AKK. Alternativ och kompletterande kommunikation



Relevanta dokument
Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Aspeflo om Autism.

Kommunikation för förstärkt brukardelaktighet. 150 deltagare på tre dagar. arrangerat för personer som arbetar. i LSS-verksamhet.

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Att undervisa utifrån funktionshinderområdets kompetensbehov

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

KVALITETSREDOVISNING

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd. Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens

Om autism information för föräldrar

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

Alternativ Kompletterande Kommunikation AKK

Arbetsplan Läsåret 2018/2019. Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

Simrishamns kommun st invånare Hög andel äldre. Historia med Simrishamnshemmet, stor LSSverksamhet

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kommunicera hur svårt kan det vara?

StoCKK, Daglig verksamhet konferens

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter


Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Varför startades projekt Carpe?

Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Att bemöta människor med funktionsnedsättning. Ina Lindroos spec.ped

Pedagogiska verktyg för kommunikation

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Mål- och handlingsplan. LSS Svalövs kommun

Särskolans språkliga profil

Välfärdsteknik med inriktning mot IKT

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

orebro.se Exempel på hur vi har arbetat inom Förvaltningen för funktionshindrade Örebro Kommun

ATT GÖRA FILM PÅ SÄTRASKOLAN

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan Läsåret 2013/2014. Strandvägsskolan Regnbågen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Bemötande och beteendeanalys

Om autism information för föräldrar

Välkommen till Lärardagen 29 oktober 2018

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

Myndigheten för delaktighet

En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Arbetsplan Läsåret 2012/2013. Strandvägsskolan Regnbågen

Bemötande vid svåra beteendeproblem.

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan Furuliden

Kan logga in och ha strategier för att minnas sitt lösenord. Kan ta hand om och hanterar sin enhet. Kan starta och stänga av sin enhet.

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Barnfilmskolan presenterar

Skapande och estetiska uttrycksformer Du lär dig att:

Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Utbildningsenkät Gymnasiet

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

Vildmarkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Kurs: Specialpedagogik 2, 100p Bedömningsunderlag APL

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Seriesamtal och sociala berättelser

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1-

4 maj Nationell konf om personer med utvecklingsstörning som åldras - Kognitivt stöd

Enheten för daglig verksamhet Gävle Kommun. Ann-Helen Dahlqvist Enhetschef

LIKABEHANDLINGSPLAN för elever och personal

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

Tio nycklar till en välkomnande kultur. Leda som värd 2019/20

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Stress hos hästar i träning

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Validand och valideringshandledare

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Mål och handlingsplan Område funktionshinder år Omsorgsförvaltningen

Sociala berättelser och seriesamtal

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Undra besöker habiliteringen

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

AKK Alternativ och kompletterande kommunikation

Bakgrund År 2013 beslutade dåvarande enhetschef för Daglig verksamhet att jobba med AKK i sin verksamhet som ett led i att göra vardagen mer begriplig för de vi är till för Detta sammanföll lämpligt med att det sattes fokus på ökad brukarmedverkan Dåvarande enhetschef bytte uppdrag till verksamhetschef och fick då möjlighet att besluta att AKK skulle sättas på agendan för hela verksamhetsområdet LSS/FO Våren 2014 påbörjades arbetet med att skapa en organisation som skulle utveckla arbetet med AKK för hela verksamhetsområdet LSS/FO

HANDLINGSPLAN FÖR AKK OMRÅDET SYFTE: Vi vill skapa mesta möjliga brukarmedverkan i alla situationer där interaktioner mellan brukare och personal på FO sker, med hjälp av AKK. Mål: Vi vill uppnå brukarmedverkan genom att all personal inom FO använder AKK som en självklar metod. Mått: Brukarna upplever brukarmedverkan All personal använder AKK.

Inventering teckenspråk, handi, talupprepare, kommunikationspass, klockor, mobiler, årsbok, sociala berättelser, modellinlärning, kroppsspråk, shareborne, taktil stimulering, samtalsmatta, drama, sång, musik, ART, Fairo hjulet, äggklocka, Pictbilder, foton, stödtecken, sociala berättelser, tejping, Ipad, appar, bilder, kbt, EMMOkort, scheman, rollspel, MI, läsinlärning, skolarbete, bomöte, egna memoryspel, nilbilder, timstock, sigvardtavla, kamera

Kunskapsträdet Hjälpmedel IPAD, timstock, bildficka, pictogramhanteraren, dator, digitalkamera, Emmo-kort, spel tex memory för att träna in ansikten eller föremål man behöver lära sig att känna igen, stödtecken, foton, ritprat, dockor o leksaksmodeller. Metoder Scheman, sociala berättelser, stödtecken, tejping = man har figurer och hus, bilar för att förstärka berättelser, ART används vid behov till social färdighetsträning, rollspel, MI motiverande samtal.

Uppdragsutbildning i Evidensbaserad praktik och samverkan inom funktionsnedsättningsomådet AKK kommunikationsombudens syn på Alternativ kompliterande kommunikation (AKK) för att öka brukarmedverkan INFORMANTERNAS BESKRIVNING AV AKK OCH BRUKARMEDVERKAN Personerna är delaktiga och det är de som fattar beslut om vad och hur saker ska göras i deras liv. Brukaren är i fokus och ska bestämma och ha möjlighet att påverka hela sitt liv. Brukarmedverkan sker på flera olika sätt. Ett ökat självbestämmande gör att personalens egna värderingar läggas åt sidan. Brukarmedverkan sker på både individ- och gruppnivå.

Citat: De ska ha möjlighet att påverka hela sitt liv, om de kan. Ibland är det svårt om de inte har ett tal och kan kommunicera verbalt eftersom man då får avläsa ansiktsuttryck, gråt..det är ibland svårt att avläsa signaler De ska vara delaktiga och styra sitt liv..där vi undviker att påverka dem, vi ska motivera utan att styra Inför föreställningarna har vi gemensam planering, det är deras uppträdande vi har APT och gör dags-planering för både individ och grupp Vi tillför alla något.

INFORMANTERNAS SYN PÅ AKK SOM ARBETSVERKTYG FÖR ATT ÖKA BRUKARMEDVERKAN AKK är ett sätt att öka brukarmedverkan AKK ökar möjligheterna för alla brukare att förstå kommunikationen utifrån sina egna förutsättningar AKK hjälper brukarna att lära känna sig själva Det är brukaren själv som ska vara ägare av kommunikationen och personalen är de som ska anpassa sig och sitt arbetssätt utifrån det. Genom att använda oss av AKK görs det skillnad för brukaren att bestämma över sitt eget liv.

Citat: Det ska vara personen som är ägare av kommunikationen. Det kan aldrig vara personen som är fel, utan det är vi, miljöerna som är runt i kring. Vi ska ha det tänket med i arbetet med AKK AKK lär personerna att känna sig själva Personerna vi jobbar med är i en kraftig beroendeställning och den ska vi inte förstärka därför är det viktigt att kommunicera på personens sätt Vi är till för dem och ska stödja dem i att öka begripligheten det handlar helt om kommunikationen.de ser att jag förstår

Vad gör AKK för skillnad? AKK är ett arbetsverktyg som lett till ökad brukarmedverkan och andra positiva effekter färre bråk färre utagerande beteenden personal och brukare emellan. självständigare brukare gladare brukare lugnare och mer harmoniska brukare

Kontaktuppgifter: Monica Lindroos Yvonne Holmudd Maritha Johansson Martina Preinitz Laila Forsgren monica.lindroos@sala.se yvonne.holmudd@sala.se maritha.johansson@sala.se martina.preinitz@sala.se laila.forsgren@sala.se Tack för er uppmärksamhet!