Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera vetenskapens väsen överges i och med att Kuhns teori blir allmänt accepterad kan man ändå diskutera frågan hur man inom ett paradigm skiljer mellan pseudovetenskap (dålig) vetenskap och vetenskap. Kuhns försvar mot kritiken som riktats mot hans teori visar att det går att föra en sådan diskussion inom ramen för hans teori. Bild 3 Kuhns delade epistemiska värden Kuhn bemöter kritiken som riktats mot honom: 1) Vetenskapen är inte objektiv/ leder inte objektivt sett till framsteg. 2) Vetenskapen motiveras inte rationellt
Bild 4 Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påstående och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande objekt/entiteter. - Påståenden är då sanna om de korresponderar mot något i verkligenheten. Korrespondansteorin om sanning: P är sant omm det finns ett sakförhållande P som korresponderar mot P. Om inte (?) påståenden och tankar handlar om bara om något som vi skapar något subjektivt som vi projicerar på verkligenheten. - Det påståenden handlar om finns inte i verkligenheten. - Är påståenden sanna eller falska? - De är falska om sanning består i en korrespondansrelation. Bild 5 epistemiska värden och kontextuella värden Kognitiva värden: - Sanning: sanna påståenden om världen är målet. Sanning är inte tillräckligt: Ex: Det finns ett universitet i Luleå, Kalle har 1000000 hårstrån på huvudet Sanning är inte tillräckligt: teorier accepteras om de bekräftas av observationer och experiment. - Enkelhet: - Förutsägelseförmåga: epistemiska värden konstituerar vad vetenskap är. De utgör grunden för påståenden om vilka metoder som är vetenskapliga etc. Kontextuella värden: trosföreställningar, antaganden: kön, politiska teorier. Bild 6 Före Kuhn Vetenskapen är värdeneutral Vetenskapen är värdeneutral om och endast om kontextuella värden inte styr observationer, val av teorier eller hypoteser, vilka experiment som utförs, osv. Vetenskapen är värdeneutral även om epistemiska värden styr observationer, val av teorier eller hypoteser, vilka experiment som utförs, osv.
Bild 7 OBS! Värdeneutral betyder inte att vetenskapen är frigjord från epistemiska värden utan endast från kontextuella värden. Bild 8 Före Kuhn utgick man från att vetenskapen är objektiv därför att den är värdeneutral. En konsekvens av Kuhns teori om vad vetenskap är, är att den inte är värdeneutral. Alltså: vetenskapen är inte objektiv. Frågan om vetenskapens objektivet aktualiseras. Bild 9 Revolutioner - Är pardigmskiften - Är totala: pardigm utesluter varandra - Är plötsliga och ostrukturerade - Är odogmatiska - Kan inte bestämmas genom rationella debatter - Är inte objektivt sett framsteg: de leder inte oss närmare sanningen
Bild 10 Kuhns argument för att vetenskapen inte är värdeneutral eller objektiv. Argument för relativism 1. Observationer är teoriberoende 2. Termers mening bestäms av paradigm 3. Problemens vikt 4. Olika standard 5. Tvetydigheten hos olika standard 6. Inkonistens hos regler Bild 11 1. Observationsberoende En teori är mer progressiv än en annan om den överensstämmer bättre med observationer än den andra teori. Kuhn förnekar detta. Hans argument är att observationer är teoriberoende: vad man observerar är avhängigt av vilken teori man försvarar. Vad betyder det: - Man kan inte observerar något som falsifierar den teori man försvarar. - Anhängare av olika teorier kan inte observera samma sak. Bild 12 2 Termers mening bestäms av paradigm Termer mening bestäms av teorier. Paradigm är ojämförbara de har inget gemensamt språk. En motsägelse: paradigm är ojämförbara därför att de inte har något gemensamt språk och det går inte att acceptera två paradigm samtidigt. Om paradigmen inte är jämförbara är det inte logiskt motsägelsefullt att acceptera två olika paradigm samtidigt. Förväxling av mening och referens. Centrala vetenskapliga begrepp kan ha en icke-vetenskaplig betydelse.
Bild 13 3 Problemens vikt Teorier bedömds med avseende på hur bra de löser problem enligt Kuhn. Avgörande vid paradigm skifte är alltså om det nya paradigmet löser problemen bättre. Inget paradigm löser alla problem. Vilket paradigm man föredrar bestäms alltså av vilka problem man betraktar som viktigast det finns inget rationellt sätt att räkna ut vilka problem som är viktigast att lösa. Bild 14 Olika standard Förklaringskraft Enkelhet En teori som förklarar allt Osv. Kan ges olika betydelse inom olika paradigm Bild 15 Tvetydighet hos den delade standarden Vissa krav på teorier delas av flera paradigm men de kan tolkas på olika sätt vilket gör att utgången i valet mellan olika paradigm inte är given. Ex. inom två olika paradigm antar man kanske att förklaringskraft är viktigt. Men man har olika teorier om vad förklaring är. Newton formulerade lagar om fenomen som tillät förutsägelser om framtida observationer. Leibniz: förklaringar måste göras i termer av mekaniska lagar.
Bild 16 Reglers inkonsistens Det finns olika metodlogiska regler som används för att värdera teorier: Förklaringskraft, en enhetligteori osv. Men ingen kommer att uppfylla alla dessa maximalt. Det finns ingen rationell metod för att avgöra hur man skall vikta de olika värdena. Bild 17 Detta verkar inte stämma Kepler: jorden rör sig Ptolemaios: jorden står stilla. Ett föremål kan inte både röra sig och stå stilla: jorden är alltså inte samma sak i de olika teorierna. Innan denna upptäckt kunde påståendet Jorden står stilla bekräftas genom observationer. Bild 18 Kuhn har kritiserats för att vetenskapen inte är objektiv om man accepterar hans teori. Kuhn försvarar sig i Objectivity, Value Judgement and Theory Choice
Bild 19 Kuhns försvar delade epistemiska värden. Kuhn förnekar fortfarande att vetenskapen objektivt sätt gör framsteg, dvs vetenskapen kommer inte närmare och närmare sanningen. men detta betyder inte att vetenskapen saknar objektivet. Kuhn identifierar objektivitet och rationalitet med samförstånd beträffande de värden som gör vetenskapen till vetenskap. Paradigmskiften kan ändå inte avgöras rationellt. De delade värden spelar en viss roll i dessa diskussioner men andra värden spelar också in. Bild 20 Beträffande objektivitet Objektivitet betyder något annat för Kuhn än den beskrivning av objektivitet som förslogs. Alltså. Betyder objektivitet sanning är vetenskapen inte objektiv enligt Kuhn. Betyder objektivitet något annat är den kanske det. Bild 21 Delade värden enligt Kuhn adekvathet Konsistens Räckvidd Enkelhet Fruktbarhet
Bild 22 adekvathet Överensstämmelse med observationer och experiment. Viktigaste kriteriet: att teorin löser problem inom paradigmet Bild 23 konsistens Motsägelsefrihet - intern : en teori är internt konsistent när den inte innehåller logiska motsägelser - extern: En teori är externt konsistent när den inte motsäger andra teorier. Bild 24 räckvidd en teori skall gå utöver den mängd observationer den först var avsedd att förklara.
Bild 25 enkelhet Enande: förklarar många fenomen som annars hade förklarats med olika teorier mellan vilka det inte finns något samband. Antalet antaganden; ju färre antaganden desto enklare: Kopernikus teori är enklare än Ptolemaios. Kopernikus behöver bara antaga att jorden och de andra planeterna rör sig i cirkulära banor runt solen. Bild 26 Fruktbarhet Löfte om fruktbarhet