: Upplevelsen av god kvalitet ökar när patienten/brukaren får insatser som uppfattas som en helhet. En sammanhållen hemsjukvård innebär att en huvudman förfogar över både ansvar och resurser. 6 av 10 uppfattar till viss del/inte alls att definitionen är tydlig för när en patient ska bli hemsjukvårdspatient, eller att definitionen följs. Påståendet om definitionen följs uppvisar lägst resultat, 1 av 3 instämmer inte alls. 9 av 10 uppfattar till viss del/inte alls att samarbetet mellan hemsjukvården och primärvården fungerar tillfredställande. Vårdkvalitet och patientsäkerhet: Ett samlat hemsjukvårdsansvar höjer säkerheten i informationsöverföringen och gagnar patientsäkerhet och vårdkvalitet. Informationsöverföringen både mellan hemsjukvården och slutenvården och hemsjukvården och primärvården uppfattas inte fungera tillfredställande. Kvaliteten på informationsöverföringen uppfattas inte har förbättrats sedan kommunaliseringen, hälften instämmer inte alls i påståendet. 8 av 10 uppfattar till viss del/inte alls att läkarmedverkan från landstinget fungerar tillfredsställande, hälften instämmer inte alls i påståendet. 7 av 10 uppfattar till viss del/inte alls att arbetet med läkemedelsgenomgångar fungerar tillfredställande. Cirka 4 av 10 uppfattar rutin för att initiera hembesök som tydlig och att den följs. Svarsgruppen är i övrigt splittrad. Kommentar: Vi noterar att samarbete och informationsöverföring mellan huvudmännen är ett fortsatt utvecklingsområde. Detta har även identifierats av kommunförbundet Norrbotten i tidigare uppföljning. Haparanda stad 13 av 17
5. Bilaga Patientfokus/Helhetssyn och samordning av insatser 1. Definitionen för när en patient ska bli hemsjukvårdspatient är tydlig 2. Definitionen för när en patient ska bli hemsjukvårdspatient följs 3. Samarbetet mellan hemsjukvården och primärvården fungerar tillfredställande 4. Samarbetet mellan hemsjukvården och hemtjänsten fungerar tillfredställande 5. Samarbetet mellan hemsjukvården och förvaltningens biståndsenhet* (*eller motsvarande) fungerar tillfredställande 6. Samarbetet har förbättrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 7. Personalkontinuiteten för hemsjukvårdspatienterna är tillfredställande 8. Personalkontinuitetten för hemsjukvårdspatienterna har förbättrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 1 2 0% 20% 40% 60% 80% 100% 3 4 5 6 Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte Vet ej/ingen uppfattning 7 8 Haparanda stad 14 av 17
Vårdkvalitet och patientsäkerhet 1. Informationsöverföringen mellan hemsjukvården och slutenvården fungerar tillfredställande 2. Informationsöverföringen mellan hemsjukvården och primärvården fungerar tillfredställande 3. Kvaliteten på informationsöverföringen har förbättrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 4. Inför överföring av vårdansvar för hemsjukvårdspatienter tillämpas samordnad individuell plan (SIP) tillfredställande 5. Rutin för att initiera hembesök av den kommunala hälso-och sjukvården är tydlig 6. Rutin för att initiera hembesök av den kommunala hälso-och sjukvården följs 7. Ansvaret för att upprätta gemensam plan inom kommunen är tydlig för hemsjukvårdspatienter som har behov av hälso-och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser 8. Patientsäkerheten för hemsjukvårdspatienterna är hög 9. Patientsäkerheten har förbättrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 10. Rutin för avvikelsehantering inom hemsjukvården är tydlig 11. Rutin för avvikelsehantering inom hemsjukvården följs 12. Läkarmedverkan från landstinget fungerar tillfredsställande*(*läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende) 13. Arbetet med läkemedelsgenomgångar fungerar tillfredställande 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte Vet ej/ingen uppfattning Haparanda stad 15 av 17
Tillgänglighet 1. Kommunens övertagande av hemsjukvården har förbättrat förutsättningarna för tillgänglighet till vård och omsorg i hemmet dygnet runt 2. Hemsjukvården får tillräckligt stöd från landstingets specialistfunktoner, t.ex. för palliativ vård och psykisk ohälsa 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 2 Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte Vet ej/ingen uppfattning Haparanda stad 16 av 17
Samhällsekonomisk nytta och undvikande av parallella organisationer 1. Ansvarsgränserna mellan hemsjukvården och primärvården är tydliga 2. Ansvarsgränserna mellan kommunens hälso-och sjukvård och primärvården har förtydligats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården 3. Kommunaliseringen av hemsjukvården har på organisatorisk nivå förbättrat förutsättningarna för effektivare resursanvändning 4. Hemsjukvården har följts upp och utvärderats i tillräcklig omfattning. Fokus på organisation, ekonomi och verksamhet 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 2 3 Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte Vet ej/ingen uppfattning 4 2015-06-15 Christer Marklund Projektledare PerÅke Brunström Uppdragsledare Haparanda stad 17 av 17