High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik



Relevanta dokument
Motoriska symtom. Fysisk träning för personer med demens Falun 7 september Motoriska symtom. Definition av rehabilitering

The HIFE Program. Version 2. The HIFE Program -1. Svensk version

Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande?

Fysisk träning för personer med demenssjukdom - genomförbarhet och effekter

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

Rätt träning förbättrar den äldres förmåga att utföra vardagssysslor

High-intensity functional exercise program (HIFE) för att förhindra fall

Betydelsen av att främja fysisk aktivitet, gångförmåga, styrka och balans. Dags att nyttja potentialen!

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström,

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Förebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Träning vid hjärtsvikt

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom

Vad säger lagen?

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom

Fysisk träning under adjuvant behandling

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fallprevention för äldre - underlag för sjukgymnastiska träningsriktlinjer

Jyväskylä universitet Karleby Universitetscenter Chydenius. Gerd Laxåback Frank Borg

Bilaga 1 SVP Fallprevention

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Fysisk aktivitet, rörelse och beröring

Fysisk aktivitet och demenssjukdom

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Träning efter lårbensamputation

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Fysisk Aktivitet och KOL

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Effekter av fysisk träning hos personer med demenssjukdom. Katarina Jeglertz

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Yngve Gustafson, professor, överläkare Vetenskapligt råd, Socialstyrelsen

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck mars

S E N I O R A L E R T

Teori - Fysisk aktivitet och träning

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: E-post: kontakt@rmjhealth.com

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Otago TräningsProgram

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Rapport och statistik Aktivering och fysioterapi i hemmiljö 2016

Inandningsmuskelträning (IMT)

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa


Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Hälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

Phys-Can Fysisk träning under cancerbehandling

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Motorisk träning. Karin Shaw.

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

RUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Artrosskola i praktiken

Emeliehemmet Folkhälsan Presentation av resultat från Aktivoi -projektet. Magnus Björkgren Frank Borg Gerd Laxåback Lisette Nygård

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Hur kan man förebygga demens?

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?

Vad är polio och postpolio?

Personlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

BERGS BALANSSKALA MANUAL

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Självtest benstyrka. För dig som har en kronisk sjukdom och vill förbättra din hälsa och livskvalitet

Fallrisk ja visst! men sen då???

Självtest benstyrka ungdom

Transkript:

Innehåll High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik Nina Lindelöf, Håkan Littbrand, Erik Rosendahl Umeå universitet, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik och Geriatrik Västerbottens läns landsting, Geriatriskt Centrum, Umeå SJG dagarna 2013 Bakgrund; träningsspecificitet och intensitet och UMDEX studierna Beskrivning av HIFE inkl film Patientfall Utvecklades 2002 till studien på särskilda boenden i Umeå Programmet består av funktionella viktbärande övningar Målsättning Förbättra benmuskelstyrka, balans-, gångoch förflyttningsförmåga Innehåll: - Övningsbeskrivningar - Modell för val av övningskategorier - Intensitetsskalor Bakgrund Utvecklat från de kunskaper som finns idag kring betydelsen av träningsspecificitet och intensitet Studier som jämfört effekten på funktionell förmåga av olika typer av träning har visat på vikten av att träningen är uppgiftsspecifik Augustsson J et al. 1998. J Orthop Sports Phys Ther. de Vreede PL et al. 2005. J Am Geriatr Soc. Krebs DE et al. 2007. Am J Phys Med Rehabil. Olivetti L et al. 2007. Aust J Physiother. Rutherford OM. 1988. Sports Med. Sherrington C et al. 2004. Arch Phys Med Rehabil. Wilson GJ et al. 1996. Eur J Appl Physiol Occup Physiol. American College of Sports Medicine. 2009. Med Sci Sports Exerc. 1

Redan 1957 visade en studie vikten av att träna muskelstyrka i en liknande position som den sedan ska användas i. Träna i samma eller liknande rörelsemönster och position som man har målsättning att förbättra Effekten på muskelstyrka i armbågsflexorerna av stående träning var större vid test i stående jämfört med test i liggande position Att träna upp muskelstyrkan i positioner och rörelsemönster som inte liknar de man ska förbättra verkar inte vara det effektivaste sättet att förbättra funktionell förmåga Rash PJ et al. 1957. Journal of Applied Physiology. Exempel på övning från Mindre effektivt om mål att förbättra funktionell förmåga tex uppresning från stol, Demens Förefaller ha sämre förmåga att överföra en upptränad skicklighet till en annan liknande rörelse eller uppgift Särskilt viktigt med träning i samma eller i liknande rörelsemönster och kroppsposition som avses att förbättra Dick MB et al. 2003. Neuropsychology. Dick MB et al. 2000. Brain Cogn. Exempel på övning från Mindre effektivt om mål att förbättra funktionell förmåga tex gång Träningsintensitet Viktigt att uppnå en hög träningsintensitet för balans och muskelstyrka Hög intensitet: träning nära individens maximala kapacitet Liu CJ, Latham NK. 2009. Cochrane Database Syst Rev. Chodzko-Zajko WJ et al. 2009. Med Sci Sports Exerc. Fiatarone Singh MA. 2002. J Gerontol Series A Biol Sci Med Sci. Sherrington C et al. 2008. J Am Geriatr Soc. Lord S et al. 2007. Cambridge, United Kingdom: Cambridge University Press. 2

Vem tränar med högst intensitet? Fördelar funktionell viktbärande träning ü Följer principen om träningsspecificitet ü Kan innehålla övningar för att förbättra både muskelstyrka och balans ü Möjlighet till progression av svårighetsgrad ü Övningarna lätta att förstå Fördelar funktionell viktbärande träning Fördelar ü Anpassningsbart för personer med olika fysisk förmåga och användbart vid olika diagnoser tex stroke, höftfraktur ü Replikerbart vid studier ü Kräver inte träningslokal med fast utrustning ü Underlättar dokumentation användbart i olika verksamheter ü Underlättar val av övningar ü Underlättar kommunikation mellan sjg och verksamheter The Frail Older People - Activity and Nutrition Study in Umeå - The Study Rosendahl E, Littbrand H, Lindelöf N, Yifter-Lindgren E, Emilsson A, Nordin E, Håglin L, Lundin-Olsson L, Gustafson Y och Nyberg L Inst för samhällsmed och rehab, geriatrik Umeå universitet Undersöka de isolerade effekterna av det funktionella träningsprogrammet på: Fysisk kapacitet Effekter i vardagen balans gångförmåga benstyrka ADL förmåga välbefinnande fall Randomiserad kontrollerad studie, blinda mätningar 3

Deltagare 191 äldre personer boende på 9 servicehus Ålder: medel 85 (65-100) Medicinskt samtycke från läkare Diagnoser: demens (52%), depression (61%), stroke (28%), angina eller hjärtsvikt (45%) Antal stående läkemedel: 9 (medelvärde) Bergs balansskala: 27 (1-55) 37% kunde resa sig upp utan stöd Mini Mental Test (MMT): 18 (10-30) Funktionell träning (n=91) 2-3 ggr/v i små grupper, totalt 3 månader Hög intensitet Individuellt program, 2 styrke- resp 2 balansövningar Ca 45 min, under ledning av 2 sjukgymnaster Tips om aktiviteter i vardagen Kontrollaktivitet (n=100) 2-3 ggr/v i små grupper, totalt 3 månader Temaprogram: aktiviteter utan fysisk träning ex film, högläsning, samtal, sång Ca 45 min, under ledning av arbetsterapeut Resultat genomförande träning Deltagande i median 76% Medelhög el hög intensitet: styrka i median 92% balans i median 96% Andel obehag i median 5% Inget obehag ledde till manifest skada el sjukdom Ingen skillnad i närvaro, träningsintensitet och obehag vid jämförelse av deltagare med demenssjukdom med deltagare utan Resultat The Study Träning jämfört med kontrollaktivitet Fysisk kapacitet balans + gångförmåga + benstyrka + Effekter i vardagen ADL förmåga + välbefinnande +* fall +** + Positiv träningseffekt * Effekt bland personer med demenssjukdom ** Effekt bland de som förbättrats sin balans ( responders ) Rosendahl et al, Aust J Physiother (2006) Rosendahl et al,) Aging Clin Exp Res (2008) Littbrand et al, JAGS (2009) Conradsson et al, Aging & Mental Health (2010) Resultat Balans Träning jämfört med kontrollaktivitet Bergs balansskala Förbättrad balans, 3 mån efter interventionen Ålder, kön, depression, demenssjukdom el fysisk funktionsförmåga påverkade inte effekten Rosendahl et al, Aust J Physiother (2006) Littbrand et al, JAGS (2011) 4

Resultat ADL Träning jämfört med kontrollaktivitet Barthel ADL Index Minskat beroende förflyttning inomhus, direkt efter och 3 mån efter interventionen Minskat beroende i stort (totalpoäng) bland personer med demenssjukdom direkt efter interventionen Intervjuenkät Fler i träningsgruppen: prioriterade träningen framför andra aktiviteter upplevde minskad trötthet, förbättrad balans och benstyrka samt att de kunde röra sig tryggare och säkrare Littbrand et al, JAGS (2009) Lindelöf et al, Arch Gerontol Geriatr (2013) Intervjuer träningsgruppen Inaktivitet är farligt Vilja att vara aktiv Kroppens begränsningar hindrade Stöd från ledarna underlättade Tilltro till den egna förmågan underlättade Intervjuer träningsgruppen Förbättringar i både kropp och själ Påverkade dagliga livet positivt Träningen skapade gemenskap Träna är som ett nytt liv! Lindelöf et al, Physiother Theory Pract (2012) Lindelöf et al, Physiother Theory Pract (2012) Att vilja vara aktiv för att undvika försämring Jag har bara tänkt att det här ska gå. Det är som att man eggar sig själv till att göra det Man måste ha en egen energi för att vilja På nåt sätt så är det så att vill man inte, då orkar man ingenting. Ta till de här idrottsmännen som skadar sig och så ska de ha upp rörelseförmågan här och där. De vill, förstår du. Och det är det som hjälper dem till att få det. Hade de inte viljan, gick det inte. De skulle aldrig komma igen. Äldre och aktivitet i Umeå kommun The Umeå Dementia and Exercise Study - The UMDEX Study - Umeå universitet, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik och Sjukgymnastik Lindelöf et al, Physiother Theory Pract (2012) 5

UMDEX: Syfte UMDEX Undersöka effekterna av fysisk träning på: Fysiska funktioner balans gångförmåga benstyrka Kognitiva funktioner Effekter i vardagen hjälpbehov ADL fall - Välbefinnande, depression - Utvärdera genomförandet och deltagarnas upplevelse av fysisk träning - Hälsoekonomi Deltagare 186 personer med demenssjukdom 17 äldreboenden i Umeå kommun Ålder: 85 (65-105) Bergs balansskala: 29 (2-54) Mini Mental Test (MMT): 15 (10-26) UMDEX Deltagarna lottades till: Funktionell fysisk träning () eller social aktivitet (kontroll) 2-3 ggr/v i 4 mån, totalt 40 tillfällen Små grupper (vanligen 4-6 personer) The High Intensity Functional Exercise Program HIFE Målsättning att förbättra: - benmuskelstyrka - balansförmåga - gångförmåga - förflyttningsförmåga Målsättning att bedriva träningen progressivt och med hög intensitet HIFE Övningskategorier 39 övningar Fem kategorier (A E) A Statisk och dynamisk balansträning i kombination med benstyrketräning Beskrivningar, illustrationer och förslag på progression Knäböjning Step-up Uppresning i gångstående 6

Exempel progression A-övningar Progression Ändra underlaget Minska understödsytan Sänka stolshöjden Öka pallhöjden Utföra djupare knäböjningar Göra längre utfallssteg Öka tyngden i viktbältet Viktbälte, belastning 1-12 kg Övningskategorier Övningskategorier B Dynamisk balansträning i gående C Statisk och dynamisk balansträning i stående Gång på mjuk madrass Gång över hinder Bålrotation Tyngdöverföring Övningskategorier Progression D Benstyrketräning med kontinuerligt balansstöd Knäböjning Uppresning Viktbälte, belastning 1-12 kg 7

Övningskategorier E Gångträning med kontinuerligt balansstöd 1 Modell för val övningskategorier Går* utan fysiskt stöd eller tillsyn 2 Går* med tillsyn eller lätt fysiskt stöd från en person A B Gång i olika riktningar 3 Går* med kraftigt stöd eller kan inte gå *utan gånghjälpmedel A B C C D E Intensitet benstyrketräning Intensitet balansträning Hög intensitet Medelhög intensitet Låg intensitet Set på 8-12 RM Set på 13-15 RM Set på >15 RM Två första veckorna uppbyggnadsperiod 13-15 RM Hög intensitet Medelhög intensitet Låg intensitet Postural stabilitet Postural stabilitet Postural stabilitet utmanad fullt ut* inte utmanad fullt ut inte alls utmanad eller bara utmanad fullt ut i en minoritet av övningarna *Postural stabilitet utmanad fullt ut = balansövningarna utförda nära gränsen för upprätthållande av postural stabilitet. Intensitet Diskussion Erfarenhet av träning med äldre multisjuka personer Kunskap om träningsdeltagaren Hänsyn till dagsform - kommunikation - personer med demenssjukdom Sjukgymnastens roll - bedömning - initiering/planering - delegering/uppföljning - progression 8