Remissyttrande över miljöanalys vid stubbskörd

Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-851329 Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Ulriksdal den 18 december, 2008 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Remissyttrande över miljöanalys vid stubbskörd Sammanfattning Världsnaturfonden WWF ser biobränslen som en del av lösningen för ett mer klimatneutralt samhälle, men bara om dessa inte står i konflikt med andra miljömål. Oavsett var biobränslen produceras, måste dessa komma från ansvarsfull produktion och ha en avsevärd bättre växthusgasbalans jämfört med fossila bränslen. Klimatproblemet bör inte lösas genom att åsidosätta den biologiska mångfalden, vattendragens kvalitet eller andra viktiga miljö-, sociala eller kulturella aspekter. För att möta klimatförändringarna är det av vikt att ha robusta ekosystem och bibehålla de tjänster som naturen tillhandahåller. Klimatproblemet ska inte hanteras genom ohållbar biomassaproduktion och uttag utan genom en anpassning av hållbar konsumtion och hållbart resursnyttjande! Sverige har redan idag ett av de mest intensiva skogsbruken i världen. Under 1900-talet har ett effektivt skogsbruk etablerats och man har ur ett produktionsperspektiv skapat välskötta skogar. Den ökade produktionen i de svenska skogarna har dock inte gått hand i hand med ett biologiskt rikt skogslandskap. Miljömålsrådet bedömer att målet Levande skogar är svårt att uppnå redan med dagens skogsbruk. I detta skede vill man alltså införa nya metoder som ytterliggare ökar trycket på skogens miljö. Miljöanalysen om stubbrytning är intressant att läsa utifrån skogsbrukets planerade verksamhet. Däremot tillförs lite ny kunskap på miljöområdet jämfört med sammanställningen från 2007. Detta påpekas också korrekt i miljöanalysen. Världsnaturfonden WWF vill framförallt påpeka följande gällande den aktuella miljöanalysen: - Det är en ofullständig analys med många viktiga kunskapsluckor. Speciellt gällande effekter på landskapsnivå. Bristen på kunskap gällande skogsbrukets ackumulerade effekter på landskapsnivå är idag uppenbar. - Stubbarnas betydelse för den biologiska mångfalden och speciellt insektsfaunan verkar underskattad och man har inte tagit med dynamiska aspekter såsom hygget och stubbar som störningsmiljö, risk för stubbar som fångstvirke med mera. Stiftelsens ordförande: Hans Majestät Konungen Registrerat som: Världsnaturfonden WWF Org. Nr 802005-9823 Postgiro 90 1974-6 Bankgiro 901-9746

- Risken för skador med ökade åtgärder underskattas, speciellt gällande markskador, sedimenttransport och risk för sämre naturhänsyn över tiden. - Stubbarnas betydelse för kollagring, samt växthusgasutsläpp vid brytning, transport med mera är ej fastställd. - Stubbrytningens effekter på mark och vatten, såsom läckage av tungmetaller, är ej kartlagd. - Forskare och de skogsföretag som ligger bakom miljöanalysen verkar oense om behovet av kompenserande naturvårdsåtgärder till stubbrytning - Skogsföretagen verkar vilja fortsätta med stubbrytning på ett icke samordnat sätt och anpassa omfattningen allteftersom förutsättningar ändras utifrån ekonomi och teknik. Därför anser Världsnaturfonden WWF att Skogsstyrelsen vid bedömning av den aktuella miljöanalysen tillämpar försiktighetsprincipen, d.v.s. stor restriktivitet när det tydligt finns sannolika negativa miljöeffekter, men brist på kunskap för att motverka dessa. 1 Miljömålen, Skogsstyrelsens föreskrifter och certifieringsregler är satta utifrån ett befintligt skogsbruk som tar ut rundvirke och GROT. Om nu skogsbrukets intensitet ändras, exempelvis genom stubbrytning, måste det också till processer för att utvärdera och möjligen revidera dessa mål och regler. Det går inte att förutsätta att dessa ligger fast vid intensifiering eller introduktion av nya metoder. Världsnaturfonden WWF anser att fortsatt stubbrytning endast bör tillåtas i ett antal utvalda landskap med regionalt anpassade kompenserande åtgärder. Här ska skogsbrukets aktörer tillsammans med forskare och andra intressenter samordna sin verksamhet för att få mer information om skogsbrukets och stubbrytningens miljöeffekter på bestånds- och landskapsnivå. Därutöver bör skogsbruket stödja att ett mer strategiskt forskarsamarbete skapas mellan svenska och finska forskare för att fylla dagens kunskapsluckor. I Finland har stubbrytning pågått en längre tid och i en större skala jämfört med Sverige. Därför bör det idag finnas större möjligheter att i Finland studera stubbrytningens konsekvenser på miljön. 1 Rio-deklarationen;. Om det föreligger hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, får inte avsaknaden av vetenskaplig bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring EU kommissionen; kan försiktighetsprincipen användas när de potentiellt skadliga effekterna av en företeelse, en produkt eller en process har identifierats genom en vetenskaplig och objektiv bedömning, men denna bedömning inte gör det möjligt att fastställa risken med tillräcklig säkerhet försiktighetsprincipen motiverad när de tre föregående villkoren - identifiering av potentiellt negativa effekter, bedömning av tillgängliga vetenskapliga belägg och omfattningen av vetenskaplig osäkerhet - har uppfyllts. Miljöbalkens motiveringstext; att avsaknaden av vetenskaplig bevisning inte får användas som en ursäkt för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att hindra miljöförstöring REMISSYTTRANDE ÖVER MILJÖANA LYS VID STUBBSKÖRD 2

Områdesspecifika synpunkter på miljöanalysen Beskrivning av verksamheten Stubbrytningen medför att antalet åtgärder ökar. Redan idag har skogsbruket svårt att leva upp till generella hänsynen, samtidigt som andelen körskador beräknas öka på grund av sämre bärighet. Studier har visat att den generella hänsynen dessutom försämras med fler åtgärder vid föryngringsavverkning. Stubbrytningen i norra Sverige verkar enligt miljöanalysen inte heller kunna ersätta markberedning. GROT-uttag är också sannolikt på samma arealer som stubbrytning. Detta innebär att en föryngringsavverkning med GROT-uttag och stubbrytning kan medföra följande aktiviteter i ett och samma bestånd: - Avverkning med sködare - Uttag av virke med skotare - GROT-uttag med skotare - Stubbrytning med grävmaskin - Stubbuttag med skotare - Markberedning (norra Sverige) - Eventuell skyddsdikning Risken för en ökning av misstag och skador ute i skogen är uppenbar! Stubbrytningens omfattning anges vara begränsad till 5% av avverkningsarealen de närmaste åren, men det är svårt att utifrån miljöanalysen se vad som kommer att förhindra att stubbrytningens omfattning blir större än 5% mer än tekniska och ekonomiska aspekter. Miljöanalysen ger inget svar på hur hänsyn till andra intressen (miljö, kultur och renbete) kommer att begränsa en utvidgning av stubbrytning. Med fokus på bestånd med >60% barrdominerade bestånd föreligger också risken att skogsägare i det långa loppet kommer att styra sina sista gallringar så att lövinslaget blir lägre och barrinslaget högre i slutavverkningsbestånd. Beräkningarna baserade på Riksskogstaxeringens data är intressanta att ta del av. Det är dock tveksamt att smyga in gallringsstubbar i statistiken såsom miljöanalysen gör. Gallringstubbars betydelse som substrat för den biologiska mångfalden skiljer sig åt från stubbar vid föryngringsavverkning. Förutom lägre diameter så har gallringsstubbarna sannolikt betydligt lägre betydelse för vedskalbaggsfaunan på grund av beskuggning. 2 Detta medför att slutsatsen på sid 15 knappt hälften av barrstubbsvolymen att potentiellt beröras av stubbskörd blir missvisande. Om gallringsstubbar räknas bort så är det mellan 62-68% av barrstubbsvolymen som potentiellt berörs. I vissa län ligger siffrorna på över 80% vid de begränsningar som miljöanalysen anger (bilaga 4). 2 Lindhe, Lindelöw & Åsenblad, 2005 REMISSYTTRANDE ÖVER MILJÖANA LYS VID STUBBSKÖRD 3

Gränsen på diameter på stubbar som är aktuella ur ett ekonomiskt perspektiv för stubbrytning anges vara 15-20 cm stubbdiameter. Vad händer med denna gräns när exempelvis högre priser gör det lönsamt att bryta mindre stubbar? Det anges också att företagen är positiva till att lämna fler stubbar av olika anledningar (sid 11). Men det räcker inte med en positiv inställning! Här krävs tydlig gränsdragning av vilka stubbar och var dessa får tas baserat på vad miljön och den biologiska mångfalden tål! På sidan 13 finns ett diagram som förutsätter att den ekologiska potentialen för stubbrytning ligger över den ekonomiska. Detta är missvisande eftersom det redan idag råder brist på grov död ved i de svenska skogarna. Med andra ord så kan argumenteras att den ekonomiska potentialen gällande uttag av grov ved redan överskridit den ekologiska och sannolikheten att så sker ökar dramatiskt med stubbrytning! På sidan 16 anger man att barrstubbved utgör 25-40% av den årliga totala tillförseln av färsk grov död barrved. Men detta är ett medel på hela balansområden och säger mycket lite om landskaps- och beståndsnivån. Utifrån Rikstaxeringens material utgår miljöanalysen att äldre skog i genomsnitt levererar 6 kubikmeter färsk död ved per år och hektar. Detta kan ifrågasättas eftersom många vindfällen som ingår i denna beräkning sannolikt tas tillvara. 3 Istället kan man titta på publicerade data som säger att tillförseln i ett bestånd ligger på 0,24 kubikmeter per hektar och år. 4 Om omloppstiden är 80 år blir den total tillförseln ca. 19 kubikmeter per hektar och omloppstid. Ifall man då använder sig av siffrorna i miljöanalysen, d.v.s att stubbar motsvarar 68-136 kubikmeter grov död ved per hektar så kommer stubbar att motsvara mellan 78%-88% av det totala inflödet av grövre död ved under en omloppstid på beståndsnivå. Sannolikheten är alltså mycket stor att stubbar i allmänhet och i vissa landskap i synnerhet har en stor biologisk betydelse avseende död grov ved! Till detta kommer att den beräknade lagringstiden av brutna stubbar ute vid avlägg varierar mellan skogsföretagen, men att det normalt kommer att lagras från ett år men ibland upp mot tre år. Miljöanalysen tar kortfattat upp frågan att detta kan medföra risk för fångstvirke av biologiskt värdefulla vedlevande insekter, men nämner det inte sedan. Inte heller verkar det pågå någon forskning kring detta. Det finns alltså en risk i att uttag av stubbved kan ha en negativ effekt på vedlevande insekter i dubbel bemärkelse, d.v.s. både uttag och som fångstvirke. 3 Hans Persson, Skogslig Resurshushållning & Geomatik, SLU 4 Fridman & Wahlheim, 2000 REMISSYTTRANDE ÖVER MILJÖANA LYS VID STUBBSKÖRD 4

Inverkan på miljön Avsnittet Beskrivningen av inverkan på miljön, som forskarna har skrivit, hänger inte ihop med skogsbrukets formulerade avsnitt Beskrivning av åtgärder för att begränsa oönskade miljöeffekter. Med andra ord så finns en risk att de antaganden man gör gällande inverkan på miljö inte utgör en korrekt bedömning eftersom skogsbruket i stort hänvisar till normal generell hänsyn och inte verkar ha några planer på kompenserande åtgärder. Som redan nämnts så finns många kunskapsluckor som man hoppas att pågående forskning ska ge svar på. Kvalitén på befintligt forsknings- och kunskapsunderlag diskuteras inte i miljöanalysen. Detta har relevans avseende på trovärdigheten i slutsatserna. Bygger slutsatserna på bra forskningsmetodik och tillräckligt gott statistiskt underlag? Med tanke på de potentiella konsekvenser som stubbrytning kan leda till bör en extern grupp av forskare ges tillfälle att både granska miljöanalysen och kunskapssammanställningen från 2007. Man lyfter upp en rad viktiga aspekter såsom behovet att titta på landskapsnivå, brist på kunskap, att exempelvis GROT uttag har visat på försämrad hänsyn och därmed också risken att stubbrytning kommer att göra detta och att stubbuttag ofrånkomligt kommer att påverka den vedlevande biologiska mångfalden med mera. Men det görs också vissa subjektiva antaganden, hänvisningar och påståenden i miljöanalysen som kan ifrågasättas såsom; Genom att undanta sådan mark [fuktig mark] kan risken för negativa miljöeffekter på mark, luft och vatten minskas. Andelen fuktig mark och försämrad bärighet beräknas öka i och med ökad nederbörd samt avsaknad av tjäle. Det framgår också av forskarkommentarerna att det finns brist på kunskap gällande effekter på vatten. Forskare anser också att det saknas kunskap om risker för ökad sedimenttransport. ingen anledning att, ens med dagens teknik, misstänka avsevärt ökade markskador. Detta antagande är ej underbyggt och kan anses vara mer av en from förhoppning. För att komma åt stubbar kommer grävmaskinen att köra kors och tvärs över ett hygget, därtill kommer en skotare för att hämta stubbarna och sedan krävs förmodligen markberedning på vissa hyggen. I praktiken kommer stubbskörd därför att skapa mer mark- och körskador. Skörd av stubbar inte väsentligen kommer att påverka bedömningsgrund för behov av askkompensation och skyddsdikning (sid 7) Detta sägs trots att man under 4.1.1. bl.a. säger att stubbskörd kan leda till högt näringsuttag och stärkt försurningsrisk. Betydelsen av stubbarna betydelse för näringsbalansen är inte fastställd. REMISSYTTRANDE ÖVER MILJÖANA LYS VID STUBBSKÖRD 5

mångfalden kan avvara en del av den grova döda ved som utgörs av lågstubbar under förutsättning att vedsubstrat av bättre kvalitet skapas, att en rimlig mängd stubbar lämnas.. Brist på kunskap på hur sådan kompensation ska se ut bör poängteras. Med anledning av stubbarnas sannolikt mycket stora biologiska värde som grov död ved (se argument nedan) är bedömningen av kvalitét och kvantitet av stor betydelse. En spontan fråga som uppstår är om skogsbruket fortfarande kommer ha intresse av stubbrytning om det kommer att krävas kompensationsåtgärder. Kompensationsåtgärder planeras uppenbart inte av skogsbruket (se det av skogsbrukets författade avsnitt 5 och svar bilaga 2). samlade bedömningen blir att stubbskörd påverkar kolbalansen i begränsas omfattning Utsläpp av växthusgaser är ej kartlagd och inte heller stubbarnas nedbrytningshastighet på olika ståndorter. Enligt färska data beräknas 15% av stubbveden kvarstå efter 40 år. Men därefter vet vi mycket lite och dessutom vet vi inte hur mycket av stubbveden som omvandlas till markkol. 5 Här krävs mer forskning och en LCA analys som tar in alla aspekter inklusive maskiner och transport. Detta kommer att krävas för att uppfylla EU:s hållbarhetskriterier för biobränslen. kulturminnesvården önskvärt att ansvarig myndigheter inleder dialog om hur man ska förhålla sig till denna nygamla verksamhet Är det myndigheten som ska inleda denna dialog? Är det inte skogsbruket som måste förbättra inventeringar, kartunderlag, rutiner, uppföljningar med mera? det förefaller vidare som det i första hand är triviala vedlevande inekter och svampar med pionjäregenskaper som gynnas av stubbved.kan stubbar i brist på annan grov död ved utgöra ett viktigt ersättningssubstrat för många och även naturvårdsintressanta arter Det verkar som om det finns två röster i texten. En som vill trivialisera stubbar som substrat och en som vill lyfta fram stubbarnas potentiella naturvårdsvärde. Det är viktigt att vara klar över att avverkningsstubbar inte bara är utvecklingsmiljöer för ett stort antal (hittills) relativt vanliga vedskalbaggar. Exempelvis kan rotben utgöra miljöer för en hel del sällsynta och rödlistade arter, till exempel praktbaggar och till och med raggbock. Till listan kan läggas ett antal vedsvampar (inte minst klibbticka) och de arter som utnyttjar dessa, t ex olika arter barkskinnbaggar. Den inte alltför vanliga arten luktticka förekommer i dagens skogslandskap praktiskt taget bara på snittytan av granstubbar - liksom den sällsynta och rödlistade barkskinnbaggen Aradus erosus (som är helt knuten till luktticka). Listan kan göras betydligt längre. Mätningar visar också att två tredjedelar av vedskalbaggsfaunan gynnas av solexponerad död ved och detta gäller både för rödlistade och icke rödlistade arter. 6 En annan viktig aspekt som inte nämns i miljöanalysen är att den plötsliga tillgången av solexponerad grov död ved som stubbar utgör efter avverkning, skapar en puls i tid och 5 Hans Persson, Skogslig Resurshushållning & Geomatik, SLU 6 Lindhe, Lindelöw & Åsenblad, 2005 REMISSYTTRANDE ÖVER MILJÖANA LYS VID STUBBSKÖRD 6

rum. Mycket död ved skapas på en mycket koncentrerad yta under en begränsad tid. Detta störningsmönster stämmer väl med naturlandskapet i den boreala skogen och vi kan förutsätta att den störningsberoende faunan är anpassad till detta. Vad händer då när detta dramatiskt förändras? Var ligger tröskelvärdet för andel stubbar för att insekter ska lockas till ett hygge och hitta lämpligt substrat? Detta tas inte alls upp i miljöanalysen. Åtgärder för att begränsa oönskade miljöeffekter Världsnaturfonden WWF anser att avsnittet gällande inverkan på miljön och planerade åtgärder för att begränsa oönskade miljöeffekter bör gå hand i hand. Detta är inte fallet utan det senare avsnittet är skrivet av skogsföretagen som lämnat in avsiktsförklaringen för att bedriva stubbrytning. Dessa verkar ha en något annan åsikt än vad forskarna har avseende behovet av kompenserande åtgärder såsom skapande av kvalitativa naturvårdsåtgärder som motvikt till stubbrytningen. Detta är också något som flera forskare pekar på i sina remissvar på miljöanalysen. Skogsföretagen verkar anse att de ekonomiska och praktiska begränsningar som finns gällande omfattningen av stubbrytning i kombination med generell hänsyn, samt planering, utbildning och uppföljning kommer att vara tillräckligt till dess att ny kunskap finns som bevisar på motsatsen. En sådan omvänd bevisbörda duger inte med tanke på dagens intensiva skogsbruk och svårighet att nå miljömål. Den nuvarande nivå på hänsyn kopplat till död ved är tillskapandet av högstubbar. Högt räknat utgör idag högstubbar och lågor kanske 3 kubikmeter per hektar vid avverkning. Lågt räknat så utgör stubbar mellan 23-45 så mycket död grov ved än den som skapas vid avverkning. Här finns alltså en hel del utrymme för kompensation! Man hänvisar också till certifieringsnivån gällande hänsynen. Denna nivå kommer dock sannolikt att behöva omprövas vid introduktion av en ny metod. I alla fall inom ramen för FSC-certifiering. Man anger att fuktig mark med dålig bärighet ska undantas men detta är inte ett konstant tillstånd, d.v.s. att vid planering kan marken vara frisk för att vara fuktig när väl entreprenören anländer. Erfarenheten säger att när entreprenören väl är på plats så genomförs åtgärden oavsett om marken nu är frisk eller fuktig. Världsnaturfonden anser att det är nödvändigt att förstärkt hänsyn tas intill vattendrag i samband till stubbrytning och ser behovet av tydliga regelverk kopplade till detta. Skogsföretagen har angett att det även kommer tas stubbar i vissa fall i anslutning till vattendrag. Remissvar från forskare påpekar vikten av att vattendrag och kallkällor måste skyddas. REMISSYTTRANDE ÖVER MILJÖANA LYS VID STUBBSKÖRD 7

Miljöeffekter om verksamheten inte kommer igång Detta är ett mycket spekulativt och subjektivt avsnitt i miljöanalysen! Hela avsnittet visar egentligen på att det inte handlar om miljöeffekter utan om behov av råvara för industrin! Här hänvisas till EU:s energi- och klimatpaket och svårigheten att nå detta om stubbrytning inte tillåts. Man hänvisar också till det förväntade energibehovet, men underförstått förutsätter man att BNP-tillväxt måste gå hand i hand med energianvändning och därför måste vi även ha stubbarna. Vi måste dock i Sverige och globalt frikoppla BNP från energiförbrukning genom energieffektiviserande åtgärder och förändrade konsumtionsmönster. Det är också viktigt att visa omvärlden att vi kan åstadkomma detta med bibehållen miljö och biologisk mångfald. Annars kommer vår strävan att förhindra förlust av exempelvis regnskog lätt uppfattas som dubbelmoral. Det är tveksamt om stubbar kommer att kunna tillgodoräknas som förnybar energi inom ramen för EU:s mål när det saknas tillräckligt med underlag för att visa på hållbarheten. Beräkningarna gällande stubbarnas besparing av växthusgasutsläpp är inte relevanta. Här har man inte alls räknat in de utsläpp som sker med maskiner, i och med brytning, tiden för stubbvedens kollagring och nedbrytning, transport, krossning med mera. För att göra dessa beräkningar krävs en LCA-analys. Hänvisning till risken att om stubbar inte tas ut kommer uttaget av annat skogsbränsle öka är väl spekulativt. Det är inget som säger att detta inte ändå kommer att ske! Man nämner inte heller de produktionsökningar som förväntas ske de kommande åren genom förändrat klimat men också genom traditionell skogsvård. Här finns en potential för mer energived! Slutligen så kan stubbrytningen knappast motiveras med att om det inte sker kommer miljökonsekvenserna förbli obesvarade. Kunskapsluckor Den kanske viktigaste frågan att lösa är effekter på landskapsnivå och stubbarnas betydelse för den biologiska mångfalden i tid och rum. Vidare bör även forskning göras gällande betydelse av lagringen av grov stubbved och risk att fungera som fångstvirke av för den biologiska mångfalden viktiga vedlevande insekter. I övrigt räcker med att hänvisa till de kunskapsluckor som forskare hänvisar till i sammanställningen från 2007, samt kommentaren på sid 4 i miljöanalysen, d.v.s. en fullständig miljöanalys över stubbrytningens miljökonsekvenser saknas REMISSYTTRANDE ÖVER MILJÖANA LYS VID STUBBSKÖRD 8

Bedömning av miljöeffekter Eftersom kunskapsunderlaget är svagt, bör knappast en mer omfattande, okontrollerad, och icke samordnad stubbrytning komma ifråga. Världsnaturfonden WWF kan acceptera miljöanalysens slutsats att låta praktisk stubbskördsverksamhet, forskning och miljöövervakning samverka under kommande år förutsatt att det sker; - i begränsad samordnad skala och koncentrerat till några få landskap så att kunskapsluckorna kan täckas avseende miljöeffekter innan beslut om större kommersiell skala fattas - stöd och samarbete med naturvårds-/miljöforskare och andra intressenter, inklusive samordning mellan svensk och finsk forskning, speciellt gällande effekter på landskapsnivå - med kompenserande regionalt anpassade naturvårdsåtgärder Lasse Gustavsson Peter Roberntz Generalsekreterare Samordnare Bioenergifrågor REMISSYTTRANDE ÖVER MILJÖANA LYS VID STUBBSKÖRD 9